Tag - Historia

Historia, litteratur, kultur, filosofi, konst mm

Hur var somrarna 1940-42?

Vi fick en förfågan från en läsare, Gert, som undrade hur varma somrarna var under de tre stränga krigsvintrarna.

År 1940 var medeltemperaturen för juni-juli-augusti normal i nästan hela landet. År 1941 var däremot en varm sommar, särskilt i juli. Värmeböljan kulminerade den 10-14 och en del platser i Sydsverige har fortfarande sina värmerekord på över 30 grader från den perioden. År 1942 blev det åter en sommar med normal medeltemperatur, lokalt till och med en kall sommar, bland annat i östra Svealand.

Generellt sett finns det ingen koppling mellan kalla vintrar och varma sommar (eller tvärtom). Inte ens mellan närliggande årstider kan man dra några slutsatser. Atmosfären har inget ”minne”. Dvs prognoser gjorda genom att jämföra dagens väder med liknande historiska vädersituationer blir varken bättre eller sämre än att singla slant.

Anders braskar…

Ett av de mest kända och populäraste gamla uttrycken för det kommande vädret är utan tvekan ”Anders braskar, julen slaskar” (eller tvärtom).

Det är en lätt och trevlig ramsa men så enkelt är det inte att spå väder. Nu finns det också svart och vitt på detta. I senaste medlemsbladet för föreningen Väderbitarna har man kollat upp detta gamla ordspråk under 50 år från en väderstation i Sörmland.

Man jämförde morgontemperaturen på Andersdagen den 30 november med temperaturen på julaftonens morgon. Och så här blev det:
Anders braskar, julen slaskar stämde i 13 fall av 50.
Anders slaskar, julen braskar stämde i 11 fall av 50.

Summan blev att ordspråket stämde i 24 fall av 50. Det vill säga strax under 50 procent. Det lär inte hålla för en acceptabel prognos.

Lite väderhistorik

Här kommer lite årtal för den vetgirige kring meteorologi och allmäna prognoser.

1873 Statens Meteorologiska Anstalt inrättas på Drottninggatan i Stockholm.

1874 Första väderleksbulletinen

1878 Daglig väderkarta och bulletin i Aftonbladet

1881 Första officiella väderprognosen, Prognosticon

1905 Första officiella stormvarningen

1919 Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt (SMHA) inrättas

1924 Första väderrapporten i Stockholms rundradio

1945 Namnbyte: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI)

1954 Första väderrapporterna i TV

1958 Första Aktuellt-sändningen med väderrapport

1965 Första  femdygnsprognosen

1969 TV 2 startar med vädret i Rapport

1975 SMHI flyttar till Norrköping

Stormhösten -69

Vi närmar oss nu några datum som kan uppmärksammas för ett par minnesvärda oväder för exakt 40 år sedan.

Det första som slog till den 22 september räknas till en av de värsta stormar vi haft under 1900-talet. Stora delar av Götaland drabbades, framförallt de västra landskapen. Vid kusterna blåste det på sina håll 30-32 m/s i medelvind med vindbyar upp till 40-45 m/s. Det blev stor förödelse på båtar och bryggor i hamnarna på västkusten och ett flertal sjöolyckor. I inlandet orsakade ovädret trädfällning motsvarande flera års avverkning och omfattande skador på hus, telenät och kommunikationer. Ett tiotal personer dog och ett hundratal skadades.

En vecka senare drog ett nytt kraftigt oväder fram över ungefär samma område. Det blev också omfattande skador men denna storm var lyckligtvis inte av samma kaliber som veckan innan.

Själv minns jag de båda stormarna på olika sätt. Vid den första var jag på tjänsteresa i Västergötland och upplevde stormen på plats. Den andra tjänstgjorde jag som vakthavande prognosmeteorolog på SMHI i Stockholm.

En tredje våldsam storm denna höst för 40 år sedan kom den 1 november, den så kallade allhelgonastormen. Till denna återkommer jag i en senare blogg.

/John Pohlman

Unik värmebölja

Låt mig påminna om en av de hetaste värmeböljor vi haft i landet. Det var för 34 år sedan.

I början av augusti 1975 låg ett högtryck över Centraleuropa. Varm luft fördes med sydvästvindar upp över större delen av Sverige. Sedan utbredde sig högtrycket norrut och fick sina centrala delar över Skandinavien. Himlen blev molnfri och solen fick tillfälle att gassa på obehindrat. Den 5:e började dagstemperaturerna att stiga allmänt och inledde en veckas unik värmebölja.

Det slogs nya värmerekord för augusti på många platser i Götaland, Svealand och södra Norrland. På en del håll i Götaland och Svealand blev det dessutom värmerekord för hela året. Allra varmast hade Holma i Östgötaskärgården med 36,8 grader den 9:e och några dagar tidigare noterade småländska Lessebo 36,4 grader. I övriga Götaland låg toppnoteringarna på 33-35 grader. Norrköping hade 34,8, Malmö 33,6 och Göteborg 33,5 för att nämna några.

I Svealand rapporterade Örebro 36,0, Västerås 35,2 och Falun 35,0 grader. Stockholm noterade den 6:e 35,4 grader och dagen efter 35,0. Det är bara snäppet under den absolut högsta temperatur man haft i huvudstaden sedan mätningarna startades 1756. Rekordet är från den 3:e juli 1811 med 36,0 grader.

Slutligen skall nämnas att vårt grannland Danmark också fick sin beskärda del av hettan. Högsta temperaturen för inte bara augusti utan för hela året kom den 11:e augusti med 36,4 grader vid Holstebro flygplats på Jylland.