Category - Allmänt

Blizzard

För ett par veckor sedan drabbades Washington DC av ett häftigt snöfall. Det kom nästan meterdjup snö och staden var helt lamslagen. Svåra snöoväder oftast med kraftiga vindar heter på engelska blizzards och är vanliga i Canada och USA. De skapar stora störningar och särskilt i storstäder kaosartade förhållanden.

Den här vintern började snöfallen rekordtidigt i USA. Redan den 15-16 oktober fick de inre delarna i delstaterna New York och Pennsylvania flera decimeter snö och i slutet av månaden drog en snöstorm fram i västra USA över staterna South Dakota, Wyoming, Nebraska, Utah, Colorado, Kansas och ända ner till New Mexico med nya snödjupsrekord.

Oktober var kall i en stor del av Nordamerika. I Montana hade man 25 minusgrader redan den 12 oktober. November blev mildare men i december blev det rejält kallt i större delen av USA med flera snöstormar.

Den 18-20 drabbades östra USA av ett kraftigt snöoväder med upp till en halv meter nysnö i bland annat Washington DC. Mellanvästern fick en dramatisk julhelg när en omfattande snöstorm for fram och lämnade efter sig ett meterdjupt snötäcke från North Dakota och Minnesota i norr ner till Oklahoma och Texas i söder. I de södra delstaterna slogs många nya rekord och staden Dallas fick sin första vita jul sedan 1926.

Från forna tider finns många rapporter om otroliga blizzards. En av de värsta för New York inträffade i mars 1888 då det snöade häftigt i 60 timmar och staden bokstavligen begravdes och var helt isolerad från omvärlden i flera dygn.

En annan märklig blizzard som helt lamslog New York var i januari 1978 när man på ett dygn fick över meterdjup snö (135 mm i smält form) och man bara kunde ta sig fram med skidor. Just vintersäsongen 1977-78 var den intensivaste man haft överhuvudtaget i USA. I staten Illinois, där Chicago ligger hade man inte mindre än arton svåra snöstormar.

Slutligen ett stort grattis till Charlott Kalla, Björn Ferry och Anja Pärsson.

/John

Områden med snö på väg

Det första snöområdet har redan dragit in över västra Götaland. Dess tyngdpunkt fortsätter åt nordost och berör Svealand under fredagen.

På lördag kommer nästa snöområde in. Återigen är det Götaland och Svealand som får påspädning.

Vintern håller i sig.

/Martin

Skidor och meteorologen

När Kalla nu strax åker sina tio kilometer kommer det troligen att vara en eller två minusgrader och lätt molnighet.

Bra eller inte? Bra skidåkarväder, men vad jag förstår så har inte Kalla något emot jobbigare väder, så länge alla drabbas lika.

Helgens skidskytte bjöd ju annars på stora växlingar med inslag från arrangörerna att preparera banorna med urea. Väderväxlingarna gjorde att förutsättningarna för skidlöparna varierade stort. Det gjorde att vissa hade fördel och andra nackdel av sin starttid.

Det har bloggats en hel del kring det och vad jag förstår har en del tolkat det som svenska ursäkter för att inte ha nått upp till förväntningarna.

Men det är väl bra att redovisa bakgrunden till varför det inte gick så bra som man väntat sig? Och i konsekvensens namn skall man även redovisa när man av samma skäl (yttre variationer som gjort att inte alla tävlat med exakt samma förutsättningar) placerat sig bättre i resultatlistan.

Till saken hör ju dessutom att det aldrig kommer att bli exakt samma förutsättningar för alla deltagare. Ärligt talat så är det väl en del av charmen, att det finns flera olika faktorer som påverkar resultaten. Det engagerar, det gör att vi kan spekulera och det är en del av våra sociala liv. Bra, så länge det inte går till överdrift.

OS-teamet har med sig en egen meteorolog för att hålla koll på vädret. Jag talade med Tomas Mårtensson innan han reste över och han jämförde sina förutsättningar att jobba i detta OS med tidigare OS. Han medgav att det borde vara enklare rent tekniskt denna gång. Detta eftersom man gjort mycket mer för att förse deltagarna med bra väderunderlag än vad arrangörer vid tidigare OS gjort.

Å andra sidan bjuder Vancouver/Whistler  på en alldeles unik kombination av alpin och maritim miljö med mycket snabba växlingar i vädret. Snö, regn, solsken, blåst, vindstilla…

Tolkar ni det som en ursäkt? Gör inte det. Dels gör Tomas ett bra, dels är det mycket roligare att jobba när a) vädret växlar, b) det spelar stor roll för de aktiva hur vädret utvecklas. Tomas har goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Och om hans prognoser inte stämmer exakt så är det underlag för spekulation och snackisar, i alla fall internt.

Fysikern Niels Bohr konstaterade: ”Det är svårt att göra prognoser, speciellt om framtiden.”

Att vara meteorolog eller göra prognoser är inte att läsa innantill ur något slags facit.

Prognoser handlar om sannolikheter för olika scenarier att inträffa. Jobbet går ut på att beskriva dessa. Tillsammans med ”användarna” (skidåkare eller vem det må vara) värderar man konsekvenserna av utfallen, risker och möjligheter. Då får man ett beslutsunderlag.

Det är halva jobbet. Den andra halvan är att följa upp prognoserna, uppdatera sannolikheter, scenarier, risker och möjligheter.

Sedan får vi se hur de aktiva använder informationen och allt annat som är en förutsättning för tävlandet. Och hur de andra tävlande har brukat sina förutsättningar, inklusive eventuella meteorologer. Vädret är trots allt inte viktigast. Men det är tacksamt att resonera kring.

/Martin

Lite om mycket snö 3

Hej.

I föregående bloggar har jag skrivit om det svenska snödjupsrekordet på 372 cm i Kopparåsen, ca 20 km öster om Riksgränsen. Noteringen från den 28 februari 1926 är visserligen officiell men det finns anledning misstänka att värdet är något överdrivet. Man tror att det stora snödjupet också innehåller snö som blåst ner från den omgivande högre terrängen.

Om man då ser på mera realistiska maximala snödjupsvärden toppar Leipikvattnet i nordligaste Jämtland med 278 cm  från februari 1989 och Katterjåkk i Riksgränsenfjällen med 265 cm i mars 1993. Det senare värdet kom då man på två dygn fick 91 cm och slog då det tidigare rekordet på 262 cm från april 1905 i Riksgränsen.

När det talas om snödjup måste man naturligtvis också nämna förhållandena på glaciären i Kebnekaisemassivet där glaciologer uppskattat snödjup på upp till nära 5-6 meter.

Hälsningar, John

Mildväder skapar problem för störtlopp

Martin säger:

De tredje och sista ordinarie träninspasset på fredagen för männens störtlopp fick ställas in på grund av vädret. Det var regn och snöblandat regn i kombination med moln som satte käppar i hjulen. Men man lyckades ordna ett förkortat träningspass vilket gjorde att man uppfyllt de formella kraven som krävs för att genomföra tävlingen idag lördag.

Den inledande störtloppestävlingen för männen ser dock ut att få ställas in på grund av… vädret.

Damernas kombinationstävling på söndag skjuts upp eftersom man inte kan genomföra träningsåken idag lördag. Även detta på grund av vädret.

/Martin

OS Väder

Martin säger:

Så där ja. Nu drar OS i Vancouver/Whistler igång. Många rapporterar om sportresultaten. Vi bevakar så klart vädret.

Den gågna vintern har ju präglats av massor av kyla och snö här hemma och i USA. Men i Kanada har det varit tvärt om. Lite snö och desto mer värme och regn. Lite trist om man skall arrangera vinter-OS. Men man har garderat genom snökanoner och att transportera snö från andra platser.

Nere i själva Vancouver är det flera plusgrader, men det är inget annat att vänta. Staden ligger vid havet i havsnivå och vädret är därefter. Här genomförs inomhussporterna.

Nära Vancouver, men uppe i bergen ligger Cypress Mountain. Närheten till havet gör att vädret är fuktigt och nyckfullt. Freestyle och snowboard står på schemat. Just nu och kommande dagar blir det noll eller ett par plusgrader och regn/snöblandat regn.

Längre norrut, tio mil från havet, ligger Whistler. Höga berg och djupa dalar gör att vädret kan skifta snabbt. Kraftigt snöfall och starka vindar kan blandas med solsken och vindstilla. Karaktäristiskt för alpin miljö. Just nu och till helgen ungefär samma väder som i Vancouver: Noll eller någon plusgrad och snö/snöblandat regn. Idag också blåsigt.

/Martin

Lite om mycket snö 2

I min förra blogg nämnde jag att svenska snödjupsrekordet var 327 cm, uppmätt på SMHI:s väderstation i Kopparåsen den 28 februari 1926. Så här är storyn om detta värde.

I Kopparåsen, som ligger mellan Abisko och Riksgränsen, föll första snön den vintern den 3 oktober 1925. Det snöade sedan mycket de följande veckorna och redan den 22 oktober hade man ett imponerande snödjup på 168 cm.

Sedan blev det inte så mycket mera snö under en nederbördsfattig november och i slutet av månaden hade man 190 cm. I december kom en snörik period och på nyårsafton var snödjupet 261 cm.

Efter en lugn januari kom några rejäla snöoväder i februari. Norrlandskusten drabbades den 4 av en våldsam snöstorm med meterhöga drivor och utanför Sundsvall frös tre fartyg fast i isen. I samband med andra kraftiga snöfall uppmättes den 17 i Kopparåsen 319 cm, som ökade till 327 den 28.

Sedan slutade mätningarna! Möjligen upphörde väderstationen att rapportera till SMHI eller så flyttade observatören. Man vet inte vad som hände!

Troligen hade rekordet blivit ännu större om mätningarna fortsatt eftersom det kom mera snö under mars månad. Normalt sett brukar snödjupen i Rikgränsenfjällen kulminera omkring månadsskiftet mars-april.

Fortsättning följer i nästa blogg.

Hälsningar John.

Lite om mycket snö 1

Hela landet är snötäckt och det talas mycket om snödjup för närvarande.

På sina håll får man gå många år tillbaka för att hitta lika stora snödjup. Det lär också bli mer eftersom en kall januari oftast följs av en kall februari.

Här är lite statistik på de maximala snödjupen runt om i landet under de senaste 100 åren. På SMHI:s observationsstationer sker mätningen där snön fallit jämnt, alltså utan nämnvärd drivbildning.

I Götaland ligger de största snödjupen från 70-80 cm till en bit över 100 cm. I topp är Ödskölt i Dalsland med 146 cm från 27 mars 1951.

Svealand har allmänt mellan 100 och 150 cm som högst och ännu något mer i de västra höglänta delarna. Allra mest i värmländska Blåbärskullen med 180 cm den 28-29 mars 1951, alltså samtidigt som toppnoteringen i Dalsland.

I Norrland är det på de flesta håll mellan 150 och 200 cm och i fjällen upp mot 300 cm.

Rekordet för hela landet har Kopparåsen i allra nordligaste Lappland med 327 cm från 28 februari 1926. Mer om detta i nästa blogg.

Trevlig helg önskar John.

Hur mycket optimering skall man tåla?

Vi har alla läst om problem med inställda tåg och flyg, mm. Förmodligen har även ni läser drabbats av problem med trafik, elavbrott, oplogade gator och trottoarer och annat i spåren av den mest normala vintern vi haft på tio år.

Till våren kommer man att summera kostnaderna för alla extraordinära snöskottningar, röjning av istappar och snö från taken mm. Det kommer säkerligen (har nog redan) att spränga kommuners och fastighetsbolags budgetar för snöhantering.

Nej, nu skall jag inte fråga om det var bättre, mer snö eller mindre gnäll förr. Min fråga gäller anpassning: Det här är kanske något man får ta? Det är lätt att gnälla på Banverket, men ärligt talat: Om det snöar, mycket hur snabb är du själv på att skotta din garageuppfart? Om det frusit vatten i dörrlåset till bilen, hur snabb är du att låsa upp dörren (fjärrlåset fungerar inte för batteriet är tog slut i kylan)?

En vis man sade en gång: ”Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.”

Vårt samhälle är mycket mer trimmat, optimerat och effektivt än vad samhället var för 25, 50 och 150 år sedan. Vi kan göra mycket mer idag och har mycket större förväntningar på vad samhället skall göra för oss.

Men när det kommer lite grus snö i maskineriet… då stannar det!

När jag var liten så byggde min pappa en liten radiomottagare åt mig. Den klarade sig helt utan batterier: Mottagaren var på mellanvåg och effekten räckte för att driva ett par små hörlurar. Kruxet var att det bara var P1 i mono (som jag i och för sig uppskattar mer idag), men ingen musik. Men den fungerade. Alltid.

Igår tappade jag min mp3-spelare i blötsnön. Den slutade omedelbart att fungera! Så mycket för massor av radiokanaler i stereo, hundratals timmar med podcastsändingar och tusentals favoritlåtar.

Jag vill gärna gå framåt. Men vad är framåt när Optimering sker på bekostnad av flexibilitet?

Vi kanske har för mycket fokus på optimering? Och priset för detta ser vi t.ex. när det snöar lite mer än vad samhället tagit höjd för.

Det är problem i med vägar, flyg och järnväg idag. Men vi kanske inte skall vara ute på vägarna idag -eftersom det snöar som det gör?

Jo jag vet: ”Vi måste”. Men det är det som är grejen: Vi har gjort oss så beroende av att allt bara måste stämma och vara så… optimerat.

Det här är priset vi får betala.

Känner du inte frustration, trots att tidningarna skriver ”KAOS…”?
-Jag antar att du då är lite mer flexibel än genomsnittet. Kanske inte helt optimerad, men förmodligen lyckligare.

/Martin

Mer snö i söder

Nu har så nästa område med snöfall dragit in över Götaland. Det mest intensiva snöandet berör Halland, Skåne, Blekinge och Småland under natten mot onsdag.

Till onsdagen har tyngdpunkten rört sig norrut och berör även Svealand, men det har också försvagats något.

Det som bidrar till att det är besvärande väder är att det, förutom kraftigt snöfall, blåser och att temperaturen bara ligger på någon enstaka minusgrad. Det gör dels att snön bildar drivor, dels att den riskerar att komma som blötsnö (främst nära kusterna).

/Martin Hedberg