Archive - oktober 2014

Markovkedjor och helgvädret

Markovkedjor och Andrey Markov

Jag satt och påbörjade en text om helgvädret, men snubblade av svårförutsägbara anledningar över så kallade Markovkedjor.

Högtrycket som givit det klara höst/vintervädret ger nu vika. Vädret växlar till mer moln och efterhand snö och regn i norra respektive södra Sverige. Det blir dock för årstiden fortsatt milt väder med sydvästliga vindar som för in såväl den fuktiga och milda luften.

Frågan om Markovkedjor har bäring på omslaget vi nu upplever.

Markovkedjor och Andrey MarkovAndrey Markov, rysk matematiker. 1856-1922. Från Wikipedia.

Markovkedjor är ett matematiskt system som växlar mellan olika regimer eller situationer. Det karaktäriseras av att det inte har något ”minne”. Dess nästa situation/regim beror bara på nuvarande situation och inte vilka situationer som föregått detta.

På så sätt liknar det vädret. Jag får ofta frågor som vittnar om inställningen att vädret skulle ha ett ”minne”, tex att vintern skulle bli mild till följd av såväl en varm som en kall sommar. Men det fungerar inte så. Kommande väder utgår från nuvarande situation, det kompenserar inte för tidigare situationer.

Vi meteorologer möts även av kommentarer som att man genom att säga att det blir samma väder i morgon som det var idag har rätt i 70% av fallen. En meteorolog höjer detta till 80% (eller liknande siffror). Man har alltså bara en marginell nytta av meteorologer. Nåväl, det krävs uppenbarligen en mer kvalificerad prognos än status quo för att förutspå förändringar vilket kan vara nog så intressant.

Men mer intressant är att det faktiskt till viss del är korrekt att ”samma väder i morgon” är ganska bra. I synnerhet om man kryddar det med en möjlighet till förändring. Och sannolikheterna till denna förändring är olika beroende på vilket väder det är just nu!

Det behöver inte vara samma sannolikhet för sol-sol (idag respektive i morgon), som det är för moln-moln eller regn-regn. Och om det regnar enda dagen så är det troligen en annorlunda sannolikhet för sol dagen efter än det är for moln.

Allt detta kan beskrivas med Markovkedjor. Det här får vara en liten aptitretare.

/Martin

Nu blir det vinter, och sedan regn

Först snö, sedan regn

Jorå, vintern har redan kommit. Enligt den meteorologiska definitionen (medeltemp under 0, fem dygn i sträck) så är det nu vinter i Norra Norrland (undantaget en bit av kusten, men å andra sidan en bit in i norra Jämtland).

Det är ett omfattande lågtryck vid Island, i kontrast till ett högtryck över Ryssland, som gör att det matar in fronter med tillhörande nederbördsområden med främst sydliga vindar.

Först snö, sedan regnStundtals blir det ordentligt blåsigt, främst i fjällen och över Bottenviken, men även över Norrlands och Svealands inland.

Vintern har som sagt var kommit till stora delar av Norrland och den kryper kommande dygn allt längre söderut. Under torsdagen blir det tydligt på fler sätt än genom temperaturen: Det blir snöfall från Dalarna och norrut. Men det är inslag av regn i snön. I södra Sverige blir det regn som på en del platser kan ha inslag av blötsnö.

Men redan under fredagen blir det mildare. Det fortsätter att mata på en del nederbörd så mycket av den snön som faller under torsdagen kommer att töa eller regna bort under helgen.

När kommer då vintern att koppla ett rejält grepp? Det blir då inte denna vecka i alla fall. Oktober ut så kommer det att bli mellan 2 och 6 grader mildare än det klimatologiskt normala, dvs som det brukade vara.

Men vi har definitivt kommit in i den perioden på året då man bör surra fast saker som kan blåsa bort, leta rätt på kängorna samt byta till vinterdäck på bilen, eller låta den stå, när vädret så föranleder. För det kommer vädret att göra.

/Martin

Om att ta ansvar

Martin Hedberg och John Pohlman

Om att ta ansvar

Efter vår gemensamma tid på Sveriges Television så arbetade jag och John Pohlman i vårt bolag Swedish Weather and Climate Centre, bland annat med att skriva och föreläsa om väder- och klimatförändringar.

År 2009 blev vi kontaktade av de svenska grundarna till en spansk vädersajt, El Tiempo. De ville anlita John Pohlman att representera en svensk variant av den populära spanska vädersajten, samt mig att hjälpa till med produktutveckling och kvalitetsgranskning.

John Pohlman på SVTJohn Pohlman framför väderkartan (chroma key) på SVT.

Först var jag skeptisk, rätt många ville komma i kontakt med John för att nyttja hans goda namn och varumärke. Jag fungerade lite som en dörrvakt som resonerade med John innan han tackade ja eller nej. I det sammanhanget hade jag även god nytta av en god vän som arbetade med PR och varumärkesfrågor. Det var tex okay för John att göra reklam för flytvästar, choklad eller försäkringar, men inte för flygresor, spel eller alkohol.

Produkter och tjänster som innebar ansvarstagande var bra, harmlösa saker var okay men vi sade nej tack till produkter som gick stick i stäv med ansvarstagande, miljö och god moral. Jag och John sade givetvis även kategoriskt nej till annonsörer som ville utnyttja eller på något sätt göra sig lustig över oss eller vårt yrke oavsett vilken produkt det handlade om.

Chefsmeteorolog

När det kom till saken om att vara Chefsmeteorolog och varumärke åt en vädersajt så var jag givetvis mer än skeptisk. Här handlade det om Johns och min kärnverksamhet och det fanns ingen chans att svära sig fri från det publika ansvaret om själva produkten.

Joh Pohlman föreläserJohn Pohlman under en föreläsning om klimatförändringar.

Därtill så hade jag och John under flera år framgångsrikt föreläst om klimat- och miljöproblem. I det arbetet värnade vi vår saklighet och oberoende. Vi svalde tex inte Naturvårdsverkets informationsmaterial med hull och hår, trots att vi de skickade oss på föreläsningsturné att representera dem. Nej, vi gjorde vårt eget material baserat på egen granskning av vetenskapliga underlag. I och för sig så landade vi rätt så nära Naturvårdsverket, men det var en viktig princip för mig och John.

När det gällde sajten klart.se så blev det dubbelt problematiskt eftersom affärsmodellen byggde på att sälja utrymme för annonser. Förutom att säkerställa att väderprognoserna höll god kvalitet så ville jag undvika att vi kopplades samman med företag, produkter och varumärken som antingen ville snylta på Johns och mitt varumärke, eller vars budskap vi inte kunde ställa oss bakom.

När vi tecknade avtalet med Klart så skrev vi därför även med en paragraf som gav oss vetorätt över vilka annonsörer och varumärken som kom in. Vi hade rätt att granska och godkänna alla annonser innan de gick live på sajten. Det fungerade bra. Vi styrde upp annonsörerna och förhindrade även visning av annonser som var grafiskt fula. Lite stil och estetik kan man avkräva de som skall annonsera. 🙂

Nu kanske någon undrar hur en kommersiell sajt kunde gå med på detta. Jo dels för att det var ett krav som vi ställde, dels för att det faktiskt även stärkte sajtens egna varumärke och möjligheter att göra goda affärer. Förvisso tappade man säkerligen en del snabba pengar, men å andra sidan så byggde man desto bättre varumärke och långsiktiga framtida intäkter.

Vägval och tillväxt

Tvärtemot vad många tror så har jag och John aldrig ägt sajten. Vi har bara varit anlitade på konsultbasis. År 2012 blev jag och en tekniker från Blocket anställda av Klart för att integrera bolaget med Schibsteds andra tekniska system, sköta dagliga driften och expandera verksamheten. I och med att Klart såldes till Schibsted, och trots att jag var anställd att förvalta sajten, så minskade mitt inflytande över vilka annonsörer och annonser som exponerades på sajten.

Allt sedan starten 2009 så har sajten vuxit. Sedan 2012 har vi ökat omsättning, antal anställda och vinst med en faktor fyra. En fördubbling varje år, det är rätt bra tillväxt. Men jag är övertygad om att vi förutom det, hade haft en mer långsiktig värdetillväxt och kunnat bidra till att andra företag och samhället rört sig i en mer hållbar utveckling och tillväxt om vi själva haft högre profil inom sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor även de senaste åren.

Man behöver inte vara Einstein för att förstå att jag inte alltid varit nöjd med vilka budskap, varumärken och produkter som exponeras. Jag finner det hela problematiskt. Men/och det sätter fingret på en punkt som säkert är öm för många. Hur gör man för att framgångsrikt påverka en organisation eller verksamhet i en riktning som man själv brinner för, men ledningen inte känner samma engagemang för?

Insikter om klimat- och miljöproblem

När det kommer till klimat- och miljöfrågor så läser jag vetenskapligt material och resonerar med tillräckligt många forskare för att inse att vi alltför snabbt rör oss i en allvarlig och felaktig  riktning. Därtill är kunskapen hos beslutsfattare om vad som händer på tok för låg. Det är som om många tror att det ”gått över” eftersom det nu inte är lika stort massmedialt tryck som det var för ett par år sedan. Men situationen är etter värre idag.

Martin Hedberg och John PohlmanDet jag kan göra åt det är att i möjligaste mån sammanfatta och illustrera den situation mänskligheten befinner sig i samt försöka kommunicera det till så många som möjligt, i synnerhet till de som har makt och fattar beslut på påverkar många andra människor.

Men hur går det ihop med att Klart trots allt visar annonser för flygresor, spel och alkohol på sajten? Nej, det gör det inte. Jag är fortfarande kritisk till urvalet av annonsörer och annonser.

Potential i marknadsmässig lösning

För att råda bot på det funderade jag för ett år sedan på en marknadsmässig lösning som skulle kunna användas som murbräcka och i alla fall knuffa annonsmarknaden i lite mer hållbar riktning. Den skulle inte göra avkall på vinstintresse och den skulle dessutom kunna användas i PR-syfte.

Vi skulle ha en spärrlinje för vilka företag som överhuvudtaget fick annonsera. Jo en sådan finns idag också, men den har samma moraliska bevekelsegrund som kvällstidningarna. Som ni förstår vill jag att vi skall vara lite mer kritiska än så.

Dels, och här fanns det innovativa, så ville jag att kostnaden som annonsörerna fick betala skulle återspegla deras hänsyn för sociala, etiska och miljömässiga frågor.

Vi skulle helt enkelt relatera bruttopriset för annonserna till ett index som mätte just hur bra företaget eller produkten var rörande sociala, etiska och miljömässigt ansvarstagande (inte helt ovanligt tex när det gäller sparande i fonder). ”Smutsiga” företag skulle alltså få betala en avgift för detta, medan ”rena” företag skulle få ett lägre pris.

I en vanlig affär rörande annonser tillkommer därefter en process av köpslående och diverse rabatter. Man kan därför diskutera hur stor effekt åtgärden verkligen skulle ha på sista raden för våra annonsörer. Men det skulle i alla fall sända en tydlig signal: Vi bryr oss i de här frågorna!

Bortspolad väg i VärmlandNu frågar säkert någon om det överhuvudtaget är lagligt att ha olika prislistor till kunder beroende på deras verksamhets miljöpåverkan. Men vi kom inte ens så långt i diskussionen innan förslaget lades på is.

Vi kan inte lösa alla problem, men vi kan göra skillnad

Hur som helst. Människan sätt att hantera klimat och andra miljöfrågor gör att vi befinner oss på ett sluttande plan och det går utför. Det är sorgligt att så lite har gjorts trots all den kunskap som människan samlat på sig om hur såväl natur som våra samhällen fungerar.

Nej, det är inte ”för sent”. Fast i vissa aspekter har vi passerat punkter som hade förhindrat oåterkalleliga svåra konsekvenser. Vi kommer att få stora problem med havsnivåhöjning, försurning av hav, brist på dricksvatten, översvämningar, torka och skogsbränder mm. Nej alla kommer inte att drabbas av allt samtidigt, se det snarare som ordentliga nålstick på olika platser, något som redan har börjat och kommer att fortsätta många generationer in i framtiden.

Våra barn och vi själva, kommer att fråga oss/sig: ”Okay, du kunde inte förhindra alla problem, det kan ingen. Men givet de möjligheter du trots allt hade: Vad gjorde du för skillnad?”

Jag hoppas och tror att jag trots allt har gjort en del skillnad, främst genom att utbilda skolungdomar, allmänhet och beslutsfattare i frågor som rör klimat, extremväder och risk. Jag och John har även skrivit drygt tusen artiklar här på bloggen och tillsammans med er läsare och kommentatorer så har vi bidragit till att öka kunskapen och hålla frågorna vid liv. Bloggen har i snitt omkring 2500 besökare per dag, det är inte så illa.

Därtill söker jag fortfarande, och finner nu och då, nya vägar att dra mitt strå till stacken för att minska människans negativa påverkan på de ekosystemtjänster som vi är så beroende av, öka medvetenheten hos beslutsfattare samt förbereda och anpassa samhället till de förändringar som är oundvikliga.

Det kommer mer. 😉

/Martin Hedberg

Tyfonen Vongfong nästa hot mot Japan

Vongfong

Tyfonenn Phanfone har just ebbat ut när nästa tyfon, tropiska cyklonen Vongfong, laddar upp på Stilla Havet.

”Stilla” havet förresten, det är inte, och brukar inte heller vara, så stilla. Här finner man verkligt kraftiga stormar och grov sjögång. Och nu är alltså nästa tyfon på väg. Just nu en kategori-3, men snart en kategori-4 på den 5 gradiga skalan.

VongfongGrafik från WeatherUnderground över Vongfong:s beräknade rörelse kommande dagar.

Som synes på grafiken så är det fortfarande stora osäkerheter i var centrum av tyfonen kommer att vara om fem dagar. OM den drar in över Japan så är det med ungefär samma mönster som sin föregångare Phanfone och rätt precis en vecka senare.

Nedan en tabell som beskriver vad de olika klasserna av orkaner motsvarar i vindhastighet.

Saffir–Simpson/Martin Hedberg

Typhoon Phanfone pounding Japan

Typhoon Phanfone

Denna text om den tropiska cyklonen Phanfon skrev jag på engelska tidigare idag. Hoppas ni har överseende med det.

Typhoon Phanfone is pounding Japan with strong winds and intense rain as a category-2 typhoon. The typhoon is weakening as it has entered colder water, but it will still be a category-1 typhoon and will continue to be so as it affects southern Japan during sunday and monday.

Typhoon PhanfoneGraphics: Joint Typhoon Warning Center via Hurricanezone.

During its journey it has now started to accelerate on a north-easterly direction and will eventually merge with a baroclinic zone, i.e. transform to a very deep low-pressure with adjoining strong winds and precipitation.

Wind gust speeds up to 45 m/s was recorded at North Daitō Island before the observation station broke or went off-line. Another observation site, Minami-daitō, set an all-time calendar-day record with 217 mm of rain.

Most locations in Japan will be affected one way or another from the typhoon. At monday noon local time (early monday morning European time) Phanfone will be centred over Tokyo.

In cities there will be strong winds an possibly injuries and damages from loose objects tumbling around in the wind. But the main threat comes from torrential rain which may cause flash flooding and mud slides. As much as 100-200 mm of rain is expected over large areas of Japan.

/Martin Hedberg

Hur man kommer nära en vulkan

Bardarbunga

Eric Cheng, chef för en tillverkare av små drönare slog sig samman med fotografen Ragnar Th. Sigurdsson för att göra en riktigt nära upplevelse av vulkanen Bardarbunga som har utbrott på Island (och som vi skrivit om en hel del här på sajten).
Besöket, som omgärdades av en mängd säkerhetsföreskrifter, genomfördes den 20 september. Resultatet kan ses på videon nedan.

Tilläggas kan att drönaren har en ”go home” funktion som dessutom behövde aktiveras. Den gör att drönaren automatiskt återvänder till startplatsen, detta tex om den förlorar kontakten med föraren eller om signalerna störs. Funktionen behövde användas, något störde signalen, troligen elektriska fält i lavan.

Översiktlig info ”behind the scenes” om inspelningen finner man på nedanstående video:
 

Man flög även så nära att GoPro kamerans front började smälta. Det slås upp rätt stort i inslaget och i artikeln. Själv är jag inte förvånad: Självklart flyger man så nära man kan och till slut kommer något att smälta. Jag är snarare förvånad att man inte lät lågorna tar drönaren och kameran i en sista flygning. Kanske beroende på att man lagrade all film på minneskort, men det hade ju varit värt besväret att montera en liten sändare och streama över i alla fall en lågupplöst version av närkontakt med lavan. 🙂
Hela originalartikeln kan läsas på Wired.

The Verge om stora problem

The Verge: The Big Question

The Verge lanserar denna månad en serie där man tar sig an stora problem, ”The Big Questions”.
Varje onsdag lanseras ett nytt problem. I dag den första oktober har man lagt ut problematiken och lösningar med ett översvämmat New York -som av en händelse samma tema som jag just skrev om här.
Henk Ovink, tidigare generaldirektör i vattenfrågor i Holland säger: ”We have to prepare for the next storm and not simply respond to the past storm.”, ”When it comes to water, there is no silver bullet… Instead embrace water as part of your life:”

Man letar efter lösningar som följer med istället för att försöka hindra. ”Build a design that is inclusive.”
Källa: The Verge.

Superstorm Sandy, del 2 klimatförändringar

Wkikpedia: After Hurricane Sandy New Jersey coast, Oct. 30, 2012

Finns det några kopplingar till klimatförändringar och global uppvärmning?

Ja allt väder är påverkat av den globala uppvärmningen och bidrar därmed till klimatförändringar, inte bara det extrema. Men för att vara lite mer specifik så var det bland annat extra varmt i havet utanför amerikanska ostkusten, ca 3 grader över normalt.

Wkikpedia: After Hurricane Sandy New Jersey coast, Oct. 30, 2012Därtill så låg ett högtryck och blockerade norra Atlanten, detta i samverkan med att jetvinden gjorde en lite annorlunda knix och därmed bidrog till att orkanen svängde åt nordväst, in över New York, istället för österut. Två forskare, Mark Fischetti och Kevin E. Trenberth menar att avsmältningen av isen i Arktis bidrog till den ovanliga situationen med högtryck och jetvind.

Vidare så var/är havsnivån förhöjd till följd av uppvärmningen av havet och avsmältning av glaciärer.

Snow after Hurricane SandyNär väl Sandy hade dragit in över land smälte den samman med kalluft varvid det bildades ett ”vanligt” kraftigt lågtryck med fortsatt kraftiga vindar regn och snö.

Bara kostnaderna för översvämningen av delar av tunnelbanan uppgick till ca 5 miljarder dollar, ungefär lika mycket som hela Sveriges försvarsbudget.

Framtiden?

Blir det fler orkaner i stil med Sandy eller har sannolikheten minskat nu när den ovanliga händelsen väl har ägt rum?

Jo om inte annat så har såväl Sandy som Katrina visat att vi inte kan utesluta omfattande förödelse till följd av kraftfullt väder. Människans enorma resurser till trots så står vi oss rätt så maktlösa när naturen visar upp sin destruktiva sida.

Men förutom att vi människor är med och skapar dessa destruktiva krafter så kan vi genom förberedelser minska konsekvenserna av extremerna.

Global uppvärmning är som att dopa idrottsatleter. Vi skapar potential och förutsättningar för förändringar av såväl medelvärden som extrempunkter.

After Hurricane SandyFörekomsten av orkaner i framtiden har diskuterats flitigt. De drivs av varmt havsvatten så det är ingen vild gissning att de skulle kunna bli såväl kraftigare som vanligare i framtiden. Men det krävs mer än så: De skall vara en bit ifrån ekvatorn, det får inte vara för stor vindskjuvning (blåsa i olika riktningar på olika höjd) och det som verkligen spelar roll är hur ofta de drar in över land. En resonabel gissning är att det i framtiden blir ungefär lika frekventa, men att de blir kraftigare.

Men med en stigande havsnivå och varmare hav så utsätter vi oss för allt större risker. Dels för att orkanerna överlever allt längre norr och söderut, dels för att själva översvämningarna blir fler och mer omfattande.

Vi behöver prata mer om andra saker än temperatur när det gäller klimatförändringar. Såväl när det gäller konsekvenser, hur vi skall minska påverkan som vad vi skall förbereda oss för.

/Martin Hedberg

(grafi: Wikipedia)