Tag - Historia

Historia, litteratur, kultur, filosofi, konst mm

Alexandre Walewski, del 2

7 maj 2010

Med sin börd, polsk grevinna som mamma och fransk kejsare som pappa, fick greve Alexandre Walewski en utbildning till officer som var comme il faut i de högre kretsarna på den tiden. Han deltog därmed också, liksom övriga familjen Bonaparte, i det gängse sociala aristokratiska livet i Paris.

Han träffade där, efter skilsmässan från sin första hustru, en mycket attraktiv kvinna av den förnäma familjen Ricci, Marianne. De gifte sig och inrättade sig i en storstilad bostad i Paris. (Huruvida modehuset Nina Ricci, som grundades i Paris 1932, har samband med samma släkt skall jag forska i).

Paret var mycket engagerade i det sociala livet och grevinnan Marianne Walewska anordnade ofta stora middagar och baler för stadens prominenta personer.

Hon anlitade då för dinéerna den välkände franske köksmästaren Urban Dubois. Som tack dedicerade denne kreatör en maträtt till grevinnan. Han döpte rätten till Sjötunga Walewska, som blivit en stor klassiker i den internationella restaurangvärlden.

Receptet publicerades 1855, det vill säga samma år som beslutet om den första vädertjänsten togs som jag berättade om i min förra blogg. (Därmed fick jag också in vädret i bloggen!!!)

Hälsningar, John

Alexandre Walewski

4 maj 2010

Martin Hedberg

Allmänt

4 Comments

För exakt 200 år sedan, den 4 maj 1810, föddes i Polen en gosse som skulle få en väsentlig betydelse för den moderna vädertjänsten.

Hans mamma var en ung polsk grevinna, Maria Walewska, som haft Frederic Chopins pappa som fransklärare. Franska språket var nämligen vanligt i de aristokratiska kretsarna. Genom att hon kunde franska fick hon därmed kontakt med kejsar Napoleon I på tillfälligt besök i Polen.

Kontakten resulterade i ett kärleksbarn som fick namnet Alexandre (Florian Joseph Colonna) Walewski. Mamman och Alexandre flyttade efter födelsen till Paris där Maria dog 1814 endast 28 år gammal.

Alexandre togs om hand och uppfostrades av pappans familj, Bonaparte. Han utbildade sig till journalist och författare men gjorde också en politisk karriär och blev så småningom utrikesminister 1855 i Napoleon III:s regering.

Han satt då som ordförande i kongressen och i den kommitté som beslutade att under krigsministeriet inrätta en vädertjänst 1856. Detta efter en storm med en katastrof i Svarta Havet under Krimkriget som jag berättat om i en blogg från i höstas.

Det var den första vädertjänsten i Europa och en milstolpe för den moderna meteorologin. Efter hand följde de andra länderna i Europa efter. England fick sin vädertjänst 1860, Norge 1866 och här i Sverige 1873 med Statens Meteorologiska Centralanstalt.

Mer om Alexandre i min nästa blogg.

/John

Valborgsmässoafton förr och i år

28 april 2010

Martin Hedberg

Allmänt

1 Comment

Med denna dag firar man vårens ankomst. Det gör man med valborgsmässobål, tal och sång till våren. Vädret spelar naturligtvis en stor roll vid dessa festligheter utomhus.

Vid den här tiden i vårens mitt förekommer därför tillfälliga inslag i vårvädret av både vinter och sommar. Här är några exempel på båda under förra seklet.

Det kanske mest beryktade vädret inträffade 1929 med den så kallade Valborgsstormen. Ett oväder med blåst, regn och snö drog upp från sydväst över Götaland och Svealand under valborgsmässoafton och 1:a maj. Karlstad och Falun fick ett par decimeter snö och ett snötäcke på några centimeter lade sig också bland annat i Göteborg och Stockholm. Aprilmånaden just det året var för övrigt en av de kallaste under hela 1900-talet. Skall vi också nämna valborgsmässoafton 1979 som var särskild kall med ymniga snöfall i Värmland och snöbyar i Skåne.

Men det har också inträffat ren sommarvärme. Valborgsmässoafton 1913 noterade Ulricehamn 27,5 grader vilket är landets högsta apriltemperatur. Dagen innan hade Borås lika varmt och i Östersund hade man 21 grader.

Ett noterbart värde är också från år 1931 då Karesuando längst i norr hade 16 grader. Särskilt varma valborgsmässoaftnar var det också åren 1984 och 1987. Den 29-30 1984 hade Härnösand 22 grader och Umeå 19. Norra Sverige fick sedan en extremt varm maj. År 1987 var det 26 grader i Oskarshamn och 24 i Valla (Sörmland) och i Gävle.

/John Pohlman

Årets valborgsmässoväder präglas av ett stort, men inte så djupt, lågtryck.

Lågtrycket ligger idag ute över Atlanten, men täcker på fredagen gott och väl hela norra Europa, från Irland till Polen till Nordnorge.

Stort och inte så djupt. Det betyder gråväder, men inte så kraftiga vindar. Det kommer att regna av och till, men inte överallt. Vindarna kommer på fredag kväll att i allmänhet ligga under 5 m/s, men kan i Götaland och Svealand vara omkring 7-8 m/s.

Den fuktiga väderleken torde göra att, trots vindarna, risken för att valborgsmässoeldarna skulle sprida sig blir liten.

Skall man se vädret ur ett trevligt-att-vara-ute-på-kvällen-och-titta-på-brasa-perspektiv så är det nog lite trevligare väder i Dalsland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland under fredagskvällen.

Men regnet hänger i luften och dynamiken ligger i ett lite mer kompakt regnområde som passerarar åt nordost över Götaland och Svealand under fredagskvällen. Över Norra Norrland är det lite mindre rörelse i nederbörden som faller ut som blötsnö eller regn. Dock inte lika intensivt som i söder.

Trots allt resonerande om regn (och snö) så ser det inte ut att bli så kallt. Det är först på söndagen som svalare luft drar ner över Skandinavien. Detta i samband med att lågtrycket drar bort över Kolahalvön och vi får nordliga vindar. Å andra sidan blir luften torrare i och med detta.

/Martin Hedberg

Lite olika väderuttryck

26 april 2010

Martin Hedberg

Allmänt

1 Comment

Ett av många bevis på att vädret är ett populärt ämne är att det finns ett flertal uttryck som förknippas med vädret.

Det kanske mest kända och omtalade är att ”alla talar om (alternativt klagar på) vädret men ingen gör någonting åt det”. Detta uttryck har man tillskrivit författaren Mark Twain, pseudonym för Samuel Langhorne Clemens. Han lär ha yttrat det till en skribent som sedan publicerade citatet i tidningen Hartford Courant år 1897. Mark Twain bodde vid det tillfället just i Hartford som är huvudstad i staten Connecticut i nordöstra USA.

Ett annat populärt uttryck som, åtminstone förr i tiden användes, framförallt till barn är ”om man äter upp allt på fatet blir det vackert väder i morgon”.

Bland andra uttryck finns ”dåligt väder är ett gott samtalsämne” och vid till exempel oväder ”det är ett gott väder att vara hemma” samt ”allt beror inte på vädret, man får försöka vara lite rolig själv också”.

Under ett regnväder låter det hoppfullt att säga ”efter regn kommer solsken”. Låt mig sluta med ordstävet: Det blir inte vackert väder förrän det onda (regnet) kommer ner, sade kärringen och ramlade ner från taket.

/John

Kung Bore

6 april 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Bore kommer från latinet och grekiskans boreus som är ”nordanvind”. I den grekiska mytologin hade varje väderstreck sin vindgud. Nordvindens gud var just Boreus.

Personifikationen gjordes sedan av Olof Rudbeck d ä (1630-1702), som i sitt stora historiska verk Atland eller Mannheim (Atlantica på latin) identifierade Boreus med guden Bure i den nordiska mytologin.

Boreal betyder nordlig och kung Bore har blivit personen som symboliserar vintern och nordvindarna.

Ett annat uttryck kopplat till den nordiska mytologin är fimbulvinter – i dagligt tal en kall och lång vinter. Dess ursprung är från den isländska Eddan och betyder ”jättevinter”. I diktverket är den en treårig sträng vinter som föregår världens undergång!

/John

Påskväder – de senaste åren

29 mars 2010

Martin Hedberg

Allmänt

4 Comments

Av John Pohlman

Nu stundar påsken och många kanske har minnen från just vädret under gångna påskhelger.

Låt mig påminna om de föregående tre årens påskväder. De har varit mycket olika. Påsken är ju en rörlig helg. Tidsmässigt kan den inträffa under fem veckor från vårdagjämningen 20 eller 21 mars till senare delen av april.

Förra året gav en högtrycksrygg varmt och soligt väder i större delen av landet fram till och med påskdagen den 12 april. På annandagen drog en kallfront ner med lite regn i sydligaste Norrland, Dalarna och Värmland.

Året innan var det däremot helt andra förhållanden. Påsken inföll då precis efter vårdagjämningen och det var kallt i hela landet. I Norrland var det mest klart med soliga dagar men rejält kallt nattetid. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen hade 41 minusgrader natten till påskdagen. I söder fick stora delar av Götaland snöoväder både på långfredagen och påskaftonen. På en del håll kom upp till 20-30 cm snö. Under annandagen den 24 mars kom ett nytt snöfallsområde söderifrån och spred sig upp över Götaland och Svealand.

År 2007 var det fjällen som drabbades av ett mycket häftigt snöoväder alldeles i påskens inledning. Storm och orkanvindar medförde att flera fjällvägar fick stängas. Ovädret höll i sig till och med skärtorsdagen den 5 april. I södra Sverige passerade ett nederbördsområde i slutet av helgen och på en del håll fick man ett snötäcke. Bland annat hade Norrköping 5 cm på annandagens morgon.

/John

Våren 4

25 mars 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Det har gått trögt med vårens framryckning i söder. Åtminstone om man avser den meteorologiska våren, det vill säga sju dagar i följd då dygnets medeltemperatur är över noll.

I slutet av februari inträffade detta programenligt i sydligaste Skåne men sedan har det gått i baklås. Lite avancemang har det trots allt blivit i södra och västra Götaland under mars men vintern håller envist emot och för närvarande är våren en aning försenad. Den borde vid det här laget kommit upp mot södra Svealand. Men under den närmaste tiden ser det lovande ut för en vårattack upp över Götaland och Svealand.

Föregående blogg om fenologi har gett en del kommentarer. Till Lasse kan jag säga att vägledningen för fåglarnas ankomst efter vintern är dels ljuset och dels de meteorologiska förhållandena bland annat dygnsmedeltemperaturen. För sädesärlan brukar ankomstdatum ligga under första veckan i april i Götaland, andra veckan i Svealand och tredje veckan i södra Norrland.

/John

Kamp mellan Kung Bore och Gumman Tö

16 mars 2010

Martin Hedberg

Allmänt

9 Comments

Våren är på gång.

Vårvindar gjorde ju entre i södra hlavan av landet i förra veckan, men kalluften kom tillbaka. I samband med att vi redan har gott om snö så var det inte svårt för vintern att ta ett omtag.

Nu ser våren ut att göra ett nytt försök. Under onsdagen kryper temperaturen upp över noll grader i Götaland, Svealand, sydligaste Norrland och längs med Norrlandskusten. På torsdag och fredag och över helgen likaså.

Det här gäller dagtid. Nattetid sjunker det ner till noll eller kallare. Men våren är på gång.

Händelserna får mig osökt att minnas sagan om årstidernas kamp med Kung Bore (Kung Frost?) som satt mäktig, men som till slut fick ge sig för Gumman Tö och vårens entré.

Har ni läsare mer referenser till den eller liknande sagor? Det skulle vara intressant att läsa om medan vi njuter av senvintern och väntar in våren.

/Martin Hedberg

Kalla vintrar

3 mars 2010

Martin Hedberg

Allmänt

9 Comments

När vi nu gått in i mars så är den meteorologiska vintern slut för den här gången. Den omfattar nämligen definitionsmässigt månaderna december-januari-februari. Innan SMHI nu efterhand sammanfattar den gångna vintern kan man ta en återblick på tidigare extremt kalla vintrar.

Under de sista hundra åren utmärker sig då de tre s k krigsvintrarna 1939-40, 1940-41 och 1941-42. Hela landet hade kallt. Den sista av dessa var allmänt den kallaste och i de östra delarna av Götaland och Svealand var det rekordkallt. I Stockholm var medeltemperaturen för de tre månaderna -7,8 grader. Haparanda hade -15,4, Göteborg -5,1 och Lund -4,0 grader.

Man hade också tre kalla vintrar på rad i mitten av 1980-talet. Även då var den sista kallast, nämligen 1986-87 med -5,2 i Stockholm och -2,0 i Lund.

Århundradets kallaste för Norrlands del är utan tvekan vintern 1965-66. Karesuando hade då en medeltemperatur på -21,1 grader, Haparanda -17,6 och Härnösand -13,5 för att nämna några. Just den vintern uppmättes också det svenska köldrekordet på -52,6 grader i Vuoggatjålme den 2 februari. Den vintern räknas också till en av de allra svåraste snövintrarna under seklet i södra och mellersta Sverige.

Vintern 1965-66 var också seklets kallaste i västra Svealand med -13,3 grader i Falun. I övriga Svealand och Götaland står vintern 1941-42 som den allra kallaste på de flesta håll. Som god tvåa ligger 1969-70, bland annat hade Stockholm då -6,7 grader.

Det blev mycket siffror i denna blogg men kan vara intressant att jämföra så småningom med den nu gångna vintern. Får den en plats i rekordtabellerna?

/John

Varma och kalla fakta

5 januari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

3 Comments

Årsskiftet var också övergång till ett nytt decennium. Här är några fakta från de gångna tio åren.

Den högsta temperaturen har varje år under decenniet varit över 30 grader. Götaland toppar med sex av åren medan Svealand och Norrland haft två vardera. Den allra högsta var 34,2 grader som småländska Målilla noterade den 7 juli 2006. Svealands högsta värden är båda från Eklången i Sörmland från åren 2001 och 2007 på 32,7 respektive 32,9. I Norrland hade Forse i Ångermanland högst med 32,6 år 2003.

De lägsta temperaturerna har sju av åren varit lägre än 40 minusgrader. De flesta är från orterna Vajmat, Nikkaluokta och Gielas, alla i Lappland. Det allra lägsta uppmätta värdet under decenniet är dock från Svealand, där Idre-Storbro i Dalarna hade 44,0 minusgrader den 4 februari 2001.

Decenniets stora händelser var självklart ovädren Gudrun och Per som jag ska skriva om i en kommande blogg.