Tag - klimat

Jag i samtal om klimat och säkerhet i P4 Gotland

Jag är i Almedalen och i förmiddags (måndag 3 juli) medverkade jag i SR P4 Gotland där jag blev intervjuad av journalisten Erik Timan kring klimat och säkerhet i stort och smått.

Samtalet, en knapp halvtimme, handlade om anpassning och minskad klimatpåverkan, hållbarhet, människans syn på naturen, teknikoptimism, plast och föroreningar, ekosystemtjänster, framtid mm. Erik ville gärna veta vad de största problemen med klimatet är vilket vi resonerar om. (Hint: snarare än en lista är det ett system och vår förståelse för det. Och även om det blir stora konkreta problem av klimatförändringar så kommer troligen de största problemen att komma från konflikter mellan människor.)

Jag poängterar också att 2°C faktiskt motsvarar en halv istid, men åt andra hållet. (När vi har istid är jordens medeltemperatur mellan 3 och 5 grader lägre.) En del av de förändringar vi står inför är så monumentalt stora att de är svåra att föreställa sig, tex förändringar av monsuner, havsnivåer, förutsättningar för livsmedelsproduktion, extremväder mm. Och många av dessa förändringar ligger latenta, inbyggda i de förändringar av klimatsystemet som redan är gjorda.

Vi lever i ett samhälle som strävat efter optimering och förvisso har vi lyckats åstadkomma stora förbättringar av vår livskvalitet. Men ”optimering sker på bekostnad av flexibilitet”. Samhället har blivit mer och mer specialiserat och beroende på att många små delsystem fungerar. Och det skapar ju för stunden bra levnadsvillkor, så länge allt fungerar.

Jag växlar mellan att resonera kring de dystopiska framtidsbilderna och de hoppfulla bilderna som tonar fram tex i samband med teknikutvecklingen kring förnybar energi. Vi talar också om seminariet ”Klarar du 72 timmar i en krissituation?” arrangerat av Pelletsförbundet som jag just deltagit i och vad MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap rekommenderar oss till.

Vi kommer också in på Golfströmmen, afrikanska monsunen, flyktingkriser, havsnivån, livsmedel och vatten. Samt behovet av att vi, innan internationella kriser uppstår, ser till att reda ut de diplomatiska och juridiska förhållandena för hur tex flyktingsituationer skall hanteras.

Vi är sent ute. Det kommer att bli stora förändringar i klimatet och vi måste både reducera vår påverkan på klimatet och anpassa oss till det som vi inte kan förhindra.

Vi hinner också resonera kring grundvattnet på Gotland och morgondagens väder.

Lyssna gärna. Det är ett pass i deras program ”Förmiddag i P4 Gotland” måndagen den 3 juli, 2017. I länken ovan har jag satt en autostart när vårt samtal börjar, men om en av någon anledning inte fungerar så kan man söka efter den på Sveriges Radios hemsida eller SR Play. Min medverkan startar ca 1 timme och 20 minuter in i programmet.

/Martin

Global uppvärmning? Det är ju kallt!

Temperaturavvikelsen från det för årstiden normala i Sverige den 9 maj 2016, samt den 9 april respektive 9 maj 2017. Grafik från SMHI. Dra inte för stora slutsatser om klimat baserad på en enskild dag! Vi har många fler varma än kalla dagar. Men allt väder, inte bara det varma, är påverkat av att vi förändrat klimatet. Även kalluftsutbrott. Tex till minskade isutbredning i Arktis och en allt mer meanderande jetvind.

Jag fick en kommentar igår som säkert kan sägas vara representativ för många frågor just nu. Hur ligger det till med den globala uppvärmningen, det är ju kallt ute?

Ja, har det gått över? Är vi på väg mot en ny istid? Eller är det så att det kan vara kallt vissa dagar på vissa platser, trots att planeten som helhet har en förhöjd medeltemperatur?

Lite som att man för stunden kan sakna kontanter för att betala parkeringsavgiften, trots att bilen man äger är värd hundratusen. Eller att man känner sig riktigt hungrig en halvtimme innan lunch och middag, trots att man övriga 23 timmar på dygnet är ganska mätt och belåten?

Det är väl ingen vettig som föreslår att avsaknaden av mynt för att betala parkeringsavgiften är ett tecken på att man är fattig, eller att suget efter mat innan lunch betyder att man svälter?

 

Global temperatur sedan 1890. Det tickar på uppåt. Från Japanska nationella vädertjänsten.

Men när det gäller klimat, då kan nattfrost i maj eller rekordsnö i november tolkas som ett bevis för att ”klimatskeptiker” har en poäng och att man inte kan vara säker på om det verkligen pågår global uppvärmning, än mindre om människan har någon del i den, om det utgör något hot mot oss eller om vi behöver bry oss för att minska på växthusgaser och andra saker som påverkar vår miljö och livsbetingelser.

Jag skriver detta nu, medan det fortfarande är kallt. Jag gör det för att upprepa vad jag skrivit tidigare i en liknande situationer: Ja det kan vara kallt en enskild dag även om det i medeltal är varmare.

Se tex:
Kallt just nu och varmt klimat
Helgvädret och kall global uppvärmning
Kallare lokalt och varmare globalt
Det blir kallare trots global värme

Vi skulle behöva fullfölja den planer och ambitioner vi åtagit oss, tex genom Parisavtalet. Vi behöver inte bara ”minska utsläppen”, vi behöver se till att halten koldioxid kommer ner på en nivå av ca 350 ppm. Hur svårt är det?

Halten koldioxid sedan 1700. Från https://scripps.ucsd.edu/programs/keelingcurve.

Jo det kräver att vi minskar utsläppen med ca 10% per ÅR med start idag, egentligen igår. Mer om det kan ni lyssna på i podden Beyond One Degree där jag intervjuar klimatforskaren Kevin Anderson.

Det kräver ett globalt och lokalt politiskt ledarskap och ansvarstagande som vi inte riktigt har idag. ”We choose to fail” konstaterar Kevin.

Halten koldioxid, metan, lustgas och freoner i luften är det som avgör hur kraftig växthuseffekten är. Givetvis har våra utsläpp av dessa gaser med det att göra, men så har även andra processer i atmosfären. Tex så binds en väsentlig del av luftens koldioxid i haven. Mängden råkar motsvara ca hälften av våra utsläpp (det som binds i haven är relaterat till halten CO2 i haven respektive koldioxidens partialtryck i luften). Btw, detta medför att haven håller på att försuras och det är ett annat gigantiskt problem.

Halten koldioxid skall alltså ner från dagens 400+ till 350 ppm. Slutsatsen är i vilket fall som helst att det är först när våra utsläpp är halverade som halten CO2 i luften kan förväntas plana ut.

Kommer vi att göra detta? Jag hoppas det, men tvivlar eftersom vi inte gjort i närheten av tillräckligt, trots all kunskap vi haft de senaste decennierna. Nåväl, framtiden är obestämd, men inte helt oförutsägbar.

Passa på att njuta av det regionalt kylslagna vädret vi har just nu. Det kommer att finnas gott om tid i framtiden att se tillbaka på det med längtan.

/Martin

Intervjuad av Biståndsdebatten i Almedalen

Almedalen pågår för fullt och det är ett enormt mingel med både högt och lågt. I nedanstående inslag blir jag intervjuad av organisationen Biståndsdebatten. Frågorna rör klimat, havsnivå, anpassning, Parisavtalet och angränsande områden.

Denna och andra intervjuer som organisationen Biståndsdebatten genomfört finns också på deras hemsida.

/Martin

Återkopplingar i klimatsystemet

Håller vi på att förlora kontrollen över vår påverkan på klimatet? Frågan är inte tagen helt ur luften (sic!) Nej, frågan ställs dels med anledning av att vi slår värmerekord på värmerekord, dels för att många inte inser vilka krafter vi har att göra med.

Krafterna jag tänker på skulle kunna vara de särintressen vars tillgångar går förlorade om vi gör det som är nödvändigt för att förhindra kraftiga klimatförändringar. Men de krafter jag tänker på just nu är de återkopplingar som finns och verkar i naturen.

Återkopplingar ”feedbacks” som gör att en liten förändring förstärks, ”amplifieras”. Precis på samma sätt som en transistor eller förstärkare fungerar när man sätter mikrofonen framför högtalaren: En liten signal blir kraftigare och som i sin tur matas in i mikrofonen och strax har man rundgång.

Det finns också negativa återkopplingar. Dessa bromsar förändringar. Exempel på detta kan tex vara tillgången på föda: Rävar som äter sorkar. När det finns gott om sork finns det mycket föda och rävarna föder stora kullar. Men stora kullar rävskapar ett stort tryck på sorkarna och till slut minskar tillgången så mycket att rävarna svälter och minskar i antal. Ett högst idealiserat case, men jag tror att ni förstår konceptet.

I klimatsystemet finns en mängd återkopplingar. Såväl positiva (förstärkande) som negativa (bromsande). Så länge som klimatet inte förändras alltför mycket så balanseras dessa och klimatet förblir någorlunda stabilt över tusentals år. Temperaturen, globalt sett, har tex hållit sig någorlunda stabilt i ca 11500 år och havsnivån i ca 7000 år.

Men nu förändras allt. För att skapa lite översikt gav jag mig i uppgift att skapa en översikt på kopplingarna inom och mellan naturen och människan.

Observera att grafiken är ett utkast. Jag har utelämnat en del saker, tex befolkningstillväxt, kärnkraft, metanhydrater, avtal, ekonomi, makt och en del annat. Detta dels för att de delvis ingår i befintliga boxar, dels för att det inte alltid fanns en tillräckligt tydlig koppling. Det är rörigt som det är. Jag har inte heller angivit hur starka återkopplingarna är eller på vilka tidshorisonter de verkar. Men det är också bara en översikt.

Återkopplingar i klimatsystemet.

Återkopplingar i klimatsystemet.

Gröna boxar representerar naturen.
De tre blå boxarna är tre mycket väsentliga konsekvenser av den förstärkta växthuseffekten.
Bruna boxar är i gränslandet mellan natur och människa.
Röda står närmast människan.

Var skall man börja läsa grafiken? Var som helst, men en bra start kan tex vara nere i vänstra hörnet: Det började med skövling av skogar och sedan brytning av fossilt kol…

Jag vill trycka på ett par saker:

  • Försurningen av haven. En väsentlig del av koldioxiden vi släpper ut binds i haven vars pH-värde därmed sjunker. Det påverkar alla organismer som använder kalk för att bygga skal eller skelett (typ de flesta).
  • När haven blir varmare så frigörs istället gaser som tex koldioxid. Ok, vi slipper en del av försurningen, men återfår istället koldioxiden till atmosfären med kraftigt förstärkt växthuseffekt som följd.
  • Skogsbränder representerar, förutom stora kostnader och mänskliga tragedier, stora utsläpp av koldioxid. De sprider även sot som, när det lägger sig på snö och glaciärer, gör att dessa smälter snabbare.
  • Det finns en direkt återkoppling mellan smältande glaciärer och att det blir varmare via ”albedot”, dvs när glaciärer smälter så blottläggs mer markyta/hav som i sin tur absorberar mer värme…
  • Vi har all anledning att känna inspiration och framåtanda av Klimatavtal, SDG, Miljömål, solceller, elbilar, ekologisk mat och annat bra. Men vi får inte släppa blicken från det som är den faktiska orsaken till problemen. Merparten av det fossila kolet måste stanna i marken och skogen på marken.

Grafiken representerar en överblick som jag kommunicerat när jag håller utbildningar och gör konsultuppdrag. Men jag har hittills inte haft den samlad på en överskådligt (well?) bild.

Med viss modifikation så kan man få en överblick av naturliga (dvs förhistoriska) klimatförändringar genom att bara titta på gröna, blå och bruna boxar (Förnybar energi skall vara röd). De startade till följd av förändring av inkommande solenergi (Milankovitch-cykler) till följd av variationer av jordens omloppsbana kring solen (skala 10.000 till 400.000 år).

Vad vi människor nu har gjort är att vi har ökat på komplexiteten. Alla naturliga (förhistoriska) kopplingar finns kvar, undantaget förändring av solenergin (helt enkelt för att den inte ändras signifikant på så korta tidsperioder som decennier). Men vi har lagt lagt till ett par lager till av processer och återkopplingar. Det skulle vara mycket underligt om det inte fick några konsekvenser.

Som sagt var, grafiken är en skiss. Jag tar gärna feedback (!) på den för ytterligare utveckling och komplettering.

/Martin

Informationsvideo om havsnivåhöjning

SMHI har tillsammans med Norrköpings Visualiseringscenter gjort en liten instruktionsvideo om klimatförändringar och i synnerhet havsnivåhöjningen.

Det finns väl en del man kan säga, tex att havsnivåhöjningen om en meter är i underkant med vad forskare numera talar om samt att skalor inte riktigt stämmer (grafiskt sett överdriver man istället höjningen).

Jag tycker också att ”metoden” att flytta brunnar verkar intressant: Man bara liksom drar hålet lite åt sidan. 🙂

Med lugn speakerröst får vi reda på att det kommer att ske stora förändringar, men att allt kommer att gå bra, bara vi minskar på utsläppen och påbörjar anpassningen till förändringarna.

Sammanfattning av Hansens artikel ”Ice Melt, Sea Level Rise and Superstorms”

Igår kväll skickade James Hansen ut en text som sammanfattade bakgrunder och slutsatser i hans (deras, de är 19 författare tillsammans) senaste artikel.

Det är en mycket bra lista på saker som var och en dels är fascinerande, dels är skrämmande, processer som sker just nu. Man får en tydlig överblick och insikt i vad det är som sker i naturen och hur människan interagerar med processerna.

Hansen har redan och kommer säkert att få kritik framöver för att han ”tar i” för mycket inom vissa områden. Men han välkomnar diskussionen och det går inte att bortse ifrån att han är en av de personer som dels besitter djup kunskap inom många parallella områden, dels inte har backat för att gå emot strömmen, dels har haft rätt i de flesta av de förutsägelser som han har gjort de senaste decennierna.

Just det här senaste är värt en extra tanke. ”Varför skall jag lyssna på Hansen?” -Jo, därför att han har, långt före många andra forskare, haft rätt i det han har påvisat. Han har ett unikt bra track-record.

Hansens artikel är mycket genomarbetad och arbetet kommer att gå till historien som en milstolpe.

/Martin

Klimatåret 2015

2015 kommer att gå till historien som ett klimatintensivt år med flera viktiga händelser. Det som ligger färskast i minnet är kanske COP21, klimatförhandlingarna i Paris. Men många andra, inte lika muntra, händelser har också präglat året.

Med det i bagaget undrar man hur 2016 kommer att gestalta sig.

Men först en tillbakablick. Det får bli det stora händelserna, men ha i minnet att det finns många andra dramatiska historier som inträffat under det gångna året.

COP21 in ParisParis, COP21. Den 12 december kunde Frankrike utrikesminister, Laurent Fabius, konstatera att man funnit en överenskommelse som var ”differentiated, fair, durable, dynamic, balanced and legally binding”. Den som vill studera detaljerna finner det 31-sidiga dokumentet här (pdf som öppnas i nytt fönster).

Avtalet beskrivs som en enorm framgång, men det är främst i perspektiv av tidigare uteblivna framgångar. Det är många länder som skall bli överens (konsensus gäller) och det är lätt får något land med särintressen att obstruera.

Själv känner jag att det var bra att man fick något på pränt och att man kunde uppleva att världen står samlad för att lösa våra gemensamma problem. Men…

Det är samtidigt märkligt att man beskriver det som en framgång när man inte ens nämner det som skapar merparten av problemen, fossilt kol. Jag undrar dessutom om man skall skratta eller gråta över att vi avtalar om något som vi inte direkt kan kontrollera (atmosfärens medeltemperatur), men att vi  undviker att nämna det vi faktiskt kan påverka (våra gemensamma utsläpp av växthusgaser, i grunden genom mängden fossilt kol vi bryter).

co2_data_mlo

Koncentration koldioxid. (NOAA)

CO2. Tiden med en koldioxidhalt under 400 ppm (miljontedelar) är förbi. Under senaste istiden var den 180 ppm. Förindustriell nivå (dvs normal nivå) var 280 ppm. För att undvika risker för tipping points, irreversibla klimatförändringar och katastrofer så bör vi hålla oss under 350 ppm. Nu är vi alltså uppe på 400 och det stiger med drygt 2 ppm/år. Och hastigheten ökar.


El Niño. Det kombinerade havs- och atmosfärsfenomenet som påverkar vädret över hela planeten är rekordkraftig. De förhärskande vindarna på Stilla havet är västliga (blåser österut) och varmt vatten samlas längs med ekvatorn i östra Stilla Havet. Det påverkar fisket, korallblekning, orkaner, nederbörd, torka och monsuner i större eller mindre grad över hela planeten.

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NOAA)

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NASA)

Mer än en grad (1°C) varmare än förindustriell nivå. Vi har just genomlevt det varmaste året i historien, ja troligen det varmaste sedan värmeperioden före förra istiden. Näst varmast var 2014.

Vad kommer då att ske under 2016? Personligen tror jag att vi kommer att se fler klimatrelaterade katastrofer, flyktingar och kanske ännu en sommar med rekordvärme över västvärlden, typ som det var i Europa 2003 och i Ryssland 2010.

Vi kommer att se fler skogsränder, översvämningar och stormar. Men också att solceller, vindkraft och annan förnybar energi och teknologi tar fart.

Investerare, fonder och placerare kommer att tala allt mer om Hållbara Investeringar, Ansvarsfulla Investeringar mm.

Jag tror dock att det krävs mer än detta för att människan på allvar skall inse vart vi är på väg och va som krävs för att förhindra irreversibla katastrofer och obehagliga förändringar.

/Martin

Längsta långtidsprognosen på Radio Sweden

Igår var jag på Sveriges Radio och gjorde den längsta -och vildaste- prognosen jag hittills gjort. Den sträckte sig 85 år in i framtiden och givetvis är den behäftad med en del osäkerhet. Men än så länge, dvs dagen efteråt, står den sig.

Om den kommer att slå in eller inte återstår att se. Men jag kan bekräfta att jag innerligt hoppas på en rejäl felprognos.

Egentligen är det inte en prognos, utan ett scenario, en inte helt otänkbar utveckling av väder och klimatsituation. Hur det blir med väder och vindar i framtiden beror till mycket stor del på hur vi människor hanterar de flöden och processer på jorden som påverkar miljö, natur och klimat. Det handlar främst och utsläpp av växthusgaser från fossilt kol, men även andra växthusgaser och inte minst vad vi gör med skogarna och andra ekosystem.

Radio Sweden gör ett program med anledning av klimatförhandlingarna i Paris. Man frågar sig hur Sverige och världen kan komma att se ut år 2100. Väldigt få av oss som hänger med i debatten idag kommer att få veta, men det är ändå inte så långt borta. Våra barn och barnbarn kommer att få ett kvitto på hur vi har skött oss.

2015-12-09-15.57.11_fxI programmet möter vi Henrik Carlsen från SEI, Francesca och Autumn, två barn på en klimatkonferens i Södertälje, Paul Hudson samt mig.

Jag behövde också förhålla mig till att en prognos som läses upp om 85 år inte kommer att referera till vädret var år 2015. Men jag var tvungen att skapa något som ändå satte dagens (år 2015) situation till en inte helt otänkbar situation om 85 år.

Jag är medveten om att en del saker kan förefalla vara lite extrema. Men samtidigt skall vi veta att vi just nu har påbörjat den största förvandlingen av planetens atmosfär och klimatsystem på många miljoner år. Det går redan fort och det accelererar.

Resultatet av klimatförhandlingarna så här långt pekar på en höjning av temperaturen med ca 3 grader. ”Business as usual” medför ännu större förändring. Om du tycker att ”vad spelar någon grad hit eller dit för roll” så beakta då att det under en istid är mellan 3 och 5 grader kallare. Så när man pratar klimat så har varje grad en stor betydelse med o.fattande konsekvenser.

Målsättningen med Parisförhandlingarna är max 2 grader, helst inte mer än 1,5 graders uppvärmning. Men även det innebär stora förändringar. Därtill, ett avtal är en sak men vad vi gör efter avtalet en annan. Samt illusionen att naturen är kontrollerbar, vilket den inte är. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera den. Det kan mycket väl vara så att vi anstränger oss en massa och efter bästa förmåga, men att delar av klimatsystemet i alla fall trillar över någon ”tipping point” och förändras utom kontroll.

Här nedan följer en utskrift av ”prognosen”. Med reservation för att redaktionen på Radio Sweden har redigerat inspelningen och för att jag inte läste den ordagrant.

This is your weather forecast, december 10:th, 2100.

In the northern part of Sweden we expect scattered clouds and rain. Temperature will range from +15 degrees Celsius near the coast to +10 over the inland.

However, I do expect it to be cold enough in the mountains of Lappland for some snowfall to stick around over Christmas. This will be a huge relief for the coalition of Nordic municipalities who are celebrating the 25:th anniversary of ”Pre Anthropocene Winter Traditions”, with people travelling from all over Europe to experience a rather thick layer of real outdoor snow, and the remaining of a Scandinavian glacier.

In southern Sweden we are still struggling with the remaining of the tropical cyclone ”Helga”, named after a low-pressure storm 85 years ago. It peaked as a category-3 cyclone with wind speeds reaching 54 m/s, just before landfall over Bohuslän. This is rather extreme considering we are beyond the normal hurricane season here in Scandinavia.

We will still have have som major problems with flooding in an area stretching from what remains of Gothenburg to Karlstad and further on to Stockholm. The good thing is that Helga finally put an end to the fire season in southern Sweden.

And briefly looking outside of Sweden… We have another warning for earth quakes over the West Antarctic as a result of the earth crust bouncing back after the loss of a major part of ice sheets there a few years ago.

A tsunami warning has beed issued for Chile, Argentina and the west coast of The United States. People in megacities close to the coast line as far north as Los Angeles and San Fransisco have been warned of a wall of water that is 2-3 high, putting further stress on the infrastructure. We also expect some release of toxic materials to the oceans as the water will infiltrate old industrial facilities.

Now back to Sweden and next week: We will have another high pressure area centered over southern Europe. This will bring us easterly winds and since the fires in Siberia still aren’t under control, the normally winter-blue sky will look a bit hazy or foggy next week. It will be reddish, similar to the summertime colour of the sky when the UN coalition of Geo-engineering sprays the stratosphere with aerosols to cool the planet. But on the bright side: The sunsets will be pretty vivid red.

Now that will be all for now.

This is Martin Hedberg from The Weather Centre. We wish you all a safe day, and a Merry Christmas.

Det kommer att vara varmare i Sverige om 85 år, i synnerhet vintertid. Det kommer inte att vara lika mycket snö och glaciärerna kommer att ha krympt radikalt.

Dock kommer avsmältningen av Grönlandglaciärerna att påverka vädret, möjligen rätt så mycket. De stora ytorna med sötvatten kommer att påverka Golfströmmen som då viker av längre söderut. Det skulle kunna göra att vi får kallare vintrar här i Skandinavien. Å andra sidan så medför denna temperaturförändringar att kontrasten till den varmare luften i söder skärps. Det gynnar i sin tur bildandet av lågtryck. Jetvinden torde meander mer vilket i sin tur gör att vintrarna kan komma att växla mellan kalla och varma perioder med typ 1-3 veckors periodicitet. Mycket nyckfull utveckling.

Stormarna kommer troligen att vara kraftigare, detta till följd av att haven blir allt varmare (90% av energiobalansen hamnar i haven, men vi pratar nästan bara om de 3% som hamnar i luften). Jag borde dock kallat cyklonen för ”mellangradscyklon” istället för tropisk cyklon för att relatera den till våra latituder.

Ekosystemen förändras vilket stressar skogarna och vi kan räkna med en hel del död skog. Det är inte osannolikt med skogsbränder även i framtiden.

Havsnivån kommer att ha stigit med minst en meter. Förhistoriska händelser gör att man inte kan utesluta ”multi-meter”. Några projektioner pekar på fem meter, men mer sannolikt är väl omkring 2 meter. (För 125.000 år sedan när det var 1,5 grader varmare än förindustriell nivå så var havsnivån 6-9 meter över dagens nivå. Det tar dock tid för glaciärerna att smälta. Men det kan också gå fort: För 14.000 år sedan steg vattennivån med i genomsnitt fem meter på hundra år.) En och annan kuststad kommer man att få delvis överge. Jag är genuint bestört över att just Göteborg blev omnämnd i detta sammanhang. Dels har det ett tydligt symbolvärde, dels finns det en referens till utsattheten för stormar som kommer in från havet.

Glaciärer smälter och tex Västantarktis håller på att destabiliseras i detta nu. Forskare är oroliga för att stora delar kan komma att förloras. Detsamma gäller delar av Grönland.

Jordbävningar kan komma att uppstå när trycket av glaciärer på berggrunden förändras. Om förändringarna är tillräckligt stora för att detta skall ske respektive om berggrunden/kontinentalplattorna har den beskaffenheten att det kan komma att ske just på Västantarktis det kan jag inte gå i god för. Men det passade in för att berätta om…

Spridning av gifter och föroreningar till följd av  att vatten tränger in på områden där vi haft industrier och infrastruktur där marken gömmer miljögifter. Det kan ske till följd av kraftiga regn, stormar eller på andra sätt. Det hade varit lite för lätt att låta ännu en orkan drabba USA så jag valde en tsunami till följd av en jordbävning på Antarktis. Mer sannolikt kanske är en jordbävning i San Fransisco (The Big One).

Permafrosten töar i Sibirien (och på andra håll). I Sibirien består till stora delar av torv och det finns även stora skogar. Om man tänker sig att det blir varmare och vi får till en skogsbrand i Sibirien som kommer den att vara mycket svårsläkt,dels för att det är stora otillgängliga ytor, dels för att det finns kopiösa mängder kol som kan brinna, såväl på marken som i marken. Och när det dessutom blir varmare så frigörs såväl koldioxid som metangas från de tidigare frusna markerna…

Och så två kulturella och teknologiska yttringar:

Firandet av ”The Pre Anthropocene Winter Traditions”, dvs att man försöker återskapa det vinterlandskap som vi idag så ser försvinna. Det är en hel del av vårt kulturarv som försvinner om/när det inte finns snö i samma omfattning som tidigare. En del kanske inte bryr sig så mycket, men vintern kommer nog att leva kvar i vår kultur längre än den gör i naturen. ”Antropocen” är en geologisk tidsepok som beskriver att människan nu blivit så kraftfull att vi kan mäta oss med andra stora förändringar som förändrat planeten att vandra mellan olika geologiska regimer och epoker.

The UN coalition of Geo-engineering” är något man inte vill skall behövas, men som vi så sakta driver oss mot. Geo-engineering är att avsiktligt försöka påverka klimatsystemet i någon riktning. Forskare vill ogärna stödja det, men en del känner sig tvungna att forska på det eftersom kreativa entreprenörer i alla fall har dragit igång projekt för att i tor skala ”förbättra” klimatet. Det finns två principer: 1. ”Solar Radiation Management”, dvs att kyla av planeten genom att förhindra en del solinstrålning, tex genom speglar i rymden eller partiklar, tex svavelföreningar, i stratosfären. Samt 2. Ta bort CO2 tex genom odla alger som skall sjunka ner till havsbotten eller förbränning av biomassa för att sedan avskilja koldioxiden och ”begrava” den i marken, tex i gamla olje och gaskällor. Kontroversiellt, men om vi har misslyckats med allt annat så…

Sveriges Radio

Sveriges Radio

Läs mer om programmet på Radio Swedens hemsida. Där finns även länkar för att lyssna på det i efterhand.

/Martin

För min del var det aningen ovant att läsa en prognosen innantill. Genom alla mina år både i Försvarsmakten, på SVT och vid alla event inom sport och expeditioner så har jag (som de flesta meteorologer) jobbat med att först skapa mig en mental bild av helhet och detaljer och därefter improvisera framför kamera, mikrofon och publik. Det kan vara svårt att ha koll på allt, men resultatet blir i alla fall levande helt automatiskt. Men att läsa en text innantill och få den levande, det är en annan konst. 🙂

Varför är det så varmt?

När Aftonbladet frågar SMHI varför det är så varmt så svarar meteorologen att ”det är lågtryck som för in varmare luft över oss”. Men meteorologen på SMHI svarar egentligen inte på frågan och reporten borde inte nöja sig med svaret. Följdfrågan bör rimligen vara ”men varför är det just varmare luft som förs in?

Svaret på den frågan är att det i princip bara finns varmare luft. Det är varmare än normalt över mycket större områden än det finns luft som är kallare än normalt. Men det törs/kan inte alla säga. För tänk om det blir kallt? Det är inte helt osannolikt, då har man ju bränt sina argument. Eller?

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar extremvärme och kyla. Credit NOAA.

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar gott om värme och extremvärme, samt lite kyla. Credit NOAA.

Nej, anledningen till att det är en mycket mild höst/”vinter” stavas Global uppvärmning. Det betyder inte att alla dagar kommer att vara varma/milda. Men sannolikheterna har förändrats radikalt.

Det är numera dubbelt så sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara varmare-än-normalt, än att den skall vara kallare-än-normalt.

Och det är lika sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara extremt varm som att den är normal-kall.

(Extrem varm definierad som tre standardavvikelser från det normala. På 1950-80-talet var sannolikheten för extrem värme 0,13%. Nu är det hela 10%).

Värmerekorden avlöser varandra, såväl lokalt som globalt. Eller som NOAA skrev i en analys för september:

The combined average temperature over global land and ocean surfaces for September 2015 was the highest for September in the 136-year period of record, at 0.90°C above the 20th century average of 15.0°C, surpassing the previous record set last year in 2014 by 0.12°C. This marks the fifth consecutive month a monthly high temperature record has been set and is the highest departure from average for any month among all 1629 months in the record that began in January 1880.

Det är inte konstigt att det är en mild/varm höst.

Det konstiga är att människan inte fattat det tidigare, trots att vetenskapen flaggat för det i decennier. Och att beredskapen och åtgärderna för att hantera framtiden är så ljumma.

/Martin