Väder eller klimat?

Väder eller klimat?

Av Martin Hedberg 

Många frågar sig, eller missförstår, vad skillnaden mellan ”väder” och ”klimat” är.

Kortfattat kan man säga att väder är situationen vid en given tidpunkt, medan klimat är statistik på vädret över många tidpunkter och/eller platser.

På Bromma flygplats klockan 14 idag så var temperaturen var +13,1 grader och det regnade kraftig. I går vid samma tidpunkt var det +24,7 grader, det blåste 5 m/s från nordost och sikten var 40 kilometer. Detta är väder.

Tittar man på statistik för Bromma under 1961-1990 så var den genomsnittliga temperaturen (dygnets alla timmar) 16,8 grader och nederbörden under juli månad var i snitt 66,2 mm. Det är klimat.

Men antalet dagar som det var exakt 16,8 grader dygnets alla timmar och det dessutom kom 2,14 mm regn på var med mycket stor sannolikhet noll. Vädret varierar.

Väder eller klimatEftersom klimatet (i det här fallet) är statistisk i form av ett medelvärde av vädret så kommer variationer i vädret från en dag till en annan att i stor utsträckning ta ut varandra. Det var varmt igår, kallt i dag och ljummet i morgon. Vid samma datum i fjol kanske det var kallt-ljummet-varmt istället. När man gör ett medeltal av det så blir det samma värde.

Men om vi istället för ”kallt-ljummet-varmt” har ”varmt-vamt-kallt”, då har det skett en förändring av klimatet. (Denna måste dock vara varaktig, dvs vara signifikant över lång tid, vanligen trettio år, för att accepteras som en klimatförändring.)

Så vädret har alltid, och kommer även fortsättningsvis, att variera från en dag till en annan. Men dessa variationer kan vara mer än slumpmässiga. De kan röra sig i en viss riktning. Detta är svårt att urskilja när man bara tittar på vädret. Men när man sammanställer statistiken och märker att tex medelvärdet av temperaturen har förändrats, då ger detta en klimatförändring.

Och har man fått en klimatförändring så har man även fått en förändring av sannolikheter för att olika former av väder skall inträffa. Det kan vara sannolikheter för frost, värmebölja, skyfall, molnighet osv.

Och det är precis detta som har hänt: Vi har, jämfört med hur det tex var på 1960-talet, fått förändrade sannolikheter för olika former av väder. Det betyder inte att det alltid kommer att vara värmebölja. Inte heller att det aldrig kommer att vara kallt. Men sannolikheterna har förändrats.

/Martin

PS. Eftersom frågan om klimatförändringar och koldioxid snabbt kom upp i kommentarerna till denna artikel, trots att den inte handlade om det, så tar vi en blänkare om det också: Det är VARMARE idag än för trettio år sedan (0,5 grader). Och hundra år sedan (drygt 1 grad).

Varifrån kommer då skrönan om avkylning som somliga andra formligen skriker ut? Jo, ”skeptiker” och lobbyister har gjort en höna av att det blivit 0,02 grader kallare på tio år. Det tar man för intäkt för att det råder global nedkylning. Men hur ligger det till egentligen? Ta en titt på mätdata, tex från NASA.

Uppenbarligen har vi haft ”globala nedkylningar” ungefär vart tionde år. Men ”skeptikerna” missar uppenbarligen att uppvärmningen som varit mellan varje avkylning är kraftigare. Sammantaget så stiger temperaturen. Vi har variationer, som till största delen beror på solaktivitet, som har en 11-års periodicitet. Men överlagrat på dem finns en långsiktig ökning av temperaturen.

Resonemanget som förs av ”skeptikerna” är detsamma som att tro att det skall bli minusgrader följande morgon i juli bara för att temperaturen sjunker på kvällen. Eller att man håller på att svälta ihjäl bara för att man är hungrig precis innan man äter frukost. Men man måste se lite mer av helheten.

Väder är hur det är just nu.
Klimat är statistik på vädret.
Klimatförändringar är trender på skalan 30 år och längre.

Det slås många fler värmerekord nu än det slås köldrekord. Hade vi inte släppt ut så pass mycket växthusgaser samt förändrat jordens albedo så hade det varit ungefär lika många köld- som värmerekord. Det går inte att lyfta fram ett enskilt rekord (vare sig varmt eller kallt) och peka finger. Men den samlade bilden säger något. Det är det som är klimat, den samlade bilden av många enskilda händelser. DS

Detta inlägg har 34 kommentarer

  1. Vore det inte bättre Martin med lite mindre kilmat(tjat), och att du i stället försöker få lite bättre prognoser på din sida (>7 dagar). De stämmer ju inte alls….. med facit i hand. Klimatet vet ju alla här om, även om åsikterna går i sär. Men jag tycker det är tunt att samtidigt har flygbolag som gör reklam varje gång man öppnar klart.se

  2. Jo, man kan önska att alla hade samma åsikt som du, eller jag. 😉

    Luften är full av partiklar. Annars vore det inte mycket till luft. Mest gäller ditt resonemang synlig ånga, vad vi vanliga oftast kallar nederbörd av olika slag. Om temperaturen är så låg att vatten ”löst” i luft fryser, syns det dock.

    Det är i princip samma diagram, ert och ”mitt”. SMHI har s a s städat det litet. Ingen kräftgång, utan två extremer på ömse sidor. Man misstänker ett våldsamt vulkanutbrott i Japan för kyla på slutet av 1880-talet. 1915 var ett rekordår för kylan. Vet jag inte något om, men det verkar som om början på 1940-talet var extra övervarmt.

    Scenariorna, klimatprognoserna, handlar väl mer om hastigheten på värmeökningen?

  3. Stefan, det är inte Martin som gör prognoserna, de köps av Foreca, det vet alla om som läser här. Jag tycker det är perfekt med en fysiker och meteorolog som skriver om klimat och väder på en vädersite. Läser du bara bloggen slipper du flygreklamen! 😉

    Den globala uppvärmningen är intressant. Men efter allt skrivande av EJ på denna blogg skulle det vara mycket mer intressant att få reda på vem han är, men det lär vi inte få reda på. 😉

    Exakt hur klimatet kommer att utveckla sig vet ingen något säkert om, lika lite som hur/när den ”genomforskade” (?) lutningen på jordaxeln kommer att generera nästa istid.
    Men teorier ska man skapa, även om de inte kan bevisas till fullo, på samma sätt som Milankovic gjorde i början av förra århundradet. För det var bara teorier, länge.

    Personligen är jag alldeles för korkad för att begripa bättre än proffsen. Men vare sig solaktivitet, jordbanans excentricitet, axellutning eller precession är ”genomforskat” som jag ser det. Om man är intresserad av astronomi inser man att vare sig solsystemet eller klotet vi bor på är statiskt.
    Sen ska man dessutom baka in eventuell mänsklig påverkan av klimatet… Och just där på den sista punkten finns det massor av människor som förstår precis?

    Tja, min hjärna räcker inte till iaf. :/

  4. Fredrik, jag antar att du med synlig ånga menar kondenserade droppar, alltså moln. Den osynliga vattenångan behöver kondensationspunkter för att kondensera. Det räcker faktiskt inte med bara kallt vilket man först tror. Vattenmolekylen måste hitta något annat att ”fästa på” annars är den bara en fri vattenmolekyl, dvs ånga. Det finns en hel hög med rapporter att dyka ned inom ämnet joniserad strålning skapar kondensationspunkter. En sökning bland Henrik Svensmarks papper ger: http://orbit.dtu.dk/en/persons/henrik-svensmark%289e82bea2-5207-46b2-9730-125e606a125a%29/publications.html?page=0

  5. Tror att du tänker på tillstånd som inte just finns i vår del av universum.

    Jag orkar inte läsa en sån rapport så här dags, men ett citat ur sammanfattningen, översatt av mig tyder på saker som inte är fullständigt belagda:

    Det här oväntade forskningsresultatet visar på en process som inte finns med i de förhärskande teorierna, möjligen ett jon-styrt bildande av salpetersyra ’…i små grupper”(?)
    This unpredicted experimental finding points to a process not included in current theoretical models, possibly an ion-induced formation of sulphuric acid in small clusters.
    Jag är ingen expert, man jag tror att ”cloud condensation nuclei” inte betyder vad du s a s hoppas.

  6. Fredrik, det är inte bara en teori. Det är något de kunnat bevisa i experiment i dimkamrar.

    Nåja, det spelar ingen roil. Problemet är att du verkar tro att bara det är kallt kondenserar vattenånga för det är kallt. Har du funderat på kondensationsstrimmorna bakom flygplanen? De upplöses efter ett några minuter, dvs går tillbaks till vattenånga. Detta trots att det är -50°C utanför. Enligt din teori skulle vattenångan inte finnas på dessa höjder och om den finns skulle den dessutom falla ut som snö och ramla ned mot jorden.

  7. Om man accepterar det faktum att CO2 är en växthus gas ,ja då blir debatten inte så svår.
    Varför addera mer av något som är i relativ balans med andra gaser och därmed riskera i stort sett allt liv och alla underbara platser vi gillar på planeten?

  8. För att ta något annat koldioxid.
    Vid lufttrycksförändring och Östersjöns vattennivå sjunker ca 50cm på en natt. Var tar vattnet vägen?
    Den vattenmängden måste ju ut ur Sunden och en enorm erosion till följd men Skåne ligger kvar.

    1. Hela Östersjöns vatten sjunker inte över en natt med 50 cm. Men vattnet skvalpar omkring inne i Östersjön.
      Det vore dock bra om vi fick byta ut vattnet, det är kraftigt förorenat. Fast å andra sidan är det kanske inte mer än rätt att vi får behålla det vi själva skapat.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: