Archive - juni 2011

Visste du? Om Corioliskraft

Av Martin Hedberg

Så här i sommartider kan det vara bra med lite avkopplande väderskola. Här kommer lite matnyttig information om en kraft som ni alla har känt av, men kanske inte riktigt fått grepp om. Den kallas Corioliskraft.

Jordens rotation och det faktum att vindarna rör sig längs en krökt yta, jordytan, gör att luften böjer av längs med isobarerna och inte strömmar direkt från högt till lågt tryck. (Isobarer är linjer som binder platser som har samma lufttryck).

På norra halvklotet länkas alla rörelser av åt höger relativt den ursprungliga kraften. Detta gör att det roterar moturs kring lågtrycken och medurs kring högtrycken. På södra halvklotet är rotationen omvänd. Fenomenet som orsakar detta kallas Corioliskraft.

Bild. Corioliskraft. Luft strävar efter att strömma från högt till lågt tryck. Corioliskraften (grön pil) är proportionell mot vindhastigheten (blå pil). Corioliskraften är riktad till höger om rörelseriktningen på norra halvklotet. Punkt 1 till 3 beskriver ett luftpakets acceleration och strävan efter balans mellan de krafter som påverkar dess rörelse.

Corioliskraften är en effekt av jordens rotation och att luften kommer närmare eller längre ifrån jordens rotationscentrum då den strömmar från en plats till en annan. I fria atmosfären råder balans mellan tryckgradient och corioliskraft.

Man kan beskriva corioliskraften genom ”rörelsemängdens bevarande”. Sitter du i en snurrstol och roterar med en viss hastighet så kommer din rotationshastighet att öka om du drar in armarna mot kroppen, dvs rotationscentrum. På samma sätt ökar konståkare på is sin rotationshastighet då de kryper ihop mot sitt rotationscentrum.

Betrakta ett ”luftpaket” som rör sig från ekvatorn och norrut. Jorden roterar kring sin axel och ju längre norrut luftpaketet kommer, desto närmre kommer det även jordens rotationsaxel. Det betyder att luftpaketet, för att bevara sin rotationsenergi, kommer att rotera snabbare än jorden då luftpaketet når nordligare breddgrader.

Om vi kunde sväva i rymden rakt ovanför nordpolen så skulle vi se att jorden roterade moturs. Luftpaketet som är på väg norrut kommer att öka sin rotationshastighet och alltså vika av österut.

Det motsatta gäller för ett luftpaket som rör sig söderut, dess rotationshastighet kring jordaxeln sjunker och luftpaketet viker av västerut.

Rörelser på norra halvklotet åt höger relativt färdriktningen. Vad gäller luftpaket sker denna avlänkning till dess balans råder mellan tryckgradient- och corioliskraft.

/Martin

Den första stormen på orkansäsongen

Av Martin Hedberg

I går bildades den första tropiska stormen på Atlanten. Den är döpt till Arlene och kommer att göra ”landfall”, dvs komma in över land, över Mexiko strax söder om Tampico under torsdagen.

USA har i fem år klarat sig från att några av de kraftigare tropiska orkanerna kommit in över land. Man hoppas givetvis att det skall bli ett sjätte år, men Jane Lubchenco vid NOAA håller det för osannolikt att det skall hålla i sig. Sannolikheten är stor att USA eller Mexiko drabbas av att en eller flera kraftiga orkaner drar in över land.

Den officiella orkansäsongen på Atlanten varar mellan 1 juni och 30 november. I genomsnitt (mätt mellan 1950 och 2000) så bildades 9,6 tropiska stormar, 5,9 orkaner och 2,3 kraftiga orkaner.

Amerikanska NOAA gör kontinuerligt prognoser på kommande säsong. I deras prognos från i maj så bedömer man att årets orkansäsong kommer att vara lite kraftigare än en normal säsong. NOAA räknar med 12-18 tropiska stormar, 6-10 orkaner och 3-6 kraftiga orkaner i år.

Fakta:
Tropisk storm: Medelvindhastighet upp till 33 m/s.
Orkan (hurricane): Kategori 1-2 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, 33-49 m/s.
Kraftig orkan (major hurricane): Kategori 3-5 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, över 49 m/s.

/Martin

Högtrycket växer in

Av Martin Hedberg

Nu börjar högtrycket växa in över Sverige. Det är inte ett jättemäktigt högtryck. Det är tillräckligt kraftigt för att stabililisera vädret och tillåta solinstrålningen att höja temperaturen ett par grader.

Men det är inte tillräckligt för att förhindra regn- och åskskurar. Dessutom så naggas det i kanten av lågtryck som med sina moln och regn trycker på i väster.

/Martin

Håll i hatten, på onsdag kommer värmen!

Av Martin Hedberg

Så här mitt i midsommarfirandet så kan det vara läge att blicka framåt. Hur blir vädret nästa vecka och när kommer, eller kommer alls, högsommarvärmen?

Till alla er som längtar har jag besked: På tisdag kommer högtrycket och på onsdag kommer värmen tillbaka!

Men det gäller att vara förberedd med allt man tänker göra när det blir högsommarvärme. För den är kortvarig. Den stannar bara ett par dagar.

Framåt nästa helg är vi tillbaka i det gamla schemat, men på en lite högre nivå: Omkring 18-25 grader, en del sol, lite regn…

Det kanske inte är tillräckligt tänker ni. Men allvarligt, det är ungefär det man kan förvänta sig på våra breddgrader. Det är inte så illa som upplevelse heller.

/Martin

Sämst idag, bäst i morgon

Av Martin Hedberg

Det regnar. Nej inte överallt, men på många platser i landet idag. Över östra Götaland och östra Svealand är det rikligt med regn. Det förekommer även åska. Det medför översvämningar och problem för fastighetsägare, trafikanter och andra. Inte så upplyftande så här dagen före Midsommar.

Först regn sedan sol. Eller i alla fall mindre regn.

Regnandet drar dock bort ungefär lika hastigt som det kom. Vid tretiden i eftermiddag är det intensivaste regnet ute över Bottenhavet.

Men just detta område, östra Götaland och östra Svealand, som drabbas av kraftigt regn idag får det bästa vädret i morgon Midsommarafton.

Nej, det är inte så att det blir kanonväder och att årets midsommarväder kommer att gå till historien som det bästa någonsin. Men det blir i alla fall bättre än på många andra platser i landet. Lätt molnighet, dvs en en hel del sol, svaga vindar och temperatur omkring 20 grader. Jag vill dock inte ännu helt avskriva risken för någon lättare regnskur.

Hur blir det ut i övriga landet i då? Jo, en hel del moln, lokala regnskurar och temperaturer mellan 15 och 20 grader. Större delen av landet får svaga vindar, dock inte västra och södra Götaland som får mellan 5 och 10 m/s västlig vind.

Vanligt midsommarväder med andra ord. Typiskt.

/Martin

Oväder innan Midsommar

Av Martin Hedberg

Så här i kölvattnet av årets längsta dag vore det kanske fint att få uppleva solen ordentligt. Men som jag flaggat för tidigare så blir det lite omväxlande. Ett ettrigt lågtryck kommer att prägla vädret kommande dagar.

Många har ögonen fästa på midsommarvädret och det kan vara lätt att missa det som händer dagen innan. Givetvis är vädret på fredag viktigt, men på torsdag blir det en del väderdramatik.

Då utvecklas nämligen ett lågtryck som kommer att ge rikligt med regn på sin framfart över Götaland och Svealand. Det är detta lågtryck, då under utfyllnad, som ger regn i delar av Norrland under midsommar.

Redan nu under natten mellan onsdag och torsdag så kommer regnet in över Skåne, Blekinge och Halland. Det skapas av ett lågtryck som i kväll bildas vid den polsk-tyska kusten.

Under småtimmarna fördjupar lågtrycket snabbt då det rör sig norrut. I och med det så intensifieras såväl nederbörden, troligen med åska som vindarna. Detta berör såväl östra Götaland och östra Svealand som södra, sydöstra och mellersta Östersjön.

Man bör söka sig en trygg hamn om man är till sjöss längs Östersjökusten! Inte nog med att det blir blåsigt, vindarna kommer att vrida under natten. Det kan alltså även bli kraftigt regn, troligen med såväl åska som dålig sikt.

Torsdag mitt på dagen har lågtrycket kommit upp till Ålands hav. Vindar och nederbörd lättar då något i söder, men det blir givetvis istället blåsigt och regnigt på nya platser: Inge’ mysigt väder i östra Svealand, Stockholms skärgård, Norra Östersjön och Ålands hav.

Natten till fredag så börjar lågtrycket att fyllas ut och vindarna kring det avtar. Det har då hunnit upp till Norra Kvarken. Det ger då regn främst i Finland, men även i Norrbotten och Västerbotten.

Sedan är det då Midsommar. Det blir då molnigt och regn dels i samband med lågtrycket (Norrbotten och Västerbotten), dels i samband med en front som drar ner över södra Norrland och västra Svealand. Men det blir även soligt på många platser.

Det är, som tidigare påpekats, ett rätt så dynamiskt väder, det händer en hel del. Det gör att det kan komma att bli soligt på en del platser till eftermiddagen, trots att det kanske ösregnar på förmiddagen. Eller tvärtom.

Temperaturerna verkar däremot inte vara mycket att hurra för: 10-15 i Norrland och mellan 15 och 20 grader i Svealand och Götaland.

Bästa solchanserna på midsommar verkar finnas i östra Svealand och östra Götaland. Det får nästan betraktas som rättvist med tanke på det oväder som drar in dagen innan.

/Martin

Kan vi hoppas på värme nästa vecka?

Av Martin Hedberg

Jag hoppas. Men det ser mörkt ut för den som vill ha sol och värme över midsommar. Lågtrycken avlöser sakta varandra.

På onsdag blir det rätt fint väder i stora delar av Sverige. Då berörs vi, tillfälligtvis, av en högtrycksrygg i Skandinavien. Men fortfarande hänger ett lågtryck kvar över Nordnorge. Och ett nytt laddar upp över Storbritannien.

På torsdag fylls det i norr ut, medan det brittiska lågtrycket kanar in över Sydnorge och fördjupas någon hektopascal

Den riktigt varma luften finns över Spanien och Portugal. Gränszonen mellan det varma och det kalla böljar fram och tillbaka och Sverige ligger på betryggande avstånd. En rännil av värme letar sig upp över östra Europa, men stannar i Ryssland och blandas snart ut med svalare luft.

På fredag, Midsommarafton, har i och för sig lågtrycket över oss börjat fyllas ut. Men det har inte hunnit försvinna. Det gör att man bör förbereda sig på moln, kanske lite sol och regn. Temperaturen blir nog som det varit de senaste dagarna: på en del platser inte mer än 10, men överlag mellan 15 och 20 grader.

Vissa modeller visar att det på lördag skall bli blåsigt, medan andra att ett högtryck börjar växa in. Låt oss hoppas på den senare modellen. Enligt den blir det både högtryck och värme med början på måndag om en vecka.

Kanske nästa vecka

Det blir i så fall det brittiska högtrycket som ger oss värmen tillbaka. Men först skall vi hantera de brittiska lågtrycken.

/Martin

Midsommarvädret

Av Martin Hedberg

Nu närmar sig Midsommar med stormsteg. Förutom de vanliga frågorna av typen: Var skall vi vara? Vad skall vi äta? Vem skall ordna maten? Måste vi ha dans runt midsommarstången?… så är en rätt given fråga hur vädret blir.

Jag är ledsen, men man bör förbereda sig att tänka i banor av regn.

Finns det någon chans till sol? Ja visst, det finns det, men sett så här en vecka i förväg så kan man inte dra så mycket detaljerade slutsatser om när och var. Vare sig för regnet eller solen.

Väderläget på Midsommar präglas av lågtryck snarare än högtryck. Det ger ostadigt väder, men utesluter inte sol. Däremot förefaller högtryck mindre troligt. Skall vi hoppas på något så är det att en liten högtryckrygg kan bryta in och stabilisera vädret, men det återstår att se.

Temperaturmässigt hamnar vi kring 15-20 grader. Högsommarvärmen finns längre söderut (där man rätt och slätt kallar det normalt väder när det är 30 grader i juli).

Vädret på Midsommar ser ut att bli ungefär som det är just nu, en vecka före Midsommar. Om det sedan är sol i Stockholm och Luleå samt och regn i Göteborg och Sundsvall eller tvärtom, det kan man inte säga så här långt i förväg.

Man får förbereda sig på regn och att ta tillvara på solen om den visar sig. En varm tröja kan också vara bra att ha.

Det är svensk Midsommar.

/Martin

Det kan vara svårt nog att säga hur vädret har varit

Av Martin Hedberg

Om det är svårt att säga hur vädret kan komma att bli så kan man lätt föranledas tro att det är lätt att säga hur det har varit eller är just nu. Det må vara lättare, men det är inte trivialt.

För att beskriva vädret som varit eller är så behöver man någon form av sensor som mäter det man är intresserad av. En sensor kan antingen mäta tillståndet i en punkt, t.ex. en termometer, eller längs en linje/över en yta, tex radar eller satellitbilder.

Vissa väderparametrar är skalärer, kort uttryckt: en siffra, t.ex. temperatur eller lufttryck. Andra är vektorer, t.ex. vindens rörelser.

Molnen är en viktig väderparameter och de definieras som aerosoler, dvs en partikel suspenderad i en gas. Partiklarna som utgör molnen kan ha olika storlekar, de varierar i antal per given volymenhet, de kan vara frusna, flytande eller underkylda.

Molnens sammansättning gör att de får helt olika optiska egenskaper. Molnen påverkar strålning, såväl inkommande solstrålning som utgående långvågig strålning, vilket i sin tur påverkar såväl andra väderparametrar (t.ex. temperatur) som förändringen av molnen/aerosolerna i sig.

Man vet egentligen bara något om vädret på just den plats man har genomfört mätning av en given parameter. Däremellan får man antingen interpolera eller skapa någon form av modell för att beskriva vädret.

Sedan omkring hundra år tillbaka han man utvecklat nätverk för att observera och utbyta information om vädret på globala skala. WMO, World Meteorological Organization lyder under FN och är en sammanslutning av 189 nationer.

WMO skapades 1950 ur International Meteorological Organization, IMO, som grundades 1873. WMO är organiserar det internationella arbetet kring meteorologi (väder och klimat), hydrologi och geofysik.

/Martin

Översvämningar av James River i USA

Av Martin Hedberg

James River, en biflod till Missouri River i South Dakota (USA), har svämmat över sina breddar. Detta syns dessutom tydligt när man jämför dessa två satellitbilder (Earth Observatory, NASA).

James River (South Dakota) 2005. Foto NASA.

James River (South Dakota) 2011. Foto NASA.

Den översta är fotograferad 2005 (19 maj) och illustrerar en normal situation i maj-juni, den understa är fotograferad 2011 (5 juni) och visar årets markanta översvämning. (observera att bilderna är roterade, norr pekar åt vänster).

Staden Mitchell ligger väster om floden (underst i bild). Man ser hur det har bildatas vattensamlingar/mindre sjöar på åkrar i jordbrukslandskapet omkring floden.

Från att tidigare ha varit en, i jämförelsen, smal rännil så än nu James River en rak och en kilometer bred flod.

Sedan lång tid har människan anpassat sig till den smala meanderande floden genom att anlägga jordbruksmark kring den. Översvämningen går över, men den sätter sina spår. Och man måste anpassa sig till att den kommer att kunna återkomma.

/Martin