Kallt just nu och varmt klimat

Kallt just nu och varmt klimat

Med högtryck på Atlanten och lågtryck över nordvästra Ryssland så får vi nordliga vindar över Skandinavien.

Det måste inte betyda kyla bara för att vindarna kommer från norr. Men just nu är det så, och det har väl inte undgått  någon att det är lite kyligt i luften. Extra trist med tanke på att det är midsommartider.

När jag tittar på lite längre prognoser så finner jag att temperaturen ser ut att sakta stiga. Det är dock inga jättekliv och hela resterande delen av juni ser ut att bli kallare än normalt. Och ostadigt med en del regn (och på högfjället blötsnö).

”Kan det vara så här nu när Martin och hela etablissemanget påpekar att vi har en global uppvärmning?”

– Japp, det kan det. Precis lika lite som en värmebölja bevisar att det håller på att bli varmare, precis lika lite är det kyliga vädret i Sverige just nu ett motbevis till den globala uppvärmningen. Klimatet är statistik på vädret och i medeltal så har vi sådant väder så att resultatet blir till det varma hållet.

Det är alltså inte så att vädret bevisar något specifikt klimat. Tvärtom: Klimatet är ett resultat av en massa väder.

Climate DiceOm man delar in de somrar vi hade för femtio år sedan i tre lika stora grupper beroende på temperaturer så hade vi 33% kalla, 33% normala, 33% varma somrar och 1% mycket varma somrar.
Men nu, femtio år senare, så har något hänt. Idag har vi idag 15% kalla, 25% normala, 50% varma och 10% mycket varma somrar jämfört med samma måttstock. (Se ”Perception of Climate Change”).

Det är alltså inte så att det inte kan vara kallt idag. Men sannolikheten har halverats.

Så om detta skulle slås ut statistiskt över sommaren i Sverige i år och sommaren kan sägas bestå av tio veckor så borde rent statistiskt 1,5 vara kall (istället för 3 på 1950-talet). Och halva sommaren, 5 veckor, borde vara varma istället för drygt 3 på 1950-talet. Vi får också en vecka med extrem värme istället för en ynka dag på 1950-talet.

Hur detta slår mot sjuka och svaga såg vi i Europa 2003, Ryssland 2010 och USA 2011. Men jag håller verkligen med om att det är trist att den kalla 1,5 veckan skall inträffa precis över Midsommar. Klen är trösten att det är mindre sannolikt, men hände ändå. Att vi tycker det är jobbigt, fast det händer allt mindre sällan nu för tiden, är ett tecken på att vi vänjer oss vid vissa saker. Får se om vi kan vänja oss vid värmeböljor och förhöjd havsnivå lika lätt.

Förresten, det våta vädret gör att elpriset faller just nu. Ännu en klen tröst, men kanske påverkar det terminerna så att man kan binda priset över vintern till lägre pris om man gör det idag än om man tar spotpriser året runt? Då gäller det att passa på just nu när det är dåligt sommarväder.

Nåväl, de som vill ha värme här hemma får ställa sitt hopp till juli och augusti.

/Martin

Detta inlägg har 127 kommentarer

  1. Anders ,det låter lite slappt..var snäll och rekommendera
    lite bra källor. tack!

  2. Hej Martin. Jag ser mig som realist. Klimatforskning är väldigt komplicerat och skapar inga värden, mer än för de berörda forskarna och politiker. För övriga medborgare skapas kostnader. Det kan förefalla krasst, men som jag ser det realistiskt. Jag har inga egna intressen i frågan mer än som medborgare i Sverige och skattebetalare.

    1. Men samma sak bör väl då gälla för annan forskning också? Forskning i sin grundtanke är ju bara till för att öka kunskapen om vår värld, inte för att skapa produkter.

      När det gäller kostnaderna så är det givetvis så att det kostar att bedriva forskning, all forskning. Skall vi sluta att bedriva forskning med hänvisning till det?

      Då är det slut även med nya produkter (nyttan av innovationer och ny kunskap). Utan förutsättningslös grundforskning så fick du inga LCD-skärmar som lade grunden för dagens digitala kameror eller mobiltelefoner. Utan grundforskning så fick du inga nya läkemedel. Utan grundforskning så fick du inga satelliter, inga smarta sökmotorer inte heller något Internet. Inga förutsättningar för demokratiseringsprocesser i diktaturer, inget Spotify, inget Netflix, ingen sjösäkerhet, ingen optimering av tidtabeller för flygresor, inget kunskapstillvaratagande av vad folk kan utanför den egna byn.

      Nej utan grundforskning så sitter vi fortfarande med LP-skivor, tjock-TV med två kanaler och folk avlider i ”enkla” sjukdomar osv. Nej inte heller det faktiskt för utan forskning så har vi inte någonting av det som kan kallas det moderna samhället.

      Och när det gäller det som handlar om klimat, typ meteorologi, biologi, oceanografi, geologi, datalogi, matematik, medicin, hydrologi, statskunskap mm så vill jag hävda att det är en stor nytta för hela samhället. Samhället får kunskap om vad och varför naturen beter sig som den gör. Vi (ni, du) får information som hjälper dig att fatta relevanta beslut som rör framtiden.

      Om du äger skog så kan det vara intressant att veta vad du skall plantera och hur du skall sköta skogen. Om du tecknar en försäkring så kan det vara intressant att göra det hos ett försäkringsbolag som inte går i konkurs för att de inte kan räkna på risker. Om du pensionssparar så kan det vara intressant att göra det i fonder som levererar avkastning utan att ta onödiga risker. Det kan även ligga i ditt intresse att proffsen spelar sina kort rätt när det gäller geopolitiska frågor rörande energi, handel, mänskliga rättigheter, vatten osv.

      Men du missar då poängen med samhället: Allt hänger ihop. Inget är isolerat från varandra. I extremfall så leder det till kollaps: Se vad som hände i finanskrisen för lite mer än fem år sedan: En kaskad av händelser påverkade alla samhällen (utom möjligtvis Nordkorea, men där var det rätt pissigt från början) över hela jorden. Det börjar med återkopplingar i finansvärlden, i synnerhet i USA, och politikers bristande förmåga att sätta upp regelverk och slutar med att tillgångar faller i värde eller helt går upp i rök samt att såväl tjänstemän som arbetare blir arbetslösa på andra sidan jorden.

      Och när det gäller klimat och väder så dör folk till följd av att vi har fått förändringar i väder och klimatsystemen. Och det är inte bara i utvecklingsländer. I Europa avled omkring 35.000 människor i värmeböljan år 2003. Den var en konsekvens av klimatförändringar. 2010 och 2011 var det dags i Ryssland och USA.

      Det är klart att du kan säga: Jag äger ingen skog, jag kan byta försäkringsbolag om mitt gamla råkar i ekonomisk kris, jag känner ingen i mellanöstern och jag förlitar mig på att staten betalar ut min pension. Jag gillade de gamla mekaniska kamerorna, jag pratar inte i mobiltelefon, lyssnar inte på musik online, tycker att alla TV-program efter Hylands era är onödiga. Jag bor varken i New York, Bangladesh eller Göteborg eller någon annan stad som påverkas av förändringar i vädret.

      Jag vet att många, kanske de flesta, av ”övriga medborgare”, inte tänker i de stora banorna av tex nyttan med grundforskning. Vi är alla för upptagna av nuet och detaljerna i världen som utgör vår omedelbara närhet. Men detaljerna i våra liv påverkas av omvärlden och klimatfrågor påverkar oss alla. Forskning, vare sig det är i oceanografi, medicin eller kvantfysik gör att vi får möjligheter att skapa bättre liv för ”övriga medborgare”.

    2. Du påminner mig om mina föräldrar, 1970.
      Varför ska man slänga ut en massa pengar på att åka till månen. Vad jag sa till dem då ska jag inte skriva här… Vi köpte vår första färg-tv 1971, den skruvade jag isär, utan deras vetskap givetvis. Samma fråga ställer jag fortfarande 43 år senare, hur funkar det?

      Synd att du inte hängde på det jag skrev om värmepumpar. De fungerar inte enligt ditt enkla sätt att resonera. Ändå använder du dem varje dag.

      1. Hej trötter. Kylskåpet uppfanns av Baltzar von Platen och Carl Munters, Patent togs 1922. Alla värmepumpar bygger på deras princip. Vi skall givetvis vara tacksamma mot dessa pionjärer. Deras drivkraft var dock knappast klimatet. Som sagt jag är inte emot forskning som skapar värden.

        1. Kylskåpet uppfanns mycket tidigare och alla värmepumpar bygger inte alls på deras princip!

          Första artificiella tillverkningen av is skedde i mitten av 1700-talet.
          Absorptionsskåpet av Platen och Munters är inte det mest använda, det mest sannolika är att du själv har ett kompressorskåp hemma och ett absorptionsskåp i husvagnen eller mindre sannolikt den tredje varianten, ett termoelektriskt. Kompressorkylskåp byggdes i början av 1800-talet, även den termoelektriska effekten bevisades då.

          Det som båda herrarna borde ha läst om på KTH var alla de farbröder på 1700-1800 talet som föregick dem och gjorde uppfinningen möjlig. T ex Clausius kan dras upp som exempel på någon som påverkat både klimatforskning och värmepumpar.

          Vid samma tidpunkt som de fick sitt patent började man använda freon.
          Jag tycker värdet i klimatforskningen är det största värde man kan tänka sig.

          1. Hej trötter. Roligt att du baserar din värdering av klimatforskningen på tyckande. Normalt brukar du ha massor av källor för att bevisa dina argument. Sanningen är väl att hittills har denna forskning endast producerat kostnader.

            1. Jag kan garanterat ordna länkar som bekräftar det jag skrev, vill du ha hjälp med det?
              Att du inte verkar bry dig om att basera ditt tyckande på fakta är mindre roligt, men den positiva vinkeln är att det kan vara en ögonöppnare för någon annan.

            2. Hej trötter. uppfinnande av värmepumpen ser jag inte som ett argument för klimatforskningens genialitet. det är skillnaden mellan hur vi tänker. Du är säkert en bra person som vill väl, även om vi tänker och tycker olika i denna fråga.

            3. Missade du min första kommentar till dig?
              http://martinhedberg.se/kallt-just-nu-och-varmt-klimat/#comment-28095
              Termodynamiken och dess huvudsatser är poängen. Visst vill jag väl, jag bryr mig och kan omöjligt förneka grunderna till den vetenskap och de prylar vi omger oss med idag. Tar vi Cullen så var det ingen som brydde sig om hans artificiella isbit i mitten av 1700-talet, tar vi Carnot så var det ingen som brydde sig om hans verk i början heller. Utan alla dem som följde upp så hade inte absorptionsskåpet blivit uppfunnet heller. Även Einstein var inblandad i patenten till det.

              Förnekar man nutida vetenskap och grundforskning så förnekar man även dess historia och grunder och bör följdaktligen även förneka sin värmepump eller kylskåp. 😉

    3. Hej Martin. Jag tycker inte att jag måste vara emot all utveckling PGA att jag ogillar klimatforskning. Jag ser det snarare så att forskning inom områden som inget tillför tar resurser som kunde användas bättre. jag känner det som jag har sagt mitt, och jag är tacksam för den möjligheten. tack för mig.

  3. Hej igen Torun. Mina resonemang är så enkla att du bör kunna följa dem utan ytterligare information, om det inte går kan jag bara beklaga.

  4. Martin, direktlänkarna till kommentarerna på denna sida funkar inte efter delningen av bloggen i nyare/äldre kommentarer.

  5. Anders ,tack det ör enkla att följa nunär du beskrivit hur du tänker.
    För mig verkar det inskränkt och bakåtsträvande som i sin tur leder till problem och så om det vore en standard för många.

    Vad är du egentligen rådd för ?

  6. Torun,Nu förstår jag ingenting, är det min usla person som är skuld till den globala uppvärmningen. om så är fallet ber jag om ursäkt.

  7. Men är det inte märkligt att vid varje värmebölja så får vi höra att den beror på den ”globala uppvärmningen”.
    Men varje kallperiod beror dock på att det är ”Skillnad på väder och klimat”…
    Och ang den där jämförelsen med 50 år tillbaka, så kan man väl knappast lägga mer än de senaste 10 åren typ till grund, annars hamnar man ju för nära ”för 50 år sedan”. Och i så fall blir %-värden som följer:
    15% kalla somrar = 1,5 sommar
    25% normala somrar = 2.5 somrar
    50% varma somrar = 5 somrar
    10% mycket varma somrar = 1 sommar

    Alltså på tok för litet underlag för att säga nånting.
    Och som mycket väl skulle kunna förklaras med – just det – skillnaden mellan väder o klimat.

    Sen är det ju väldigt mycket fokus på somrarna, och förstås den gångna vintern.
    Alla verkar ha glömt förra vintern som slog de flesta rekord. Och överlag har ju vintrarna sedan millenieskiftet med råge överträffat 90-talsvintrarna, som däremot var ovanligt milda. Men det är förstås inte politiskt korrekt att komma dragande med sådana invändningar….

    1. Det är inte de senaste 50 somrarna i Falköping man pratar om utan väderobservationer var tredje timme från alla observationsplatser över hela jorden de senaste 50 åren. Det är viss skillnad. Det (miljontals punkter) utgör ett statistiskt säkerställt underlag.

      Man pratar inte heller bara om somrarna utan givetvis alla årets dagar. Även här handlar det om alla platser på jorden, inte bara en plats eller ens ett land.

  8. Anders,
    du kan väl delge dina källor som ger dig dina ideer och uppfattning.
    Vilken yrkes kategori inom vetenskapen är det som är de som är kvalificerade att delge rön?

  9. GR och AndreasF.

    Min smak heter vetenskap och det är vare sig min video eller mina siffror. Men jag håller med om att alla bör bilda sig en egen uppfattning. Det har även jag gjort, så GR kan ta tillbaka det där med ”alarmist” och AndreasF jämförelsen med ”religiös fundamentalist”. Om någon missat det så är jag agnostiker. 😉

    Det finns inget som talar för att Arktis skulle börja frysa på, havsnivån skulle sjunka eller att vi står inför global nedkylning, absolut inte. Men jag hade välkomnat det.

    Inte ens 2013 i Arktis talar emot, eftersom flerårsis faktiskt smälte. Det var vädret mot slutet av smältsäsongen som som gjorde att det frös på. Sedan följde en ‘varm’ vinter. När flerårsris minskar så pekar det fortsatt mot nedgång eftersom den is som frös på i fjol inte är lika stabil som flerårsis. 2012 var ett rekordår i avsmältning och GR tycker det borde fortsätta med nya rekordår varje år? Det är lite mer komplicerat än så och man bör ta längre tidsperioder i beaktan innan man påstår att isarna växer.

    Hur ser det ut tycker ni?
    http://cires.colorado.edu/~aslater/SEAICE/
    http://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/
    http://www.ijis.iarc.uaf.edu/en/home/seaice_extent.htm
    http://kuroshio.eorc.jaxa.jp/JASMES/climate/index.html
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/arctic.sea.ice.interactive.html
    http://polarportal.dk/en/havisen-i-arktis/nbsp/sea-ice-extent/
    Även siffror för Antarktis finns i länkarna.

    Sedan finns bojar man kan titta på.
    http://imb.crrel.usace.army.mil/newdata.htm
    http://obuoy.datatransport.org/monitor#overview/gpstracks
    Eller satellitfoto via EOSDIS.
    Här ett exempel från Grönland och Jakobshavn, där vädret tillåter att man ser de där sjöarna med smältvatten riktigt bra. Sen kan man givetvis titta på Arktis med.
    http://1.usa.gov/TIR6aQ

    Det finns mer, även radar och laser. Man sitter idag och gör 3D snitt på glaciärer som visar hur botten ser ut, Jakobshavn är 1500 meter under havsnivån. MEn med tanke på de flertal metoder som finns att mäta och räkna på, så pekar alla åt samma håll… Är det inte uppenbart hur svårt det är att kvantifiera hur mycket is som smälter? Är det inte uppenbart hur lätt det är som människa att se ATT den smälter och vad som händer över tid?

    Om Antarktis och IPCC.
    Att man uttrycker sig så beror på att det är så (tänk bara på det lilla jag skrev precis ovanför). Men det är givetvis inte samma sak, som att man inte vet eller förstår något alls. Med tanke på vad GR påstår, han behöver nu bara kvantifiera och bevisa sina påståenden via beräkningar och slutsatser så att alla andra kan göra samma sak, det räcker inte med att tro eller påstå. Vad det gäller Antarktis så finns det flera tecken på, att det som sker nu faktiskt är negativt för den globala uppvärmning som pågår.

    Om havsnivån.
    Man får inte per automatik en höjning av havsnivån, som när man häller en hink is i ett badkar. På klotet blir höjningen inte uniform och värmen är inte heller uniform. Det finns en bra föreläsning av Jerry Mitrovica som jag länkat till tidigare.
    http://martinhedberg.se/att-minska-var-paverkan-pa-vader-och-klimat/#comment-24222

    GR, du har helt rätt i att de sista två länkarna inte är i min ”smak” eftersom det inte är vetenskap. Men har ni tänkt på en sak? Man landar ofta på sådana ställen när man letar efter fakta så även jag ser dem hela tiden. Men om man sitter med Google och blir filterbubblad efter sin tro på att vi inte har en global uppvärmning, så blir man serverad flera resultat i samma riktning. Det kan var nyttigt att använda andra sökmotorer, ibland iaf.
    Mörner har jag kommenterat tidigare men lite kul (om ni vill ni ha någon annans åsikt om Mörner som dessutom har intervjuat honom) är att titta på länken som Lasse H gav ovan i tråden.
    http://www.boltzmann.se/page7/page42/page42.html
    Länken till videon funkar inte men den finns kvar på youtube.

    Länken till ScienceDirekt var helt ok. Där vill jag gärna citera vad som står i sammanfattningen. ”This deceleration is mainly due to the slowdown of ocean thermal expansion in the Pacific during the last decade, as a part of the Pacific decadal-scale variability, while the land-ice melting is accelerating the rise of the global ocean mass-equivalent sea level.” Studien har inte visat det GR antyder. Tittar man på Topex så ser man följande.
    http://sealevel.colorado.edu/
    Det varierar… Men kurvan över tid, pekar likväl uppåt. Det finns flera pauser bakåt i tiden.

    1. Karlén har svårt att ta till sig vad etablerade forskare säger.
      Han uttrycker sig tvekande till att koldioxiden skulle ha någon inverkan eftersom temperaturen i luften inte stigit de senaste 15 åren. Oklart var han fått de uppgifterna från, det har blivit varmare, men inte lika mycket som tex under 90-talet. Den typen av ”pauser” är dock inte något konstigt. De kommer med jämna mellanrum, se http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs_v3/

      Vidare så glömmer han att det har blivit varmare i haven: Planeten Jorden absorberar fortfarande energi. Som vi resonerat om vid ett stort antal tillfällen här på sajten så absorberar atmosfären ca 3% av energiskillnaden, haven mer än 90%. Att då bara titta på atmosfären (som dessutom faktiskt har blivit varmare) är ett flagrant misstag.

      Hur kan det då komma sig att det trots allt blivit varmare? Jo Karlén hänvisar lite diffust till ”kosmisk strålning”. Han ger en bild av hur denna skulle kunna påverka molnbildningen och därmed Jordens albedo (reflektionsförmåga), men han hänvisar inte till några data som styrker att den kosmiska strålningen skulle ha förändrats.

      Karlen gör ett par klassiska misstag. Det sorgliga är att han med sin akademiska bakgrund och stora engagemang i klimatfrågor borde ha kunna ta in en lite större bild än han (väljer?) att göra.

      Det är också sorgligt att UNT väljer att så ofta, okritiskt och okommenterat publicera ”skeptiker” och klimatförnekare som Wibjörn Karlén.

  10. Anders, kan du delge vartifrån du får dina insikter och kunskap?
    Källorna helt enkelt, tack !

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: