Därför har man 1961-1990 som referensperiod

Som bekant så är vissa somrar lite kallare än andra, vissa höstar lite blötare, vissa vintrar mildare osv. För att beskriva hur vädret ”brukar vara” så använder man sig oftast av ett medelvärde som sträcker sig över 30 år.

30 år är tillräckligt länge för att enskilda variationer skall slätas ut. Man får då ett medelvärde med variationer som man kan förhålla sig till. (Därtill har man alltid ”sedan mätningarna började” med sig, tex när det gäller rekord av olika slag)

Vi har fått en del kommentarer och frågor kring varför man inte byter referensperiod nu när den gällande, 1961-1990, uppenbarligen är gammal. Dessutom förändras klimatet så pass mycket att man inte slentrianmässigt kan använda den för att uttrycka vad som är normalt väder. Den skulle lätt kunna bytas ut mot såväl perioden 1971-2000 som till 1981-2010.

Temperatur i Sverige från 1860 till 2011 relativt medelvärdet för perioden 1961-1990. Svart kurva är ett löpande tio-årigt medelvärde. Perioden 1961-1990 var normal (givetvis) då, men är det inte längre.
Trenden att det blir varmare ligger i linje med globala mätningar. Men då Sverige är litet i relation till resten av planeten så uppstår lokala skillnader: Tex kring år 2010 som globalt sett var ett av de varmaste, trots att vi hade två kalla vintrar i Sverige. Från SMHI.

Saken är den att just eftersom klimatet förändras så både vill man, och vill man inte, byta period.

Det vore mer relevant att byta till en senare period för att få ett mått på vad som är normalt just nu, dvs ett mått på vad man kan förvänta sig. Att det var varmt i mars och kallt nu i april, det har alla en känsla för. Men vad är normalt, vad kan man förvänta sig?

Om man ville ha ett riktigt korrekt ”nu”-klimat så är dessutom inte 1981-2010 en bra period. Detta då klimatet förändras. För att vara riktigt korrekt skulle man ta en 30-års period centrerad kring nuvarande år. Det skulle alltså vara 15 år tillbaka i tiden och 15 år framåt. Men det skulle alltså inbegripa någon form av prognos vilket inte gör det gångbart.

Sett i perspektivet av att klimatet förändras så är det bra att ha kvar en gammal, och framför allt fast, referens. Dels för att kunna jämföra olika scenarier, dels för att fastställa hur mycket klimatet har förändrats.

Om man vill veta hur normal årets vår är sett i perspektivet av att vi är i början av rätt så kraftiga förändringar så får man beakta att klimatet har förändrats. Det gäller såväl temperaturer som nederbörd vindar årstiders slut/början, havsnivåer mm. Det märks även på så korta perioder som ett par tiotals år.

Vill man veta vad för väder och klimat som man kan förvänta sig om fem, tio eller trettio år så får man studera olika scenarier över klimatförändringar. Det kommer i alla fall inte att vara ”normalt” eller som det var under perioden 1961-1990. Det kommer inte heller att vara som i år. Vad som är ”normalt” förändras hela tiden.

Eftersom vi förändrat planetens strålningsbalans så att vi planeten strålar ut mindre energi än vi tar emot, så stiger Jordens medeltemperatur. Det är därför inte förvånande att  det blir allt varmare på allt fler platser. Men det utesluter inte att det kan vara kallt på vissa platser under vissa perioder, tex just nu i Sverige. Därtill förändrar vi det ”hydrologiska kretsloppet”, dvs hur vattnet avdunstar och faller ut som nederbörd. Bli inte förvånad över torka på vissa platser som inte hade det tidigare, eller att det bli blötare på andra.

Och med risk för att verka tjatig, vi vet varför det sker stora förändringar av klimatet just nu: Vi har förändrat, och fortsätter att förändra, planetens växthuseffekt och dess albedo. Och en mängd processer i klimatsystemet återkopplar dessa förändringar. Den kunskapen är bra att ha med sig för att slippa bli alltför förvånad i framtiden. Det kommer att bli en del överraskningar.

/Martin

Detta inlägg har 41 kommentarer

  1. Så vad du menar med ”klimathot” är att isen från istiden fortfarande smälter?

    Martin: Jag vet inte om du verkligen undrar eller är ironisk.

  2. Stämmer det att för 10000 år sedan var det mycket varmare i Sverige så att om man velat, kunnat att odla vindruvor ute?

    Om det är sant, är det för att alla grottmänniskor elda så mycket att det vart ”växthuseffekt”?

  3. Jag tror denna sommaren blir ovanligt varm och långa perioder med sol. Vad tror du Martin???

  4. Det där med 97%är inte riktigt sant. Frågan som ställdes var om co2 är en växthusgas och det håller nästan alla med om.
    Vad som är under seriöst irågasättande är hur stor klimatkänsligheten är. Alla mätningar tyder på at den är lägre än eller i nedre änden av ipcc:s gissning. Och eftersom en liten uppvärmning sannolikt är positiv är utvärdringen av klimathotet extremt annorlunda vid en något mindre känslighet.

  5. Martin, uppgiften om Arktis är inget jag hittat på, se fjärde diagrammet i följande länk. Kanske är det fejkat, men det finns hänvisning till någon Jones et al dataset.
    http://climate-change-theory.com/

    Martin: Vem står bakom sajten?
    Hur som helst. Jag kontrar med följande diagram som visar den arktiska havsisens utbredning från år 1901 till 2010. Det är fyra kurvor som representerar ett årsmedelvärde samt värdet under fyra olika årstider. Källa är University of Illinois.

    Och hur kan du dra slutsatsen att temperaturen inte har med CO2 att göra? Om det blir varmare eller kallare på en enskild plats på jorden så kan det vara lokala variationer. Att dra slutsatser om vilka samband som råder på globala skala, eller vilka processer som påverkar/inte påverkar varandra i naturen på basis av lokala företeelser är inte så lyckat. (Ett tydligt exempel på det är den låga snitttemperaturen i Sverige år 2010, ett av de varmaste åren globalt sett.)

  6. Jag väntar fortfarande på svar… Men får visst inga. Svagt Martin!!!
    Vore trevligare om du svarade på inläggen med frågor istället för att ignorera dom fullständigt. (Ser att du svarar på vissa, men långt ifrån alla)

    Sorry för min otrevliga ton!

    Martin: Hej Simon. Men om jag inte har någon bestämd uppfattning ännu, tycker du att jag skall skriva det då? Är det inte bättre att jag helt enkelt inte svarar ännu då?

    Möjligen kanske det dessutom lockar någon annan att svara.

    PS. Men på den här frågan du ställde hade jag en bestämd uppfattning -och svarade därför. 😉 DS

  7. På 30-40-talen var väl CO2 halten betydligt lägre än idag. Författaren tror därför att den höga Arktistemperaturen har att göra med ändrade havsströmmar. Samma sak kan ju vara orsak till senaste årens höga temp där.
    Det finns flera intressanta diagram i länkarna.

    Martin: Men man måste ju även beakta vad som orsakar såväl varmare hav som ändrade havsströmmar. Obs, jag påstår inte att det har med koldioxid att göra, men man kan inte bara säga: ”Det har med havet att göra och alltså inte med CO2”.
    -Såväl havens kemi som dess temperatur och strömmar påverkas av förändrade halter växthusgaser.

  8. Vilken rolig läsning!
    Mycket smarta saker har sagts och mycket osmarta saker har sagts.
    Låt oss sammanfatta lite kort:
    1. Naturen har sin gång.
    2. I samband med att tekniken blir bättre kan man också mäta temperaturer bättre och då ser det ut som om temperaturen har ökat.
    PS. Akta blodtrycket Martin DS. 🙂

    Martin: Tack. Har varit ute i solen och friska luften i Medelpad idag och mår såvitt jag känner prima. Men/och du har helt rätt.

  9. ¨Jag märker att perspektiven är olika när jag läser alla inlägg. Jag skulle vilja se ett betraktande av det som är en realitet; jämför vi åren 1961-1990 med nuvarande klimat så ser vi en förändring. Man kan också påvisa att det sker en minskning av isarnas volym världen över och detta medför en minskad värmeutsrålning (isarna reflekterar solens värmande strålar), vilket i sin tur medför att en större del avenergin STANNAR på vår Jord! Det som jag har väldigt svårt att begripa är att det finns människor som ”vill” förneka orsak och verkan, dvs att vi har ett verkligt problem – dvs att vi, människor på Jorden, faktiskt påverkar kilmatet GLOBALT! Jag är själv vetenskapsman (civilingenjör Teknisk Fysik) och inser att Jordens albedo med mera påverkas av vår inverkan på de atmosfäriska förhållanden. Tyvärr är det också så att även omvi slutar med att producera växthusgaser idag så ser vi inte resultatet förrän inom mellan 10-20 år. Fram tills dess får vi leva med att se de negativa konsekvenserna bli värre GLOBALT sett innan det blir bättre. Har vi en riktig otur kan golströmmen ändra rikting eller upphöra helt och då får vi det betydligt kallare här i Norden! Gott folk, varför inte redan nu satsa på klimatsmart energi såsom vattenkraft, vindkraft och kärnkraft samt införa lagar som säger att bilar med mera inom några år ska framföras med annan energikälla än fossila medel! Let’s go and come on och våga satsapå detta! Vilken rush det skulle bli och vad kul det skulle bli!!!

  10. Och här är en länk till, som berör föregående länkar.
    Nu skall jag inte plåga dig mer , Martin 🙂

    http://www.chemicalnet.se/iuware.aspx?pageid=792&ssoid=72711

    Martin: Inget nytt under solen i detta eller din tidigare länk. Påståendena är ju dessutom redan bemötta, tex av Rodhe och Källén.

  11. Gör inte ett vulkanutbrott på tex island större underverk än alla bilar i sverige på ett år?

    Tycker att vi ska förbjuda vulkanutbrott!

    Martin: Jag antar att du syftar på utsläpp av koldioxid?
    Men att skuldbelägga vulkaner är meningslöst inte bara ur praktisk synvinkel: Det samlade årliga utsläppen från alla vulkaner är ca 130 miljoner ton CO2. Det är förvisso mer än Sveriges utsläpp (ca 50 miljoner ton). Men vulkanernas bidrag är bara ett avrundningsfel i jämförelse med människans årliga utsläpp av CO2 från fossil förbränning som är ca 30 000 miljoner ton (år 2009).

    Men det är nog lika realistiskt att förbjuda människans utsläpp som att förbjuda vulkanutbrott, om det nu var någon som tänkte den tanken 😉

  12. Har för mig att när Eyjafjallajökull hade sitt utbrott 2010 skrevs det i media att vulkanen släppte ut lika mycket per dygn som västvärldens samlade utsläpp under 7 år.
    Rätt eller fel?
    Det skulle bli vår 20 februari också. Enl.media.

    Martin: Det som vulkaner främst genererar är partiklar (aska).

    Utsläppen av koldioxid är stora om man jämför med en enskild fabrik, men som sagt var, om man jämför med vad vi människor gör så är det inte så mycket. Jordens alla vulkaner tillsammans är ca 0,5% av vad vi människor släpper ut (dvs vi släpper ut ca 200 gånger så mycket).

    Mer om vulkaners utsläpp: USGS.

  13. Läste i Illustrerad vetenskap för några år sedan att underjordiska bränder i kollager motsvarade ca 1/3 av totala CO2-utsläppen per år (hur man nu lyckats beräkna detta).

    Anna, vågar vi verkligen chansa på att det ÄR så? Har man oändligt med pengar är det väl ingenting att fundera över, men eftersom vi inte har det så måste man fundera. Man kan tex investera alla dessa pengar i dyr sjukhusvård som väljs bort idag pga kostnaden eller i bättre och säkrare vägar eller … Att välja en extra kostnad kostar både levnadsstandard och liv. Och som jag sa sist så vad gör du om det visar sig att du satsat helt fel? Ropar ”vargen kommer” en gång till och hoppas på undsättning även denna gång.

    Lasse H, det var en intressant länk du hittat där de sammanställt manuella CO2-mätningar vetenskapsmän gjort de senaste 200 åren. Klickade på länk vidare till denna sida, http://www.biomind.de/realCO2/
    Enligt grafen CO2 mot globala ytvattentemperaturen verkar det som om all CO2 vi släpper ut ganska snabbt löses ned i oceanerna. Påminner om vad Fred Goldberg påstod i en artikel. Kanske inte så konstigt om man betänker att de översta 15m i oceanerna har en massa lika med hela atmosfären.

    Martin: Ungefär hälften av våra utsläpp absorberas av hav, mark och biomassa. (Den andra halva stannar i luften). Det är det som gör att haven håller på att försuras. Tjänst eller björntjänst?

  14. SMHI om 30-årsperiodiseringen:
    a)
    Vid SMHI håller vi fast vid den av WMO rekommenderade standardnormalperioden 1961-1990. WMO förbjuder inte medlemsländerna att använda andra normalperioder tex 1981-2010, vilket har sina fördelar men även nackdelar.

    Ett motiv är att det lätt skapar förvirring om det finns flera normalperioder i omlopp. Ett annat motiv är att det krävs ett omfattande arbete att ta fram nya normalvärden och att uppdatera allt material som är kopplat till normalperioden. För den oinvigde kan det tyckas var lätt som en plätt att räkna fram ett 30-årsmedelvärde. Men ofta har stationen flyttat eller något har ändrats under de trettio åren och detta måste tas hänsyn till. Station för station, variabel för variabel ska gås igenom.

    De flesta länder använder 1961-1990 men det finns numera undantag. Därför måste man vara observant vid jämförelser av data länder emellan.

    När det gäller längden på normalperioden är den en kompromiss. Något som man visste redan när begreppet infördes för cirka hundra år sedan. Då hade man just problemet med att olika länder använde olika jämförelseperioder. Detta berodde ofta helt enkelt på brist på data, man fick använda de data man hade. Trettio år var egentligen för kort period men den var tillräckligt lång för att fler stationer skulle kunna få normalvärden än om en längre period hade valts.

    b)
    Det här med normalvärden för fasta 30-årsperioder är något som skapades på 1900-talet, och det är klart att det då finns brister om vi får ett klimat som hela tiden blir varmare och varmare.

    Beteckningen normalvärden är lite olycklig. Referensvärde vore egentligen en bättre benämning. Det vill säga en nivå för att jämföra olika månader och år. Den nivån behöver då inte nödvändigtvis vara den mest sannolika eller normala.

    Om man uppdaterar normalvärdena löpande med alltför korta jämförelseperioder så finns risken att man medvetet eller omedvetet döljer att det pågår en global uppvärmning. För då är ju vädret någon mening i medeltal hela tiden alltid normalt.

    Men faktum kvarstår att något av den problematiken kommer att uppstå vid nästa byte av normalperiod år 2021.

    Det finns även rent praktiska överväganden bakom att vi inte byter normalperiod så ofta. Det är nämligen en hel del förberedelse- och analysarbete som krävs varje gång.

  15. Släpp denna ” globala uppvärmning” hysterin!!!

    Förbannade snevridna statistik , finns ingen meterolog i världen som vet eller ens kan ana hur moder jord och hennes väder sett ut tusentals år bakåt i tiden. Vi har otroligt fina, långa, snörika, kalla vintrar, som när jag var barn. Att en trend får vissa att ropa katastrof, kaos, slutet, är inte ovanligt numera.

    Oljehotet är av samma art, 80-talet bjöds det på hotet om art oljan snart är slut, detta får vi återigen slängt i ansiktet och tärt i våra plånböcker. Inom en snar tid då rättfärdigas en koldioxidskatt så luften vi andas blir betald. Händer liknande redan i USA där de dom odlar egna grönsaker beskattas. Nåja, en helt annan diskution men budskapet detsamma.

    Vore bra om det dök upp någon granskande meterolog som såg bortom den ”vetenskap” som så djupt vägleder oss alla!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: