Därför är vintern mild

Kommer det att bli vinter i år?

Låt mig först poängtera att det ÄR vinter i mer än halva landet, Norrland och nordvästra Svealand. Och att det enligt definitionen har blivit vinter i mer än så, typ resten av Svealand och en del av nordöstra Götaland.

Dessutom har det varit flera dagar med vintertemperaturen i resten av Götaland.

Men vintern kom sent till Norrland/Svealand och den har varit såväl mildare som blåsigare än den brukar. Ja i alla falla om man ser till den perioden vi brukar mäta vädret emot, 1961-1990. Vintern är också mildare än var den var de två senaste säsongerna.

Men vintern är inte helt konstig om man ser den i perspektiv av att klimatet förändras. Då är den mer lik de vintrar man kan vänta sig just nu. Den är dessutom kallare än vad vintrarna kommer att bli i framtiden.

Oj, nu känner jag hur det laddas upp i stugorna: ”Kan du inte med precision säga något om vädret om två veckor så kan du inget veta om vädret  flera år fram i tiden!”.

Men si det kan man. Det är nämligen skillnad på klimat och väder. Jag har ingen aning om det skall regna eller snöa på en viss plats på nyårsnatten vare sig nästa år eller om trettio år. Men jag vet att sannolikheten för regn kommer att öka i framtiden.

Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu. Vi (och så har det varit så länge planeten funnits) får energi från solen, främst synligt ljus, och vi strålar ut energi i rymden, främst i form av värmestrålning. Om vi tar emot mer än vi strålar ut så blir planeten netto varmare. Om vi strålar ut mer än vi tagit emot så blir det kallare.

Hur mycket vi tar emot respektive strålar ut beror på en mängd faktorer, såväl astronomiska som relaterade till ekosystem, kontinentalplattor, havsströmmar, väder, vulkanutbrott, moln, växthusgaser mm. Om någon av dessa förändras så förändras strålningsbalansen. Och förändringar har skett. Och de fortsätter att öka.

Eftersom planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi per tidsenhet som vi tar emot så ackumuleras energi på planeten. Energi kan ta sig lite olika uttryck: Värme-, rörelse.-, lägesenergi, kemisk energi eller nukleär energi. Energi kan inte förstöras, den försvinner inte. Däremot kan (kommer) den vandra från en form till en annan.

Eftersom planeten Jorden netto ackumulerar energi så kommer det att märkas på ett eller flera sätt i klimatsystemet. Bland annat i form av att det blir varmare. Men en annan tydlig effekt är att det ”hydrologiska kretsloppet” blir intensivare. Dvs det blir kraftigare avdunstning på en del platser/tidpunkter och det blir intensivare regn/snöfall på andra platser/tidpunkter.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att globala klimatförändringar skulle beröra även Sverige. Om planetens Jordens medeltemperatur och hydrologiska kretslopp förändras, varför skulle just Sverige stå utanför det? För att vi säger oss vara neutrala?

Det är inte förvånande att det är en mild vinter. Men vädret varierar fortfarande kring detta medelvärde. Dvs det kan/kommer fortfarande att bli en del kalla vinterdagar, även i sydsverige. Men sannolikheten för de kalla dagarna har minskat, och minskar ytterligare kommande år.

Därtill har regionala effekter stor inverkan på vintervädret här i Skandinavien. Det gör en stor skillnad om vi har blockerande högtryck/ostliga vindar eller om vi har vandrande lågtryck/västliga vindar. De senaste månaderna har det varit lågtryck och västliga vindar som fört in mild och fuktig luft. Det har givit oss såväl höga temperaturen som nederbörd och vindar.

Nåväl, kommande dagar ser det i alla fall ut att bli lite kallare i Sverige. Det betyder varken att den globala uppvärmningen har upphört eller att den bytt riktning. Det kan vara kallt ett par dagar, och trots detta kommer hela vintern visa sig bli mildare än normalt.

Återstår hur långt söderut vintern kommer i år. Klart är i alla fall att det redan varit en mild vinter hittills. Mycket tyder på att det kommer att vara en fortsatt mild vinter.

/Martin

Detta inlägg har 65 kommentarer

  1. Ni klimatskojare ska inte ta min bil och bensin ifrån mig! Ni ska förstöra vår frihet. Gemensamma skatter över hela världen. Det luktar kommunism! Jag ska kämpa så länge jag lever mot era lögner!

    Martin: Kan man tolka dina ord som en slags värdegrund? Som ett slags manifest till varför en del förnekar vetenskapen? Det är ingen ny tanke. Det har genomsyrat mycket av miljödiskussionerna i USA de senaste decennierna.

    a. Klimat handlar inte om politik, det handlar om vetenskap.
    Men eftersom du ändå tar upp det så kan jag lägga till att kommunism i sig inte kan betraktas som miljövänligt. Tex när Sovjet föll så var det inte bara en i högsta grad önskad demokratisering, deras utsläpp av allehanda föroreningar minskade också kraftigt, resursnyttjandet blev bättre osv.

    b. Personligen tycker jag det är riktigt riktigt roligt att såväl köra bil som att göra andra saker som betraktas som icke miljövänligt. Men det är den fysiska och emotionella upplevelsen jag är på jakt efter. Det är inte själva utsläppet från bensin/diesel som är det roliga. Den absolut roligaste bilen jag kört var elektrisk. (och sedan kan man ha en lång diskussion om hur man bör respektive inte bör producera elektricitet, batterier mm).

  2. Tack för en bra blogg. Bry dig inte om alla som förnekar klimatförändringarna. Vi är många som är på din sida Martin.

  3. Hej Martin när kommer vår värmen längtar tills våren

  4. Håller med Norco om USA och snövana! Har bott där i ett antal år och upplevt väder där. Dom har väderfenomen som vi ska prisa högre makter för att vi inta har här. Illinois t.ex. med Chicago som ligger på sydsidan av de stora sjöarna. De har nåt som kallas sjö-effekt – öppet relativt varmt vatten där ibland vindar med många minusgrader kommer från norr och tar upp fuktighet som sedan fälls ut som snö på sydsidan. Över en natt kan det komma halvmeter snö om inte mer, inte tillfälligt utan många gånger varje vinter. Den delen av USA har normalt perioder med -40 på vintrarna, så på 1800-talet när norrlänningar kom dit kunde till och med de klaga över att det var så j-kla kallt att till och med norrland hemma i sverige var varmare. Bland dom sydliga staterna kan det hända att det slår till med mängder av snö, men värsta är när det kommer stora mängder regn och det är under nollstrecket. Man får hacka bort ett många centimeter tjockt islag innan man kan få in nyckeln i bildörren, sedan ska man få upp den också! Man behöver väl inte säga hur det är på vägarna, så halt har jag aldrig varit med om i Sverige, Norge eller Finland. Men i södra delarna går det flera år mellan sådana situationer, så folk där blir aldrig vana nog med det.

  5. Svar till Norco:

    Jag tänkte skriva att södra USA är snöovana, men med tanke på att inre Texas och delar av Colorado ifjol fick nära en meter snö, anser jag att hela USA någon gång upplevt ofattbart stora mängder. I mars 2011 låg snön 7 meter djup i en skidort i östra Kalifornien.

    När jag menade krigsvintrarna syftade jag på vintrarna under andra världskriget, 1939/40 och 1941/42, men man har jämfört dem med de senare kalla vintrarna, och folk har på skoj kallat dem för ”de andra, tredje och fjärde krigsvintrarna”.

    Jag tror att jag saknade lite fantasi när jag skrev det förra inlägget. Men det att järnvägen drogs med mindre förseningar t.ex 1987, det stämmer. När kylan och snön härjade som värst i januari 1987, sände Banverket ut robusta snöröjningsfordon, som hackade bort is från växlar, forcerade bort snömassorna och säkrade rälsen för persontågen. Dessa arbetsfordon skrotades omkring 1995, och nutidens snöröjare är tämlien blygsamma, och bara 15 meter höga istället för 80-talets plogare, som var 25 meter höga. Om sådana inskaffades, skulle järnvägen vara säker.

  6. Du har en saklig och bra blogg, därför blir jag lite besviken när du blandar in Vancouvers snöbrist till OS?? Det vet väl alla att Vancouver fick OS på mycket tveksamma grunder(mutor)och deras klimat är definitivt milt vintertid(havsklimat milda vintar ,regn) utan någon snögaranti.
    Bättre kan du Martin.

    Martin: Tack.
    OK. Nu var det inte bara i Vancouver som det var milt och snöbrist. Jag tog just den staden som ett exempel eftersom många troligen minns att det var snöbrist just under vinter-OS (och det var dessutom både mildare och mindre snö än vad man hade räknat med). Jag hade kunna skriva Kanada, Alaska och Grönland istället och jag borde gjort det.

  7. Förra vintern var kall, åtminstone den kallaste jag kan minnas sedan 80-talet som barn. Hur mycket kallare kunde den vintern ha varit utan växthuseffekt?

  8. Kommer trenden någonsin att vända igen och en kallare period återkomma ? I så fall när ?

  9. Tack för Sveriges bästa väderblogg. Imponerad av din kunskap

  10. Oskar, Martin kan en del, men håll i minnet att kunskaperna är färgade av ideologiskt övertygande. Han filtrerar gärna bort sådant som motsäger koldioxid som orsak till klimatförändringen. Se tex vad Martin svarade ovan på min kommentar att det i ett förhistoriskt perspektiv inte finns någon synbar koppling mellan CO2 och temperatur.

    Martin svarade:
    ”Martin: För en halv miljard år sedan… Det är alltså drygt 250 miljoner år innan dinosaurierna utvecklades och fram till nu. Och du är trots detta enorma tidsspann säker på att det inte finns någon koppling?”

    http://www.geocraft.com/WVFossils/Carboniferous_climate.html eller för bara bilden, http://www.geocraft.com/WVFossils/PageMill_Images/image277.gif

    Denna länk har jag tagit från detta forum så Martin har helt säkert sett den förut. Trots det så svarar han såsom han aldrig sett den förut. Ja, svaret låter faktiskt som om han sett en graf som stämmer överens med teorin.

    Bedöm grafen själv. Ser du något samband mellan CO2 och temperatur? Jag gör det inte! Jag kan inte heller komma på någon orsak till varför ett samband som inte funnits senaste 500 000 000 åren plötsligt skulle finnas de senaste 3 miljoner åren (glaciala tiden) Martin pratar om.

    Martin: Nu är det ju inte bara koldioxid som påverkar temperaturen, eller för den delen bara temperaturen som påverkar halten koldioxid.

    Man kan inte vänta sig att det skall vara ett 1:1 förhållande mellan koldioxid och temperatur.

    Kontinentalplattornas positioner, solinstrålning, ekosystem, atmosfärens kemiska sammansättning inklusive andra växthusgaser, albedo, jordaxelns lutning… Det är rätt så många saker som påverkar såväl klimat som medeltemperatur. I synnerhet om man tittar på skalan miljoner till miljarder år.

    Detta har jag påpekat många gånger. Med det väljer du att bortse ifrån?

    Det finns ett tydligt samband mellan koldioxid och temperatur. Om man tittar på tex Vostok Ice Core så finner man att de har något med varandra att göra. Det är i alla fall inte slumpen som avgör.

    Nu skulle det i och för sig kunna vara en tredje faktor som styr både koldioxid och temperatur, det skall man var öppen för (och det är det många som missar). Men genom att sätta sig in i fysiken på atomär nivå och därtill göra isolerade experiment i laboratorier så kan man visa att och hur koldioxid (samt metan, lustgas, ozon och vattenånga) påverkas av strålning.

    Man ser då att koldioxid absorberar strålning av vissa våglängder. När den gör det så blir den varmare, dvs temperaturen stiger.

    I ett annat experiment kan man se att gasers löslighet i vätskor är temperaturberoende. Ju kallare en vätska är desto lättare löses gaser i dem. Blir det varmare så frigörs gaser. (Det här kan man testa hemma genom att låta kolsyrat vatten stå dels varmt dels kallt: Det som står kallt behåller kolsyran, medan det som står varmt blir av med kolsyran).

    Lägger man ihop dessa erfarenheter så finner man det i högsta grad troligt att det finns en koppling mellan koldioxid och temperatur, även i naturen.

    Man finner också att det inte bara är koldioxid som påverkar temperaturen, eller att det bara skulle vara temperaturen som påverkade halten koldioxid.

    Dvs, ett diagram som sträcker sig miljoner år tillbaka i tiden och där kurvorna för koldioxid respektive temperatur inte följer varandra 1:1 bevisar inte att ”det inte finns någon synbar koppling mellan CO2 och temperatur”.

    Det gäller att ha ett öppet sinne och inte låta sig styras av ideologier.

  11. ”inte följer varandra 1:1”? De är ju helt okorrelerade! Jodå, jag förstår att andra saker påverkar klimatet. Den glaciala tiden vi är inne i nu sägs ha börjat av att Nord- och Sydamerika kolliderade och bröt därmed en viktig havsström vilket fick jorden att gå in i istider.

    Om nu koldioxid verkligen skulle medföra en temperaturhöjning borde man se något spår av den i lång tidsskala, men det gör man inte. Är hela den grafen enbart fylld med andra orsaker som dessutom väger mycket tyngre än koldioxiden och därmed får koldioxidens effekt att försvinna? Det låter osannolikt.

    Visst jag håller med dig att tittar man på Vostokmätningarna ser teorin bra ut. Ser man på hur koldioxid som gas absorberar värmestrålning ser det bra ut. Tittar man på senaste 150 åren ser det hyfsat bra ut om man håller sig till helhetsbilden och bortser kortare perioder som tex kalla 70-talet.

    Nu kommer man till det där med att det kan finnas ett tredje alternativ som styr temperaturen och att temperaturen styr CO2 genom vattentemperaturens löslighet av CO2. Den idén skulle kunna förena alla bevisen/mätningar ovan. Därför ger jag den teorin störst sannolikhet. Hur resonerar du?

    Från en början trodde jag såsom de flesta andra på att senaste årens klimatförändringar beror på CO2. Ju mer jag studerat ämnet har jag kommit att svänga till motsatsen. Detta för att jag har ett öppet sinne. För mig spelar det personligen ingen ideologisk roll ifall man bränner fossila bränslen eller ej. Tyvärr är det många i denna bransch som har det! Speciellt verkar de hysa något konstigt agg mot bilar och flygplan såsom dessa vore av ondo. Jag tycker de gör livet betydligt enklare än på 1800-talet. Tänk så mycket enklare det är att ta sig någonstans idag tack vare dessa uppfinningar.

    Martin: Man bör inte dra för långtgående slutsatser av att studera ett par diagram. Det är viktigt att förstå fysiken bakom växthusgasers absorption av olika former av strålning.

    Som sagt var, koldioxid är inte det enda som påverkar temperaturen.

    Om du nu ger dig hän åt hypotesen att det skulle vara något tredje alternativ som reglerade såväl temperatur som koldioxid (indirekt via gasens löslighet i vattnet), vad är det då som har gjort att det blivit allt varmare de senaste femtio åren?

    Och borde inte den Tredje faktorn även ha fungerat såväl under de senaste istiderna som för flera hundra miljoner år sedan? Dvs frågan kvarstår: Hur kommer det sig att dina diagram inte är korrelerade? Samma argument som du använde för att hävda att det inte fanns någon korrelation mellan CO2 och Temp måste du givetvis använda på din Tredje faktor. Eller?

  12. Jag förstår mig på fysiken bakom växthusgasers absorption. Det var sådant man räknade på fysiken i skolan. Dock är atmosfären inte full av stillastående luft. Värmeenergi kan transporteras runt mellan lagren medelst vindar och förångning/http://blogg.klart.se/wp-admin/comment.php?action=editcomment&c=18216kondensering av vatten.

    Vad kan det vara som gjort det varmare senaste 50 åren? Tja, isarna har börjat smälta och minskar albeidot. Havsströmmar kan ha ändrats om än inte så mycket. Annars kan kan jag tänka mig att konstbevattning gör luften fuktigare över land eller att jetplan gör luften fuktigare i övre luftlagren eller helt enkelt för att vi gått från slutet av lilla istiden. Normala istider är tröga i nedisning och snabba i upptiningen, så varför inte. Hade jag haft ett svar hade jag inte behövt undra.

    Världhaven kan inte lösa så mycket CO2 att det, i det mer ”normala” tillståndet av betydligt högre halter CO2 i atmosfären, går att se någon större påverkan i halten CO2 i atmosfären m.a.p. temperaturen.

    Martin: Varför smälter isarna? (Att sedan albedot förändras är något som kommer efter/i takt med att isarna smälter) Men varför började isarna att smälta?

    Det blir ju inte varmare för att isarna smälter, tvärtom. Det går åt energi för att smälta is. Energi som måste komma någonstans ifrån. Varifrån?

    För att glaciärer globalt skall smälta så har det
    a) antingen blivit kallare någon annanstans (värme omfördelats),
    b) eller så tar planeten emot mer energi,
    c) eller så avger vi mindre energi per tidsenhet.

    Minst en (det kan vara fler) av ovanstående måste gälla. Vilken/vilka? Och varför?

    Din avslutande mening rörande CO2 och världshaven förstår jag inte riktigt.

    Du konstaterar att du inte vet. Men/och det enda du är riktigt säker på är att det inte har med koldioxid att göra. Eller missförstår jag dig?

  13. Ok! Koldioxidens vara eller inte vara!? … kom och tänka på en auktoritet som slog på stora trumman om hur säker kärnkraft var – han drog till med ett argument om olyckor som ‘lika osannolikt som ett plan kraschar i Stockholm…’ (sent 70-tal)
    …räknas JAS Gripen som plan? – vad jag vill säga är att en del människor vill att andra ska ha ett öppet sinne, för att ta emot det synsätt de har. (enkelriktat/spårigt?).
    Martin: Känner du dig inte lite som en Don Qujote ibland? Tänker på då du flera gånger försöker bemöta en del personers argument eller påståenden. Jag tror att jag finner dina svar som mycket bra och ger uttryck av att vara väl insatt.

    För att avrunda mitt inlägg med en fråga:
    När atmosfärens genomsnittliga temperatur ökar – medför inte det att fuktigheten kan öka vilket i sin tur medför att en luftmassas kinetiska energi blir högre. Skulle detta då inte medföra att stormar blir mer kraftfulla? Och mer frekventa?
    Hm? Blev egentligen flera frågor..

  14. Varför började isen smälta för 20.000 år sedan? Varför blev det kallare för 600 år sedan?

    Ändringar sker och det är inte alltid vi vet varför. Du ser blint på att titta på strålningsbalansen och verkar mest anta att det enda som kan påverka den är ändringar i albeidot och växthusgaser. För 3 miljoner år sedan gick vi in i istider pga att en havsström ändrade sig. Vad hände då? http://blogg.klart.se/wp-admin/comment.php?action=editcomment&c=18236Var det a), b) eller c) ?

    För att svara på din fråga vad som hände innan 1960 som fick isarna vid den tiden och framåt att börja smälta.
    a) Vi har bara data för jordytan och en del havsyta. Vi saknar temperaturer för resten av havet inklusive på djupet. Detsamma gäller större delen av atmosfären. Hur ska man då veta om svaret blir ja eller nej?
    b) Har bl.a. med molnbildning att göra. Någon som försökt räkna moln på olika höjder på 1800-talet eller 1900-talets början på global nivå?
    c) Den här är riktigt svår att beräkna. Det finns så många faktorer med i detta spelet. Både vattenånga och koldioxid håller kvar värmen, men hålls värme kvar blir det snabbt rotation på luften och det skapas kraftigare strömmar som går runt problemet med det värmande täcke dessa gaser bildar genom att helt enkelt fysiskt transportera värmen förbi täcket. Än värre är att vattenånga som förångas längre ned och kondenseras högre upp transporterar än mer värmeenergi.

    Världshaven har idag en viss mängd CO2 löst i sig. Hur mycket vi än värmer så kan bara en viss mängd frigöras. Har vi dagens rekordlåga nivåer (i jordens historia mätt) så kan man se ändringar på 100ppm mellan istid och icke istid. Procentuellt är ökningen 50% vilket är ganska mycket. Gå tillbaks till tiden då CO2-halten var 10 ggr mer. Samma temperaturökning i haven frigör alltså 100ppm, vilket är 5% mer. 5% är ganska litet och kommer inte att synas.

    Jag känner mig ganska säker på att koldioxid inte påverkar dagens klimat då den gasen inte spelat någon större roll i historiskt perspektiv. Det är som med vilken fysikalisk teori som helst. Den kan bli bekräftad 5 ggr genom experiment, men blir den motbevisad av endast ett så förkastas teorin. När det gäller CO2 finns inte ens riktiga bevis. Det finns vissa mätdata som ser lovande ut i dess riktning som tex vostokserierna, men som du själv skrev kan det lika gärna vara en tredje komponent. Eftersom det dessutom är lika teoretiskt välkänt att temperaturen styr halten löst CO2 i havet blir stödet ännu svagare. Dessutom ifrågasätts vostokdatat när man försökt återskapa en del data genom gamla växtdelar, se http://www.geocraft.com/WVFossils/stomata.html . Man får nämligen inte samma jämna, stabila resultat. Men återigen faller hela teorin på forntida historiska data.

    Jerker D, jag kan svara på din fråga med ett nej. Vikten på fukten i luften påverkar inte vikten på luften såpass mycket att det blir mätbart. Dessutom blir vikten lättare då en vattenmolekyl väger mindre än en kvävemolekyl. Enligt gaslagarna är antalet molekyler i luften konstant vid samma volym, tryck och temperatur.

    Martin: Jag har många gånger poängterat att det är flera saker som påverkar klimatet (skall jag räkna upp dem igen?). Du förkastar dock koldioxiden då du inte såg en 1:1 relation mellan den och temperaturen i ett diagram.

    Med samma metod måste du följaktligen förkasta vilken parameter som helst: Kontinentalplattor, solen strålning, solfläckar, metan, moln, havsströmmar, jordaxelns lutning, jordens rotationsbana kring solen, albedo, växtlighet, istäcke, luftens kemiska sammansättning osv. Du kommer inte att finna en 1:1 relation mellan temperatur och någon av dessa, eller någon annan, parametrar.

    Din slutsats måste alltså bli att inget av de ovan nämnda parametrarna har någon större inverkan på klimatet.
    (Mitt svar är att alla ovan nämnda parametrar påverkar klimatet och att det är komplext och olinjärt återkopplat.)

    Kvar är då bara, med dina metoder och resonemang, att det måste vara något annat, någon ännu okänd faktor. Den kan du leta efter. Hittar du den och kan visa att det är de andra inte spelar någon roll så får du garanterat Nobelpris. Din teori kommer då att få samma status som den senaste verifierade forskningen. Det är den man litar på, den representerar det bästa den samlade mänskliga kunskapen kan förmå.

    Obs, du skall då inte bara hitta denna okända faktor, du skall även bevisa att klimatsystemet inte är komplext och att de faktorer jag räknade upp ovan inte påverkar klimatet. För att göra detta så krävs mer än att peka på ett diagram och säga ”temperatur och koldioxid verkar inte följa varandra”.

  15. Martin, var har jag sagt att det måste vara en 1:1 relation? Var har jag sagt att det endast ska finnas en sak som påverkar klimatet? Tvärtom säger jag att det är en mängd faktorer som påverkar och vi vet inte än hur det systemet fungerar.

    Håll dig till saken angående diagrammet. Ser du någon som helst koppling där mellan CO2 och temperatur? Ser du en 1:2, 1:4, 1:6? Eller ser du ingen synbar koppling alls?

    Det finns flertalet ställen i grafen med konstant temperatur trots att CO2 hoppat jojo. Om CO2 hade påverkat temperaturen måste det i så fall finnas någon mystisk motkraft som balanserar ut dessa svängningar så att temperaturen håller sig helt jämt. Det är ganska osannolikt att en sådan motkraft finns, och det är definitivt inte kontinentaldrift, solfläckar eller jordaxelns lutning som är motkraften.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: