Category - Allmänt

Jag har en vision

World

”Jag hörde att du skall börja på nytt jobb. Vad skall du göra?” är en fråga jag fått många gånger den senaste tiden.

När folk frågar så gör jag ett litet överslag innan jag börjar berätta: Hinner jag dra bakgrunden och i så fall den långa eller den korta, eller skall jag bara ta resultatet? Jag känner att jag helst ger lite bakgrund för att öka förståelsen för de faktiska agerandet.

Jag har en vision som jag delar med allt fler. Att göra världen lite bättre.

Det är tveklöst så att många fakta pekar på att vi rör oss i, för oss som människor och samhällen, fel riktning. Vi utarmar naturens resurser ekosystemtjänster och minskar resiliens såväl i naturen som i samhällen. Vi bygger system som förutsätter reservoarer som dock är på väg att utarmas. Vi är fartblinda av vår egen framgångssaga.

WorldVi gör bra saker, fler människor kommer ur fattigdomsfällor, barnadödlighet och svält minskar, läskunnigheten ökar, livslängden ökar, tidigare dödliga sjukdomar botas… välfärdslistan kan göras lång.

Men samtidigt så lever alltför många med antagandet, illusionen, om att naturen finns till för vår skull. De lyssnar inte på vetenskapen när den allt tydligare påvisar att vårt sätt att resonera och hantera vår omgivning inte är hållbart. Och att ”hållbart” inte bara är en fråga om moral utan i första hand handlar om våra förutsättningar att även i framtiden skapa förutsättningar att må bra.

Antaganden som genomsyrat hela civilisation, fundamentala för hur vi organiserar våra liv och samhällen, gäller inte självklart längre. Exempel på detta är stabilitet i klimatsystemen, havsnivåhöjning, tillgång till vattenreservoarer, sannolikheten och förekomst av för extremväder, kapacitet att producera livsmedel mm

Vi lever nu i Antropocene. Det är den tidsperiod när människan har blivit en global kraft, jämförbar i storlek med de krafter som i förhistorisk tid fundamentalt omformat livet på den planet som vi delar med allt känt liv före oss.

Vi har ännu bara sett början av de förändringar av klimat och ekosystemtjänster så är på väg att manifesteras. Många som resultat av systemförändringar och återkopplingar som involverar såväl oss själva som processer som ligger helt utanför vår mänskliga kontroll.

Dessa förändringar, vårt bidrag och vår kunskap om att vi är en del av dem, har skapat ett paradigmskifte. Det uppstår ett för mänskligheten helt nya spelregler om hur vi skall/måste förhålla oss till oss själva och vår omgivning och den miljö i vilken vi fattar beslut som påverkar vår framtid. Något som de flesta beslut handlar om.

Det finns sedan decennier tillbaka ett stadigt ökat medvetande om den föränderliga spelplanen vi lever på och av. Men de allra flesta av oss är fortfarande upptagna av att oss bli styrda av kortsiktiga snabba belöningar utan att reflektera över vad som sker på andra skalor, hur vi själva är del av ett större system och hur vårt agerande påverkar vår egen förmåga att anpassa oss till en föränderlig men/och delvis obekant värld.

Jag vill bidra till att göra världen lite tryggare och bättre förberedd på framtiden. Vare sig det handlar om vädret i morgon, återuppbyggnad av samhällen efter extremväder, anpassning till klimatförändringar, produktion av förnybar energi, ökad resiliens, minskad klimatpåverkan eller att stötta andra individer, organisationer eller företag som också har som vision att skapa en lite bättre värld.

/Martin Hedberg

Tack för mig, nu slutar jag på Klart

Martin Hedberg

För en tid sedan kunde jag konstatera att jag uppnått många av de mål jag satte upp innan jag började på Klart. Jag har därför sagt upp mig och kommer från och med april att driva eget och frilansa. Jag vill med detta inlägg tacka för min tid inom Schibsted.

Det är lite vemodigt att sluta på Klart.se eftersom jag hängt med sedan starten av sajten sommaren 2009. Då tillsammans med John Pohlman vars arbetsuppgifter som kommunikatör jag successivt övertog. År 2011 såldes Klart.se till Schibsted. Det förändrade dock inte min roll nämnvärt, jag var fortfarande konsult och skötte kommunikationen gentemot media.

Vid årskiftet 2011/12 fick jag frågan om jag var intresserad bli anställd och ta över administrativa sysslor för Klart. Uppgiften var att ”ta hem” arbetsuppgifter som legat på andra konsulter, anpassa systemen till Schibsted-koncernen, öka integrationen och tjänsteutveckling med systerbolagen, skapa produkter samt öka omsättning och vinst.

Jag bestämde mig för att anta erbjudandet. Jag ville lära mig mer om hur medialandskapet förändras genom webb, mobil, appar och streamade tjänster. Jag ville få bättre insikter i hur koncerner styrs. Jag ville se mer av entreprenörer, incitament och drivkrafter som skapar framgångsrika bolag. Jag ville med hjälp av ett litet kreativt bolag påverka en stor koncern till att ta mer ansvar i hållbarhetsfrågor.

Jag har lärt mig massor och träffat många fantastiska människor med stor kreativitet, kunskap och drivkraft. Jag har genomfört de flesta av de mål jag satte upp och några nya på vägen. Jag har blivit än mer övertygad om vikten av att bottna i sina visioner och ha konkreta mål. Nu är det dags för mig att göra nytta i egen regi.

Jag kommer nu att arbeta med framtidsfrågor med visionen om att steg för steg göra världen lite bättre. Jag är en av grundarna och chefsmeteorolog i Entropics Asset Management, ett bolag där vi förvaltar fonder som investerar i Cat Bonds, dvs katastrofobligationer. Dessa skapar försäkringsskydd mot naturkatastrofer och extremväder samt diversifierar investerarportföljer. När det gäller väder- och klimatfrågor så kommer jag att föreläsa för näringsliv och allmänhet som tidigare samt fortsätta blogga och kommunicera dessa allt mer väsentliga frågor.

Vill ni följa mig så går det bra via sajten martinhedberg.se, på Facebook facebook.com/martinhedberg.se och Twitter twitter.com/MartinHedberg.

Mvh,

/Martin Hedberg, meteorolog

Kan man skämta om klimatförändringar?

The truth is not in between

Man skall absolut skämta om klimatförändringar. Såväl om seriösa forskare, politiska förhandlingar som, kanske allra mest, om klimatförnekare.

Det är genom humorn som man lättast identifierar det som är allvarligt. Det är som en port in i vår annars så förseglade borg. Humorn är som en tvådimensionell varelse som tränger igenom minsta springa. Med små medel, korta repliker och ofta en spartansk och minimalistisk illustration lirkar den sig in i vårt blodomlopp och sprider sig i våra nervsystem.

Humorn är avväpnande, avklädande och förlösande. Den får oss att tänka inte bara på det som avhandlas i illustrationen utan även på hur författaren samlat, bearbetat och analyserat informationen som till slut landade i humorn.

Ordspråket säger att en bild säger mer än tusen ord. Jag säger att humor säger mer än tusen vetenskapliga artiklar.

What is the weight of a denialist?

Winter and climate change

Jag hade först ambitionen att kommentera illustrationerna, men jag fann snart att det inte var någon större idé. Det skulle möjligen vara för att sätta dem i sitt sammanhang, men å andra sidan är det bättre att jag hänvisar er läsare till originalkällan. Risken är också stor att man sabbar hela poängen. När det gäller humor så gäller definitivt ”less is more”.The truth is not in between

Flat earth, solution to a lot

It is not the worst that could happen

Canary in a coal mineMore stupid than a frog

Det finns fantastiskt mycket bra humor på nätet. Det bästa talar för sig själva, men ibland följs illustrationerna av robust analys som djupdyker i allvaret.

Men det är med humor som med analogier och metaforer: Man måste ta det lite försiktigt så att man inte övertolkar informationen. Författaren har ett stort ansvar i att tweaka till verkligheten på ett tillräckligt skruvat, men samtidigt rimligt, sätt så att läsaren inte missförstår humorn och verkligheten.

Men om inte annat så finns det utrymme för mer humor. 🙂

/Martin

 

Var kan man se norrsken i natt?

Var kan man se Norrsken

Solen har just nu kraftiga utbrott och en solstorm är på väg mot Jorden. Det gör att det kommer att skapas extra kraftiga norrsken kommande dagar. En del av dessa kommer att vara synliga även från södra Sverige.

Norrsken uppstår när elektriskt laddade partiklar, elektroner och protoner, från solen fångas in i jordens magnetfält. Låt vara att luften är väldigt tunn på de höjder där norrsken bildas, men när de elektriskt laddade partiklarna kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner i atmosfären, då bildas ljus som vi ser som ”norrsken”.

Elektroner i dessa atomer exciteras, hoppar upp, till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som norrsken. Beroende på mellan vilka nivåer de faller så sänder de ut ljus med oliak väglångder, färg. Kring Sydpolen händer samma sak, det kallas då för sydsken eller Aurora Australis. Norrsken, som alltså vi kan se från Sverige, kallas för Aurora Borealis.

Norrsken. Källa: Jerry MagnuM PorsbjerNorrsken över sjön Malmesjaur utanför Moskosel i Lappland. 5 April 2010. Källa: Jerry MagnuM Porsbjer, www.magnumphoto.se via Wikipedia.

Processen som skapar Norrsken är densamma som genererade bilder i TV-apparater. Ja i alla fall i den gamla sortens ”tjock-TV”-apparater. Elektroner accelereras (och styrs) mot bildskärmen. Bildskärmen är (var) uppbyggd av material som fluorescerade, sände ut ljus, i olika färger när den träffades av elektroner. Genom att styra elektronerna mot rätt plats på bildskärmen fick man både rätt position och rätt färg i den respektive pixeln.

En förutsättning för att se Norrsken är, förutom en mer eller mindre kraftig ström av laddade partiklar från solen, givetvis att det är klart väder. Norrsken, eller samlingsnamnet Polarsken, bildas både dag och natt, men det är bara på nätterna vi kan se det. Men ljuset är oftast så svagt att det inte räcker med att det är natt. Ljuskällor från städer lyser indirekt upp natthimlen och gör att det är svårt eller omöjligt att se Norrsken i närheten av städer.

Samma sak gäller för övrigt övriga stjärnhimlen, men de flesta tänker inte på det. Det är först om man varit ute i natten, långt från störande ljuskällor, som kan verkligen ser hur fascinerande många stjärnor, inklusive Vintergatan, man kan se med blotta ögat.

Nu finns alltså förutsättningar att se Norrsken även i södra Sverige om molnigheten är gynnsam. Som prognoserna ser ut så är det, i vanlig ordning, bäst förutsättningar i Norrland. Kartan nedan visar läget mellan kl 22 och 24 natten mellan onsdag 18 och torsdag 19 mars.

Var kan man se NorrskenPrognos för molnighet om man vill se Norrsken natten till torsdag 19 mars.

Vill man veta mer om Norrsken så kan man följa NASA:s prognoser som uppdateras var 30:e minut.

Jag kan också tillägga att det inte låter något om norrskenet. Det är en typisk skröna. Att det ofta är kallt när man ser norrsken har inget annat samband än att det är bäst förutsättningar at se norrsken när luften är klar, dvs det inte finns några moln, och det är mörkt. Det väder som oftast skapar den situationen är högtryck och när solen är långt under horisonten. Om man tänker efter när detta inträffar oftast så inser man att det är vinter och högtryck. Det är samma situation som är gynnsam för riktigt kallt väder. I övrigt har kallt väder inget med Norrsken, eller tvärt om, att göra.

/Martin

Skyhöga temperaturer, men meteorologen håller sig kall

Weatherman Cory McCloskey stays cool despite high temperatures

Ett klipp från en vädersändning på Fox10 av meteorolog från Accuweather. Något blir fel med väderkartan, temperaturerna rakar i höjden, men meteorologen Cory McCloskey håller sig kall. 🙂
Det är med blandad förtjusning som man ”ser fram emot” oväntade problem när man står framför kameran i direktsänd TV. Skall man komma av sig eller finna sig i situationen och hålla sig kall? Cory McCloskey inte bara behöll fattningen utan gjorde något riktigt bra av situationen.

/Martin

PS. 2960 grader Fahrenheit motsvarar 1627 grader Celsius. Järn smälter vid 1538 grader. Det kokar/förångas vid 2862 grader.

För att få konvertera Fahrenheit till Celsius: Dra av 32 och multiplicera med 5/9, eller

T°C  = (T°F − 32) × 5/9

Vinter 2.0 tack

Halka i trafiken i Stockholm

Nu regnar det. Och blåser. Det har varit tögrader och stormvindar. Inte bara en gång, eller tögrader bara i södra Sverige. Nej det har varit, och kommer att bli, tögrader i Norrbotten också. I mitten av januari!

Jovisst har det varit svinkallt också. I alla fall i Norrbotten. I södra Sverige har det bara varit kallt. Men inte som förr, nej nu är det normala att det är lite varmare än det brukade vara.

Halka i trafiken i StockholmRödljuskörning i Stockholm. Det är oklart om personerna på bilden verkligen har något med incidenten att göra.

Och inte nog med det, det växlar också. Milt – kallt – blåsigt – kallt… Vad får vi av det här? Jo en situation som vi ser just nu tex: Is på gatorna efter att det töat efter att det varit kallt och snöat. Stormfällda träd, strömavbrott och benbrott. Och som sagt var, nu regnar det.

Det man kan hoppas på just nu är att vintern tar ett omtag. Att isen regnar bort och att vi får en omstart på vintern. Först kallt så att det blir tjäle i marken, därefter fortsatt minusgrader och snöfall i omgångar. Det behöver inte komma ett par decimeter på en gång, utan räcker med en. Därefter fortsatt kallt, men inte svinkallt. Sedan lite mer snö. Och så fortsatt minusgrader fram till det är dags för våren at göra entré.

Regn i januari, vad skall det vara bra för? Nä, visst, det är inte vi som väljer hur vädret skall vara. Det är väl i och för sig tur det, hur skulle det se ut. Men i sånt fall skulle åtminstone någon eller några vara nöjda. Vem är nöjd med vädret som vi har idag?

Nej, jag skall inte veckla ut det här i någon berättelse om klimatförändringar. Jag vill bara påpeka att jag inte uppskattar vintern som den ser ut just nu.

Jag hoppas att vi kan få till en förändring till det bättre. I början på nästa vecka blir det sakta lite kallare.

/Martin

Därför är det bättre att sända live

Martin Hedberg Live Aftonbladet TV

Godmorgon.

Nu har vi kommit igång med regelbundna vädersändningar i Aftonbladet Morgon-TV. Igår och idag har jag gjort sändningarna utomhus. Det känns mest relevant. Det är lite knepigt att ljussätta och jag har inte heller någon koll på när kontrollrummet lägger ut min grafik eller vilken grafik som ligger ute. Men det fungerar.

Vi jobbar på att skapa ett system där jag kan växla bilder själv, även när jag sänder från annan plats än studion. När jag är i Aftonbladets studio så är det jag som växlar bilder från min egen dator. Det gör att jag även kan låta dem tona över i varandra samt att jag kan visa animeringar.

Det är inte så att kontrollrummet inte kan göra det, men det är givetvis knepigt för dem att veta vad jag tänker tala om, såväl i studion som när jag sänder ute. Och jag vill i möjligaste mån undvika att komma med övertydliga instruktioner. Därför försöker jag minimera antalet bilder och följa någon form av logisk ordning. Det är dock inte helt enkelt eftersom vi inte har något manus, jag replikerar på infall och spontana repliker från programledaren.

Det är så jag vill att det skall vara, spontant. Jag gillar även livesändningar bättre än bandade. Man är helt enkelt lite mer på tå när det är direktsänt och resultatet blir bättre när man är medveten om att man inte kan göra en omtagning.

Att sändningen därefter repriseras som inslag är inget problem. Jo, på ett sätt: Medan vi sänder live måste jag tänka på att det skall finnas en in- och utgång så att en redigerare kan klippa materialet så att det kan sändas fristående.

Hur blir det då till jul, snö eller inte och var? -Jag återkommer med sannolikheter och resonemang.

/Martin

Om att ta ansvar

Martin Hedberg och John Pohlman

Om att ta ansvar

Efter vår gemensamma tid på Sveriges Television så arbetade jag och John Pohlman i vårt bolag Swedish Weather and Climate Centre, bland annat med att skriva och föreläsa om väder- och klimatförändringar.

År 2009 blev vi kontaktade av de svenska grundarna till en spansk vädersajt, El Tiempo. De ville anlita John Pohlman att representera en svensk variant av den populära spanska vädersajten, samt mig att hjälpa till med produktutveckling och kvalitetsgranskning.

John Pohlman på SVTJohn Pohlman framför väderkartan (chroma key) på SVT.

Först var jag skeptisk, rätt många ville komma i kontakt med John för att nyttja hans goda namn och varumärke. Jag fungerade lite som en dörrvakt som resonerade med John innan han tackade ja eller nej. I det sammanhanget hade jag även god nytta av en god vän som arbetade med PR och varumärkesfrågor. Det var tex okay för John att göra reklam för flytvästar, choklad eller försäkringar, men inte för flygresor, spel eller alkohol.

Produkter och tjänster som innebar ansvarstagande var bra, harmlösa saker var okay men vi sade nej tack till produkter som gick stick i stäv med ansvarstagande, miljö och god moral. Jag och John sade givetvis även kategoriskt nej till annonsörer som ville utnyttja eller på något sätt göra sig lustig över oss eller vårt yrke oavsett vilken produkt det handlade om.

Chefsmeteorolog

När det kom till saken om att vara Chefsmeteorolog och varumärke åt en vädersajt så var jag givetvis mer än skeptisk. Här handlade det om Johns och min kärnverksamhet och det fanns ingen chans att svära sig fri från det publika ansvaret om själva produkten.

Joh Pohlman föreläserJohn Pohlman under en föreläsning om klimatförändringar.

Därtill så hade jag och John under flera år framgångsrikt föreläst om klimat- och miljöproblem. I det arbetet värnade vi vår saklighet och oberoende. Vi svalde tex inte Naturvårdsverkets informationsmaterial med hull och hår, trots att vi de skickade oss på föreläsningsturné att representera dem. Nej, vi gjorde vårt eget material baserat på egen granskning av vetenskapliga underlag. I och för sig så landade vi rätt så nära Naturvårdsverket, men det var en viktig princip för mig och John.

När det gällde sajten klart.se så blev det dubbelt problematiskt eftersom affärsmodellen byggde på att sälja utrymme för annonser. Förutom att säkerställa att väderprognoserna höll god kvalitet så ville jag undvika att vi kopplades samman med företag, produkter och varumärken som antingen ville snylta på Johns och mitt varumärke, eller vars budskap vi inte kunde ställa oss bakom.

När vi tecknade avtalet med Klart så skrev vi därför även med en paragraf som gav oss vetorätt över vilka annonsörer och varumärken som kom in. Vi hade rätt att granska och godkänna alla annonser innan de gick live på sajten. Det fungerade bra. Vi styrde upp annonsörerna och förhindrade även visning av annonser som var grafiskt fula. Lite stil och estetik kan man avkräva de som skall annonsera. 🙂

Nu kanske någon undrar hur en kommersiell sajt kunde gå med på detta. Jo dels för att det var ett krav som vi ställde, dels för att det faktiskt även stärkte sajtens egna varumärke och möjligheter att göra goda affärer. Förvisso tappade man säkerligen en del snabba pengar, men å andra sidan så byggde man desto bättre varumärke och långsiktiga framtida intäkter.

Vägval och tillväxt

Tvärtemot vad många tror så har jag och John aldrig ägt sajten. Vi har bara varit anlitade på konsultbasis. År 2012 blev jag och en tekniker från Blocket anställda av Klart för att integrera bolaget med Schibsteds andra tekniska system, sköta dagliga driften och expandera verksamheten. I och med att Klart såldes till Schibsted, och trots att jag var anställd att förvalta sajten, så minskade mitt inflytande över vilka annonsörer och annonser som exponerades på sajten.

Allt sedan starten 2009 så har sajten vuxit. Sedan 2012 har vi ökat omsättning, antal anställda och vinst med en faktor fyra. En fördubbling varje år, det är rätt bra tillväxt. Men jag är övertygad om att vi förutom det, hade haft en mer långsiktig värdetillväxt och kunnat bidra till att andra företag och samhället rört sig i en mer hållbar utveckling och tillväxt om vi själva haft högre profil inom sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor även de senaste åren.

Man behöver inte vara Einstein för att förstå att jag inte alltid varit nöjd med vilka budskap, varumärken och produkter som exponeras. Jag finner det hela problematiskt. Men/och det sätter fingret på en punkt som säkert är öm för många. Hur gör man för att framgångsrikt påverka en organisation eller verksamhet i en riktning som man själv brinner för, men ledningen inte känner samma engagemang för?

Insikter om klimat- och miljöproblem

När det kommer till klimat- och miljöfrågor så läser jag vetenskapligt material och resonerar med tillräckligt många forskare för att inse att vi alltför snabbt rör oss i en allvarlig och felaktig  riktning. Därtill är kunskapen hos beslutsfattare om vad som händer på tok för låg. Det är som om många tror att det ”gått över” eftersom det nu inte är lika stort massmedialt tryck som det var för ett par år sedan. Men situationen är etter värre idag.

Martin Hedberg och John PohlmanDet jag kan göra åt det är att i möjligaste mån sammanfatta och illustrera den situation mänskligheten befinner sig i samt försöka kommunicera det till så många som möjligt, i synnerhet till de som har makt och fattar beslut på påverkar många andra människor.

Men hur går det ihop med att Klart trots allt visar annonser för flygresor, spel och alkohol på sajten? Nej, det gör det inte. Jag är fortfarande kritisk till urvalet av annonsörer och annonser.

Potential i marknadsmässig lösning

För att råda bot på det funderade jag för ett år sedan på en marknadsmässig lösning som skulle kunna användas som murbräcka och i alla fall knuffa annonsmarknaden i lite mer hållbar riktning. Den skulle inte göra avkall på vinstintresse och den skulle dessutom kunna användas i PR-syfte.

Vi skulle ha en spärrlinje för vilka företag som överhuvudtaget fick annonsera. Jo en sådan finns idag också, men den har samma moraliska bevekelsegrund som kvällstidningarna. Som ni förstår vill jag att vi skall vara lite mer kritiska än så.

Dels, och här fanns det innovativa, så ville jag att kostnaden som annonsörerna fick betala skulle återspegla deras hänsyn för sociala, etiska och miljömässiga frågor.

Vi skulle helt enkelt relatera bruttopriset för annonserna till ett index som mätte just hur bra företaget eller produkten var rörande sociala, etiska och miljömässigt ansvarstagande (inte helt ovanligt tex när det gäller sparande i fonder). ”Smutsiga” företag skulle alltså få betala en avgift för detta, medan ”rena” företag skulle få ett lägre pris.

I en vanlig affär rörande annonser tillkommer därefter en process av köpslående och diverse rabatter. Man kan därför diskutera hur stor effekt åtgärden verkligen skulle ha på sista raden för våra annonsörer. Men det skulle i alla fall sända en tydlig signal: Vi bryr oss i de här frågorna!

Bortspolad väg i VärmlandNu frågar säkert någon om det överhuvudtaget är lagligt att ha olika prislistor till kunder beroende på deras verksamhets miljöpåverkan. Men vi kom inte ens så långt i diskussionen innan förslaget lades på is.

Vi kan inte lösa alla problem, men vi kan göra skillnad

Hur som helst. Människan sätt att hantera klimat och andra miljöfrågor gör att vi befinner oss på ett sluttande plan och det går utför. Det är sorgligt att så lite har gjorts trots all den kunskap som människan samlat på sig om hur såväl natur som våra samhällen fungerar.

Nej, det är inte ”för sent”. Fast i vissa aspekter har vi passerat punkter som hade förhindrat oåterkalleliga svåra konsekvenser. Vi kommer att få stora problem med havsnivåhöjning, försurning av hav, brist på dricksvatten, översvämningar, torka och skogsbränder mm. Nej alla kommer inte att drabbas av allt samtidigt, se det snarare som ordentliga nålstick på olika platser, något som redan har börjat och kommer att fortsätta många generationer in i framtiden.

Våra barn och vi själva, kommer att fråga oss/sig: ”Okay, du kunde inte förhindra alla problem, det kan ingen. Men givet de möjligheter du trots allt hade: Vad gjorde du för skillnad?”

Jag hoppas och tror att jag trots allt har gjort en del skillnad, främst genom att utbilda skolungdomar, allmänhet och beslutsfattare i frågor som rör klimat, extremväder och risk. Jag och John har även skrivit drygt tusen artiklar här på bloggen och tillsammans med er läsare och kommentatorer så har vi bidragit till att öka kunskapen och hålla frågorna vid liv. Bloggen har i snitt omkring 2500 besökare per dag, det är inte så illa.

Därtill söker jag fortfarande, och finner nu och då, nya vägar att dra mitt strå till stacken för att minska människans negativa påverkan på de ekosystemtjänster som vi är så beroende av, öka medvetenheten hos beslutsfattare samt förbereda och anpassa samhället till de förändringar som är oundvikliga.

Det kommer mer. 😉

/Martin Hedberg

Den första stormen på orkansäsongen

Av Martin Hedberg

I går bildades den första tropiska stormen på Atlanten. Den är döpt till Arlene och kommer att göra ”landfall”, dvs komma in över land, över Mexiko strax söder om Tampico under torsdagen.

USA har i fem år klarat sig från att några av de kraftigare tropiska orkanerna kommit in över land. Man hoppas givetvis att det skall bli ett sjätte år, men Jane Lubchenco vid NOAA håller det för osannolikt att det skall hålla i sig. Sannolikheten är stor att USA eller Mexiko drabbas av att en eller flera kraftiga orkaner drar in över land.

Den officiella orkansäsongen på Atlanten varar mellan 1 juni och 30 november. I genomsnitt (mätt mellan 1950 och 2000) så bildades 9,6 tropiska stormar, 5,9 orkaner och 2,3 kraftiga orkaner.

Amerikanska NOAA gör kontinuerligt prognoser på kommande säsong. I deras prognos från i maj så bedömer man att årets orkansäsong kommer att vara lite kraftigare än en normal säsong. NOAA räknar med 12-18 tropiska stormar, 6-10 orkaner och 3-6 kraftiga orkaner i år.

Fakta:
Tropisk storm: Medelvindhastighet upp till 33 m/s.
Orkan (hurricane): Kategori 1-2 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, 33-49 m/s.
Kraftig orkan (major hurricane): Kategori 3-5 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, över 49 m/s.

/Martin

Väderdramatik eller vanliga regnskurar idag?

Martin Hedberg

Med tromberna som drabbade Norrbotten och Västerbotten förra i veckan färskt mediaminne så flaggades det igår för att nya tromber skulle kunna bildas i det instabila vädret som kommer med gårdagens och dagens regnskurar.

Har sannolikheten ökat eller minskat? Eftersom det bevisligen redan har hänt, det som inte var sannolikt att hända, så känns det rätt tryggt att varna för att det kan hända iden. Men hade någon varnat för att det skulle hända innan det hade hänt så hade denne nog blivit kallad alarmist eller något liknande.

Vi människor är konservativa. Vi har ofta som första antagande att saker skall vara som de är eller fortsätta i samma riktning som de hade nyss. Översatt till mekanik motsvarar detta Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen.

Det är inget tokigt antagande. Det fungerar i många fall hyfsat. Problemet är bara att antagandet inte är fullt tillämpart annat än i mekaniska, avgränsade system.

Vare sig vädret, klimatsystemet, ekosystemen eller samhället är något avgränsat mekaniskt system. De påverkas av såväl krafter inom sig som av krafter utifrån. Dessa är alla komplexa, återkopplade system som innefattar såväl slump som lärande, utslagning och förmåga att omorganisera sig själva.

Vi vill gärna att vår omgivning skall förändras gradvis, att den skall vara förutsägbar och att den skall vara reversibel, dvs att man kan backa, ”göra om och göra rätt” om något blir som man inte vill. Men sådan är inte vår omgivning.

Det är troligen först när något väl har hänt som vi människor verkligen förstår att det kan hända. Innan dess är det bara en sannolikhet. Vare sig sannolikheten är 1 eller 99%.

Det märkliga är att vi gärna köper lotter, trots att sannolikheten att vi skall  vinna är liten och trots att de samlade vinsterna som utbetalas är mindre än summan av det som satsats.

Å andra sidan har vi en försvarsmakt och vi betalar försäkringspremier för risker kopplade till inbrott, bilolyckor, tandskador, stöld mm. Vi kan uppenbarligen hantera risker, både gemensamma och individuella. Vi har byggt och använder system som såväl skyddar oss mot skador, som ersätter oss för konsekvenser.

Men när det gäller gemensamma hot i vår omgivning, t ex relaterade till förändringar i tillgång till naturresurser, ekosystemtjänster, klimat mm, då haltar det. Hoten är stora sannolikheterna för att de skall inträffa likaså. Och ändå så är vi, hittills, oförmögna att förändra vårt beteende i en riktning som minskar såväl hoten som sannolikheterna för att de skall inträffa. Jorå, i det lilla så sker det framsteg, men den aggregerade, sammanlagda, situationen förvärras.

Det sker katastrofer relaterade till såväl klimat som ekosystem redan idag. Just nu är det uppenbart, dels för de som drabbas, dels genom forskarrapporter. Men fram till dess det är uppenbart för var och en av oss så skall man väl inte förvänta sig annat än att Newtons första lag gäller. I alla fall för samhället: Vi lullar på i likformig rörelse till dess någon yttre kraft verkar oss.

Forskarrapporternas kapacitet att vara en kraft som verkar på våra sinnen genom att ge människan insikter verkar hittills har varit begränsad till ett fåtal.

Det är bara att hoppas att kritiska tröskeleffekter inträffar snabbare i samhället än i naturen. Just nu ser det dock illa ut, vi människor behöver nämligen ha en hel del framförhållning för att kunna ställa om. För att det skall fungera så måste vi kunna agera på sannolikheter. För när sannolikheten har blivit 1, dvs när det väl har inträffat, då är det för sent att undvika den situationen. Och ett par situationer till. Det senare på grund av det enorma momentum som finns i naturen och den komplexitet som präglar dess utveckling.

Naturen är varken snäll eller rättvis mot oss. Den ÄR. Och det bästa vi kan göra är att försöka förstå var den är och förhålla oss till det. För vår egen skull. Because we’re worth it. 😉

/Martin