Jag fick alldeles nyss en kommentar från en läsare, Petter, som var mycket kritisk till att jag ”hittar på saker”, och kommer med teorier ”istället för att presentera fakta”. Kruxet är att det man i vanligt språkbruk kallar för ”teori” har en lite annan innebörd inom vetenskapen. Nedan följer mitt svar till Petter.
Hej Petter. Det du talar om är ”hypotes”, dvs antagande. Det man i vanligt språkbruk kallar för ”fakta” kallas inom vetenskapen för ”teori” tex när det gäller samband som orsak och verkan.
Visste du att gravitationen är lika mycket teori som tex växthuseffekten?
Vetenskaplig bevisföring går till så att:
1. Man gör en observation av något fenomen.
2. Man lägger fram en mängd hypoteser om orsak-verkan och andra samband.
3. Man försöker motbevisa dessa.
4. Man publicerar sitt material och låter andra komma med fler hypoteser respektive försöker motbevisa dessa och de tidigare hypoteserna.
5. Den hypotes som man inte lyckas motbevisa gäller som teori (dvs det som vi i vanligt språkbruk kallar fakta).
Vetenskaplig bevisföring går alltså till genom att man motbevisar hypoteser. Den hypotes som man inte kan motbevisa står kvar som segrare, men det är inte hugget i sten.
Eftersom man inom vetenskapen har en lite mer ödmjuk inställning till kunskap så kallar man det för ”teori” och poängterar att den gäller tills vidare. Det är inte nödvändigtvis för evigt, men kan i vissa fall vara mycket länge.
Det som därefter sker är att kunskapen förfinas.
Newtons mekanik gäller fortfarande som teori (eller fakta om du så vill), men till det kan vi nu lägga tex kvantmekanik. Kvantmekaniken gör inte Newtons mekanik ogiltig, men den förfinar och/eller förklarar andra saker. Tex är Newtons mekanik riktigt bra på att beskriva hur biljardbollar rör sig efter att ha kolliderat mot varandra. Men det krävs något mer än Newtons mekanik för att beskriva hur två fotoner interagerar med varandra.
På så sätt går vetenskapen hela tiden vidare. När det kommer några ”revolutionerade resultat” så är det inte för att gamla vetenskapliga teorier kastades om 180 grader (men säg aldrig aldrig). Det som händer är att man antingen upptäcker nya saker (där det inte fanns teorier tidigare) eller att man förfinar tidigare teorier.
När det gäller tex växthuseffekten eller antropogena klimatförändringar så skall man veta att det är varje forskares våta dröm att motbevisa dem. Tänk att få lägga fram bevis som kullkastar så många andra forskares resultat! Och att dessutom göra människan fri från bland annat det fossila kolets bojor!
Många har jobbat på det, men de kommer alla fram till att klimatet förändras, koldioxid, metan och freoner är växthusgaser och att människan har en stor inverkan på klimatet. Ingen har lyckats presentera några andra hållbara hypoteser eller fakta som kullkastar detta. Därför är teorierna bakom antropogen klimatpåverkan lika solida som att jorden är rund och roterar kring solen.
/Martin
PS. Det som sker, rent vetenskapligt, är att man därefter visar att jorden är lite tillplattad vid polerna och tjockare kring ekvatorn. Dvs en förfining. Det kan jämföras med att man inom klimatforskningen även kan beskriva tex hur den biologiska aktiviteten i haven påverkar kolcykeln och hur vi har påverkat denna. Forskningen förändras, men den gör det framåt, inte bakåt. DS.
