Som bekant så är vissa somrar lite kallare än andra, vissa höstar lite blötare, vissa vintrar mildare osv. För att beskriva hur vädret ”brukar vara” så använder man sig oftast av ett medelvärde som sträcker sig över 30 år.
30 år är tillräckligt länge för att enskilda variationer skall slätas ut. Man får då ett medelvärde med variationer som man kan förhålla sig till. (Därtill har man alltid ”sedan mätningarna började” med sig, tex när det gäller rekord av olika slag)
Vi har fått en del kommentarer och frågor kring varför man inte byter referensperiod nu när den gällande, 1961-1990, uppenbarligen är gammal. Dessutom förändras klimatet så pass mycket att man inte slentrianmässigt kan använda den för att uttrycka vad som är normalt väder. Den skulle lätt kunna bytas ut mot såväl perioden 1971-2000 som till 1981-2010.
Temperatur i Sverige från 1860 till 2011 relativt medelvärdet för perioden 1961-1990. Svart kurva är ett löpande tio-årigt medelvärde. Perioden 1961-1990 var normal (givetvis) då, men är det inte längre.
Trenden att det blir varmare ligger i linje med globala mätningar. Men då Sverige är litet i relation till resten av planeten så uppstår lokala skillnader: Tex kring år 2010 som globalt sett var ett av de varmaste, trots att vi hade två kalla vintrar i Sverige. Från SMHI.
Saken är den att just eftersom klimatet förändras så både vill man, och vill man inte, byta period.
Det vore mer relevant att byta till en senare period för att få ett mått på vad som är normalt just nu, dvs ett mått på vad man kan förvänta sig. Att det var varmt i mars och kallt nu i april, det har alla en känsla för. Men vad är normalt, vad kan man förvänta sig?
Om man ville ha ett riktigt korrekt ”nu”-klimat så är dessutom inte 1981-2010 en bra period. Detta då klimatet förändras. För att vara riktigt korrekt skulle man ta en 30-års period centrerad kring nuvarande år. Det skulle alltså vara 15 år tillbaka i tiden och 15 år framåt. Men det skulle alltså inbegripa någon form av prognos vilket inte gör det gångbart.
Sett i perspektivet av att klimatet förändras så är det bra att ha kvar en gammal, och framför allt fast, referens. Dels för att kunna jämföra olika scenarier, dels för att fastställa hur mycket klimatet har förändrats.
Om man vill veta hur normal årets vår är sett i perspektivet av att vi är i början av rätt så kraftiga förändringar så får man beakta att klimatet har förändrats. Det gäller såväl temperaturer som nederbörd vindar årstiders slut/början, havsnivåer mm. Det märks även på så korta perioder som ett par tiotals år.
Vill man veta vad för väder och klimat som man kan förvänta sig om fem, tio eller trettio år så får man studera olika scenarier över klimatförändringar. Det kommer i alla fall inte att vara ”normalt” eller som det var under perioden 1961-1990. Det kommer inte heller att vara som i år. Vad som är ”normalt” förändras hela tiden.
Eftersom vi förändrat planetens strålningsbalans så att vi planeten strålar ut mindre energi än vi tar emot, så stiger Jordens medeltemperatur. Det är därför inte förvånande att det blir allt varmare på allt fler platser. Men det utesluter inte att det kan vara kallt på vissa platser under vissa perioder, tex just nu i Sverige. Därtill förändrar vi det ”hydrologiska kretsloppet”, dvs hur vattnet avdunstar och faller ut som nederbörd. Bli inte förvånad över torka på vissa platser som inte hade det tidigare, eller att det bli blötare på andra.
Och med risk för att verka tjatig, vi vet varför det sker stora förändringar av klimatet just nu: Vi har förändrat, och fortsätter att förändra, planetens växthuseffekt och dess albedo. Och en mängd processer i klimatsystemet återkopplar dessa förändringar. Den kunskapen är bra att ha med sig för att slippa bli alltför förvånad i framtiden. Det kommer att bli en del överraskningar.
/Martin
