Bill gates is mostly known for two things: Microsoft and funding of health care.
Here, on this TED-talk, he takes on the great task och climate change and energy.
/Martin Hedberg
Archive - 2014
Ni, och det är många, som gillar det vackra sensommarvädret, passa på att njuta nu de närmaste dagarna. Kommande helg avslutas nämligen det och vädret övergår i höst. Det kommer att vara ett rätt så markant skifte.
Detta beror till största delen på att vädret just nu är osedvanligt vackert: Ett omfattande högtryck ger svaga vindar, låt vara dimma om morgontimmarna, men också mycket soliga dagar. Den klara luften gör att temperaturerna sjunker ordentligt om nätterna och det bildas till slut dimma. Men med solens hjälp så skingras dimmorna om morgontimmarna och dagarna har varit riktigt soliga med temperaturer som på många platser, även i norr, orkat upp till och över 20 grader.
Men nu är det som sagt var slut med dessa vackert-väder-fasoner. På söndag sker ett omslag i Norrland och under måndagen sker omslaget till höst i Svealand och Götaland.
Ett lågtryck drar under lördagen in över norra Skandinavien. På söndag ligger det öster om oss vilket öppnar för nordliga vindar över Sverige.
Temperaturen sjunker med omkring 5 grader, det blir betydligt mer moln, tidvis blåsigt en del regn. I Lapplands- och Jämtlandsfjällen kommer det snö. Detta gör att det kommer att kännas betydligt mer höstlikt i nästa vecka, med ca 5 grader lägre temperatur än idag.
Nu skall vi kanske skilja på höst och höst. Enligt en lite torr definition av höst så skall dygnsmedeltemeraturen vara under +10 grader, fem dygn i sträck. Enligt den definitionen är det redan höst i stora delar av västra Norrland. De kalla nätterna har dragit ner medeltemperaturen, men det soliga och varma vädret om dagarna gör att det känns som sensommar på många platser även i Norrland.
Men från och med söndag/måndag så kommer det inte råda något tvivel om att sommaren är slut och att hösten gjort entré. Detta inte bara Norrland utan även i Svealand och Götaland. Det betyder dock inte att det blir höst enligt definitionen i hela landet, men ett markant skifte mot höstväder kommer att kännas även i södra Sverige.
Gillar du sol, svaga vindar, morgondimma och högtryck? Ta dem inte för självklara utan passa på att njuta kommande dagar. Snart är de historia.
/Martin
Den tropiska orkanen Odile drar in över land, så kallad ”landfall”, över Mexico’s Baja Peninsula, Kaliforniahalvön. Odile, en kategori 3-orkan, blir den kraftigaste eller näst kraftigaste orkanen som dragit in över området i modern tid. Orkanen Kiko som drog in 1989 är den hittills kraftigaste orkanen som drabbat halvön.
Odile har ett tydligt öga, kraftiga vindar, intensivt regn och ett lufttryck som i dess centrum är under 930 hPa. Detta låga lufttryck sätter Odile i en speciell kategori då det är få orkaner som når så lågt lågtryck.
Vindarna är drygt 50 m/s, omkring 190 km/h.
Odile har utvecklats mycket snabbt, från att ha varit en kategori 1-orkan i lördags till en kategori 3 sent på söndagen.
Att lufttrycket är lågt kommer möjligen att få ekonomiska konsekvenser som gagnar de drabbade. Det finns nämligen en så kallad ”Cat Bond” utfärdad för området (MultiCat Mexico 2012). Det är en katastrofobligation som utfärdades 2012 och som faller ut till betalning i händelse av katastrofalt väder. En Cat bond är som en försäkring: I händelse av ett i förväg definierat event så betalas en förutbestämd summa pengar ut.
Det som triggar utbetalning av obligationen är dels jordbävning, dels lågt lufttryck. Eftersom det är en så kallad ”parametrisk trigger” så skiljer den sig från många andra Cat bonds som är relaterade till faktiska skador (indemnity). Utredningen om huruvida villkoren för trigger är uppfyllda är betydligt enklare vid parametriska Cat bonds.
Om lufttrycket i centrum över ett visst område (se grafik från Artemis) är under 932 hPa så faller 50% av obligationen ut. Om det är under 920 så faller 100% ut. Den totala obligationen är på 315 miljoner dollar, ca 2,2 miljarder kronor, men den delen som berörs av orkaner, typ Odile, är på 100 miljoner dollar, drygt 700 miljoner kronor. Enligt NOAA så var lufttrycket 925 hPa vid en tidpunkt som motsvarar kl 02 svensk tid tidigt idag den 15 september. Då var dock orkanen fortfarande till havs, 145 km från kusten.
Organisationen som har skydd genom obligationen är ”The Fund for Natural Disasters of Mexico”. För att åtnjuta detta skydd har de betalat ut en årlig ränta, kupong, på omkring 8% till de som investerat i obligationen. Ett lågt pris i relation till det ekonomiska skydd man nu ser ut att erhålla när orkanen är ett faktum.
Anledningen till att man utfäster en Cat bond är att man man vill skydda sig mot katastrofer. Eller snarare ha möjlighet att bära kostnaderna för katastrofens effekter.
Anledningen till att man investerar i Cat bonds är att man får en bra riskjusterad avkastning. Men säger någon, i detta fall försvinner ju en del av kapitalet! Det ser i dagsläget ut att bli 50 miljoner av de 315 som omfattas. Jo, men dels används pengarna till något vettigt: Återuppbyggnad efter orkanen. Dels investerar man inte i bara en Cat bond: Man investerar i ett större antal, eller i en fond som investerar i ett större antal, cat bonds. På så sätt minimerar man kostnaden av att någon av dem triggar, samtidigt som man får avkastning från genomsnittet av kupongerna, räntan, som betalas ut.
/Martin
Sensommarvädret håller i sig till och med nästa veckoslut.
Det är nu ett par grader varmare än normalt i hela landet. I synnerhet är det varmt i södra Norrland med omkring fem grader mer än vad det i snitt brukar vara så här års.
Värmen hänger samman med att ett högtryck har lägrat sig över Skandinavien. Nätterna är svala men ändå varmare än snittet och det bildas dimma på många platser. Om förmiddagarna lättar dimmorna och på dagarna är det mestadels soligt. Högtrycket gör att det därtill är nederbördsfattigt och att vindarna generellt sett är svaga.
Känns det igen? Det är lite på samma tema som vi haft hela sommaren: Antigen högtryck och varmt eller lågtryck och rikligt med regn. Högtrycken ligger kvar lägen och när det regnar så gör det det med besked. Fråga Malmö eller Getinge.
Nåväl, vi kan inte prata regn utan att nämna Kashmir. Mer än 450 människor har omkommit, 140.000 är evakuerade bara från Punjab och på andra håll är ca 100.000 avskurna från omvärlden.
Men nu är det alltså varmt och övervägande torrt -här hemma- fram till och med nästa helg. Augustiväder i september.
/Martin
Tänkte att jag skulle skriva lite om ett område som torde beröra envar av oss, men möjligtvis olika: Hur vädret påverkar vår hälsa.
Givetvis infinner sig därefter snart en misstanke om att förändringar av vädret också skulle kunna påverka vår hälsa: Det vi vant oss vid är icke längre och det nya kan vara obekvämt.
Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005
Hur påverkar då vädret vår hälsa? En del finner det besvärande med värmeböljor, andra tycker det är jobbigt med kyla. Vill det sig illa skördar bägge liv. Kraftiga vindar och flodvågor till följd av regn kan vara direkt dödliga. I samband med översvämningar finns grogrund för förorenat vatten och spridning av smitta. Extremvädren skapar även stress som i vissa fall får långtgående konsekvenser för individen.
Vädrets normala cykler påverkar även förekomsten av tex pollen. Solstrålning i kombination med kväveoxider och luftföroreningar skapar marknära ozon som är skadligt.
Men man skall inte glömma att vi alltsomoftast mår bra av vädret. Alla dagar som det är allt från lagom till perfekt, de passerar gärna som ”men då är det ju bara som det skall vara”.
Det är ju också därför som många reser utomlands när vädret upplevs som trist hemma. Låt det vara i november när det är ruggigt, eller under sommaren för att försäkra sig om att verkligen få det väder man vill ha.
Själv har jag haft en perfekt vecka med älgjakt: Svaga vindar, men inte vindstilla. Temperaturer mellan 10 och 20 grader, inget regn, men ändå en del moln. Det var iof lite för mycket sol och lite för varmt mitt på dagen för jakt och hantering av kött. Men vi hade då istället utrymme att koppla av och njuta av fint sensommarväder.
Förändringar av vädret, så kallade klimatförändringar 😉 medför att vissa växter och djur ”blir” missanpassade för den miljö de vistas i. Det finns även växter och djur som istället kan dra fördel av förändringarna. Växtzoner rör sig norrut och förenklat kan man beskriva att växter och djur behöver följa med för att vara i sina optimum.
Men nu är det ju inte allt som förändras lika eller förändras alls i växtzoner. Solens vandring över himlen är opåverkad. Det kanske blir varmare nätter, men lite lika stora förändringar om dagarna. Nederbörden kanske förändras i rakt motsatt riktning, och anpassningen mellan olika växter och djur medför ytterligare variabler som inte förändras i direkt relation till tex medeltemperaturen.
Tårta som smakar bra, trots rötmånad
Livsmedel påverkas av vädret. Vi har sedan länge lärt oss begreppet ”rötmånad” vilket antyder att maten håller sig sämre under denna period. I Sverige infaller den i slutet av juli och början av augusti. I andra länder är den kopplad till vilka stjärnor som kan ses på i skyn. Att man på detta sätt har låst den till vissa datum har att göra med Bondepraktikan och vidskepelse. Det förtar dock inte det bakomliggande problemet, tillväxt av bakterier och förruttnelseprocesser: När det är varmt och fuktigt så blir maten skämd lättare än om det är svalt och torrt.
I smått hanterar vi redan dessa frågor. Vi reser utomlands när vädret är grått och trist, vi isolerar husen mot kyla och installerar allt mer kylanläggningar mot värme. Vi bygger vallar när vattnet svämmar över och använder paraply och parasoll. Vi har kylskåp för mat och vi vaccinerar oss mot sjukdomar som, till följd av rådande klimat, eventuellt förekommer på våra resmål.
Men i takt med att vädret ändras så kommer vi att behöva göra mer än så. Det visar om inte annat värmeböljan i Europa 2003, skogsbränderna i Ryssland 2010, översvämningarna i Pakistan 2010, torkan i USA 2014… Men vi har även fått upp ögonen för att sjukdomar kan spridas till följd av väderförändringar. TBE och Borelia sprids långt utanför sina normala områden och allt detta med den måttliga uppvärmning av klimatet som vi har idag. Även tropiska sjukdomar kan få fäste i vår tidigare så karga nord. Med fortsatta förändringar av klimatet kommer det större förändringar av väderrelaterade åkommor, vare sig det är spridning av sjukdomar eller direktträffar av extremväder.
Det bästa vore om vi kunde agera så att det inte blir så mycket förändringar, men mänskligheten tycks inte riktigt ha greppat nyttan av detta. Då återstår att anpassa sig till nya förhållanden, för när det gäller anpassning så klarar man sig inte undan med förnekelse. 😉
Men det är inte alla dagar som klimatförändringar gör ont, de flesta passerar oss faktiskt obemärkt förbi. Passa på att njuta av att vi har augustitemperaturer, trots att det är september.
/Martin Hedberg
Under natten har det varit ett vulkanutbrott vid Bardarbunga (Bárðarbunga) på Island.
Utbrottet skall ha skett längs en 100-300 meter lång spricka norr om Dyngjujökull kl 00:02. Kl 02:40 skall aktiviteten ha avtagit markant.
Det har föregåtts av mindre skalv, jordbävningar, men inte så kraftiga som det förekommit tidigare dagar.
Man har inte detekterat någon markant förhöjning av aska i luften. Anledningen till att det inte bildats så mycket aska är främst för att utbrottet skett i det fria, inte under någon glaciär. Om/när utbrott sker under glaciärer så bildas det dels mycket aska, dels byggs det upp stort tryck vilket gör att aska kastas högt upp i luften när den väl slipper ut.
En del av luftrummet ovanför Island är avstängt vilket nedanstående karta visar.
Det påverkar med andra ord inte trafiken till/från Reykjavik.
Även vägar är avstängda för trafik enligt denna karta från Icelandic Road and Coastal Administration.
Det finns en rätt så illustrativ 3D-grafik (fortfarande 2D, men man kan rotera på den) över den seismiska aktiviteten på denna länk.
Alla minns säkert hur lamsklaget samhället blev förra gången Isländska vulkaner var på tapeten. Året var 2010 då vulkanen Eyjafjallajökull ställde till det för många resenärer i Europa.
Men som noterats tidigare så har dagens aktivitet avtagit, utbrott har inte genererat aska och dessutom blåser det ostliga vindar över Island just nu. Ditt flyg kommer med andra ord inte att bli inställt. Men vem vet, om några dagar när du skall hem så kanske vulkanen har ett utbrott under isen och vindarna vänt…
/Martin Hedberg
PS. Den seismiska aktiviteten på Island har även diskuterats flitigt på tidigare artiklar denna vecka. Men nu i och med denna artikel finns en naturligare plats att ventilera frågorna. DS
Så där ja. Snart fylls lågtrycket ut, det nya över Baltikum och Finland snurrar vidare österut och de ersätts av en högtrycksrygg.
Det gör att vi får nordliga vindar över Skandinavien (när det finska lågtrycket fortfarande är i närområdet) och luften blir betydligt torrare… Men det här är från onsdag eftermiddag och framåt.
Men innan dess så så blir det rätt så mycket väder. I alla fall i östra Svealand/Götaland med kraftiga vindar och regn. Många i Uppland, Svealand, Östergötland, Småland, Blekinge, Öland och Gotland kommer nog att tycka att det är ett riktigt #%!-väder från tisdag förmiddag till midnatt tisdag/onsdag.
Men större delen av landet i övrigt kommer att ha en hel del sol från och med tisdag och … flera dagar framöver. Det kan förvisso bli kalla nätter, men å andra sidan riktigt soligt på dagarna.
Nu när regnet hänger i luften och temperaturerna här hemma blivit så normala att kvällstidningarna frågar sig om det är höst, då är det dags att ta en blick ut i världen.
Det visar sig att klimatet fortfarande håller på att förändras, att permafrosten töar, att havsnivån stiger, det hydrologiska kretsloppet intensifieras, medeltemperaturen stiger och… Ja, på så sätt är förändringarna precis som vanligt. De fortsätter.
Men det är ju kallt ute?
Nej, inte riktigt. Här hemma i Sverige är det förhållandevis normala temperaturer, i alla fall jämfört med medelvärdet under 1961-90. Globalt sett är det varmare.
Tidigare i somras kom NOAA med en sammanställning som visade att juni 2014 var den varmaste junimånaden man noterat. Den var 0,72 grader över det 1900-talets medelvärde.
Tittar man på detaljerna i SMHI:s sammanställning över Sverige i juni så finner man att juni var kallare än normalt (1961-90). De flesta minns väl vilken stil det var på vädret på midsommar och veckan därefter…
Desto varmare var det i juli och hittills i augusti.
(Obs, tycker ni att det är underligt att Sverige är rosa på NOAA:s karta och ljusblå på SMHI:s så är det till följd av att man använder olika referensperioder. Jämfört med snittet för hela 1900-talet var juni varm. Jämfört med 1961-90 så var juni kall)
NOAA:s sammanställning över klimatologiska avvikelser under juni är ju inte heller någon upplyftande läsning.
Sammantaget: Även om det regnar och är genomsnittliga temperaturer här hemma idag så betyder inte det att vädret är normal.
/Martin
Nu har det gått drygt en vecka efter det att en den stora skogsbranden i Västmanland tog fart.
Jag, liksom många andra, pratar givetvis om den. Dels för att jag följer och rapporterar om vädret i media. Dels för att jag har själv skog, låt vara utanför det aktuella riskområdet i Västmanland (Jämtland). Jag bävar inför stormar, men ännu mer inför skadeinsekter och bränder.
I veckan hade jag ett möte med en representant från ett av våra större försäkringsbolag. Han uttryckte förtvivlan över att saker inte flyter på så bra som det skulle kunna göra och frågade sig vad han och hans företag skulle kunna göra för att mildra skadorna och bistå verksamheten. Det intressanta var att frågan sträckte sig utanför individens och företagets kärnverksamhet, att främst se till sitt eget bästa. Han frågade sig vad han/de kunde göra utöver vad som förväntas av dem, bara för att: 1. de har resursen, 2. det skulle kunna vara till nytta för andra.
Han var även irriterad över att många med makt förefaller vara uppenbart tafatta och initiativlösa. Om du är chef för någon resurs som skulle kunna användas när samhället krisar, varför tar du då inte initiativ och agerar? Folk i beslutande positioner sitter och väntar med hänvisning till att det inte ingår i deras arbetsuppgifter, att de inte fått en formell förfrågan eller att de inte vill göra mer än de har befogenheter till.
Vi väntar till det är helt uppenbart att vi har en kris, vi väntar till dess någon annan leder. Kruxet är att vi med den strategin förlorar värdefull tid. Krisen blir svårare att hantera, skadorna blir större och det krävs mer resurser för att hantera problemen.
Men det gäller givetvis inte alla. Det finns personer med civilkurage och initiativförmåga, men jag tror att man främst finner dem på en lägre nivå i makthierarkierna. Det är enskilda som använder sin gödselspridare som brandbil eller ringer runt till bekantas bekanta för att fråga om någon vill nyttja hens stallplatser, lediga säng eller skogsredskap.
I media och kommentarer har framkommit såväl beröm som kritik och gnäll. Men om vi skippar det senare och fokuserar på det som varit bra respektive riktigt konstruktiva lösningar, vad har vi då att lära oss?. Det handlar om dels om det som gjorts, dels om det som kan göra ännu lite bättre. Hur blir vi bättre på att ta hand och hjälpa varandra? Hur kan vi lära oss att vi som individer gör skillnad? Hur kan vi skapa en miljö där vi tänker och agerar utanför vårt formella ansvarsområde, trots att ingen (ännu) begärt det av oss? Vi kanske saknar inlevelseförmåga, framför allt på organisatoriskt nivå?
/Martin
Under morgontimmarna idag torsdag så har det regnat kraftigt i östra Svealand, bland annat i Stockholm. Ett regn som hade gjort betydligt mer nytta om det fallit över skogsbränderna i Västmanland.
Men det vill sig inte alltid, regnet fortsätter på en bana norrut. I Stockholm har det kommit uppskattningsvis mellan 5 och 20 mm, medan det över skogsbranden bara kommit lite lättare stänk, någon mm på sin höjd.
De fyra franska och italienska och brandbekämpningsflygplanen tar vardera ca 6 kubikmeter vatten. Under gårdagen skall de ha fällt ca 720.000 liter vatten, dvs 720 kubikmeter. (Det motsvarar det med andra ord 30 vändor per plan).
Bild från Baltrad som visar regnområdet den 7 aug kl 10.15. Ungefärligt brandområde är inlagt med röd yta.
Tänk er istället ett normalt sommarregn. En skur, men inte hysteriskt mycket. Låt säga att vi får 10 mm. Det är 10 liter per kvadratmeter. Ytan på det brandhärjade området är i skrivande stund knappt 200 kvadratkilometer. Om morgonens regn hade fallit över bränderna så hade det blivit 2.000.000 kubikmeter vatten över bränderna.
Det är med andra ca 3000 gånger mer än vad flygplanen åstadkom igår. Regnet hade dessutom med enkelhet fixat detta på en timme, medan flygplanen kräver flera timmar.
Piloterna och deras team får med andra ord jobba i drygt sju (7) år för att leverera lika mycket vatten som regnskuren i morse. Nu kommer man i och för sig att jobba fler timmar per dag än man gjorde igår, men exemplet belyser i alla händelser de kopiösa mängder vatten som finns i regnmoln.
En väsentlig skillnad mellan att vattenbomba och ett sommarregn är att flygplanen placerar vattnet där det gör störst nytta. Om det regnar så blir det jämt fördelat över en större yta. På så sätt kan flygbekämpningen vara effektiv på enskilda platser. Men lättast, mest kostnadseffektivt och minst riskfyllt hade det varit om regnområdet hållit sig ett par mil västerut.
Det bästa är givetvis en kombination av regn och manuell bekämpning. Men den här gången fick vi ingen hjälp av naturen.
Prognosen: Det kan komma någon mindre skur kommande dagar. Natten mellan lördag och söndag kommer en front att passera som kan ge ett par mm regn, men annars får vi ställa vår tillit till lågtrycksbetonat väder och ett mer omfattande regnområde i början av nästa vecka. Haken med den typen av väderomslag är att vindarna kommer att bli både kraftigare och växla riktning innan regnet kommer.
Fram till regnet kommer så får vi hoppas att vindarna håller sig svaga samt att det inte blir så varmt att det försvårar för alla som hjälper till på plats med brandbekämpning. Jag tänker i synnerhet på de som vistas på marken ute i skogarna.
Länk till Länsstyrelsen i Västmanland rörande skogsbranden, samt till Krisinformation.se.
Länk till NASAs satellitbilder efter tips från ”Trötter”
/Martin
PS. Under torsdagen hade man möjlighet att genomföra betydligt fler flygningar. Enligt Nerikes Allehanda var det 322 stycken vilket gav knappt 2000 m3 vatten. Om man jobbar med den takten sju dagar i veckan så tar det ”bara” 2,7 år att leverera lika mycket som onsdagens regnskur hade gjort på en timme. DS