Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Stigande elpris?

Av Martin Hedberg

Elpriset har stigit något den senaste veckan. Spotpriserna gick upp med 17% från veckan innan till 37,3 öre/kWh. Detta skriver Energimarknadsinspektionen i sitt senaste veckobrev.

Nu skall man inte tolka en veckotrend som något man automatiskt kan extrapolera till förutsägelse på årsbasis (ungefär på samma sätt som man inte heller kan göra med börskurser). Men det finns en del intressanta bakomliggande faktorer som man ändå inte kan avfärda som ”fluktuationer”.

– Temperaturen har varit något över den normala i sommar.

– Kärnkraften går inte för fullt. Tillgängligheten är i dagsläget 62 procent.

– Sommaren har varit torrare än normalt. Vattenmagasinen ät bara fyllda till 73 procent. Normal nivå så här års skall de vara fyllda till 87 procent.

– Det har varit högtrycksbetonat väder och svaga vindar vilket medfört att vindkraftsproduktionen, främst i Danmark, varit låg.

– Det pågår installation av nya kablar mellan Sverige och Norge vilket har medfört begränsningar i överföringskapacitet. Man har därför inte kunna balansera minskad tillgång i Sverige med ökad import fullt ut.

Bild 1. Spotpriser i Sverige senaste månaderna i olika elområden. Dygnsmedel SEK/MWh. (Energimarknasinspektionen)

Hur kommer det då att se ut inför hösten och vintern?

– Temperaturen. Det kommer troligen att vara någon grad varmare än normalt i höst.

– Kärnkraft. Revisionen av kärnkraftverken har pågått under sommaren. Den är planerad för detta då vårt energibehov är lägre då. Man kan förvänta sig att produktionen kommer att öka igen under vintern.

– Vattenmagasinen. Prognoser tyder på en normalblöt höst. Det skulle göra att vi kommer att fortsätta ligga med något lägre fyllnadsgrad än normalt.

– Vindkraft. Här är variationerna stora på veckobasis. Produktionen av el kommer att öka när högtrycket bryts ner.

– Installation av kablar. Som jag skrev ovan så beräknas överföringskapaciteten att öka från mitten av november. Men detta gör inte att vi får gratis energi, bara att vi kan importera/exportera energi från Norge. Det jämnar ut priserna gentemot dem.

Vi skall också komma ihåg att vi, trots veckans stigande priser, fortfarande har lägre priser än man har på andra håll i Europa.

Systempris Nord Pool Spot jämfört med omvärlden, dygnsmedel EUR/MWh.

Bild 2. Systempris Nord Pool Spot jämfört med omvärlden, dygnsmedel EUR/MWh. (Energimarknadsinspektionen)

Inte nog med att elen är billigare i Sverige (mörkblå linje). Vi har även mindre variationer i priserna.

När det gäller andra energirelaterade priser så var variationerna små.

– Priset på utsläppsrätter steg med 1 procent.

– Elanvändnigen ökade med 2 procent relativt veckan innan.

– Netto så exporterade Sverige energi.

– Kolpriset var oförändrat.

– Oljepriset var oförändrat.

Nu kommer jag tillbaka till frågan som alla säkert ställt sig: Hur kommer priset att påverkas inför höst och vinter? Skall man binda elpriset eller fortsätta ligga rörligt (om man nu har det)?

Ja det är något att fundera på. Svaren är inte givna. Man kan börja med att titta på graferna ovan och fundera på om man, givet det som redan har hänt, skulle kunna ”återskapa” dem. Dvs om du skulle kunna räkna fram spotpriset vi faktiskt har haft under sommaren. Det är långt ifrån enkelt.

Man måste också fundera på vilken tidsskala man skall arbeta. Det förefaller givetvis extremt svårt att sia om små fluktuationer -annat än dygnsvariationer. Men kanske lite både lättare och mer givande att säga något om långa trender.

Men även långa trender drabbas av snabba kast. Man gör sig själv en björntjänst om man bara extrapolerar en linje längs med den senaste trenden.

Nej, man måste ha lite fundamenta att gå på. Ungefär som när man gör väderprognoser. Men måste känna till hur systemet är återkoppla, vad som ”driver” det och i vilka situationer detta sker. Det räcker inte med att veta hur alla ingående variabler kommer att variera (som hur det går med temperatur, kärnkraft mm). Detta i sig flyttar bara problemet eftersom dessa variabler inte heller är exakt förutsägbara. Eller ens att förutsäga vilka variabler som är relevanta.

Lägg därtill insikter om vad ”återkopplat” innebär. Det betyder att en variabel, via en annan, påverkar sig själv. Och insikten om att återkopplade system har ”tröskelvärden” där en återkoppling kan bli självförstärkande och ändra hela systemets karaktär.

Det finns anledning att återkomma till detta. Och hur elpriset utvecklas i höst och vinter. 🙂

/Martin

Räkna med regn

Av Martin Hedberg

Det har väl inte undgått någon att vädret ändrat karaktär de senaste dagarna. Temperaturen har sjunkit ca fem grader och regnet inte bara hänger i luften, det kommer en del på marken också.

Även nu i helgen fortsätter det ostadiga vädret, i synnerhet kommer det att vara blött under söndagen.

Under lördagen väntar jag regn främst i södra Norrland och i västra Götaland. Det är inte så att det kommer att vara uppehåll hela tiden i övriga Sverige, men i alla fall inte lika stor sannolikhet för regn. Temperaturerna håller sig i Götaland och Svealand på dryga 20 grader. Norrland får mellan 15 och 20 grader.

Under kvällen och natten mattas regnandet av något.

Men under söndagen tar det fart igen. Då blir det regn i större delen av Götaland, Svealand och södra Norrland. Även Lapplandsfjällen får ett par millimeter. Till söndag kväll mattas regnet av med början i Götaland.

Det ostadiga vädret fortsätter under nästa vecka. Inte regn varje dag på alla platser, men i alla fall mer regn och moln än sol.

Det är ett tag kvar, men som det ser ut just nu så har Sommaren har haft sin peak. Vi har sluppit vattenbrist, torka och omfattande skogsbränder i Sverige. Det har varit en del översvämningar och blixtnedslag, men många orter har också satt solrekord utan att det för den skull varit besvärande varmt. Det känns som ett okay smörgårsbord.

Och det finns en del kvar att hämta. När jag skriver ”Räkna med regn” som rubrik så riskerar jag att slå an en ton av att det bara kommer att regna. Det är som ni säkert förstår inte så. Just nu skiner solen utanför mitt fönster och det blir ett par soltimmar till under helgen och i nästa vecka. Men jag kommer inte att behöva vattna i trädgården.

/Martin

Högtryck med lagom regn

Av Martin Hedberg

Vädret på våra breddgrader präglas vanligen av vandrande lågtryck. De rullar in från Atlanten och fortsätter sedan österut.

Men denna sommar så är det istället högtryck som präglar vädret. Men inte bara stekheta högtryck (som tex orsakade värmeböljan i Europa med tusentals dödsfall år 2003 eller skogsbränderna och missväxten i Ryssland år 2010). Nej nu har vi typiskt svenska ”lagom-högtryck”: Det är soligt och hyfsat varmt, men ändå kommer det en del regn. Dock inte för mycket. 🙂

Det är fantastiskt och värt att uppmärksammas. Jovisst går det att finna ställen som har fått både för mycket värme/torka respektive för mycket regn. Men på det hela taget är det väl en vädermässigt bra sommar?

Och nuvarande högtryck, som alltså inte är för kraftigt, rör sig nu sakta åt nordost. Det gör att molnen skingras i Norrbotten. Stora delar av landet, från norr till söder, får därmed rätt så vackert väder idag måndag.

I morgon tisdag kommer ett nytt regnområde in över Västkusten. Det rör sig norrut över landet (mest regn i de västra landskapen) under tisdag och onsdag och efterföljs av ännu ett svagt högtryck.

Är inte det rätt perfekt?

Får man önska så vill man väl inte bara ha sol och värme? Vi, och naturen, behöver både lite svalka och vatten då och då. De flesta skriver nog under på att det är mer okay med regn om nätterna än om dagarna. Hur det blir med det beror lite på var man bor, men på det hela taget så bör det i det närmaste jämna ut sig när nederbörden kommer i form av passerande fronter. Då blir det också relativt jämt fördelat över ytan.

Annat är det med regnskurar. De uppträder koncentrerat till eftermiddagarna och de medför att det faller rätt mycket på bergränsade ytor. Förvisso kan de vara en välkommen svalka om dagen, men får man välja så är det bättre med regn från fronter än från Cumulunimbusmoln (dvs regnskurar).

Nu har det ju faktiskt varit ett par tillfällen med såväl kraftigt regn som talrika blixtnedslag denna sommar. Det är själva essensen av Cumulunimbusmolnen (eller ”Cb” som vi också kallar dem). Ingen regel utan undantag.

Men ordet ”lagom” dyker i alla fall upp när jag funderar på hur det svenska sommarvädret har varit. De flesta borde ha fått en del av vad de vill ha och ingen borde vara missnöjd över något som inte blivit eller varit för mycket av. Det är nästan så man misstänker att någon svensk myndighet lyckats styra upp i alla fall vädret. 🙂

/Martin

Högtryck

Av Martin Hedberg

I Götaland och Svealand har man kunnat njuta av solen många dagar den senaste tiden. Visserligen har temperaturen sjunkit en bit och i de östra landskapen klagar nog en och annan på att det varit blåsigt. Men det har i alla fall varit uppehåll. Å andra sidan börjar det bli väldigt torrt markerna: Det lilla problemet är att gräsmattor och växter torkar, det stora att det råder från stor till extremt stor brandrisk på de flesta platser i Götaland, Svealand och Gävleborg.

I Norrland har man fått desto mer regn. Det har varit lite av varanndagsväder och inte alls lika varmt som det var i inledningen av sommaren. Fronter med såväl moln som regn har dragit in på klassiskt vis över fjällkedjan och sedan vidare österut över Norrland.

Men nu växer högtrycket in även över hela Norden. Det gör att temperaturerna stiger något i södra Sverige. Men den stora skillnaden blir att det blir varmare och torrare i Norrland.

På våra väderkartor finns ett litet regnområde på onsdag över Södra Norrland. Det skall bli intressant att följa om det verkligen blir verklighet, det förefaller inte så sannolikt att det skulle bildas i högtrycket om man följer statistik och erfarenhet. Men å andra sidan så har vädermodellerna, som är dynamiska och tar hänsyn till mer än statistik, upptäckt att det finns förutsättningar för det. Nåväl, vi får se om det slutar med regn eller bara kompakta moln.

Hur som helst: Stabilare väder väntar, låt vara att det fortfarande är blåsigt över Östersjön. Och tänk på brandrisken i skog och mark!

/Martin

Väder eller klimat?

Väder eller klimat

Av Martin Hedberg 

Många frågar sig, eller missförstår, vad skillnaden mellan ”väder” och ”klimat” är.

Kortfattat kan man säga att väder är situationen vid en given tidpunkt, medan klimat är statistik på vädret över många tidpunkter och/eller platser.

På Bromma flygplats klockan 14 idag så var temperaturen var +13,1 grader och det regnade kraftig. I går vid samma tidpunkt var det +24,7 grader, det blåste 5 m/s från nordost och sikten var 40 kilometer. Detta är väder.

Tittar man på statistik för Bromma under 1961-1990 så var den genomsnittliga temperaturen (dygnets alla timmar) 16,8 grader och nederbörden under juli månad var i snitt 66,2 mm. Det är klimat.

Men antalet dagar som det var exakt 16,8 grader dygnets alla timmar och det dessutom kom 2,14 mm regn på var med mycket stor sannolikhet noll. Vädret varierar.

Väder eller klimatEftersom klimatet (i det här fallet) är statistisk i form av ett medelvärde av vädret så kommer variationer i vädret från en dag till en annan att i stor utsträckning ta ut varandra. Det var varmt igår, kallt i dag och ljummet i morgon. Vid samma datum i fjol kanske det var kallt-ljummet-varmt istället. När man gör ett medeltal av det så blir det samma värde.

Men om vi istället för ”kallt-ljummet-varmt” har ”varmt-vamt-kallt”, då har det skett en förändring av klimatet. (Denna måste dock vara varaktig, dvs vara signifikant över lång tid, vanligen trettio år, för att accepteras som en klimatförändring.)

Så vädret har alltid, och kommer även fortsättningsvis, att variera från en dag till en annan. Men dessa variationer kan vara mer än slumpmässiga. De kan röra sig i en viss riktning. Detta är svårt att urskilja när man bara tittar på vädret. Men när man sammanställer statistiken och märker att tex medelvärdet av temperaturen har förändrats, då ger detta en klimatförändring.

Och har man fått en klimatförändring så har man även fått en förändring av sannolikheter för att olika former av väder skall inträffa. Det kan vara sannolikheter för frost, värmebölja, skyfall, molnighet osv.

Och det är precis detta som har hänt: Vi har, jämfört med hur det tex var på 1960-talet, fått förändrade sannolikheter för olika former av väder. Det betyder inte att det alltid kommer att vara värmebölja. Inte heller att det aldrig kommer att vara kallt. Men sannolikheterna har förändrats.

/Martin

PS. Eftersom frågan om klimatförändringar och koldioxid snabbt kom upp i kommentarerna till denna artikel, trots att den inte handlade om det, så tar vi en blänkare om det också: Det är VARMARE idag än för trettio år sedan (0,5 grader). Och hundra år sedan (drygt 1 grad).

Varifrån kommer då skrönan om avkylning som somliga andra formligen skriker ut? Jo, ”skeptiker” och lobbyister har gjort en höna av att det blivit 0,02 grader kallare på tio år. Det tar man för intäkt för att det råder global nedkylning. Men hur ligger det till egentligen? Ta en titt på mätdata, tex från NASA.

Uppenbarligen har vi haft ”globala nedkylningar” ungefär vart tionde år. Men ”skeptikerna” missar uppenbarligen att uppvärmningen som varit mellan varje avkylning är kraftigare. Sammantaget så stiger temperaturen. Vi har variationer, som till största delen beror på solaktivitet, som har en 11-års periodicitet. Men överlagrat på dem finns en långsiktig ökning av temperaturen.

Resonemanget som förs av ”skeptikerna” är detsamma som att tro att det skall bli minusgrader följande morgon i juli bara för att temperaturen sjunker på kvällen. Eller att man håller på att svälta ihjäl bara för att man är hungrig precis innan man äter frukost. Men man måste se lite mer av helheten.

Väder är hur det är just nu.
Klimat är statistik på vädret.
Klimatförändringar är trender på skalan 30 år och längre.

Det slås många fler värmerekord nu än det slås köldrekord. Hade vi inte släppt ut så pass mycket växthusgaser samt förändrat jordens albedo så hade det varit ungefär lika många köld- som värmerekord. Det går inte att lyfta fram ett enskilt rekord (vare sig varmt eller kallt) och peka finger. Men den samlade bilden säger något. Det är det som är klimat, den samlade bilden av många enskilda händelser. DS

Femrätters vår

Av Martin Hedberg

Sådärja. Nu är våren här.

Det som krävdes var att de envisa högtrycken med all klar luft bröts ned. Smulades sönder, tillintetgjordes och ersattes av sydvästvindar och i bästa fall även lågtryck. Då blir det fart på snösmältningen och utomhusserveringarna.

För nu är vi här. I mitten av april med det väder som det medför. Vi meteorologer tycker att det är skoj -yrkesmässigt alltså. Dynamiken i lågtryck jämfört med högtryck är som att åka berg-och-dalbana jämfört med att titta på färg som torkar. Det är helt enkelt rörelser och variationerna man vill åt. Som att äta en femrätters middag med underhållning jämfört med gröt och gårdagens tidning.

Nu är det slut på det enformiga.

Nu är det slut med torkande färg och gröt. In på scenen kommer en hel karneval med väder som vi inte sett maken till på… flera månader.

Värmen kommer. Men med den också moln, regn och kraftiga vindar. Inte hela tiden, men variationer och olika hela tiden. Det är priset man betalar för mildluft på våra breddgrader.

Hur som helst. Det är kul ett tag med variationerna. Men efter ett tag så längtar man tillbaka till en stilla frukost med gröt, lingonsylt och mjölk. Och som tur är så kan man klämma in det i en femrätters när det handlar om väder.

Det blir inga långa sessioner med högtryck. Men tillräckligt för att solen skall markera sin närvaro och torka upp en liten del av det regn som faller och den smältande snö som snart fyller trädgårdar och vattendrag.

Välkommen vår och aprilväder.

/Martin

PS. Jag gör en prognos om att vi inte hinner in i maj innan folk tröttnat på våren och börjar fråga sig när sommaren kommer. DS. 😉

Helgvädret och kall global uppvärmning

Av Martin Hedberg

Kan det vara så här kallt i en globalt uppvärmd värld? Eller är det kyliga svenska marsvädret ett tecken på att växthuseffekten bara är en förevändning för staten att höja bensinskatten? Eller är vi på väg mot en ny istid?

Svaren är Ja, Nej och Nej.

Och hur blir vädret i helgen?

Vädret i Sverige präglas fortfarande av högtrycket. Det ger mestadels klart väder, vilket i sin tur ger soliga dagar med stigande temperaturer. Men om nätterna så sjunker temperaturen igen. Det blir relativt svaga vindar och nederbördsfattigt. Ungefär som vi haft det den senaste tiden med andra ord, möjligen lite högre temperaturer.

På tisdag och onsdag nästa vecka så blir det istället blåsigt och nederbördsrikt. Kalluften ligger kvar, men det blir inte så stora skillnader i temperatur mellan dag och natt. Temperaturen stabiliseras istället kring ett medelvärde av de tidigare dag- respektive nattemperaturerna.

Och hur var det nu med den globala uppvärmningen?

Min termometer anger att det, just nu, är -17 grader utanför mitt fönster. Betyder det att det är samma temperatur i en annan stad? -Nej. Betyder det att det kommer att vara samma temperatur här i eftermiddag? -Nej.

Trenden på temperaturen utanför mitt hus fram till lunch kommer att vara att den stiger med 2-3 grader per timme. Betyder det att det kommer att vara +43 grader utanför mitt fönster om ett dygn (-17 + 2,5×24 = 43)? Nej, det troliga är att det återigen är omkring -17 grader.

Vi människor gör ofta för stort nummer av korta trender. Förvisso börjar stora förändringar med små. Men alla små förändringar leder inte till en stor förändring. Eller som jag skrev i en kommentar tidigare: Just nu är jag hungrig. Det betyder dock inte att jag håller på att svälta ihjäl, jag har bara inte ätit frukost ännu. Igen.

Klimatet är statistik av vädret sett över flera års sikt. Att det är kallt i Sverige i mars 2013 betyder inte att det är kallt på alla andra platser på jorden just nu. Det betyder inte heller att det kommer att vara kallt i Sverige i april eller i augusti.

På samma sätt är en enskild orkan eller värmebölja inte ett bevis på vare sig global uppvärmning eller människans påverkan på klimatet.

Allt väder är påverkat av att människan påverkar jordens strålningsbalans. Högtrycket och det kalla vädret vi har just nu, såväl som stormen Gudrun, värmeböljan i USA i fjol och duggregnet i midsomras är alla konsekvenser av detta.

Om människan inte hade påverkat jordens strålningsbalans genom markförändringar och  utsläpp av aerosoler och växthusgaser så hade vädret idag varit annorlunda. Jag kan inte säga vilket väder det hade varit, bara att det hade varit annorlunda. Och inte bara vädret hade varit annorlunda, även klimatet hade varit det. Dvs medelvärdet av vädret hade varit annorlunda.

Den långsiktiga trenden på väderutvecklingen är att det blir varmare, avdunstningen ökar, nederbörden ökar, glaciärer och permafrost smälter, havsnivån stiger osv. Detta sker vi genom många små förändringar. Alla går inte i samma riktning hela tiden, men sammantaget flyttar de medelvärdet i de riktningarna.

Ungefär på samma sätt som att det kommer att vara sommar i Sverige om fyra månader, trots att det är vinter just nu.

Trevlig helg i vårvintersolen.

/Martin

Behövs meteorologer?

Av Anders Persson

Eftersom det sedan 1960 hetat ”att om 5-10 år behövs det inga meteorologer” har utbildningen eftersatts. Varför kasta ut pengar på människor som snart inte behövs? Undantaget har gällt de meteorologer som bygger upp datamaskinssystem, de är mycket kvalificerade för det jobbet.

Men nu börjar det stå klart, åtminstone utanför Sverige (USA, Frankrike och Storbritannien), att meteorologen i datorns tidevarv, både behövs och behöver mer utbildning.

1991 kom jag till ECMWF för att rutinmässigt finna ut orsakerna till dåliga prognoser. Då gällde det verkligen att förstå hur atmosfären fungerar, inte bara bli godkänd i olika tentamina. Samtidigt blev jag engagerad av Nationalencyklopedin för att skriva om meteorologi.

Det visade sig då att mycket av det jag lärt mig under utbildningen var fel, vilseledande eller ofullständigt. Kontakter med kollegor ute i Europa och världen visade att de var lika illa informerade. Så jag fick helt enkelt börja utbilda mig själv.

En del av vad jag anser viktigt att kunna när det gäller att använda datorprognoser finner ni i ECMWF:s User Guide http://www.ecmwf.int/products/forecasts/guide/  eller i intervjun på sidorna 8-12 på http://www.ecmwf.int/publications/newsletters/pdf/129.pdf

Meteorologer behövs, men det är viktigt att de har bra kunskap och är skickliga i sitt yrke.

/Anders

PS. Underskattning av extremer när det gäller tex temperaturer behöver inte bara beror på systematiska fel hos modellerna utan också på osystematiska, hur underligt det än kan låta. Jag tänker på ”regression to the mean” som jag skrivit om tidigare. Dvs, om det är -21 grader och prognosen är fel med typiska 7 grader, är det mycket troligare att prognosen varit -14 grader än – 28 grader. Omvänt om -21 är prognostiserat är det troligare att den verkliga temperaturen är mildare än ännu kallare, vilket ju vore snudd på rekord. DS.

Det åskar

Av Martin Hedberg

Sommartid är det inte ovanligt med åska. Men vintertid är det annorlunda. Det förekommer, men inte alls så ofta som under sommaren. Men nu har vi fått in rapporter om åska från lite olika håll i Stockholmsområdet. Jag har även sett det på blixtpejl vilket bekräftar observationerna.

En av de som hörde åskan sade att hon först trodde det var ett flygplan som mullrade. Men just nu är faktiskt flygplan i luften dessutom mindre sannolikt än blixtar och åska. Flygtrafiken till/från Stockholm (Arlanda och Bromma) och på många andra platser står stilla.

Förutsättningar för det finns när det finns kraftiga vertikala vindar i atmosfären. Det händer tex sommartid iså kallade Cumulunimbusmoln (förkortas Cb). I de är det kraftiga vertikala vindar som når högt upp i atmosfären och i dem så ”gnuggas” snö och hagel mot varandra. Vid denna process så flyttas elektroner och förutsättningar för åska uppstår. Det hela liknar hur statisk elektricitet bildas, men i fantastiskt mycket större skala.

/Martin

Snökaos, eller i alla fall något besvärande väder

Av Martin Hedberg

Idag kommer det att vara stora problem med trafiken i Stockholm. Ja inte bara i Stockholm utan troligen i hela östra Svealand och östra Götaland. Ungefär som det var för knappt en vecka sedan i Gävleborg och Västernorrland.

Skillnaden mellan Gävleborg/Västernorrland och Stockholm skulle nog många säga är att Stockholmare inte vet hur man kör bil och att ”landar det två snöflingor på varandra så blir det kaos”. Jag har hört det många gånger.

Men det som verkligen skiljer ut trafiken i storstäder är inte dess förare, utan att det är många förare på en begränsad yta. Trafiken är intensiv. Det är många som reser, såväl i bilar som med kollektivtrafiken. Intensiteten på vägnätet är utnyttjad till max. Det är därför det är köer och ibland stillastående trafiken även vid optimalt väglag.

Gissa då hur det kan bli om det kommer ett par decimeter snö som dessutom bildar drivor i blåsten. Det går extremt sakta i trafiken. Även en liten incident får stora följder. Det blir svårt att köra förbi och inte heller bärgare eller snöröjningsfordon kommer fram.

En stor del av Stockholms trafikanter reser kollektivt. Det är ett effektivt sätt. Det hade varit omöjligt för dessa människor att transportera sig med egna fordon med det vägnät som finns. Så kollektivt är rätt så lyckat där det finns ett stort underlag som kan använda det. Men även om kollektivtrafiken har egna körfält så får man även här räkna med att resorna tar längre, kanske mycket längre, tid än en vanlig dag.

Själv cyklar jag (2 mil tur och retur) till kontoret i centrala Stockholm. Det går något snabbare än att åka kollektivt och mycket snabbare än att åka bil.

Vi är inte lika många nu när det är vinter på riktigt som under sommaren, eller för ett par veckor sedan för den delen heller. Cykelvägarna är bättre nu än för ett par år sedan. Men snön landar även på dem.

Jag hoppas, men räknar inte med att de skall vara snöröjda. Blåsten gör att det driver igen på några minuter och man inser lätt att man inte har skytteltrafik med de miniplogar som röjer cykelvägar. Ett större problem är dessutom att snön från vägarna ofta landar/mellanlandar på cykelvägarna när man röjer för biltrafiken.

Det kanske är läge att jobba hemifrån för de som har möjlighet till det idag?

/Martin