Tag - klimat

Patetiskt och roligt argument från ”klimatskeptikern” James Inhofe

1 mars 2015

Senator James Inhofe har gjort sig känd som klimatskeptiker. Han missar sällan en chans att ifrågasätta forskare och politiska motståndare i sin mission att ”bevisa” att klimatet inte förändras. Och om det trots allt skulle förändras så är det i alla fall inte orsakat av oss människor. Och skulle det mot förmodan vara så att det förändras till följd av oss människor så är det i alla fall inte så farligt. Och skulle det visa sig vara farligt så är det i alla fall för sent att göra något åt det.

Nåväl, trots att han blivit motbevisad hur många gånger som helst så ger han inte upp. Han tar varje tillfälle att plocka upp ett halmstrå, eller snöboll, som stödjer hans teser. I och med att han är senator (Republikan och ledamot av USA:s senat från delstaten Oklahoma) och därmed har både makt och ett visst legitimt inflytande så har han blivit en förgrundsgestalt för många andra ”klimatskeptiker”. Eller skall vi säga ”förnekare”, för det är ju trots allt det det handlar om.

Hans senaste argument, från i torsdags, bjuder till en del skratt och visar att han helt och hållet saknar såväl distans till sin egen förmåga till slutledning som till sina åhörares intellekt.

Jag har hört många konstiga argument från klimatförnekare, såväl vanliga lekmän som folk med fina titlar och positioner. Men Inhofe tar priset. Han plockar upp en snöboll, tillverkad av snö utanför senaten, och anför det som ett argument mot att 2014 noterades som det varmaste året hittills. Typ: ”Ni säger att forskare visat att 2014 var det varmaste året hittills. Men jag har en snöboll här! Alltså de måste ha fel.”

Det är så patetiskt att det saknar motstycke. Inte ens den bästa satiriker hade kunnat göra det lika bra.

Det kan vara svårt att bemöta någon som kommer med absurda argument. Man vet liksom inte var man skall börja eller utgå ifrån. Men Senator Sheldon Whitehouse (Demokratisk ledamot av USA:s senat från Rhode Island) gjorde ett bra jobb. Sansat och retoriskt elegant.

”…So you can believe NASA and you can believe what their satellites measure on the planet, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…You can either believe the United States Navy, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…Every major American scientific society has put itself on record — many of them a decade ago — that climate change is deadly real. They measure it, they see it, they know why it happens, the predictions correlate with what we see as they increasingly come true…”

”…So, you can believe every major American scientific society, or you can believe the Senator With The Snowball.”

Välformulerat och elegant.

Se den välformulerade repliken från Sheldon Whitehouse nedan eller läs den på Crooks and Liars.

Klimatförnekarnas argument tar sig allt lustigare uttryck. Men det är riktigt underhållande att lyssna såväl på dem som på replikerna.

Samtidigt är det riktigt skrämmande att män som Inhofe, som uppenbarligen saknar något väsentligt när det gäller slutledningsförmåga, sitter i maktens högborg och har stort inflytande över politiska beslut.

/Martin

Vinter 2.0 tack

15 januari 2015

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

37 Comments

Nu regnar det. Och blåser. Det har varit tögrader och stormvindar. Inte bara en gång, eller tögrader bara i södra Sverige. Nej det har varit, och kommer att bli, tögrader i Norrbotten också. I mitten av januari!

Jovisst har det varit svinkallt också. I alla fall i Norrbotten. I södra Sverige har det bara varit kallt. Men inte som förr, nej nu är det normala att det är lite varmare än det brukade vara.

Rödljuskörning i Stockholm. Det är oklart om personerna på bilden verkligen har något med incidenten att göra.

Och inte nog med det, det växlar också. Milt – kallt – blåsigt – kallt… Vad får vi av det här? Jo en situation som vi ser just nu tex: Is på gatorna efter att det töat efter att det varit kallt och snöat. Stormfällda träd, strömavbrott och benbrott. Och som sagt var, nu regnar det.

Det man kan hoppas på just nu är att vintern tar ett omtag. Att isen regnar bort och att vi får en omstart på vintern. Först kallt så att det blir tjäle i marken, därefter fortsatt minusgrader och snöfall i omgångar. Det behöver inte komma ett par decimeter på en gång, utan räcker med en. Därefter fortsatt kallt, men inte svinkallt. Sedan lite mer snö. Och så fortsatt minusgrader fram till det är dags för våren at göra entré.

Regn i januari, vad skall det vara bra för? Nä, visst, det är inte vi som väljer hur vädret skall vara. Det är väl i och för sig tur det, hur skulle det se ut. Men i sånt fall skulle åtminstone någon eller några vara nöjda. Vem är nöjd med vädret som vi har idag?

Nej, jag skall inte veckla ut det här i någon berättelse om klimatförändringar. Jag vill bara påpeka att jag inte uppskattar vintern som den ser ut just nu.

Jag hoppas att vi kan få till en förändring till det bättre. I början på nästa vecka blir det sakta lite kallare.

/Martin

Australiens skeva syn på klimatförändringar

28 november 2014

Martin Hedberg

Klimat

221 Comments

Innan prisutdelningen av Volvo Environment Prize hade jag en pratstund med professor Will Steffen, ordförande i kommittén som utser pristagarna.

Will Steffen är kemist och en mycket välrenommerad forskare inom ämnen som rör klimat och ”Earth System Science” (saknar bra översättning till det). Will har bland annat varit ordförande för International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP), han har varit vetenskaplig rådgivare till Australienska regeringen, har arbetat med nobelpristagare Paul Crutzen samt deltagit i forskningen kring Planetary Boundaries.

Två saker etsade sig fast. Det ena var hans entusiasm över hur många bra kandidater det fanns till priset, något som gjorde urvalet svårt. Eric har verkligen gjort sig förtjänt av priset, men Steffen upplevde att alla andra kandidater, som även de har gjort storartade insatser, förtjänar samma uppmärksamhet.

Det andra var hans förfäran över att parlamentarikerna i Australien lägger munkavle på sin nationella vädertjänst, dvs motsvarigheten till SMHI. Forskare och medarbetare förhindras att tala om miljöfrågor och klimatförändringar. Will menar att det är en helt absurd situation. Det är okay att bedriva forskning och publicera vetenskapliga artiklar, men anställda får inte berätta om sina upptäckter för media eller allmänhet.

Jag opponerar mig och menar att man inte kan lägga munkavle på folk i en utvecklad demokrati som Australien. Men Will menar att det i princip är så eftersom du förstör dina karriärmöjligheter om du bryter mot politikernas direktiv.

Australien införde 2012 skatt på utsläpp av koldioxid. Men två år senare, 17 juli 2014, tog man bort skatten. Inget annat land som har infört en koldioxidskatt har tagit bort den.

Skatter är både ett sätt för staten att ta in pengar för att driva landet och ett sätt att med incitament förändra samhället. Det är därför man har punktskatter på vissa saker (och mindre skatt på andra). Att ta bort skatt på koldioxid är lika smart som att ta bort skatt på alkohol eller tobak. Det kan vara skoj ett tag för den enskilde, men hen drabbas istället nedströms likväl som samhälle och medmänniskor.

Australiens kovändning är märkligt eftersom man förväntar sig att politiker och myndigheter, ”samhället”, skall vara smart nog att ta ett övergripande och långsiktigt ansvar.

Behöver jag lägga till att en inte oväsentlig del av Australiens (kortsiktiga) välfärd kommer från export av kol. Skulle det kunna påverka besluten ovan?

Samtidigt är det inte på något sätt så att Australien klarat sig undan extremväder och andra konsekvenser av klimatförändringar. Men när skogarna brinner och stormarna drar in, då väljer man att stoppa huvudet i sanden.

Det är ingen brist på sand och mer blir det.

/Martin

Om att ta ansvar

13 oktober 2014

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

52 Comments

Om att ta ansvar

Efter vår gemensamma tid på Sveriges Television så arbetade jag och John Pohlman i vårt bolag Swedish Weather and Climate Centre, bland annat med att skriva och föreläsa om väder- och klimatförändringar.

År 2009 blev vi kontaktade av de svenska grundarna till en spansk vädersajt, El Tiempo. De ville anlita John Pohlman att representera en svensk variant av den populära spanska vädersajten, samt mig att hjälpa till med produktutveckling och kvalitetsgranskning.

John Pohlman framför väderkartan (chroma key) på SVT.

Först var jag skeptisk, rätt många ville komma i kontakt med John för att nyttja hans goda namn och varumärke. Jag fungerade lite som en dörrvakt som resonerade med John innan han tackade ja eller nej. I det sammanhanget hade jag även god nytta av en god vän som arbetade med PR och varumärkesfrågor. Det var tex okay för John att göra reklam för flytvästar, choklad eller försäkringar, men inte för flygresor, spel eller alkohol.

Produkter och tjänster som innebar ansvarstagande var bra, harmlösa saker var okay men vi sade nej tack till produkter som gick stick i stäv med ansvarstagande, miljö och god moral. Jag och John sade givetvis även kategoriskt nej till annonsörer som ville utnyttja eller på något sätt göra sig lustig över oss eller vårt yrke oavsett vilken produkt det handlade om.

Chefsmeteorolog

När det kom till saken om att vara Chefsmeteorolog och varumärke åt en vädersajt så var jag givetvis mer än skeptisk. Här handlade det om Johns och min kärnverksamhet och det fanns ingen chans att svära sig fri från det publika ansvaret om själva produkten.

John Pohlman under en föreläsning om klimatförändringar.

Därtill så hade jag och John under flera år framgångsrikt föreläst om klimat- och miljöproblem. I det arbetet värnade vi vår saklighet och oberoende. Vi svalde tex inte Naturvårdsverkets informationsmaterial med hull och hår, trots att vi de skickade oss på föreläsningsturné att representera dem. Nej, vi gjorde vårt eget material baserat på egen granskning av vetenskapliga underlag. I och för sig så landade vi rätt så nära Naturvårdsverket, men det var en viktig princip för mig och John.

När det gällde sajten klart.se så blev det dubbelt problematiskt eftersom affärsmodellen byggde på att sälja utrymme för annonser. Förutom att säkerställa att väderprognoserna höll god kvalitet så ville jag undvika att vi kopplades samman med företag, produkter och varumärken som antingen ville snylta på Johns och mitt varumärke, eller vars budskap vi inte kunde ställa oss bakom.

När vi tecknade avtalet med Klart så skrev vi därför även med en paragraf som gav oss vetorätt över vilka annonsörer och varumärken som kom in. Vi hade rätt att granska och godkänna alla annonser innan de gick live på sajten. Det fungerade bra. Vi styrde upp annonsörerna och förhindrade även visning av annonser som var grafiskt fula. Lite stil och estetik kan man avkräva de som skall annonsera. 🙂

Nu kanske någon undrar hur en kommersiell sajt kunde gå med på detta. Jo dels för att det var ett krav som vi ställde, dels för att det faktiskt även stärkte sajtens egna varumärke och möjligheter att göra goda affärer. Förvisso tappade man säkerligen en del snabba pengar, men å andra sidan så byggde man desto bättre varumärke och långsiktiga framtida intäkter.

Vägval och tillväxt

Tvärtemot vad många tror så har jag och John aldrig ägt sajten. Vi har bara varit anlitade på konsultbasis. År 2012 blev jag och en tekniker från Blocket anställda av Klart för att integrera bolaget med Schibsteds andra tekniska system, sköta dagliga driften och expandera verksamheten. I och med att Klart såldes till Schibsted, och trots att jag var anställd att förvalta sajten, så minskade mitt inflytande över vilka annonsörer och annonser som exponerades på sajten.

Allt sedan starten 2009 så har sajten vuxit. Sedan 2012 har vi ökat omsättning, antal anställda och vinst med en faktor fyra. En fördubbling varje år, det är rätt bra tillväxt. Men jag är övertygad om att vi förutom det, hade haft en mer långsiktig värdetillväxt och kunnat bidra till att andra företag och samhället rört sig i en mer hållbar utveckling och tillväxt om vi själva haft högre profil inom sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor även de senaste åren.

Man behöver inte vara Einstein för att förstå att jag inte alltid varit nöjd med vilka budskap, varumärken och produkter som exponeras. Jag finner det hela problematiskt. Men/och det sätter fingret på en punkt som säkert är öm för många. Hur gör man för att framgångsrikt påverka en organisation eller verksamhet i en riktning som man själv brinner för, men ledningen inte känner samma engagemang för?

Insikter om klimat- och miljöproblem

När det kommer till klimat- och miljöfrågor så läser jag vetenskapligt material och resonerar med tillräckligt många forskare för att inse att vi alltför snabbt rör oss i en allvarlig och felaktig riktning. Därtill är kunskapen hos beslutsfattare om vad som händer på tok för låg. Det är som om många tror att det ”gått över” eftersom det nu inte är lika stort massmedialt tryck som det var för ett par år sedan. Men situationen är etter värre idag.

Det jag kan göra åt det är att i möjligaste mån sammanfatta och illustrera den situation mänskligheten befinner sig i samt försöka kommunicera det till så många som möjligt, i synnerhet till de som har makt och fattar beslut på påverkar många andra människor.

Men hur går det ihop med att Klart trots allt visar annonser för flygresor, spel och alkohol på sajten? Nej, det gör det inte. Jag är fortfarande kritisk till urvalet av annonsörer och annonser.

Potential i marknadsmässig lösning

För att råda bot på det funderade jag för ett år sedan på en marknadsmässig lösning som skulle kunna användas som murbräcka och i alla fall knuffa annonsmarknaden i lite mer hållbar riktning. Den skulle inte göra avkall på vinstintresse och den skulle dessutom kunna användas i PR-syfte.

Vi skulle ha en spärrlinje för vilka företag som överhuvudtaget fick annonsera. Jo en sådan finns idag också, men den har samma moraliska bevekelsegrund som kvällstidningarna. Som ni förstår vill jag att vi skall vara lite mer kritiska än så.

Dels, och här fanns det innovativa, så ville jag att kostnaden som annonsörerna fick betala skulle återspegla deras hänsyn för sociala, etiska och miljömässiga frågor.

Vi skulle helt enkelt relatera bruttopriset för annonserna till ett index som mätte just hur bra företaget eller produkten var rörande sociala, etiska och miljömässigt ansvarstagande (inte helt ovanligt tex när det gäller sparande i fonder). ”Smutsiga” företag skulle alltså få betala en avgift för detta, medan ”rena” företag skulle få ett lägre pris.

I en vanlig affär rörande annonser tillkommer därefter en process av köpslående och diverse rabatter. Man kan därför diskutera hur stor effekt åtgärden verkligen skulle ha på sista raden för våra annonsörer. Men det skulle i alla fall sända en tydlig signal: Vi bryr oss i de här frågorna!

Nu frågar säkert någon om det överhuvudtaget är lagligt att ha olika prislistor till kunder beroende på deras verksamhets miljöpåverkan. Men vi kom inte ens så långt i diskussionen innan förslaget lades på is.

Vi kan inte lösa alla problem, men vi kan göra skillnad

Hur som helst. Människan sätt att hantera klimat och andra miljöfrågor gör att vi befinner oss på ett sluttande plan och det går utför. Det är sorgligt att så lite har gjorts trots all den kunskap som människan samlat på sig om hur såväl natur som våra samhällen fungerar.

Nej, det är inte ”för sent”. Fast i vissa aspekter har vi passerat punkter som hade förhindrat oåterkalleliga svåra konsekvenser. Vi kommer att få stora problem med havsnivåhöjning, försurning av hav, brist på dricksvatten, översvämningar, torka och skogsbränder mm. Nej alla kommer inte att drabbas av allt samtidigt, se det snarare som ordentliga nålstick på olika platser, något som redan har börjat och kommer att fortsätta många generationer in i framtiden.

Våra barn och vi själva, kommer att fråga oss/sig: ”Okay, du kunde inte förhindra alla problem, det kan ingen. Men givet de möjligheter du trots allt hade: Vad gjorde du för skillnad?”

Jag hoppas och tror att jag trots allt har gjort en del skillnad, främst genom att utbilda skolungdomar, allmänhet och beslutsfattare i frågor som rör klimat, extremväder och risk. Jag och John har även skrivit drygt tusen artiklar här på bloggen och tillsammans med er läsare och kommentatorer så har vi bidragit till att öka kunskapen och hålla frågorna vid liv. Bloggen har i snitt omkring 2500 besökare per dag, det är inte så illa.

Därtill söker jag fortfarande, och finner nu och då, nya vägar att dra mitt strå till stacken för att minska människans negativa påverkan på de ekosystemtjänster som vi är så beroende av, öka medvetenheten hos beslutsfattare samt förbereda och anpassa samhället till de förändringar som är oundvikliga.

Det kommer mer. 😉

/Martin Hedberg

Superstorm Sandy, del 2 klimatförändringar

1 oktober 2014

Martin Hedberg

Uncategorized

119 Comments

Wkikpedia: After Hurricane Sandy New Jersey coast, Oct. 30, 2012

Finns det några kopplingar till klimatförändringar och global uppvärmning?

Ja allt väder är påverkat av den globala uppvärmningen och bidrar därmed till klimatförändringar, inte bara det extrema. Men för att vara lite mer specifik så var det bland annat extra varmt i havet utanför amerikanska ostkusten, ca 3 grader över normalt.

Därtill så låg ett högtryck och blockerade norra Atlanten, detta i samverkan med att jetvinden gjorde en lite annorlunda knix och därmed bidrog till att orkanen svängde åt nordväst, in över New York, istället för österut. Två forskare, Mark Fischetti och Kevin E. Trenberth menar att avsmältningen av isen i Arktis bidrog till den ovanliga situationen med högtryck och jetvind.

Vidare så var/är havsnivån förhöjd till följd av uppvärmningen av havet och avsmältning av glaciärer.

När väl Sandy hade dragit in över land smälte den samman med kalluft varvid det bildades ett ”vanligt” kraftigt lågtryck med fortsatt kraftiga vindar regn och snö.

Bara kostnaderna för översvämningen av delar av tunnelbanan uppgick till ca 5 miljarder dollar, ungefär lika mycket som hela Sveriges försvarsbudget.

Framtiden?

Blir det fler orkaner i stil med Sandy eller har sannolikheten minskat nu när den ovanliga händelsen väl har ägt rum?

Jo om inte annat så har såväl Sandy som Katrina visat att vi inte kan utesluta omfattande förödelse till följd av kraftfullt väder. Människans enorma resurser till trots så står vi oss rätt så maktlösa när naturen visar upp sin destruktiva sida.

Men förutom att vi människor är med och skapar dessa destruktiva krafter så kan vi genom förberedelser minska konsekvenserna av extremerna.

Global uppvärmning är som att dopa idrottsatleter. Vi skapar potential och förutsättningar för förändringar av såväl medelvärden som extrempunkter.

Förekomsten av orkaner i framtiden har diskuterats flitigt. De drivs av varmt havsvatten så det är ingen vild gissning att de skulle kunna bli såväl kraftigare som vanligare i framtiden. Men det krävs mer än så: De skall vara en bit ifrån ekvatorn, det får inte vara för stor vindskjuvning (blåsa i olika riktningar på olika höjd) och det som verkligen spelar roll är hur ofta de drar in över land. En resonabel gissning är att det i framtiden blir ungefär lika frekventa, men att de blir kraftigare.

Men med en stigande havsnivå och varmare hav så utsätter vi oss för allt större risker. Dels för att orkanerna överlever allt längre norr och söderut, dels för att själva översvämningarna blir fler och mer omfattande.

Vi behöver prata mer om andra saker än temperatur när det gäller klimatförändringar. Såväl när det gäller konsekvenser, hur vi skall minska påverkan som vad vi skall förbereda oss för.

/Martin Hedberg

(grafi: Wikipedia)

Så påverkar vädret din hälsa

12 september 2014

Martin Hedberg

Klimat

18 Comments

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Tänkte att jag skulle skriva lite om ett område som torde beröra envar av oss, men möjligtvis olika: Hur vädret påverkar vår hälsa.

Givetvis infinner sig därefter snart en misstanke om att förändringar av vädret också skulle kunna påverka vår hälsa: Det vi vant oss vid är icke längre och det nya kan vara obekvämt.

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Hur påverkar då vädret vår hälsa? En del finner det besvärande med värmeböljor, andra tycker det är jobbigt med kyla. Vill det sig illa skördar bägge liv. Kraftiga vindar och flodvågor till följd av regn kan vara direkt dödliga. I samband med översvämningar finns grogrund för förorenat vatten och spridning av smitta. Extremvädren skapar även stress som i vissa fall får långtgående konsekvenser för individen.

Vädrets normala cykler påverkar även förekomsten av tex pollen. Solstrålning i kombination med kväveoxider och luftföroreningar skapar marknära ozon som är skadligt.

Men man skall inte glömma att vi alltsomoftast mår bra av vädret. Alla dagar som det är allt från lagom till perfekt, de passerar gärna som ”men då är det ju bara som det skall vara”.

Det är ju också därför som många reser utomlands när vädret upplevs som trist hemma. Låt det vara i november när det är ruggigt, eller under sommaren för att försäkra sig om att verkligen få det väder man vill ha.

Själv har jag haft en perfekt vecka med älgjakt: Svaga vindar, men inte vindstilla. Temperaturer mellan 10 och 20 grader, inget regn, men ändå en del moln. Det var iof lite för mycket sol och lite för varmt mitt på dagen för jakt och hantering av kött. Men vi hade då istället utrymme att koppla av och njuta av fint sensommarväder.

Förändringar av vädret, så kallade klimatförändringar 😉 medför att vissa växter och djur ”blir” missanpassade för den miljö de vistas i. Det finns även växter och djur som istället kan dra fördel av förändringarna. Växtzoner rör sig norrut och förenklat kan man beskriva att växter och djur behöver följa med för att vara i sina optimum.

Men nu är det ju inte allt som förändras lika eller förändras alls i växtzoner. Solens vandring över himlen är opåverkad. Det kanske blir varmare nätter, men lite lika stora förändringar om dagarna. Nederbörden kanske förändras i rakt motsatt riktning, och anpassningen mellan olika växter och djur medför ytterligare variabler som inte förändras i direkt relation till tex medeltemperaturen.

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Livsmedel påverkas av vädret. Vi har sedan länge lärt oss begreppet ”rötmånad” vilket antyder att maten håller sig sämre under denna period. I Sverige infaller den i slutet av juli och början av augusti. I andra länder är den kopplad till vilka stjärnor som kan ses på i skyn. Att man på detta sätt har låst den till vissa datum har att göra med Bondepraktikan och vidskepelse. Det förtar dock inte det bakomliggande problemet, tillväxt av bakterier och förruttnelseprocesser: När det är varmt och fuktigt så blir maten skämd lättare än om det är svalt och torrt.

I smått hanterar vi redan dessa frågor. Vi reser utomlands när vädret är grått och trist, vi isolerar husen mot kyla och installerar allt mer kylanläggningar mot värme. Vi bygger vallar när vattnet svämmar över och använder paraply och parasoll. Vi har kylskåp för mat och vi vaccinerar oss mot sjukdomar som, till följd av rådande klimat, eventuellt förekommer på våra resmål.

Men i takt med att vädret ändras så kommer vi att behöva göra mer än så. Det visar om inte annat värmeböljan i Europa 2003, skogsbränderna i Ryssland 2010, översvämningarna i Pakistan 2010, torkan i USA 2014… Men vi har även fått upp ögonen för att sjukdomar kan spridas till följd av väderförändringar. TBE och Borelia sprids långt utanför sina normala områden och allt detta med den måttliga uppvärmning av klimatet som vi har idag. Även tropiska sjukdomar kan få fäste i vår tidigare så karga nord. Med fortsatta förändringar av klimatet kommer det större förändringar av väderrelaterade åkommor, vare sig det är spridning av sjukdomar eller direktträffar av extremväder.

Det bästa vore om vi kunde agera så att det inte blir så mycket förändringar, men mänskligheten tycks inte riktigt ha greppat nyttan av detta. Då återstår att anpassa sig till nya förhållanden, för när det gäller anpassning så klarar man sig inte undan med förnekelse. 😉

Men det är inte alla dagar som klimatförändringar gör ont, de flesta passerar oss faktiskt obemärkt förbi. Passa på att njuta av att vi har augustitemperaturer, trots att det är september.

/Martin Hedberg

Det är varmt nu

17 augusti 2014

Martin Hedberg

Klimat

246 Comments

Nu när regnet hänger i luften och temperaturerna här hemma blivit så normala att kvällstidningarna frågar sig om det är höst, då är det dags att ta en blick ut i världen.

Det visar sig att klimatet fortfarande håller på att förändras, att permafrosten töar, att havsnivån stiger, det hydrologiska kretsloppet intensifieras, medeltemperaturen stiger och… Ja, på så sätt är förändringarna precis som vanligt. De fortsätter.

Men det är ju kallt ute?

Nej, inte riktigt. Här hemma i Sverige är det förhållandevis normala temperaturer, i alla fall jämfört med medelvärdet under 1961-90. Globalt sett är det varmare.

Tidigare i somras kom NOAA med en sammanställning som visade att juni 2014 var den varmaste junimånaden man noterat. Den var 0,72 grader över det 1900-talets medelvärde.

Tittar man på detaljerna i SMHI:s sammanställning över Sverige i juni så finner man att juni var kallare än normalt (1961-90). De flesta minns väl vilken stil det var på vädret på midsommar och veckan därefter…

Desto varmare var det i juli och hittills i augusti.

(Obs, tycker ni att det är underligt att Sverige är rosa på NOAA:s karta och ljusblå på SMHI:s så är det till följd av att man använder olika referensperioder. Jämfört med snittet för hela 1900-talet var juni varm. Jämfört med 1961-90 så var juni kall)

NOAA:s sammanställning över klimatologiska avvikelser under juni är ju inte heller någon upplyftande läsning.

Sammantaget: Även om det regnar och är genomsnittliga temperaturer här hemma idag så betyder inte det att vädret är normal.

/Martin

Sol och regn sedan mer värme

30 juli 2014

Martin Hedberg

Klimat

48 Comments

Värmeböljan är över, men det fortsätter att vara förhållandevis varmt och ostadigt. Under helgen och i början av nästa vecka så kan det dessutom åter bli kring 30 grader. Den värmen kommer blir dock lite mer kortvarig, bara ett par dagar.

Blir det kallt sedan? Nej, jag ser inte någon återgång till vädret vi hade kring midsommar. Räkna snarare med 20-25 grader. Dvs normalt eller något varmare än normalt för årstiden.

Sommaren så här långt kan kortfattat sammanfattas i ”Först kallt, sedan varmt”. Det har sammanfallit rätt så väl med månaderna juni respektive juli. I medeltal så blir det rätt normala temperaturer. Men det är lika normalt som att ha ena foten i i hink med kallvatten och andra i varmvatten och hävda att det är ljummet.

Jovisst är det normalt att temperaturerna varierar, men en av effekterna av att klimatet förändras till det varmare är att vi får mer av extremer. Och faktiskt inte bara på den varma sidan.

Uppvärmningen är som störst i den arktiska miljön. det gör att kontrasterna mellan kalluften i norr och den varmare luften kring ekvatorn minskar. Detta gör i sin tur att jetvinden, kraftiga vindar på ca 10.000 meters höjd, kommer att meandera mer. Istället för att som tidigare vara ganska zonal, dvs blåsa från väst till öst likt ett pannband runt globen, så blir rörelsen mer vågformad. Det gör i sin tur att värme och kyla blir mer accentuerad, tydlig.

Behöver jag poängtera att värmen och kylan inte ”tar ut” varandra. Vi har fortfarande en förskjutning åt det varma hållet. Vi har fått en minskning av situationerna ”i mitten”, en ökning av de varma och en tendens till låsning i antingen varmt eller kallt.

Sedan har vi det här med nederbörd, regn (och på vintern snö, ibland). När det blir varmare så tenderar nederbörden att bli intensivare. Här behöver man inte falla tillbaka på en förhöjd global medeltemperatur, det räcker med att konstatera att varm luft kan hålla mer fukt än kall. Om antalet dagar med värme ökar och antalet regndagar är som tidigare så kommer antalet situationer med kraftig nederbörd att öka. Det är därför inte förvånande om sannolikheten för översvämningar ökar.

Nu säger någon säkert att detta bara är en massa hypoteser. Men det är redan klarlagt att antalet varma dagar på norra halvklotet har ökat. Jag skrev om det i en artikel för ganska precis två år sedan.

Hur blir nu resten av sommaren? SMHI påpekade tidigare idag att det troligen inte skulle bli någon mer värmebölja i år, det är ovanligt att det blir uppåt 30 grader efter mitten av augusti. Men det kan fortfarande vara för årstiden varmt. Det är precis det som inträffat hittills och som jag skrev om i artikeln för två år sedan som jag länkade till ovan.

Den senaste säsongsprognosen från WSI så talar om att det i såväl augusti som september och oktober kommer att vara varmare än normalt i Skandinavien. Det betyder inte nödvändigtvis värmebölja, men det ger en hint om att det blir varmare än det brukar vara.

Det här är något som vi måste förhålla oss till. Konsekvenserna av förändrade vädermönster berör och drabbar oss. En del saker är trevliga som varmare badvatten, bättre förutsättningar att turista hemma, tidigare jordbruksprodukter mm. Andra är mindre bra som ökade kostnader för översvämningar, husbränder till följd av blixtnedslag, värme, torka och fallvindar som förstör skog, skadeinsekter, sämre dricksvatten, värmerelaterade sjukdomar osv.

Nej det varken kvittar eller tar ut varandra.

/Martin

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

19 juli 2014

Martin Hedberg

Uncategorized

27 Comments

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Nej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.

/Martin

Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT), compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent). The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.

Agile systemutveckling på miljöproblem?

8 maj 2014

Martin Hedberg

Uncategorized

13 Comments

På senare år har det utvecklats en effektiv och pragmatisk metod att utveckla mjukvara, ”Agile software development”. Jag frågar mig nu om man kan använda samma eller liknande metoder för att utveckla lösningar och förändringar som medför minskad miljöbelastning, ökad ”hållbarhet” och andra mål som hänger i luften och där det mest är stora organisationer och riktiga entusiaster som idag har möjlighet att positioner sig rätt.

Nedan följer en 15 minuter lång video där Henrik Kniberg går igenom principerna tillämpade på systemutvecklingsprojekt. Henrik är en passionerad föregångare när det gäller Scrum, XP, Agile och liknande metoder som vänder upp och ner på gamla tröga och långsamma och metoder.

Scrum, XP och Agile development anpassar sig till verkligheten, både omgivningens krav, konkurrenter, kostnader och det egna teamets förmågor att leverera. Det är helt enkelt en verklighetsbaserad metod att utveckla mjukvara och att göra det på ett sätt som medför att man levererar det nödvändigaste först, och i tid, för att därefter bygga vidare utefter förutbestämda visioner och med hänsyn till erfarenheter man plockar upp på resans gång.

Min fråga är nu om man kan använda samma eller liknande metoder för att lösa några av de många miljöproblem som vi människor har skapat. Vare sig det handlar om systemförändringar, incitament, prylar, tjänster eller nya funktioner som gör att vi gör mer rätt och mindre fel.

Vilka individer eller beslutsfattare skulle sitta på de olika positioner som Henrik belyser i videon? Vilka är PO (Produktägare) och vilka visioner har de? Vilka är Stakeholders (Intressenter)? Vilka User stories har vi? Hur får vi resurser att genomföra det vi vill utveckla?

Efter ett antal konferenser och workshops upplever jag att det ofta uppstår konflikter mellan det perfekta och det tillräckliga. Skall man få något gjort får man göra som när man bestiger berg: Börja gå i rätt riktning. Det är också viktigt att ha en realistisk uppfattning om hur lång tid saker tar att genomföra. En viktig funktion i det sammanhanget är att kunna säga nej till alltför fantastiska produkter, börja med realistiska mål och gör det som är viktigast först.

En annan viktig sak Henrik lyfter fram är att vi inte vet exakt hur framtiden ser ut. Det kan jag skriva under på. Men vi kan veta ungefär i vilken riktning den utvecklas -den står i alla fall inte still!

En bit in i videon kommer han till en punkt som många projektägare säkert stött på: Skall vi bygga rätt produkt, skall vi bygga produkten rätt eller skall vi bygga den snabbt? Givetvis vill man uppfylla alla tre, men vi måste då även inse att vi inte kan prioritera alla tre. Vi tvingas göra lite avkall på var och en för att fånga tillräckligt mycket alla tre.

Precis samma problem har man i miljö- och klimatfrågor. Vi behöver ställa om från verksamheter som genererar växthusgaser, aerosoler (partiklar), skogsskövling, överfiske, övergödning, utrotning av växter och djur, spridning av gifter mm… Vi måste göra det nyss, men gör man det så skapar man andra helt oacceptabla problem, tex brist på mat och energi, ekonomisk och geopolitisk instabilitet mm.

Det håller inte.

Nu börjar det hända saker, inte bara bland entusiaster utan just nu kanske främst bland institutionella placerare, investerare och multinationella företag. En del formligen springer fram för att positionera sig rätt när man nu ser att marknaden flyttar sig. Jag kommer nyligen från två olika seminarier där stora organisationer som Maersk, SCA, LKAB, Volvo, GE, Storebrand, KPA och AP-fonderna visat tydlig riktning om vart de är på väg. De gör det inte främst av moraliska skäl utan för att generera bra riskjusterad avkastning på kapital. Man vill positionera sig relativt globala trender och man strävar efter finansiell stabilitet.

Frågan är inte om marknaden förändras utan var, när och hur. Agile och Scrum kan hjälpa liten som stor att hänga med. Både att förflytta samhället i rätt riktning och att positionera sig själv när samhället förändras. Det handlar mindre om att bygga saker och mer om att förstå hur systemet förändras och vilka incitament som kommer att förändras och i vilka riktningar.

På 15 minuters video hinner Henrik gå igenom en hel del och lite till. Första gången kan man se den bara för att förstå Agile mjukvarutveckling.

Se den sedan en gång till och fundera på hur man kan använda Agile för att finna lösningar på miljö- och klimatproblem!

/Martin