Behövs meteorologer?

Av Anders Persson

Eftersom det sedan 1960 hetat ”att om 5-10 år behövs det inga meteorologer” har utbildningen eftersatts. Varför kasta ut pengar på människor som snart inte behövs? Undantaget har gällt de meteorologer som bygger upp datamaskinssystem, de är mycket kvalificerade för det jobbet.

Men nu börjar det stå klart, åtminstone utanför Sverige (USA, Frankrike och Storbritannien), att meteorologen i datorns tidevarv, både behövs och behöver mer utbildning.

1991 kom jag till ECMWF för att rutinmässigt finna ut orsakerna till dåliga prognoser. Då gällde det verkligen att förstå hur atmosfären fungerar, inte bara bli godkänd i olika tentamina. Samtidigt blev jag engagerad av Nationalencyklopedin för att skriva om meteorologi.

Det visade sig då att mycket av det jag lärt mig under utbildningen var fel, vilseledande eller ofullständigt. Kontakter med kollegor ute i Europa och världen visade att de var lika illa informerade. Så jag fick helt enkelt börja utbilda mig själv.

En del av vad jag anser viktigt att kunna när det gäller att använda datorprognoser finner ni i ECMWF:s User Guide http://www.ecmwf.int/products/forecasts/guide/  eller i intervjun på sidorna 8-12 på http://www.ecmwf.int/publications/newsletters/pdf/129.pdf

Meteorologer behövs, men det är viktigt att de har bra kunskap och är skickliga i sitt yrke.

/Anders

PS. Underskattning av extremer när det gäller tex temperaturer behöver inte bara beror på systematiska fel hos modellerna utan också på osystematiska, hur underligt det än kan låta. Jag tänker på ”regression to the mean” som jag skrivit om tidigare. Dvs, om det är -21 grader och prognosen är fel med typiska 7 grader, är det mycket troligare att prognosen varit -14 grader än – 28 grader. Omvänt om -21 är prognostiserat är det troligare att den verkliga temperaturen är mildare än ännu kallare, vilket ju vore snudd på rekord. DS.

Detta inlägg har 33 kommentarer

  1. Kan inte industrierna i Europa och USA sluta att rena sina partikelutsläpp, då kanske vi kan få tillbaka temperaturen till 80-talsnivåer åtminstone, de ökade halterna av växthusgaser jämfört med 80-talet kanske kan kompenseras av Asiens ökade partikelutsläpp? Visst det blir smustigare luft men hellre det än klimatkatastrof?

    Martin: Man pratar faktiskt i de termerna. Inte att sluta rena utsläppen, men att avsiktligt, på vad man bedömer som rätt ställe och tid, släppa ut partiklar för att minska solinstrålningen. Det skulle i så falla handla om att globalt påverka klimatet, så kallad ”geoengineering”.

    Det skulle troligen fungera, i alla fall till viss del, men föder nya problem. Tex så stannar partiklarna bara uppe i månader, dvs man måste hela tiden fylla på med nya sulfatpartiklar i stratosfären, något som bara USA och Kina bedöms ha kapacitet till. (Växthusgaserna stannar i tiotals till hundratals år).
    Vem skulle fatta beslut om vad som skall göras? Vem och hur skall vi handskas med eventuella negativa konsekvenser? osv… Geoengineering är lite so smärtstillande medicin: Det känns bättre för stunden, men det löser inte det egentliga problemet.

  2. Problemet med svenska meteorologer är att diom kan titta på satellitbilderna och tala om vad det ÄR för väder just nu och varit.
    Men att göra prognoser om KOMMANDE väder är dom sämst i världen på.

    Alltså, meterologer behövs inte. Idag gör jag själv mycket bättre prognoser än SMHI.
    Och koll på vädret just nu har jag via nätet själv lika bra.

  3. Till Zeppo mfl.: Som jag skrev i en kommentar till Martins senaste blogg: gör åtskillnad mellan prognoser som verkligen kommer från meteorologer, t.ex. på flygvädertjänsten på Arlanda där de noga följer med som utspelar sig på radarskärmarna, och de automatiska prognoserna i tjusig grafik eller detaljerade tabellutskrifter på nätet.

    De senare kommer från datamaskinsmodeller vars ingångsdata nästan enbart hämtas fria atmosfären (från radiosonder, flygplan och satelliter). De enda markdata som matas in är luftrycket vid marken och vindar från fartyg till havs.

    Vad du förmodligen gör, helt korrekt, är att anpassa de mycket korta datorprognoserna till nuläget som du känner det genom egna observationer (bla. från nätet), kompenserar för ev, systematiska fel i datorprognosen som du iakttagit och/eller för speciella säregenheter i din lokalitet samt, slutligen tar en del extrema prognoser på lite längre sikt med en stor nypa salt, dvs mindre troliga.

    Allt detta gör också en erfaren meteorolog, som t.ex. Martin i sina uppskattade 7-dygnsprognoser av temperaturen i Stockholm. Men en stor del av detta kan, som jag tidigare utvecklat, också tas hand om av matematiskt-statistiska system (”artificiell intelligens”). För att utveckla sådana krävs väl utbildade meteorologer. Bl.a. på grund av eftersatt utbildning har vi inte, eller mycket lite av, denna sakkunskap inom den meteorologiska samfälligheten.

    Det handlar här om att lösa uppgiften hur vi kan förbättra den automatiska servisen av tiotusentals dataproducerade väderprognoser. Det handlar inte om att, återigen, ersätta meteorologerna: att modern teknisk skapat förarlösa flygplan innebär ju inte att vanligt folk flyger med dem. Vi vill ha piloter för att vara trygga vid start och landning samt vid incidenter uppe i luften.

    Men piloterna ges en grundlig utbildning för detta, tränas omsorgsfullt och har varningslampor. De ges inte bara en grundkurs i fysik, en provtur med planet och en karta över instrumentpanelen varefter de, som fallet antas vara med prognosmeteorologer, med någon gudomlig ”intuition” och ”erfarenhet” sedan antas kunna navigera planen.

  4. Hej igen,

    till EJ, och eventuellt andra. Jag tyckte jag var noggrann med att påpeka att jag inte ifrågasatte grafen som sådan, dvs jag påstod inte att man inte har tillräckligt god noggrannhet för att tillverka dessa typer av grafer. Du kan alltså inte hänvisa till mig när du tycker att 0.02 grader är svårmätt. Det min kommentar handlar om är snarare mer besläktat med hur man presenterar väderleksprognoser. Tex så presenterar Martin sina på ett vettigt sätt, ett temperaturintervall som täcker en viss sannolikhet. klart.nu ger istället ett sannolikhetsintervall för en viss temperatur. Håll i er, det intervallet är alltid 0-0%…

    mvh

    Joa

  5. Bara en bisak angående havstemperaturerna. Vatten har olika densitet vid olika temperaturer. Vatten skiktar sig, och temperaturöverföringen och -mätningarna är därför litet extra speciella. Vid omkring +4C är vatten som tyngst, varför det närmast botten alltid är så varmt.

  6. Ska man ha en mätpunkt per km³ de översta 2000m, så måste man ha nästan en miljard mätpunkter!

    Även fast man skulle lyckas ha alla dessa mätpunkter får varje mätvärde representera en massa på en miljard ton trots att en temperaturmätning bara kan mäta temperaturen i närmsta litern vatten. Då är en förändring på 0.02°C svårmätt!

  7. Hej!

    Jag undrar var mätpunkten i Gävle sitter. I morse uppgavs -21 grader på radion och jag hade -11. Jag har kollat på flera ställen men ingenstans var det kallare än -12. För övrigt verkar den s.k. klimatförändringen gå mot ett kallare klimat åtminstone i Sverige.

  8. @Janne

    Varför måste i Sverige av alla länder gå mot ett kallare klimat? Bara för att det nu är kallt är det inte synonymt med att det nödvändigtvis måste bli kallare. 2011 var exempelvis det tillsammans med 2000, 1990 och 1989 tredje varmaste registrerade året någonsin i Sverige. 2010 var kallt, vilket dock 2012 INTE var, oavsett vad folk vill tro. Enbart för att vi nu tre vintrar under loppet av fyra år upplevt kallare vinterperioder, börjar allmänheten spekulera om en annalkande istid och dylikt. Detta hade med råge varit på plats åren 1985-87, då samtliga tre åren bjöd på kalla, snörika vintrar samt kyliga, regniga somrar. Det är möjligt att svenska folket inte är alltför belåtna med den gångna sommaren samt de fyra gångna vintrarna (2011/12 undantaget), men vintrarna såväl som somrarna i slutet av 1980-talet var månget värre, vilket jag har sanningsenliga belägg för, då min farmor fört väderdagbok sedan 70-talet, och där kan man läsa att somrarna var riktigt dåliga. Sedan följde 1988-2009 en lång period av överlag milda vintrar. Om en sådan period kommer att infinna sig framöver står skrivet i stjärnorna.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: