Category - Uncategorized

Branden: Varför är folk med makt och resurser så initiativlösa?

Saknas det initiativ?

Nu har det gått drygt en vecka efter det att en den stora skogsbranden i Västmanland tog fart.

Jag, liksom många andra, pratar givetvis om den. Dels för att jag följer och rapporterar om vädret i media. Dels för att jag har själv skog, låt vara utanför det aktuella riskområdet i Västmanland (Jämtland). Jag bävar inför stormar, men ännu mer inför skadeinsekter och bränder.

Saknas det initiativ?I veckan hade jag ett möte med en representant från ett av våra större försäkringsbolag. Han uttryckte förtvivlan över att saker inte flyter på så bra som det skulle kunna göra och frågade sig vad han och hans företag skulle kunna göra för att mildra skadorna och bistå verksamheten. Det intressanta var att frågan sträckte sig utanför individens och företagets kärnverksamhet, att främst se till sitt eget bästa. Han frågade sig vad han/de kunde göra utöver vad som förväntas av dem, bara för att: 1. de har resursen, 2. det skulle kunna vara till nytta för andra.

Han var även irriterad över att många med makt förefaller vara uppenbart tafatta och initiativlösa. Om du är chef för någon resurs som skulle kunna användas när samhället krisar, varför tar du då inte initiativ och agerar? Folk i beslutande positioner sitter och väntar med hänvisning till att det inte ingår i deras arbetsuppgifter, att de inte fått en formell förfrågan eller att de inte vill göra mer än de har befogenheter till.

Vi väntar till det är helt uppenbart att vi har en kris, vi väntar till dess någon annan leder. Kruxet är att vi med den strategin förlorar värdefull tid. Krisen blir svårare att hantera, skadorna blir större och det krävs mer resurser för att hantera problemen.

Men det gäller givetvis inte alla. Det finns personer med civilkurage och initiativförmåga, men jag tror att man främst finner dem på en lägre nivå i makthierarkierna. Det är enskilda som använder sin gödselspridare som brandbil eller ringer runt till bekantas bekanta för att fråga om någon vill nyttja hens stallplatser, lediga säng eller skogsredskap.

I media och kommentarer har framkommit såväl beröm som kritik och gnäll. Men om vi skippar det senare och fokuserar på det som varit bra respektive riktigt konstruktiva lösningar, vad har vi då att lära oss?. Det handlar om dels om det som gjorts, dels om det som kan göra ännu lite bättre. Hur blir vi bättre på att ta hand och hjälpa varandra? Hur kan vi lära oss att vi som individer gör skillnad? Hur kan vi skapa en miljö där vi tänker och agerar utanför vårt formella ansvarsområde, trots att ingen (ännu) begärt det av oss? Vi kanske saknar inlevelseförmåga, framför allt på organisatoriskt nivå?

/Martin

Branden: Flygbomba jämfört med regn?

Karta över regn och branden i Västmanland

Under morgontimmarna idag torsdag så har det regnat kraftigt i östra Svealand, bland annat i Stockholm. Ett regn som hade gjort betydligt mer nytta om det fallit över skogsbränderna i Västmanland.

Men det vill sig inte alltid, regnet fortsätter på en bana norrut. I Stockholm har det kommit uppskattningsvis mellan 5 och 20 mm, medan det över skogsbranden bara kommit lite lättare stänk, någon mm på sin höjd.

De fyra franska och italienska och brandbekämpningsflygplanen tar vardera ca 6 kubikmeter vatten. Under gårdagen skall de ha fällt ca 720.000 liter vatten, dvs 720 kubikmeter. (Det motsvarar det med andra ord 30 vändor per plan).

Karta över regn och branden i VästmanlandBild från Baltrad som visar regnområdet den 7 aug kl 10.15. Ungefärligt brandområde är inlagt med röd yta.

Tänk er istället ett normalt sommarregn. En skur, men inte hysteriskt mycket. Låt säga att vi får 10 mm. Det är 10 liter per kvadratmeter. Ytan på det brandhärjade området är i skrivande stund knappt 200 kvadratkilometer. Om morgonens regn hade fallit över bränderna så hade det blivit 2.000.000 kubikmeter vatten över bränderna.

Det är med andra ca 3000 gånger mer än vad flygplanen åstadkom igår. Regnet hade dessutom med enkelhet fixat detta på en timme, medan flygplanen kräver flera timmar.

Piloterna och deras team får med andra ord jobba i drygt sju (7) år för att leverera lika mycket vatten som regnskuren i morse. Nu kommer man i och för sig att jobba fler timmar per dag än man gjorde igår, men exemplet belyser i alla händelser de kopiösa mängder vatten som finns i regnmoln.

En väsentlig skillnad mellan att vattenbomba och ett sommarregn är att flygplanen placerar vattnet där det gör störst nytta. Om det regnar så blir det jämt fördelat över en större yta. På så sätt kan flygbekämpningen vara effektiv på enskilda platser. Men lättast, mest kostnadseffektivt och minst riskfyllt hade det varit om regnområdet hållit sig ett par mil västerut.

Det bästa är givetvis en kombination av regn och manuell bekämpning. Men den här gången fick vi ingen hjälp av naturen.

Prognosen: Det kan komma någon mindre skur kommande dagar. Natten mellan lördag och söndag kommer en front att passera som kan ge ett par mm regn, men annars får vi ställa vår tillit till lågtrycksbetonat väder och ett mer omfattande regnområde i början av nästa vecka. Haken med den typen av väderomslag är att vindarna kommer att bli både kraftigare och växla riktning innan regnet kommer.

Fram till regnet kommer så får vi hoppas att vindarna håller sig svaga samt att det inte blir så varmt att det försvårar för alla som hjälper till på plats med brandbekämpning. Jag tänker i synnerhet på de som vistas på marken ute i skogarna.

Länk till Länsstyrelsen i Västmanland rörande skogsbranden, samt till Krisinformation.se.

Länk till NASAs satellitbilder efter tips från ”Trötter”

/Martin

PS. Under torsdagen hade man möjlighet att genomföra betydligt fler flygningar. Enligt Nerikes Allehanda var det 322 stycken vilket gav knappt 2000 m3 vatten. Om man jobbar med den takten sju dagar i veckan så tar det ”bara” 2,7 år att leverera lika mycket som onsdagens regnskur hade gjort på en timme. DS

Fasar för skogsbränder

Skogsbrand (wikipedia)

Som jag skrivit i tidigare artiklar så är skogsbränder ett av de stora problemen med den typen av sommarväder som så många längtar till under sommaren: Sol och värme. Ingen skuld på de som gillar sol och värme, men alla kan vi väl vara överens om att det därtill vore bra med regn, gärna under nätterna.

Och medan man kämpar mot bränder som härjar i trakterna kring Sala så blir det mer regn än man önskar på andra platser i landet.

Skogsbrand (wikipedia)Skogsbrand (bild från Wikipedia)

Vindarna är viktiga ur flera aspekter när det brinner i skog och mark. Dels för själva spridningen av branden, dels för att vinden för in ny syrerik luft till brandhärden.

Ovanför bränder kan det bildas konvektiva moln, som stackmoln. Det är samma princip som råder: Varm luft stiger. Men detta gör även att ny (syrerik) luft strömmar in till branden längs med marken. Det är alltså inte ovanligt att det blåser in mot eldhärden runt hela brandområdet, detta så länge inte den överlagrade vinden är för kraftig. Man kan jämföra med sjöbrisen såväl som med vanliga konvektiva moln.

Det vi kan hoppas på är att den frontzon som böljar fram och tillbaka över landet tar en ordentlig sväng och dumpar sin last över östra Svealand kommande dygn. Enligt prognoserna skulle det kunna bli någon regnskur unde tisdag eftermiddag, men annars får vi hoppas på onsdag kväll då fronten kurvar förbi.

Hur som helst, onödigt mycket regn kommer på andra platser och alldeles för lite där det verkligen skulle göra nytta.

Nu får vi hoppas att boende och markägare i området inte drabbas alltför hårt, samt att de som arbetar med brandbekämpningen kan göra det på ett säkert sätt.

/Martin

PS. Japp, sannolikheten för skogsbränder ökar i takt med att klimatet förändras i den riktningen som sker just nu. DS.

Värmen står sig stark

Väder och brandrisk

Det varma vädret fortsätter.

Förvisso kommer det att bli ostadigare och bildas en del kraftiga regnskurar. Men det överlag varma vädret håller i sig. Jag väntar mig att temperaturerna om dagarna pendlar mellan 25 och 30 grader, lokalt varmare. Regn kommer att svalka tillfälligt, men högsommaren håller i sig även under kommande vecka. Jag ser en liten avmattning i månadsskiftet, men den har å andra sidan funnits där de senaste dagarna och bara flyttats framåt.

Väder och brandriskRegnskurarna kommer att kunna skapa lokala översvämningar. Kanske kan vi få till lite rejäla hagelskurar och någon tromb. Åskan kommer och går vilket givetvis ställer till med en del problem.

Det är mycket torrt eller extremt torrt över stora ytor vilket gör att brandrisken är stor eller extremt stor på många platser.

Men sommaren är här och att döma av kommentarerna här på bloggen och människor jag möter på stränder och i stan så tas den emot med blandade känslor. Många besväras av värmen, medan andra mest besväras av de som besväras.

Hur som helst så gäller det att hantera situationen. Drick mycket vatten, sök svalka. Njut om du kan, annars håll ut.

Själv jobbar jag på att bygga ihop utrustning för att kunna sända live-tv utomhus för att bevaka såväl värmeböljor som stormar. Just nu konstruerar jag ett handhållet stativ i kolfiber.

/Martin

Värmebölja ett tag till

Värme och varningar

Värmen håller i sig ett tag till.

Med anledning av det så har SMHI nu utfärdat en klass 2 varning för värmen. Den gäller eftersom det väntas vara över 30 grader dagtid, minst fem dygn i sträck (räknat från första dagen med värmen).

Värme och varningarDet kommer att fortsätta vara varmt i alla fall fram till och med lördagen. Därefter ser det ut att bli lite svalare, men inte kallt. Istället för 30 grader så blir det omkring 25 grader.

Det kan, och kommer att, bildas värmeåskväder. Inte överallt, men på en del platser. Idag torsdag är det främst norra Svealand och södra Norrland som ser ut att få regnskurar. Det kan även förekomma åska.

Jag vill även varna för att faran för bränder i skog och mark har ökat i takt med att det varit varmt och torrt, det är trots allt mer värme och över större ytor än det är regn.

Ta det lugnt i värmen, sök skugga och svalka. Drick mycket vatten.

/Martin

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water ExtremesNej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.

/Martin

Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.   

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT),   compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent).  The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.

Varmare och växlingar

Växlande molnighet

Förra veckan var det ett högtryck som främst verkade stabiliserande på vädret i norra Skandinavien. Den här veckan är det snarare södra Skandinavien som präglas av högtryck. Men även om det blir en hel del sol så kommer det även att torna upp en del moln. Det blir även regn.

Det storskaliga vädret innebär dock en stabilisering till följd av ett högtryck med centrum över Centraleuropa.

Det blir också så sakteliga varmare. Och precis som tidigare så har vi ganska enhetliga temperaturer i landet: 20-25 grader om eftermiddagarna såväl i söder som i norr. Det innebär att ju längre norrut man tittar, desto större skillnad mot ”normalt” finner vi.

Men/och som sagt var: En del regnområden kommer att passera i samband med att högtrycket naggas i kanten av lågtryck som attackerar från Atlanten. Det blir då främst Norrland (och Norge) som får ta emot dessa.

/Martin

Rikligt med regn i söder

Regntunga moln

Så har då regnområdet dragit in över södra Götaland.

Nu under natten och i morgon söndag så kommer det att regna på många platser i Götaland och efterhand även i Svealand. Lokalt kan det komma rikligt med regn i södra Götaland. Detta har föranlettSMHI att gå ut med en klass-1 varning i Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne.

Lagom är bäst, även med variationer.

I Norrland står sig däremot det soliga och varma vädret ännu ett par dagar.

I början av kommande vecka blir det mer regn, främst i söder. Det behövs för växtligheten, grundvatten och för att minska riskerna för skogsbränder. Men det vore fint om vi kunde slippa översvämningar.

/Martin

Äntligen svalare och regn

Regn i skärgården

Nej, jag väntar inget långvarigt omslag och det gäller inte hela landet heller. Jag vill inte heller ha tillbaka vädret som var i början av sommaren.

Men lite svalare luft har nu dragit in över Götaland och Svealand. Det är i samband med ostliga vindar och det gäller dessutom främst de östra delarna, Västra Götaland har tex fortsatt varmt.

Regn i skärgårdenI helgen, med början på lördag eftermiddag, kommer dessutom ett regnområde att passera först Götaland och sedan beröra Svealand. Det senare främst under söndagen. På måndag blir det istället lite ostadigt med moln och en del regn i Norrland samtidigt som vädret stabiliseras i söder.

Om det här kan man ju tycka lite olika. Jag antar att det är många som blir besvikna över att det inte längre är 25-30 grader, men att det å andra sidan finns lika många som uppskattar att det inte längre är 25-30 grader.

Regn är ju trist om man skall ligga på stranden, men alla måste ju inse att vi behöver regn såväl i jordbruket som i grönsakslandet, gräsmattor, skog och för att minska risken för bränder.

Så, jag kan tycka att det är rätt lägligt med ett lite omslag i sommarvädret. Värme och sol kommer att komma tillbaka nästa vecka. Men inte klarblått och 30 grader hela tiden. Nej, det blir snarare något mittemellan, växlande molnighet, såväl sol som regn och snarare 20-25 grader.

Är man inte nöjd med det så kan man ju dra sig till minnes hur det var från midsommar och veckorna efter. Det mesta är bra jämfört med det 🙂

/Martin

Därför är bra väder växlande

Växlande väder, sol och moln

När man är meteorolog så får man ofrånkomligen höra kommentarer som ”Kan du inte ordna lite bra väder till helgen?”, ”Jag vill ha sol”, ”Ordna regn”, ”Gör så det slutar att blåsa.”, ”Se till att det blåser.”osv.

Liknande är det när jag talar med journalister: ”Var blir det bäst väder?” och en klassiker är ”Var kommer vädret ifrån?”.

Givetvis har vi alla lite olika uppfattningar om vad som är bra väder. Det beror på personliga preferenser och inte minst vad vi skall göra för stunden. Just nu är resten av min familj på Västkusten för att sola och bada. De är inte helt nöjda med vädret. Det är i och för sig varmt, men å andra sidan ostadigt med såväl moln som regn som gör sökandet efter soltimmar till en utmaning.

Växlande väder, sol och molnDet politiskt korrekta är att anse att ”Ju varmare och soligare, desto bättre.”. Jag möter det inte minst i kontakterna med journalister. Det behöver inte vara så att journalisten personligen anser det, men han/hon har fått i uppdrag att skriva en väderartikel som i sin tur även skall utgöra grunden för löpsedlar. Den senare ger god utdelning i form av ökad försäljning av lösnummer samt ökad klickfrekvens på sajten. Den bygger även varumärke för tidningen.

Artikeln kan i princip vara av två slag: Antigen ”Nu kommer sommaren!” eller ”Kaosväder!”. Den första är positiv, den andra negativ.

Eftersom ”kaosväder” ofta handlar om kraftiga vindar, skyfall eller sträng kyla, så måste med all logik det andra, ”bra vädret”, handla om svaga vindar, sol och höga temperaturer.

Själv anser jag detta rätt så stereotypt. Inte bara för att det är för trivial och felaktig logik, utan även för att ett bra väder inte är ETT väder. Ett bra väder innefattar rimligen vissa växlingar mellan olika väder.

Dvs dels är det inte bättre ju varmare det är, dels är det bra om vädret växlar över dygnet eller mellan olika dagar.

Utan att gå in för långt på vad jag anser vara bra väder så är mitt favoritväder om sommaren växlande molnighet dagtid med 3-6 m/s vind och temperaturer på 20-23 grader. Om kvällarna klart väder, fortfarande lätt vind och omkring 20 grader, om nätterna får det gärna vara 12-15 grader och gärna regn varannan eller var tredje natt frampå de tidiga morgontimmarna. Skall jag resa, såväl med bil som med cykel, så vill jag ha mer moln, vindstilla (eller medvind) och inte varmare än 15 grader. Ungefär samma sak om jag skall jag jobba ute. Skall jag jaga så får det gärna vara ännu lite kallare.

Andra tycker annorlunda. Min svåger är spannmålsbonde, gissa om han har åsikter om vad som är bra väder vid olika tillfällen.

Det är olika helt enkelt. ”Bra väder” är olika på många olika sätt. Givetvis tycker folk olika, det fattar (väl?) alla. Men vad jag framför allt vill lägga till är att växlingarna mellan olika väder är det som gör vädret bra.

/Martin