Category - Klimat

Vetenskap så man begriper.

Ska det regna i januari?

slask

Det nya året börjar inte bra ut ett väderperspektiv. Från 20-30 minusgrader till flera plusgrader i Norrland och snö som töar. Därefter en storm som inte blev så illa som folk förväntade sig (efter att SMHI gått ut med en klass-2 varning).

Just nu drar ett regnområde bort från södra Norrland/östra Svealand och till helgen är det dags för ett nytt blåsväder i Götaland/Svealand.

Är det här det nya normala eller har vi bara dåligt minne?

Slask

Det är klart att det förekommit plusgrader tidigare i januari tidigare år. Men det vi sett de senaste åren är början på en trend som har kommit för att förändras.

Utsläppen av växthusgaser gör att strålningsbalansen förändras. Det gör i sin tur att mindre värme strålar ut i rymden samtidigt som vi tar emot ungefär lika mycket som tidigare. Det i sin tur gör att det blir varmare. Störst blir skillnaden i den arktiska miljön. Dvs i närheten av Nord- och Sydpolen. Arktis inkluderar oss i Skandinavien.

Inte nog med att temperaturen stiger och snön/isarna töar av det. Det blir dessutom mindre kontraster mellan kalluften i norr och den varmare luften i söder. Det gör i sin tur att jetvindarna meanderar, svänger, kraftigare. Kommentaren ”Olle R” länkade nyss till en vetenskaplig artikel på just det temat (Evicence for a wavier jet stream in response to rapid Arctic warming).

Sammanfattningen från artikeln lyder:

New metrics and evidence are presented that support a linkage between rapid Arctic warming, relative to Northern hemisphere mid-latitudes, and more frequent high-amplitude (wavy) jet-stream configurations that favor persistent weather patterns. We find robust relationships among seasonal and regional patterns of weaker poleward thickness gradients, weaker zonal upper-level winds, and a more meridional flow direction. These results suggest that as the Arctic continues to warm faster than elsewhere in response to rising greenhouse-gas concentrations, the frequency of extreme weather events caused by persistent jet-stream patterns will increase.

Dvs, vi kan förvänta oss att det blir såväl kallare som mildare. Och nej, de tar inte ut varandra, i medeltal blir det mildare.

/Martin

Australiens skeva syn på klimatförändringar

Australien

Innan prisutdelningen av Volvo Environment Prize hade jag en pratstund med professor Will Steffen, ordförande i kommittén som utser pristagarna.

Will SteffenWill Steffen är kemist och en mycket välrenommerad forskare inom ämnen som rör klimat och ”Earth System Science” (saknar bra översättning till det). Will har bland annat varit ordförande för International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP), han har varit vetenskaplig rådgivare till Australienska regeringen, har arbetat med nobelpristagare Paul Crutzen samt deltagit i forskningen kring Planetary Boundaries.

Två saker etsade sig fast. Det ena var hans entusiasm över hur många bra kandidater det fanns till priset, något som gjorde urvalet svårt. Eric har verkligen gjort sig förtjänt av priset, men Steffen upplevde att alla andra kandidater, som även de har gjort storartade insatser, förtjänar samma uppmärksamhet.

Det andra var hans förfäran över att parlamentarikerna i Australien lägger munkavle på sin nationella vädertjänst, dvs motsvarigheten till SMHI. Forskare och medarbetare förhindras att tala om miljöfrågor och klimatförändringar. Will menar att det är en helt absurd situation. Det är okay att bedriva forskning och publicera vetenskapliga artiklar, men anställda får inte berätta om sina upptäckter för media eller allmänhet.

Jag opponerar mig och menar att man inte kan lägga munkavle på folk i en utvecklad demokrati som Australien. Men Will menar att det i princip är så eftersom du förstör dina karriärmöjligheter om du bryter mot politikernas direktiv.

AustralienAustralien införde 2012 skatt på utsläpp av koldioxid. Men två år senare, 17 juli 2014, tog man bort skatten. Inget annat land som har infört en koldioxidskatt har tagit bort den.

Skatter är både ett sätt för staten att ta in pengar för att driva landet och ett sätt att med incitament  förändra samhället. Det är därför man har punktskatter på vissa saker (och mindre skatt på andra). Att ta bort skatt på koldioxid är lika smart som att ta bort skatt på alkohol eller tobak. Det kan vara skoj ett tag för den enskilde, men hen drabbas istället nedströms likväl som samhälle och medmänniskor.

Australiens kovändning är märkligt eftersom man förväntar sig att politiker och myndigheter, ”samhället”, skall vara smart nog att ta ett övergripande och långsiktigt ansvar.

Behöver jag lägga till att en inte oväsentlig del av Australiens (kortsiktiga) välfärd kommer från export av kol. Skulle det kunna påverka besluten ovan?

Samtidigt är det inte på något sätt så att Australien klarat sig undan extremväder och andra konsekvenser av klimatförändringar. Men när skogarna brinner och stormarna drar in, då väljer man att stoppa huvudet i sanden.

Det är ingen brist på sand och mer blir det.

/Martin

Volvos miljöpris för kombination av satellitdata och socioekonomiska fakta

Eric Lambin

Igår tog professor Eric Lambin emot 2014 års Volvo Environment Prize vid en ceremoni på Grand Hotel i Stockholm.

Priset tilldelas årligen till personer som har gjort framstående vetenskapliga insatser inom miljö och hållbar utveckling. Priset firar 25 år och hittills har 40 personer tagit emot det. Tre av dem har även (några år senare) tilldelats Nobelpris. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.

Eric Lambin receives the Volvo Environment PrizeFrån pressmeddelandet:

Eric Lambin, som delar sin tid mellan Stanford University i Kalifornien, och Université Catholique de Louvain i sitt hemland Belgien, har under årtionden utvecklat metoder för att analysera satellitbilderna genom att koppla dem till socioekonomiska data. Han och hans medarbetare kan på så sätt spåra förändringar av markanvändning och vilken inverkan som sker genom på handel och efterfrågan på biobränslen eller matgrödor. Eric Lambins forskning har fokuserat på att försöka överbrygga avståndet mellan två helt skilda forskningsområden: fjärranalys och humanekologi.

Tekniken, som ibland kallas människa-till-pixel-metoden, innebär att man närmast i realtid gör det möjligt för företag, ideella organisationer och myndigheter att på ett bättre sätt övervaka människans påverkan på naturen med hjälp av snabbare datorer och förbättrade analysverktyg.

Jag var med på forumet som föregick prisutdelningen samt på banketten på Grand Hotel där priset delades ut. Överlag så var delegaterna rörande överens om vikten av att agera skyndsamt samt att det krävs ett (ännu) bättre samarbete. Detta dels över olika discipliner (inom olika vetenskaper), dels över de mer eller mindre vattentäta skott som finns mellan vetenskap, näringsliv och politik.

Volvo Forum 2014Ovan: Samtal mellan Johan Rockström, SRC ochTerri Toyota, World Economic Forum. Sittande:Ole Hansen, Global Compact, FN (skymd), Charlotte Petri Gornitzka, SIDA och Mark Brzezinski, USA’s sverigeambassadör.

Länk till pressmeddelandet från Volvo Environment Prize Foundation.

/Martin

Om att ta ansvar

Martin Hedberg och John Pohlman

Om att ta ansvar

Efter vår gemensamma tid på Sveriges Television så arbetade jag och John Pohlman i vårt bolag Swedish Weather and Climate Centre, bland annat med att skriva och föreläsa om väder- och klimatförändringar.

År 2009 blev vi kontaktade av de svenska grundarna till en spansk vädersajt, El Tiempo. De ville anlita John Pohlman att representera en svensk variant av den populära spanska vädersajten, samt mig att hjälpa till med produktutveckling och kvalitetsgranskning.

John Pohlman på SVTJohn Pohlman framför väderkartan (chroma key) på SVT.

Först var jag skeptisk, rätt många ville komma i kontakt med John för att nyttja hans goda namn och varumärke. Jag fungerade lite som en dörrvakt som resonerade med John innan han tackade ja eller nej. I det sammanhanget hade jag även god nytta av en god vän som arbetade med PR och varumärkesfrågor. Det var tex okay för John att göra reklam för flytvästar, choklad eller försäkringar, men inte för flygresor, spel eller alkohol.

Produkter och tjänster som innebar ansvarstagande var bra, harmlösa saker var okay men vi sade nej tack till produkter som gick stick i stäv med ansvarstagande, miljö och god moral. Jag och John sade givetvis även kategoriskt nej till annonsörer som ville utnyttja eller på något sätt göra sig lustig över oss eller vårt yrke oavsett vilken produkt det handlade om.

Chefsmeteorolog

När det kom till saken om att vara Chefsmeteorolog och varumärke åt en vädersajt så var jag givetvis mer än skeptisk. Här handlade det om Johns och min kärnverksamhet och det fanns ingen chans att svära sig fri från det publika ansvaret om själva produkten.

Joh Pohlman föreläserJohn Pohlman under en föreläsning om klimatförändringar.

Därtill så hade jag och John under flera år framgångsrikt föreläst om klimat- och miljöproblem. I det arbetet värnade vi vår saklighet och oberoende. Vi svalde tex inte Naturvårdsverkets informationsmaterial med hull och hår, trots att vi de skickade oss på föreläsningsturné att representera dem. Nej, vi gjorde vårt eget material baserat på egen granskning av vetenskapliga underlag. I och för sig så landade vi rätt så nära Naturvårdsverket, men det var en viktig princip för mig och John.

När det gällde sajten klart.se så blev det dubbelt problematiskt eftersom affärsmodellen byggde på att sälja utrymme för annonser. Förutom att säkerställa att väderprognoserna höll god kvalitet så ville jag undvika att vi kopplades samman med företag, produkter och varumärken som antingen ville snylta på Johns och mitt varumärke, eller vars budskap vi inte kunde ställa oss bakom.

När vi tecknade avtalet med Klart så skrev vi därför även med en paragraf som gav oss vetorätt över vilka annonsörer och varumärken som kom in. Vi hade rätt att granska och godkänna alla annonser innan de gick live på sajten. Det fungerade bra. Vi styrde upp annonsörerna och förhindrade även visning av annonser som var grafiskt fula. Lite stil och estetik kan man avkräva de som skall annonsera. 🙂

Nu kanske någon undrar hur en kommersiell sajt kunde gå med på detta. Jo dels för att det var ett krav som vi ställde, dels för att det faktiskt även stärkte sajtens egna varumärke och möjligheter att göra goda affärer. Förvisso tappade man säkerligen en del snabba pengar, men å andra sidan så byggde man desto bättre varumärke och långsiktiga framtida intäkter.

Vägval och tillväxt

Tvärtemot vad många tror så har jag och John aldrig ägt sajten. Vi har bara varit anlitade på konsultbasis. År 2012 blev jag och en tekniker från Blocket anställda av Klart för att integrera bolaget med Schibsteds andra tekniska system, sköta dagliga driften och expandera verksamheten. I och med att Klart såldes till Schibsted, och trots att jag var anställd att förvalta sajten, så minskade mitt inflytande över vilka annonsörer och annonser som exponerades på sajten.

Allt sedan starten 2009 så har sajten vuxit. Sedan 2012 har vi ökat omsättning, antal anställda och vinst med en faktor fyra. En fördubbling varje år, det är rätt bra tillväxt. Men jag är övertygad om att vi förutom det, hade haft en mer långsiktig värdetillväxt och kunnat bidra till att andra företag och samhället rört sig i en mer hållbar utveckling och tillväxt om vi själva haft högre profil inom sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor även de senaste åren.

Man behöver inte vara Einstein för att förstå att jag inte alltid varit nöjd med vilka budskap, varumärken och produkter som exponeras. Jag finner det hela problematiskt. Men/och det sätter fingret på en punkt som säkert är öm för många. Hur gör man för att framgångsrikt påverka en organisation eller verksamhet i en riktning som man själv brinner för, men ledningen inte känner samma engagemang för?

Insikter om klimat- och miljöproblem

När det kommer till klimat- och miljöfrågor så läser jag vetenskapligt material och resonerar med tillräckligt många forskare för att inse att vi alltför snabbt rör oss i en allvarlig och felaktig  riktning. Därtill är kunskapen hos beslutsfattare om vad som händer på tok för låg. Det är som om många tror att det ”gått över” eftersom det nu inte är lika stort massmedialt tryck som det var för ett par år sedan. Men situationen är etter värre idag.

Martin Hedberg och John PohlmanDet jag kan göra åt det är att i möjligaste mån sammanfatta och illustrera den situation mänskligheten befinner sig i samt försöka kommunicera det till så många som möjligt, i synnerhet till de som har makt och fattar beslut på påverkar många andra människor.

Men hur går det ihop med att Klart trots allt visar annonser för flygresor, spel och alkohol på sajten? Nej, det gör det inte. Jag är fortfarande kritisk till urvalet av annonsörer och annonser.

Potential i marknadsmässig lösning

För att råda bot på det funderade jag för ett år sedan på en marknadsmässig lösning som skulle kunna användas som murbräcka och i alla fall knuffa annonsmarknaden i lite mer hållbar riktning. Den skulle inte göra avkall på vinstintresse och den skulle dessutom kunna användas i PR-syfte.

Vi skulle ha en spärrlinje för vilka företag som överhuvudtaget fick annonsera. Jo en sådan finns idag också, men den har samma moraliska bevekelsegrund som kvällstidningarna. Som ni förstår vill jag att vi skall vara lite mer kritiska än så.

Dels, och här fanns det innovativa, så ville jag att kostnaden som annonsörerna fick betala skulle återspegla deras hänsyn för sociala, etiska och miljömässiga frågor.

Vi skulle helt enkelt relatera bruttopriset för annonserna till ett index som mätte just hur bra företaget eller produkten var rörande sociala, etiska och miljömässigt ansvarstagande (inte helt ovanligt tex när det gäller sparande i fonder). ”Smutsiga” företag skulle alltså få betala en avgift för detta, medan ”rena” företag skulle få ett lägre pris.

I en vanlig affär rörande annonser tillkommer därefter en process av köpslående och diverse rabatter. Man kan därför diskutera hur stor effekt åtgärden verkligen skulle ha på sista raden för våra annonsörer. Men det skulle i alla fall sända en tydlig signal: Vi bryr oss i de här frågorna!

Bortspolad väg i VärmlandNu frågar säkert någon om det överhuvudtaget är lagligt att ha olika prislistor till kunder beroende på deras verksamhets miljöpåverkan. Men vi kom inte ens så långt i diskussionen innan förslaget lades på is.

Vi kan inte lösa alla problem, men vi kan göra skillnad

Hur som helst. Människan sätt att hantera klimat och andra miljöfrågor gör att vi befinner oss på ett sluttande plan och det går utför. Det är sorgligt att så lite har gjorts trots all den kunskap som människan samlat på sig om hur såväl natur som våra samhällen fungerar.

Nej, det är inte ”för sent”. Fast i vissa aspekter har vi passerat punkter som hade förhindrat oåterkalleliga svåra konsekvenser. Vi kommer att få stora problem med havsnivåhöjning, försurning av hav, brist på dricksvatten, översvämningar, torka och skogsbränder mm. Nej alla kommer inte att drabbas av allt samtidigt, se det snarare som ordentliga nålstick på olika platser, något som redan har börjat och kommer att fortsätta många generationer in i framtiden.

Våra barn och vi själva, kommer att fråga oss/sig: ”Okay, du kunde inte förhindra alla problem, det kan ingen. Men givet de möjligheter du trots allt hade: Vad gjorde du för skillnad?”

Jag hoppas och tror att jag trots allt har gjort en del skillnad, främst genom att utbilda skolungdomar, allmänhet och beslutsfattare i frågor som rör klimat, extremväder och risk. Jag och John har även skrivit drygt tusen artiklar här på bloggen och tillsammans med er läsare och kommentatorer så har vi bidragit till att öka kunskapen och hålla frågorna vid liv. Bloggen har i snitt omkring 2500 besökare per dag, det är inte så illa.

Därtill söker jag fortfarande, och finner nu och då, nya vägar att dra mitt strå till stacken för att minska människans negativa påverkan på de ekosystemtjänster som vi är så beroende av, öka medvetenheten hos beslutsfattare samt förbereda och anpassa samhället till de förändringar som är oundvikliga.

Det kommer mer. 😉

/Martin Hedberg

Så påverkar vädret din hälsa

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Tänkte att jag skulle skriva lite om ett område som torde beröra envar av oss, men möjligtvis olika: Hur vädret påverkar vår hälsa.

Givetvis infinner sig därefter snart en misstanke om att förändringar av vädret också skulle kunna påverka vår hälsa: Det vi vant oss vid är icke längre och det nya kan vara obekvämt.

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Hur påverkar då vädret vår hälsa? En del finner det besvärande med värmeböljor, andra tycker det är jobbigt med kyla. Vill det sig illa skördar bägge liv. Kraftiga vindar och flodvågor till följd av regn kan vara direkt dödliga. I samband med översvämningar finns grogrund för förorenat vatten och spridning av smitta. Extremvädren skapar även stress som i vissa fall får långtgående konsekvenser för individen.

Vädrets normala cykler påverkar även förekomsten av tex pollen. Solstrålning i kombination med kväveoxider och luftföroreningar skapar marknära ozon som är skadligt.

2014-09-12.001Men man skall inte glömma att vi alltsomoftast mår bra av vädret. Alla dagar som det är allt från lagom till perfekt, de passerar gärna som ”men då är det ju bara som det skall vara”.

Det är ju också därför som många reser utomlands när vädret upplevs som trist hemma. Låt det vara i november när det är ruggigt, eller under sommaren för att försäkra sig om att verkligen få det väder man vill ha.

Själv har jag haft en perfekt vecka med älgjakt: Svaga vindar, men inte vindstilla. Temperaturer mellan 10 och 20 grader, inget regn, men ändå en del moln. Det var iof lite för mycket sol och lite för varmt mitt på dagen för jakt och hantering av kött. Men vi hade då istället utrymme att koppla av och njuta av fint sensommarväder.

Förändringar av vädret, så kallade klimatförändringar 😉 medför att vissa växter och djur ”blir” missanpassade för den miljö de vistas i. Det finns även växter och djur som istället kan dra fördel av förändringarna. Växtzoner rör sig norrut och förenklat kan man beskriva att växter och djur behöver följa med för att vara i sina optimum.

Men nu är det ju inte allt som förändras lika eller förändras alls i växtzoner. Solens vandring över himlen är opåverkad. Det kanske blir varmare nätter, men lite lika stora förändringar om dagarna. Nederbörden kanske förändras i rakt motsatt riktning, och anpassningen mellan olika växter och djur medför ytterligare variabler som inte förändras i direkt relation till tex medeltemperaturen.

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Livsmedel påverkas av vädret. Vi har sedan länge lärt oss begreppet ”rötmånad” vilket antyder att maten håller sig sämre under denna period. I Sverige infaller den i slutet av juli och början av augusti. I andra länder är den kopplad till vilka stjärnor som kan ses på i skyn. Att man på detta sätt har låst den till vissa datum har att göra med Bondepraktikan och vidskepelse. Det förtar dock inte det bakomliggande problemet, tillväxt av bakterier och förruttnelseprocesser: När det är varmt och fuktigt så blir maten skämd lättare än om det är svalt och torrt.

I smått hanterar vi redan dessa frågor. Vi reser utomlands när vädret är grått och trist, vi isolerar husen mot kyla och installerar allt mer kylanläggningar mot värme. Vi bygger vallar när vattnet svämmar över och använder paraply och parasoll. Vi har kylskåp för mat och vi vaccinerar oss mot sjukdomar som, till följd av rådande klimat, eventuellt förekommer på våra resmål.

FästingMen i takt med att vädret ändras så kommer vi att behöva göra mer än så. Det visar om inte annat värmeböljan i Europa 2003, skogsbränderna i Ryssland 2010, översvämningarna i Pakistan 2010, torkan i USA 2014… Men vi har även fått upp ögonen för att sjukdomar kan spridas till följd av väderförändringar. TBE och Borelia sprids långt utanför sina normala områden och allt detta med den måttliga uppvärmning av klimatet som vi har idag. Även tropiska sjukdomar kan få fäste i vår tidigare så karga nord. Med fortsatta förändringar av klimatet kommer det större förändringar av väderrelaterade åkommor, vare sig det är spridning av sjukdomar eller direktträffar av extremväder.

Det bästa vore om vi kunde agera så att det inte blir så mycket förändringar, men mänskligheten tycks inte riktigt ha greppat nyttan av detta. Då återstår att anpassa sig till nya förhållanden, för när det gäller anpassning så klarar man sig inte undan med förnekelse. 😉

Men det är inte alla dagar som klimatförändringar gör ont, de flesta passerar oss faktiskt obemärkt förbi. Passa på att njuta av att vi har augustitemperaturer, trots att det är september.

/Martin Hedberg

Det är varmt nu

Land and Ocean Temperature june 2014

Nu när regnet hänger i luften och temperaturerna här hemma blivit så normala att kvällstidningarna frågar sig om det är höst, då är det dags att ta en blick ut i världen.

Land and Ocean Temperature june 2014Det visar sig att klimatet fortfarande håller på att förändras, att permafrosten töar, att havsnivån stiger, det hydrologiska kretsloppet intensifieras, medeltemperaturen stiger och… Ja, på så sätt är förändringarna precis som vanligt. De fortsätter.

Men det är ju kallt ute?

Nej, inte riktigt. Här hemma i Sverige är det förhållandevis normala temperaturer, i alla fall jämfört med medelvärdet under 1961-90. Globalt sett är det varmare.

Tidigare i somras kom NOAA med en sammanställning som visade att juni 2014 var den varmaste junimånaden man noterat. Den var 0,72 grader över det 1900-talets medelvärde.

SMHI juni och Juli 2014Tittar man på detaljerna i SMHI:s sammanställning över Sverige i juni så finner man att juni var kallare än normalt (1961-90). De flesta minns väl vilken stil det var på vädret på midsommar och veckan därefter…

Desto varmare var det i juli och hittills i augusti.

(Obs, tycker ni att det är underligt att Sverige är rosa på NOAA:s karta och ljusblå på SMHI:s så är det till följd av att man använder olika referensperioder. Jämfört med snittet för hela 1900-talet var juni varm. Jämfört med 1961-90 så var juni kall)

Selected Climate Anomalies and Events Map NOAA:s sammanställning över klimatologiska avvikelser under juni är ju inte heller någon upplyftande läsning.

Sammantaget: Även om det regnar och är genomsnittliga temperaturer här hemma idag så betyder inte det att vädret är normal.

/Martin

Sol och regn sedan mer värme

Lek med vattenslang och paraply

Värmeböljan är över, men det fortsätter att vara förhållandevis varmt och ostadigt. Under helgen och i början av nästa vecka så kan det dessutom åter bli kring 30 grader. Den värmen kommer blir dock lite mer kortvarig, bara ett par dagar.

Lek med vattenslang och paraplyBlir det kallt sedan? Nej, jag ser inte någon återgång till vädret vi hade kring midsommar. Räkna snarare med 20-25 grader. Dvs normalt eller något varmare än normalt för årstiden.

Sommaren så här långt kan kortfattat sammanfattas i ”Först kallt, sedan varmt”. Det har sammanfallit rätt så väl med månaderna juni respektive juli. I medeltal så blir det rätt normala temperaturer. Men det är lika normalt som att ha ena foten i i hink med kallvatten och andra i varmvatten och hävda att det är ljummet.

Jovisst är det normalt att temperaturerna varierar, men en av effekterna av att klimatet förändras till det varmare är att vi får mer av extremer. Och faktiskt inte bara på den varma sidan.

Uppvärmningen är som störst i den arktiska miljön. det gör att kontrasterna mellan kalluften i norr och den varmare luften kring ekvatorn minskar. Detta gör i sin tur att jetvinden, kraftiga vindar på ca 10.000 meters höjd, kommer att meandera mer. Istället för att som tidigare vara ganska zonal, dvs blåsa från väst till öst likt ett pannband runt globen, så blir rörelsen mer vågformad. Det gör i sin tur att värme och kyla blir mer accentuerad, tydlig.

Behöver jag poängtera att värmen och kylan inte ”tar ut” varandra. Vi har fortfarande en förskjutning åt det varma hållet. Vi har fått en minskning av situationerna ”i mitten”, en ökning av de varma och en tendens till låsning i antingen varmt eller kallt.

Sedan har vi det här med nederbörd, regn (och på vintern snö, ibland). När det blir varmare så tenderar nederbörden att bli intensivare. Här behöver man inte falla tillbaka på en förhöjd global medeltemperatur, det räcker med att konstatera att varm luft kan hålla mer fukt än kall. Om antalet dagar med värme ökar och antalet regndagar är som tidigare så kommer antalet situationer med kraftig nederbörd att öka. Det är därför inte förvånande om sannolikheten för översvämningar ökar.

DiceNu säger någon säkert att detta bara är en massa hypoteser. Men det är redan klarlagt att antalet varma dagar på norra halvklotet har ökat. Jag skrev om det i en artikel för ganska precis två år sedan.

Hur blir nu resten av sommaren? SMHI påpekade tidigare idag att det troligen inte skulle bli någon mer värmebölja i år, det är ovanligt att det blir uppåt 30 grader efter mitten av augusti. Men det kan fortfarande vara för årstiden varmt. Det är precis det som inträffat hittills och som jag skrev om i artikeln för två år sedan som jag länkade till ovan.

Den senaste säsongsprognosen från WSI så talar om att det i såväl augusti som september och oktober kommer att vara varmare än normalt i Skandinavien. Det betyder inte nödvändigtvis värmebölja, men det ger en hint om att det blir varmare än det brukar vara.

Det här är något som vi måste förhålla oss till. Konsekvenserna av förändrade vädermönster berör och drabbar oss. En del saker är trevliga som varmare badvatten, bättre förutsättningar att turista hemma, tidigare jordbruksprodukter mm. Andra är mindre bra som ökade kostnader för översvämningar, husbränder till följd av blixtnedslag, värme, torka och fallvindar som förstör skog, skadeinsekter, sämre dricksvatten, värmerelaterade sjukdomar osv.

Nej det varken kvittar eller tar ut varandra.

/Martin

Kallt just nu och varmt klimat

Climate Dice

Med högtryck på Atlanten och lågtryck över nordvästra Ryssland så får vi nordliga vindar över Skandinavien.

Det måste inte betyda kyla bara för att vindarna kommer från norr. Men just nu är det så, och det har väl inte undgått  någon att det är lite kyligt i luften. Extra trist med tanke på att det är midsommartider.

När jag tittar på lite längre prognoser så finner jag att temperaturen ser ut att sakta stiga. Det är dock inga jättekliv och hela resterande delen av juni ser ut att bli kallare än normalt. Och ostadigt med en del regn (och på högfjället blötsnö).

”Kan det vara så här nu när Martin och hela etablissemanget påpekar att vi har en global uppvärmning?”

– Japp, det kan det. Precis lika lite som en värmebölja bevisar att det håller på att bli varmare, precis lika lite är det kyliga vädret i Sverige just nu ett motbevis till den globala uppvärmningen. Klimatet är statistik på vädret och i medeltal så har vi sådant väder så att resultatet blir till det varma hållet.

Det är alltså inte så att vädret bevisar något specifikt klimat. Tvärtom: Klimatet är ett resultat av en massa väder.

Climate DiceOm man delar in de somrar vi hade för femtio år sedan i tre lika stora grupper beroende på temperaturer så hade vi 33% kalla, 33% normala, 33% varma somrar och 1% mycket varma somrar.
Men nu, femtio år senare, så har något hänt. Idag har vi idag 15% kalla, 25% normala, 50% varma och 10% mycket varma somrar jämfört med samma måttstock. (Se ”Perception of Climate Change”).

Det är alltså inte så att det inte kan vara kallt idag. Men sannolikheten har halverats.

Så om detta skulle slås ut statistiskt över sommaren i Sverige i år och sommaren kan sägas bestå av tio veckor så borde rent statistiskt 1,5 vara kall (istället för 3 på 1950-talet). Och halva sommaren, 5 veckor, borde vara varma istället för drygt 3 på 1950-talet. Vi får också en vecka med extrem värme istället för en ynka dag på 1950-talet.

Hur detta slår mot sjuka och svaga såg vi i Europa 2003, Ryssland 2010 och USA 2011. Men jag håller verkligen med om att det är trist att den kalla 1,5 veckan skall inträffa precis över Midsommar. Klen är trösten att det är mindre sannolikt, men hände ändå. Att vi tycker det är jobbigt, fast det händer allt mindre sällan nu för tiden, är ett tecken på att vi vänjer oss vid vissa saker. Får se om vi kan vänja oss vid värmeböljor och förhöjd havsnivå lika lätt.

Förresten, det våta vädret gör att elpriset faller just nu. Ännu en klen tröst, men kanske påverkar det terminerna så att man kan binda priset över vintern till lägre pris om man gör det idag än om man tar spotpriser året runt? Då gäller det att passa på just nu när det är dåligt sommarväder.

Nåväl, de som vill ha värme här hemma får ställa sitt hopp till juli och augusti.

/Martin

Att minska vår påverkan på väder och klimat

De senaste åren har miljöproblemen åkt jojo i medias bevakning. Den vetenskapliga närvaron har stadigt ökat. Forskare observerar naturen och beskriver samband. IPCC sammanställer och det hålls konferenser och seminarier.

Insikten om allvaret i situationen ökar såväl inom näringslivet som bland politiker och andra beslutsfattare. Det författas strategiska dokument och avtal. Energieffektivisering, förnybar energi, handel med utsläppsrätter, skydd av biologisk mångfald. Listan kan göras lång.

NASA: Global Ocean Heat Content

Energiinnehållet i haven har ökat. (Grafik NOAA)

Men samtidigt: Människan trycker på gaspedalen och rycker i ratten när vi nu accelererar på en allt smalare väg. Hopp ställs till att mekanikerna skall trimma såväl motor som förbättra aerodynamik och vägegenskaper. Samtidigt börjar allt fler i baksätet att vakna och ha åsikter om vad som sker där fram.

Det råder ingen brist på vare sig vetenskapligt underlag eller politiska deklarationer. De stora bristen ligger i uppfyllande av dessa deklarationer samt i att anpassa politiken efter den fysiska verkligheten. Inget av detta är särskilt enkelt. Detta inte minst för att den breda allmänheten och de flesta beslutsfattare saknar såväl helhetsbild som detaljkunskap inom naturvetenskapen.

Jag har vid flera tillfällen frågat politiker och andra beslutsfattare vad vi måste göra: det naturvetenskapligt nödvändiga eller det politiskt möjliga. Ofta får jag en frågande blick tillbaka. Jag anar att det under dessa sekunder sjunker in hos dem att det kanske är en diskrepans mellan ”naturvetenskapligt nödvändigt” och ”politiskt möjligt”.

Värmebölja i Europa 2003

En extrem värmebölja i Europa sommaren 2003 orsakade omkring 35000 människors för tidiga död. Diagrammet visar observationer av dygnsmedeltemperatren juni-augusti för ett antal orter i Centraleuropa. 2003 sticker ut som en extrem anomali. En situation som, baserat på vår erfarenhet om hur varmt det brukar vara i Europa, föreföll oerhört osannolik. Ändå inträffade den. Värmeböljan är en del av konsekvenserna av att klimatet har förändrats. Klimatförändringar skördar sina offer, även här hemma. Grafik: IPCC.

Forskare och rådgivare har genom alla år varnat för annalkande problem. I vissa fall har man därtill givit ultimatum: ”Vi har tio år på oss”. I vissa fall har beslutsfattare hörsammat varningarna och vidtagit relevanta åtgärder, i vissa fall har man skjutit problemen framför sig eller ignorerat dem.

Den kvarstående bilden är att det alltid finns lite tid kvar. Vi alltid kan skjuta problem framför oss. Tills det faktiskt är för sent. Men då kan vi å andra sidan inte göra något åt det längre. Katastrofer undviks och de inträffar, både i stort och i smått, det finns det många exempel på. Men vi gråter inte över spilld mjölk, vi häller upp lite mer. Så länge det går.

Klimatet har redan förändrats. Vi ser redan en markant förskjutning åt det varmare hållet. Det sker inte bara med temperaturen i luften utan även i hav, isar och på land. Ett annat sätt att visa hur det som tidigare var osannolikt, nu har blivit betydligt mer sannolikt beskrev Hansen för ca ett är sedan. Jag skrev om det här.

Många lösningar haltar när vi ser vår värld i ofullkomliga modeller och metaforer. T.ex. när man jämför klimatförändringar med att köra bil eller katastrofer med spilld mjölk. Men samtidigt behövs modeller och metaforer för att vi skall förstå vår roll och handlingsutrymme. men man måste vara medveten om att såväl enkla som  komplicerade, eller till och med komplexa, modeller har sina för- och nackdelar.

Så är det till exempel med modellen av att klimatförändringarna orsakas av skorstenar och avgasrör. Förvisso är utsläpp av koldioxid den enskilt största orsaken till antropogen påverkan på klimatet, men kommer vi att undvika ”allvarlig påverkan på klimatsystemet” (UNFCCC) genom att försöka täppa till alla skorstenar och avgasrör? Det är att gå över ån efter vatten.

StenkolL

Bild: Stenkol. Förbränning av fossilt kol är en av alla anledningar till att klimatet förändras extra mycket i vår tid. 

Bert Bolin sade redan 1974 att: ”Det finns betydligt mer fossila bränslen på jorden än vad som kommer att kunna användas med hänsyn till klimatpåverkan.” Det är insiktsfullt och mycket vackert i sin enkelhet. Det gäller givetvis fortfarande.

Jag ställer mig frågan: ”Leder våra klimatåtgärder till att fossilt kol blir kvar i marken, och träden kvar på marken, i en sådan utsträckning att vi uppnår våra mål?” Svaret är: Kanske. Men definitivt inte om vi kör framåt genom att bara titta ut genom sidorutan eller se avgasröret som problemet. Våra lösningar får vidare inte skapa andra oacceptabla problem.

Och hur skall vi tackla alla andra saker som också driver på klimatförändringar: Andra växthusgaser, aerosoler, albedoförändringar mm

Om vi verkligen vill ha en chans att uppnå de målsättningar vi deklarerat i nationella och internationella avtal så måste en väsentlig del av det fossila kolet vara kvar i marken, tillika måste en väsentlig del av träden vara kvar på marken, även om det är tekniskt och ekonomiskt tillgängligt att bryta dem. Och hur skall våra samhällen se ut då och framför allt: hur skall de se ut fram till dess?

Det är den verkligheten vi behöver förbereda oss på, parallellt med pågående klimatförändringar samt konsekvenser bland annat inom energi, livsmedel, samhälle, ekonomi och geopolitik. -Vilket också gör att vi tvingas förändra våra samhällen.

Det politiskt möjliga är föränderligt, men här saknar världen ännu ledarskap. Pudelns kärna är att finna och navigera det politiskt nödvändiga inom det naturvetenskapligt möjliga. Vi kan förhandla med varandra, men inte med naturen.

/Martin