Tag - Historia

Av John Pohlman

I Sverige har man visat väder i TV i mer än 50 år. Startåret var 1954.

I England hade man redan i november 1936 presenterat en väderkarta i en reguljär sändning från Alexandra Palace i London. British Broadcasting Corporation (BBC) hävdar att det var första gången i världen man visade väder i television.

Väderkartan över Brittiska öarna innehöll ett lågtrycksområde med isobarer och en del temperaturuppgifter i Fahrenheit och kompletterades med en text. De engelska meteorologerna kom inte i bild förrän på 50-talet.

De första meteorologerna i rutan lär ha dykt upp omkring 1940 när en handfull TV-stationer i nordöstra USA startade en del försökssändningar med nyheter och väder. Den här försöksverksamheten väckte intresse hos två unga assistenter på Tekniska Högskolan i Stockholm, Björn Nilsson och Hans Werthén, som gjorde en studieresa till USA för att skaffa sig kunskap om det här nya mediet.

De lade sedan fram ett förslag om att starta TV-verksamhet här i Sverige och därför inrättades år 1947 ”Nämnden för televisionsforskning”. Bland medlemmarna fanns representanter för Tekniska Högskolan, Telestyrelsen, Statens tekniska forskningsråd, Försvarets forskningsanstalt, LM Ericsson och efter en tid bland annat också AB Radiotjänst.

På Tekniska Högskolan byggde man under Hans Werthén en sändare och började en provverksamhet med visningar och demonstrationer för regeringen och pressen.

Men intresset var svalt för television och nämndens arbete gick långsamt. Först efter fyra år kom en utredning från nämnden om den framtida TV-verksamheten, som lades fram för riksdagen.

Fortsättning följer.

/John

Växthuseffekten, del 4

7 september 2010

Allmänt, Klimat

3 Comments

Av John Pohlman

Under 1970- och 80-talen skapades allt kraftigare datorer samtidigt som nya mätningar bland annat med satelliter bidrog till alltmer ökad kännedom om atmosfärens gaser och dess verkningar.

Man fick också bekräftat vad man tidigare misstänkt att även andra gaser än koldioxiden påverkade uppvärmningseffekten. År 1975 påtalade den indiskfödde klimatforskaren Veerabhadran Ramanathan att även klorfluorkarboner hade stark växthusverkan och under de följande åren tillkom ytterligare växthusgaser, dikväveoxid, metan och ozon.

Man började alltmer inse att människan genom sin livsstil och utsläpp av gaser kunde förstärka den pågående klimatförändringen och skapa framtida stora problem. Därför bildades 1988 av FN:s miljöprogram och Världsmeteorologiska organisationen en klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate change (IPCC).

Panelens uppgift är att med hjälp av all vetenskaplig forskning utvärdera följderna av människans påverkan på klimatet. Panelen är ett samarbetsorgan för klimatforskare i hela världen.

Dess förste ordförande var professorn i meteorologi vid Stockholms universitet, Bert Bolin. Under hans ledning började man arbeta intensivt med att samla all information om klimatförändringen.

De första steget för att begränsa i-ländernas klimatpåverkande utsläpp togs på FN:s klimatkonvention vid konferensen i Rio de Janeiro 1992, det så kallade Kyotoprotokollet.

/John

Växthuseffekten, del 3

2 september 2010

Allmänt, Klimat

4 Comments

Av John Pohlman

Det intresse som inleddes på 1800-talet för atmosfärens värmeabsorberande egenskap fortsatte under det följande århundradet. Men det var till en början många som tvivlade och ifrågasatte teorierna.

År 1909 satte den amerikanske fysikern och kemisten Robert Wood för första gången på pränt uttrycket ”greenhouse” för att beskriva processen för jordytans uppvärmning liknande ett växthus. Wood är annars mest känd för sin forskning inom fysikalisk optik.

På 1930-talet hävdade den brittiske ingenjören Guy Callendar att luftens koldioxidhalt ökat sedan 1800-talet. Han ansåg att det berodde på människans förbränning av kol och andra fossila bränslen. Men liksom tidigare kritiserades hans teori bland annat därför att man ansåg mätningarna av koldioxidhalten var alltför osäkra.

Först på 1950-talet började man på allvar inse sambandet mellan människans påverkan av koldioxidökningen och att jorden blivit varmare. Man hade utvecklat nya och säkrare mätmetoder av forskare i Kanade och USA. Även från vetenskapsgrenar som biologi och oceanografi kom signaler om orsaker till ökad koldioxid i atmosfären.

Det första mera tillförlitliga beräkningarna av hur ökningen av koldioxidhalten inverkar på jordens medeltemperatur kom 1967 av två klimatforskare, Syukuro Manabe och Richard Wetherald. Japansk-amerikanske Manabe var en pionjär i utvecklingen av globala klimatmodeller.

De följande åren gjorde man sedan alltmer avancerade och säkrare modeller för att beskriva jordens klimatsystem och följderna på planeten på grund av den så kallade växthuseffekten.

Fortsättning följer.

/John

Växthuseffekten, inledning

23 augusti 2010

Klimat

1 Comment

Av John Pohlman

Vår existens här på jorden har i alla tider fascinerat människan. Redan i de civiliserade samhällena för flera tusen år sedan var man fängslad över de krafter som frigjordes när vädrets makter demonstrerade sin styrka.

Dåtidens lärde försökte också förstå de processer som verkade i det lufthav som omger oss, atmosfären. Detta intresse kan man spåra i de första kultursamhällena i vår världsdel kring floddalarna vid Nilen, Eufrat och Tigris, alltså nuvarande Egypten och Irak.

I forna tider var det naturligt att anknyta väderföreteelserna i atmosfären med gudalära och vidskepelse.

När det grekiska samhället tog form skapades en högtstående kultur. Det var i denna som man började behandla vädret som en särskild kunskapsgren. Resultatet blev verket ”Meteorologica” på 300-talet f kr av filosofen Aristoteles, en lärjunge till Platon. Verket som bestod av fyra böcker blev sedan vägledande för vetskapen om atmosfären under mer än tusen år fram i tiden.

På 1500-1600-talen gjordes revolutionerande upptäckter och uppfinningar som gjorde att intresset för olika vetenskapsgrenar fick en ny start. Den polske astronomen Nikolaus Kopernikus förändrade den rådande världsbilden om förhållandet mellan solen och planeterna och den tyske vetenskapsmannen Johannes Kepler uppställde lagar om planeternas rörelser.

Många andra stora män verkade inom olika områden, Leonardo da Vinci, Isaac Newton, Charles Darwin, Galileo Galilei för att nämna några. Även Sverige hade flera framstående män framförallt under upplysningstiden under 1700-talet, till exempel Anders Celsius och Carl von Linné.

Intresset för vädret fick också under de här århundradena ett markant uppsving. Bondepraktikan utkom och utvidgades i ständigt nya upplagor. Meteorologiska instrument som barometern och termometern konstruerades och man kunde systematiskt börja med direkta väderobservationer.

Nu ville man också lösa problemet med den gåtfulla atmosfären, dess sammansättning, betydelse och funktion. På 1800-talet kom också de första teorierna om det som vi nu kallar växthuseffekten. Fortsättning följer i senare blogg.

/John

Finn Malmgren del 2

12 augusti 2010

Av John Pohlman

Den 15 april 1928 lyfte luftskeppet ”Italia” från Milano med 16 mans besättning däribland liksom vid den föregående expeditionen med ”Norge” konstruktören Umberto Nobile och den svenske meteorologen Finn Malmgren.

Den 3 maj passerade luftskeppet Stockholm och gjorde en extra sväng över Äppelviken i Bromma där Finn Malmgrens mamma bodde och där han växte upp.

Expeditionen nådde Nordpolen den 24 maj men havererade på grund av nedisning dagen efter på isen någon mil norr om Spetsbergen. Vid kraschen dog 7 man men bland de överlevande 9 fanns både Nobile och Malmgren.

Tillsammans med två italienare begav sig Finn Malmgren den 30 maj i väg till fots mot Nordostlandet för att skaffa hjälp. Vad som hände under vandringen blev inte helt utrett men svensken fick förfrysningsskador och krävde att bli lämnad enligt italienarna som den 12 juli nådde fram till den ryske isbrytaren Krassin. Man tror att Finn Malmgren dog omkring den 12 juni.

Umberto Nobile ansågs ansvarig för tragedin som krävde 8 människoliv däribland alltså den svenske meteorologen Finn Malmgren. De övriga i expeditionen räddades och undsattes av isbrytaren och svenska flygare. Men under räddningsexpeditionen omkom ytterligare 9 personer i olyckor bland andra den norske polarforskaren Roald Amundsen vars spaningsplan försvann under sökandet.

Meteorologen, polarforskaren, oceanografen och fil.dr. Finn Malmgren blev bara 33 år. Men minnet av honom var så starkt att redan 3 år efter hans död restes en staty i Börjeparken i Uppsala. Han har också hedrats med sitt namn på gator och platser i Stockholm, Uppsala och Göteborg. På Finn Malmgrens Plan i Hammarbyhöjden i Stockholm finns också en restaurang med hans namn.

Man hittade aldrig kvarlevorna efter honom men det finns en gravvård/kenotaf på Uppsala gamla kyrkogård. Det sitter också en minnestavla i Västerledskyrkan i Bromma.

/John

Finn Malmgren del 1

8 augusti 2010

Av John Polman

I SMHI:s matsal i Norrköping står en stor vit staty av ovannämnda man. Så låt mig berätta om denne meteorolog och hans fascinerande levnadsöde.

Finn Adolf Erik Johan Malmgren föddes den 9 januari 1895 i Göteborg och växte upp i Stockholm, där hans far var postdirektör. Efter studier i Göteborg, Sundsvall och Stockholm kom han 1912 till Uppsala och läste bland annat arkeologi.

Efter fil.kand.-examen 1916 blev han anställd vid professor Axel Hambergs observatorium i Pårtetjåkko i Sarekmassivet.

Han återvände till Uppsala 1920 som amanuens vid Meteorologiska institutionen. Året därpå fick han tjänst som assistent vid Svenska Hydrografisk-biologiska kommisionen på Bornö hydrografiska fältstation i Gullmarsfjorden på västkusten. Därefter inleddes en mycket intensiv och äventyrlig period i hans liv.

Han blev antagen och medföljde den norske polarforskaren Roald Amundsens ishavsexpedition 1922-25 bland annat på motorfartyget ”Maud”.

Året efter hemkomsten deltog han som ende svensk i Nordpol-expeditionen med luftskeppet ”Norge”, som efter flygningen över Nordpolen landade i Alaska.

Med sina erfarenheter och kunskaper om expeditionerna doktorerade han 1927 i meteorologi med en avhandling om havsisens egenskaper. Han anmälde sig också till Italia-expeditionen med ett liknande luftskepp som ”Norge” trots att konstruktören italienaren Umberto Nobile fått stark kritik för brister i konstruktionen efter ett allvarligt olyckstillbud under Norge-expeditionen.

Fortsättning följer i nästa blogg.

/John

Fruntimmersveckan del 1

14 juli 2010

Uncategorized

7 Comments

Av John Pohlman

Vi går nu in i ett skede under sommaren då atmosfären på våra breddgrader normalt är som varmast och dess innehåll av vattenånga som störst.

Därmed får man också ofta stora regnmängder vid ostadigt väder och statistiken visar också den regnrika perioden från mitten av juli till en vecka in i augusti.

De stora regnmängderna under den här tiden beror oftast på korta och häftiga regn- och åskskurar och därmed är statistiken lite missvisande. På så vis har den så kallade fruntimmersveckan 18-24 juli fått ett delvis oförtjänt rykte som särskilt regnig.

Det är snarare det unika med sex namnsdagskvinnonamn på rad som gjort uttrycket populärt.

En orsak är också att veckan inträffade under en känslig tid för jordbruket i forna tider. En regnig period under skördetiden kunde vara katastrofal och lidande under ett helt år framöver.

I folkmun ansåg man att regnet orsakades av att kvinnorna grät och man klagade också hos kungen om ”sura kjoltyg”. För att blidka vädergudarna hände det tydligen också att kvinnorna inte fick åka med på hölasset under den här perioden.

I gamla böcker avrådde man också att lägga nytt tak på huset just under fruntimmersveckan eller som den också kallades flickeveckan. Var man riktigt förargad gick den under benämningen ”pissveckan”.

Följden av de sex kvinnonamnen i rad kom till i början av 1800-talet. Mer om detta i nästkommande blogg.

/John

Bondepraktikan

9 juli 2010

Uncategorized

3 Comments

Denna lilla bok med gamla väderregler och spådomar plus mycket annat har fortfarande en plats i den populära litteraturen och utkommer ständigt i nya upplagor.

Den första upplagan kom ut på tyska i Sachsen omkring 1500. Det var då bara ett litet häfte på 12 sidor och innehöll endast hur man med dagarna vid julhelgen kunde förutspå det kommande årets väder. Efter hand utökades upplagorna med flera väderförutsägelser och det tillkom också levnadsregler och medicinska råd, kalenderuppgifter och astrologi.

I slutet av 1500-talet kom den ut i en översättning på danska. Men det dröjde ända till 1662 innan den första svenska upplagan kom ut.

Det är roande läsning men det mesta av innehållet är idag av rent kulturhistoriskt intresse och det gäller även väderregler och förutsägelser framåt i tiden med hjälp av en viss dag eller dagar. Däremot finns en del tecken och iakttagelser som har en meteorologisk förklaring och kan ge en vägledning för en väderprognos det närmaste dygnet.

Det är framför allt himlens utseende som sedan urminnes tider studerats av särskilt bönder och sjöfolk och vars erfarenheter har förts vidare från generation till generation. Man noterade till exempel sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder liksom vid soluppgången och dagens väder.

Man lärde sig också att vissa typer av moln eller hur molnhimlen utvecklade sig medförde en speciell typ av väder. Dessa tecken för det kommande dygnets väder är värdefulla och kan lämpligen rekommenderas. Jag återkommer senare med några exempel och förklaringar.

/John

Tropiska orkaner, historik 2

4 juli 2010