En annan film, efter tipset från ”Trötter” om filmen om Havet. Den här handlar om naturen själv.
/Martin
Archive - 2014
Tyfonenn Phanfone har just ebbat ut när nästa tyfon, tropiska cyklonen Vongfong, laddar upp på Stilla Havet.
”Stilla” havet förresten, det är inte, och brukar inte heller vara, så stilla. Här finner man verkligt kraftiga stormar och grov sjögång. Och nu är alltså nästa tyfon på väg. Just nu en kategori-3, men snart en kategori-4 på den 5 gradiga skalan.
Grafik från WeatherUnderground över Vongfong:s beräknade rörelse kommande dagar.
Som synes på grafiken så är det fortfarande stora osäkerheter i var centrum av tyfonen kommer att vara om fem dagar. OM den drar in över Japan så är det med ungefär samma mönster som sin föregångare Phanfone och rätt precis en vecka senare.
Nedan en tabell som beskriver vad de olika klasserna av orkaner motsvarar i vindhastighet.
/Martin Hedberg
Denna text om den tropiska cyklonen Phanfon skrev jag på engelska tidigare idag. Hoppas ni har överseende med det.
Typhoon Phanfone is pounding Japan with strong winds and intense rain as a category-2 typhoon. The typhoon is weakening as it has entered colder water, but it will still be a category-1 typhoon and will continue to be so as it affects southern Japan during sunday and monday.
Graphics: Joint Typhoon Warning Center via Hurricanezone.
During its journey it has now started to accelerate on a north-easterly direction and will eventually merge with a baroclinic zone, i.e. transform to a very deep low-pressure with adjoining strong winds and precipitation.
Wind gust speeds up to 45 m/s was recorded at North Daitō Island before the observation station broke or went off-line. Another observation site, Minami-daitō, set an all-time calendar-day record with 217 mm of rain.
Most locations in Japan will be affected one way or another from the typhoon. At monday noon local time (early monday morning European time) Phanfone will be centred over Tokyo.
In cities there will be strong winds an possibly injuries and damages from loose objects tumbling around in the wind. But the main threat comes from torrential rain which may cause flash flooding and mud slides. As much as 100-200 mm of rain is expected over large areas of Japan.
/Martin Hedberg
Eric Cheng, chef för en tillverkare av små drönare slog sig samman med fotografen Ragnar Th. Sigurdsson för att göra en riktigt nära upplevelse av vulkanen Bardarbunga som har utbrott på Island (och som vi skrivit om en hel del här på sajten).
Besöket, som omgärdades av en mängd säkerhetsföreskrifter, genomfördes den 20 september. Resultatet kan ses på videon nedan.
Tilläggas kan att drönaren har en ”go home” funktion som dessutom behövde aktiveras. Den gör att drönaren automatiskt återvänder till startplatsen, detta tex om den förlorar kontakten med föraren eller om signalerna störs. Funktionen behövde användas, något störde signalen, troligen elektriska fält i lavan.
Översiktlig info ”behind the scenes” om inspelningen finner man på nedanstående video:
Man flög även så nära att GoPro kamerans front började smälta. Det slås upp rätt stort i inslaget och i artikeln. Själv är jag inte förvånad: Självklart flyger man så nära man kan och till slut kommer något att smälta. Jag är snarare förvånad att man inte lät lågorna tar drönaren och kameran i en sista flygning. Kanske beroende på att man lagrade all film på minneskort, men det hade ju varit värt besväret att montera en liten sändare och streama över i alla fall en lågupplöst version av närkontakt med lavan. 🙂
Hela originalartikeln kan läsas på Wired.
The Verge lanserar denna månad en serie där man tar sig an stora problem, ”The Big Questions”.
Varje onsdag lanseras ett nytt problem. I dag den första oktober har man lagt ut problematiken och lösningar med ett översvämmat New York -som av en händelse samma tema som jag just skrev om här.
Henk Ovink, tidigare generaldirektör i vattenfrågor i Holland säger: ”We have to prepare for the next storm and not simply respond to the past storm.”, ”When it comes to water, there is no silver bullet… Instead embrace water as part of your life:”
Man letar efter lösningar som följer med istället för att försöka hindra. ”Build a design that is inclusive.”
Källa: The Verge.
Finns det några kopplingar till klimatförändringar och global uppvärmning?
Ja allt väder är påverkat av den globala uppvärmningen och bidrar därmed till klimatförändringar, inte bara det extrema. Men för att vara lite mer specifik så var det bland annat extra varmt i havet utanför amerikanska ostkusten, ca 3 grader över normalt.
Därtill så låg ett högtryck och blockerade norra Atlanten, detta i samverkan med att jetvinden gjorde en lite annorlunda knix och därmed bidrog till att orkanen svängde åt nordväst, in över New York, istället för österut. Två forskare, Mark Fischetti och Kevin E. Trenberth menar att avsmältningen av isen i Arktis bidrog till den ovanliga situationen med högtryck och jetvind.
Vidare så var/är havsnivån förhöjd till följd av uppvärmningen av havet och avsmältning av glaciärer.
När väl Sandy hade dragit in över land smälte den samman med kalluft varvid det bildades ett ”vanligt” kraftigt lågtryck med fortsatt kraftiga vindar regn och snö.
Bara kostnaderna för översvämningen av delar av tunnelbanan uppgick till ca 5 miljarder dollar, ungefär lika mycket som hela Sveriges försvarsbudget.
Framtiden?
Blir det fler orkaner i stil med Sandy eller har sannolikheten minskat nu när den ovanliga händelsen väl har ägt rum?
Jo om inte annat så har såväl Sandy som Katrina visat att vi inte kan utesluta omfattande förödelse till följd av kraftfullt väder. Människans enorma resurser till trots så står vi oss rätt så maktlösa när naturen visar upp sin destruktiva sida.
Men förutom att vi människor är med och skapar dessa destruktiva krafter så kan vi genom förberedelser minska konsekvenserna av extremerna.
Global uppvärmning är som att dopa idrottsatleter. Vi skapar potential och förutsättningar för förändringar av såväl medelvärden som extrempunkter.
Förekomsten av orkaner i framtiden har diskuterats flitigt. De drivs av varmt havsvatten så det är ingen vild gissning att de skulle kunna bli såväl kraftigare som vanligare i framtiden. Men det krävs mer än så: De skall vara en bit ifrån ekvatorn, det får inte vara för stor vindskjuvning (blåsa i olika riktningar på olika höjd) och det som verkligen spelar roll är hur ofta de drar in över land. En resonabel gissning är att det i framtiden blir ungefär lika frekventa, men att de blir kraftigare.
Men med en stigande havsnivå och varmare hav så utsätter vi oss för allt större risker. Dels för att orkanerna överlever allt längre norr och söderut, dels för att själva översvämningarna blir fler och mer omfattande.
Vi behöver prata mer om andra saker än temperatur när det gäller klimatförändringar. Såväl när det gäller konsekvenser, hur vi skall minska påverkan som vad vi skall förbereda oss för.
/Martin Hedberg
(grafi: Wikipedia)
Det som kom att kallas Superstorm Sandy drabbade sju nationer, däribland USA, för snart två år sedan. Stormen bildades den 22 oktober, uppgraderades till en orkan den 24 oktober och upplöstes den 2 november 2012.
Som kraftigast var orkanen en kategori-3 orkan (på Saffirs femgradiga skala). Men Sandy var ”bara” en kategori-1 orkan då den drog in över New York vilket gjorde den ett namn i rekordböckerna.
Sandy är den till ytan största orkan som noterats på Atlanten och den mest dödliga under säsongen 2012 med 286 omkomna (källa Wikipedia).
Orkanen är den näst mest kostsamma orkanen i USA:s historia efter orkanen Katrina. Man beräknar kostnaderna för skador till 68 miljarder dollar, motsvarande närmare 500 miljarder svenska kronor. (Den mest kostsamma orkanen, Katrina som 2005 drog in över södra USA, orsakade skador för 108 miljarder dollar).
Det är relativt tydligt att orkaner och andra naturkatastrofer skördar fler människoliv i fattiga länder än i rika för motsvarande väder, medan kostnaderna på infrastruktur blir större i välbärgade nationer.
Det som gjorde Sandy speciell var mer än storleken och det faktum att den drog in över New York. Inte minst uppmärksammades betydelsen av hur orkanen påverkade havsvattnet och risken för översvämningar.
(grafik: Wikipedia)
Drabbade nationer:
– Jamaica: En omkommen. 0,1 miljarder dollar i skador.
– Haiti: Ca 50 omkomna, 0,75 miljarder.
– Cuba: 11 omkomna, 2 miljarder.
– Bahamas: 2 omkomna, 0,7 miljarder.
– Bermuda: 0, < 0,1 miljarder.
– USA: Ca 80 omkomna, 65 miljarder dollar.
– Kanada: 11 omkomna, mer än 0,1 miljarder dollar i skador
Det var utan tvekan USA som fick de mest omfattande konsekvenserna av Sandy. Totalt var 24 delstater berörda. Förutom dödsfall och stora materiella skador med ekonomiska konsekvenser så var miljontals människor utan el. Nästan 20.000 flygningar ställdes in mellan 27 oktober och 1 november. New York-börsen stängde i två dagar, skolorna höll stängt i fyra dagar.
Ungefär 100.000 hus förstördes eller skadades allvarligt bara på Long Island. Bränder härjade bland annat i Queens och vattnet steg så pass mycket att det forsade in i New Yorks omfattande tunnelbanesystem. Havsvattnet stod drygt fyra meter över det normala över Battery Park. Sju tunnelbanetunnlar var översvämmade under East River. Havsvatten strömmade in över Ground Zero. mm.
Vad visste man då i förväg? Jo, redan en vecka innan Sandy drog in över New York så hade ECMWF i England prognostiserat banan mer eller mindre korrekt. Denna bana var anmärkningsvärd eftersom de flesta orkaner som kommer upp till nordliga breddgrader följer med de förhärskande västliga vindarna och åker ut över öppet hav på norra Atlanten. Sandys bana verifierades ett par dagar senare av USA:s vädertjänst. Läser man mellan raderna så har det nog stört en och annan amerikan att amerikanska vädertjänsten inte var först med denna information.
/Martin Hedberg
Många har blivit lite överraskade av höstvädret med blåst, regn, snö, moln och kalluft. Det kommer mer, till och med lite solsken och värme, men i andra proportioner än vi haft tidigare.
På fredag och lördag blir det både varmare och blåsigare. Det hänger ihop med ett lågtryck som hamnar mellan Island och Norge och sedan drar in över norra Norge/Sverige.
Det öppnar vägen för mild Atlantluft att strömma in över Sverige. Strömma ja, med hög hastighet. Det blir med andra ord blåsigt. Hårda sydvästliga vindar kommer att beröra hela Sverige under fredagen och lördagen.
Och så blir det milt igen. Nej, inte den där stilla sensommarsolen. Nej snarare höstluft från sidan.
Just nu har vi i Norrland -2 till -5 om nätterna och lika många plusgrader om dagarna. I södra Sverige omkring noll eller någon plusgrad om natten och +5 till +10 om dagarna.
Men från fredag så blir det i Norrland omkring +5 om natten och +10 på dagen. I Götaland och Svealand upp till +15 på dagarna.
Och blåsigt.
/Martin
PS. Idag onsdag är jag på konferens om klimatanpassning. DS.
Det har väl inte undgått någon i östra Svealand och västra Götaland att veckan börjar med ett riktigt busväder.
Vi har ett sammanhängande nederbördsområde som sträcker sig från Ålands hav, tvärs över södra Sverige, till Danmark. Det hänger samman med ett lågtryck över Baltikum.
Det regnar minst sagt intensivt på många platser i detta område och norr om det är det riktigt blåsigt över land och i synnerhet till havs. Vid Roslags-, och Upplandskusten som är extra utsatt vid nordliga vindar, varnar SMHI för vindbyar upp till 24 m/s.
I Films Kyrkby hade det i morse kommit 93 mm regn sedan i går kväll. Det ger en hint om att det lokalt kommit, och kommer, avsevärt mer än de 20-40 mm som vi väntar i medeltal. Det blir så när det finns insprängda celler av kraftig nederbörd i ett sammanhängande regnområde.
De kraftiga vindarna sprider sig söderut över Östersjön och kommer under eftermiddagen, kvällen och natten att beröra (minst sagt) Gotland.
Den intensiva nederbörden har lämnat oss vid midnatt.
I morgon tisdag blir det tillfälligt lite stabilare till följd av en kortvarig högtrycksrygg.
Men på onsdag drar det in nya lågtryck. Dels ett i nordligaste Norrland (som faktiskt är Baltikum-lågtrycket som gör en vänstersväng norrut), dels att nytt över Götaland och Svealand. Detta blir dom inte lika blåsigt som det vi har idag.
Slutligen, som Anders Persson konstaterat i en kommentar så kan de kraftiga vindarna över Uppland förklaras med en kombination av täta isobarer och cyklonalt tryckfält. Det senare ger extra skjuts åt vinden.
/Martin Hedberg
James Hansen, most known for his engagement in climate science, gives his take on how to replace the fossil energy. In this video he gives a brief overview, but the main topic is nuclear energy.
Some remarks and comments:
– Many countries show by example how renewables can supply demand (Germany, Denmark, Scotland etc), thus it is unclear when he says renewables can’t provide enough energy.
– All countries does not have the same potential for renewable energy.
– Renewable can never replace coal or nuclear as base load power.
– He doesn’t say we should not use renewable. Just that we can’t provide all the energy we need with it.
– Being more efficient with energy just ain’t enough. As soon as someone uses less energy, someone else will burn it instead. We need to make the fossil energy more expensive with incentives in order to lower the demand and use.
/Martin Hedberg