Tag - orkan

Superstorm Sandy. Del 1, snart två-årsdagen

Superstorm Sandy

Det som kom att kallas Superstorm Sandy drabbade sju nationer, däribland USA, för snart två år sedan. Stormen bildades den 22 oktober, uppgraderades till en orkan den 24 oktober och upplöstes den 2 november 2012.

Som kraftigast var orkanen en kategori-3 orkan (på Saffirs femgradiga skala). Men Sandy var ”bara” en kategori-1 orkan då den drog in över New York vilket gjorde den ett namn i rekordböckerna.

Sandy är den till ytan största orkan som noterats på Atlanten och den mest dödliga under säsongen 2012 med 286 omkomna (källa Wikipedia).

Orkanen är den näst mest kostsamma orkanen i USA:s historia efter orkanen Katrina. Man beräknar kostnaderna för skador till 68 miljarder dollar, motsvarande närmare 500 miljarder svenska kronor. (Den mest kostsamma orkanen, Katrina som 2005 drog in över södra USA, orsakade skador för 108 miljarder dollar).

Det är relativt tydligt att orkaner och andra naturkatastrofer skördar fler människoliv i fattiga länder än i rika för motsvarande väder, medan kostnaderna på infrastruktur blir större i välbärgade nationer.

Det som gjorde Sandy speciell var mer än storleken och det faktum att den drog in över New York. Inte minst uppmärksammades betydelsen av hur orkanen påverkade havsvattnet och risken för översvämningar.

Sandy track(grafik: Wikipedia)

Drabbade nationer:
– Jamaica: En omkommen. 0,1 miljarder dollar i skador.
– Haiti: Ca 50 omkomna, 0,75 miljarder.
– Cuba: 11 omkomna, 2 miljarder.
– Bahamas: 2 omkomna, 0,7 miljarder.
– Bermuda: 0, < 0,1 miljarder.
– USA: Ca 80 omkomna, 65 miljarder dollar.
– Kanada: 11 omkomna, mer än 0,1 miljarder dollar i skador

Det var utan tvekan USA som fick de mest omfattande konsekvenserna av Sandy. Totalt var 24 delstater berörda. Förutom dödsfall och stora materiella skador med ekonomiska konsekvenser så var miljontals människor utan el. Nästan 20.000 flygningar ställdes in mellan 27 oktober och 1 november. New York-börsen stängde i två dagar, skolorna höll stängt i fyra dagar.

Ungefär 100.000 hus förstördes eller skadades allvarligt bara på Long Island. Bränder härjade bland annat i Queens och vattnet steg så pass mycket att det forsade in i New Yorks omfattande tunnelbanesystem. Havsvattnet stod drygt fyra meter över det normala över Battery Park. Sju tunnelbanetunnlar var översvämmade under East River. Havsvatten strömmade in över Ground Zero. mm.

Vad visste man då i förväg? Jo, redan en vecka innan Sandy drog in över New York så hade ECMWF i England prognostiserat banan mer eller mindre korrekt. Denna bana var anmärkningsvärd eftersom de flesta orkaner som kommer upp till nordliga breddgrader följer med de förhärskande västliga vindarna och åker ut över öppet hav på norra Atlanten. Sandys bana verifierades ett par dagar senare av USA:s vädertjänst. Läser man mellan raderna så har det nog stört en och annan amerikan att amerikanska vädertjänsten inte var först med denna information.

/Martin Hedberg

Triggar tropiska orkanen Odile en Cat bond?

Hurricane Odile

Den tropiska orkanen Odile drar in över land, så kallad ”landfall”, över Mexico’s Baja Peninsula, Kaliforniahalvön. Odile, en kategori 3-orkan, blir den kraftigaste eller näst kraftigaste orkanen som dragit in över området i modern tid. Orkanen Kiko som drog in 1989 är den hittills kraftigaste orkanen som drabbat halvön.

Hurricane OdileOdile har ett tydligt öga, kraftiga vindar, intensivt regn och ett lufttryck som i dess centrum är under 930 hPa. Detta låga lufttryck sätter Odile i en speciell kategori då det är få orkaner som når så lågt lågtryck.

Vindarna är drygt 50 m/s, omkring 190 km/h.

Odile har utvecklats mycket snabbt, från att ha varit en kategori 1-orkan i lördags till en kategori 3 sent på söndagen.

Att lufttrycket är lågt kommer möjligen att få ekonomiska konsekvenser som gagnar de drabbade. Det finns nämligen en så kallad ”Cat Bond” utfärdad för området (MultiCat Mexico 2012). Det är en katastrofobligation som utfärdades 2012 och som faller ut till betalning i händelse av katastrofalt väder. En Cat bond är som en försäkring: I händelse av ett i förväg definierat event så betalas en förutbestämd summa pengar ut.

Det som triggar utbetalning av obligationen är dels jordbävning, dels lågt lufttryck. Eftersom det är en så kallad ”parametrisk trigger” så skiljer den sig från många andra Cat bonds som är relaterade till faktiska skador (indemnity). Utredningen om huruvida villkoren för trigger är uppfyllda är betydligt enklare vid parametriska Cat bonds.

MultiCat MexicoOm lufttrycket i centrum över ett visst område (se grafik från Artemis) är under 932 hPa så faller 50% av obligationen ut. Om det är under 920 så faller 100% ut. Den totala obligationen är på 315 miljoner dollar, ca 2,2 miljarder kronor, men den delen som berörs av orkaner, typ Odile, är på 100 miljoner dollar, drygt 700 miljoner kronor. Enligt NOAA så var lufttrycket 925 hPa vid en tidpunkt som motsvarar kl 02 svensk tid tidigt idag den 15 september. Då var dock orkanen fortfarande till havs, 145 km från kusten.

Organisationen som har skydd genom obligationen är ”The Fund for Natural Disasters of Mexico”. För att åtnjuta detta skydd har de betalat ut en årlig ränta, kupong, på omkring 8% till de som investerat i obligationen. Ett lågt pris i relation till det ekonomiska skydd man nu ser ut att erhålla när orkanen är ett faktum.

Anledningen till att man utfäster en Cat bond är att man man vill skydda sig mot katastrofer. Eller snarare ha möjlighet att bära kostnaderna för katastrofens effekter.

Anledningen till att man investerar i Cat bonds är att man får en bra riskjusterad avkastning. Men säger någon, i detta fall försvinner ju en del av kapitalet! Det ser i dagsläget ut att bli 50 miljoner av de 315 som omfattas. Jo, men dels används pengarna till något vettigt: Återuppbyggnad efter orkanen. Dels investerar man inte i bara en Cat bond: Man investerar i ett större antal, eller i en fond som investerar i ett större antal, cat bonds. På så sätt minimerar man kostnaden av att någon av dem triggar, samtidigt som man får avkastning från genomsnittet av kupongerna, räntan, som betalas ut.

/Martin

Så påverkar vädret din hälsa

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Tänkte att jag skulle skriva lite om ett område som torde beröra envar av oss, men möjligtvis olika: Hur vädret påverkar vår hälsa.

Givetvis infinner sig därefter snart en misstanke om att förändringar av vädret också skulle kunna påverka vår hälsa: Det vi vant oss vid är icke längre och det nya kan vara obekvämt.

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Hur påverkar då vädret vår hälsa? En del finner det besvärande med värmeböljor, andra tycker det är jobbigt med kyla. Vill det sig illa skördar bägge liv. Kraftiga vindar och flodvågor till följd av regn kan vara direkt dödliga. I samband med översvämningar finns grogrund för förorenat vatten och spridning av smitta. Extremvädren skapar även stress som i vissa fall får långtgående konsekvenser för individen.

Vädrets normala cykler påverkar även förekomsten av tex pollen. Solstrålning i kombination med kväveoxider och luftföroreningar skapar marknära ozon som är skadligt.

2014-09-12.001Men man skall inte glömma att vi alltsomoftast mår bra av vädret. Alla dagar som det är allt från lagom till perfekt, de passerar gärna som ”men då är det ju bara som det skall vara”.

Det är ju också därför som många reser utomlands när vädret upplevs som trist hemma. Låt det vara i november när det är ruggigt, eller under sommaren för att försäkra sig om att verkligen få det väder man vill ha.

Själv har jag haft en perfekt vecka med älgjakt: Svaga vindar, men inte vindstilla. Temperaturer mellan 10 och 20 grader, inget regn, men ändå en del moln. Det var iof lite för mycket sol och lite för varmt mitt på dagen för jakt och hantering av kött. Men vi hade då istället utrymme att koppla av och njuta av fint sensommarväder.

Förändringar av vädret, så kallade klimatförändringar 😉 medför att vissa växter och djur ”blir” missanpassade för den miljö de vistas i. Det finns även växter och djur som istället kan dra fördel av förändringarna. Växtzoner rör sig norrut och förenklat kan man beskriva att växter och djur behöver följa med för att vara i sina optimum.

Men nu är det ju inte allt som förändras lika eller förändras alls i växtzoner. Solens vandring över himlen är opåverkad. Det kanske blir varmare nätter, men lite lika stora förändringar om dagarna. Nederbörden kanske förändras i rakt motsatt riktning, och anpassningen mellan olika växter och djur medför ytterligare variabler som inte förändras i direkt relation till tex medeltemperaturen.

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Livsmedel påverkas av vädret. Vi har sedan länge lärt oss begreppet ”rötmånad” vilket antyder att maten håller sig sämre under denna period. I Sverige infaller den i slutet av juli och början av augusti. I andra länder är den kopplad till vilka stjärnor som kan ses på i skyn. Att man på detta sätt har låst den till vissa datum har att göra med Bondepraktikan och vidskepelse. Det förtar dock inte det bakomliggande problemet, tillväxt av bakterier och förruttnelseprocesser: När det är varmt och fuktigt så blir maten skämd lättare än om det är svalt och torrt.

I smått hanterar vi redan dessa frågor. Vi reser utomlands när vädret är grått och trist, vi isolerar husen mot kyla och installerar allt mer kylanläggningar mot värme. Vi bygger vallar när vattnet svämmar över och använder paraply och parasoll. Vi har kylskåp för mat och vi vaccinerar oss mot sjukdomar som, till följd av rådande klimat, eventuellt förekommer på våra resmål.

FästingMen i takt med att vädret ändras så kommer vi att behöva göra mer än så. Det visar om inte annat värmeböljan i Europa 2003, skogsbränderna i Ryssland 2010, översvämningarna i Pakistan 2010, torkan i USA 2014… Men vi har även fått upp ögonen för att sjukdomar kan spridas till följd av väderförändringar. TBE och Borelia sprids långt utanför sina normala områden och allt detta med den måttliga uppvärmning av klimatet som vi har idag. Även tropiska sjukdomar kan få fäste i vår tidigare så karga nord. Med fortsatta förändringar av klimatet kommer det större förändringar av väderrelaterade åkommor, vare sig det är spridning av sjukdomar eller direktträffar av extremväder.

Det bästa vore om vi kunde agera så att det inte blir så mycket förändringar, men mänskligheten tycks inte riktigt ha greppat nyttan av detta. Då återstår att anpassa sig till nya förhållanden, för när det gäller anpassning så klarar man sig inte undan med förnekelse. 😉

Men det är inte alla dagar som klimatförändringar gör ont, de flesta passerar oss faktiskt obemärkt förbi. Passa på att njuta av att vi har augustitemperaturer, trots att det är september.

/Martin Hedberg

”Bakslag” istället för vinter

Många skulle nog kalla det för vinter när snön ligger vit utanför fönstret. Men eftersom det redan har blivit vår så kan det inte bli vinter förrän det varit sommar, eller i alla fall höst, igen.

85% av Sveriges yta har fått vår och därför kallas nu snön och minusgraderna för ”bakslag”. Jag tycker det är lite förment negativt. Det är mars månad, det snöar/solen skiner och det är ett par minusrader. Vad är det för bakslag med det?

Bakslag är i mina öron en motgång, men bara för att många (till slut de flesta?) uppskattar att våren följer på vintern, så betyder inte det att vinter är ett mörker som skall motas bort. Jo här förstår jag att det finns många som anser just det. Men om man nu drar sig till minnes att i pratar om Skandinavien och att vi har såväl ett växlingsrikt väder som fyra årstider (och har haft så i ett par tusen år) så får man tugga i sig att vintern är en del av den naturliga situationen på våra breddgrader.

Men okay, bara för att vintern i allra högsta grad är naturlig så behöver man inte uppskatta den. Kruxet är när en myndighet, SMHI, eller för den delen en yrkeskår, meteorologer, lägger in värderingar i det som bör var neutralt.

Meteorologer skall vara objektiva, inte lägga in värderingar, i sitt yrke. Jag kan tillåta mig att göra undantag från detta när vädret ställer till med uppenbara problem i samhället, typ vid stora översvämningar, orkaner, skogsbränder, torka och liknande. Men två minusgrader och ett par centimeter snö? -Nej.

Däremot kan jag än en gång konstatera att aprilvädret var tidigt i år.

Hoppas att alla trafikanter på vägarna har vinterdäck när det nu råder vinterförhållanden. Ni som var tidiga att byta (jag håller med om att det var frestande för någon vecka sedan), skall låta bilen stå eftersom det nu råder ”bakslag”. Det är mer vinter än den vinter vi inte hade innan det blev vår.

/Martin

Klimat och oväder över Storbritannien

Catarina 2004

Som om man inte har fått nog. Det har regnat och varit blåsigt väder sedan i november, men/och idag kommer ännu ett oväder in över Storbritannien.

Det är det oväder som jag skrev om tidigare i veckan. Men då såg det ut att hålla sig längre söder ut, typ över Engelska kanalen. Och dess bana därefter skulle vara längre österut när det senare når upp till Skandinavien.

2014-02-Europa.005Men nu är väderbilden annorlunda. Lågtrycket är djupare över Storbritannien och det kommer att passera väster om Skandinavien. Som någon påpekat tidigare så har prognoserna varit rätt så hoppiga tidigare denna vecka.

Den faktiska utvecklingen gör att Read More

Blåst på julen?

Ursäkta ordvitsen. Men den kan behövas, vädret blir inte roligare än så här julen 2013.

Djupa lågtryck på Atlanten gör dels att mild och fuktig luft med regn (och lite snö) strömmar upp över Skandinavien, dels att det blir blåsigt över jul.

skarmfly01Det blåsiga vädret får vi delvis en liten koncentrerad förkänning om: I morgon söndag så fördjupas ett lågtryck då det passerar över södra Norge. Där, i Norge, blir det inte så blåsigt. Men det blir det däremot i Read More

10 000 döda efter tyfonen i Leyte

(TT)

Tidiga beräkningar visar att omkring 10 000 människor i provinsen Leyte i Filippinerna dödats i supertyfonen, uppger en polischef.

Mellan 70 och 80 procent av området i Leyte där tyfonen Haiyan drog fram har förstörts. Tyfonen svepte bort hela kustsamhällen och raserade tätbebyggda städer på sin väg över provinsen. Röda Korset kommenterar inte medieuppgifter om dödstal utan avvaktar tills det finns officiellt bekräftade siffror.

På ön Samar i Filippinerna, som tillsammans med Leyte, drabbades hårdast av supertyfonen uppges minst 300 människor hittats döda. Nästan 2 000 saknas, uppgav lokala myndigheter på söndagen. De 300 döda fanns i den lilla staden Basey. Människor saknades både i Basey och i andra städer på ön.

På söndagsmorgonen svensk tid var Haiyan på väg in över Vietnam, men i försvagat skick.

Erik Billgren bor på centrala Vietnams östkust där han är chef för en turistanläggning vid havet strax utanför storstaden Danang. Enligt tidigare prognoser skulle tyfonen Haiyan slå till där under natten och morgonen, men ovädret vreds norrut och Danang påverkades bara måttligt. Billgren som bott länge i Vietnam gissar dock att faran mer eller mindre är över i centrala Vietnam.

Omkring 300 svenskar bor i Vietnam och cirka 200 beräknas vara där som turister.

Ambassaden har lagt ut varningar både på sin hemsida på nätet och på Facebooksidan. Haiyan är det tredje tropiska ovädret som drabbar Vietnam i höst och myndigheterna är väl förberedda. 100 000-tals människor i kustområdena har evakuerats till högre mark och inkvarterats i skolor och offentliga byggnader.

Röda Korset avser nu att öppna de stora lagren i Kuala Lumpur inom de närmaste dagarna när logistiken kan fås att fungera genom att flygfält i Filippinerna öppnar. Andreas von Weissenberg säger att Sverige och EU nu kan stödja Röda Korset i den pågående operationen.

TT: Vad behövs mest i det här akuta skedet?

TT: Känner du dig lättad för egen del?

 Vi hade ett möte i går kväll med guvernören och andra tjänstemän. Guvernören sade att baserat på deras uppskattningar har 10 000 människor dött, sade polischefen Elmer Soria natten till söndagen svensk tid.

 Det vi kan säga utan tvekan är att skadorna är massiva. Det är frågan om en verklig megakatstrof, säger Andreas von Weissenberg, katastrofsamordnare på Internationella Rödakorsfederationen i den filippinska huvudstaden Manila, till TT.

 Vårt fokus är helt på att hjälpa dem som överlevt. Siffrorna är mera de filippinska myndigheternas uppgift, säger von Weissenberg.

 Just nu pågår livräddande verksamhet, search and rescue, första hjälpen och Röda Korsets frivilliga gör vad de kan för att hjälpa och rädda liv, förklarar von Weissenberg.

 Sedan kommer mat, vatten och tak över huvudet. Vi räknar med att 100 000-tals hus har förstörts. Behovet av tält och presenningar kommer att vara enormt.

 Den här tyfonen slog in över land med oförändrad styrka på fem eller sex ställen, och eftersom Filippinerna har cirka 7 000 öar blir hela operationen och logistiken svår. Vi måste arbeta i många olika områden i den centrala filippinska övärlden. Det kommer att bli tufft, säger han.

 Vi hade ganska rejäla vindar i natt, men inte orkanstyrka och regnet öser ner. Det kommer inte att bli en katastrof i den här regionen, men det är möjligt att det blir problem längre norrut, berättar Billgren.

 Folk flyttas till skolor och liknande, hus med skydd av sandsäckar och liknande. Men för vår del svängde tyfonen lyckligtvis i sista minuten och tog vägen norrut längs med kusten ute på havet. Den kan förstås ändra riktning, sådant vet man ju aldrig.

 Det är skador på egendom förstås, och kommer att bli fler skador i norr när tyfonen går in. Men tropiska stormar eller kategori 1-tyfoner inträffar här flera gånger om året, så det är inte så där jätteunikt. För vår del är det däremot redan över för den här gången; ovädret kan ju knappast vända helt och hållet. Däremot finns fortfarande risk för att den på eftermiddagen, lokal tid, kan drabba hårt längs kusten i norr och ända in i de västra delarna av norra Vietnam, konstaterar Billgren.

 Ja, extremt lättad! utbrister Erik Billgren.

 Det här var den största tyfonen vi någonsin sett komma emot oss. Hade den träffat oss med full styrka, hade det blivit förödande, säger han.

 De bofasta håller sig informerade och vi skickar mejl till dem. Då är vi mer oroliga för de svenskar som reser omkring här. De kan mycket väl befinna sig i områden som drabbas, säger Camilla Mellander på Sveriges ambassad i Hanoi.

 Inom några dagar kommer vi att gå ut globalt med siffror på hur stor operationen kommer att vara. Det kan behövas 10-tals miljoner, kanske 100-tals miljoner euro. Det visar sig när vi har exakt information om katastrofens omfattning.

 Materiel måste Röda Korset, FN och andra flyga in. Lagren här är relativt små, eftersom det varit många mindre katastrofer och operationer de senaste tre månaderna. Det har varit konflikt nere i södra Mindanao och flera tyfoner har slagit in över norra Filippinerna. Därför hade våra beredskapslager inte hunnits byggas upp till en normal nivå när den här tyfonen slog till.

Supertyfonen Haiyan hotar Filippinerna

(TT)

Supertyfonen Haiyan har nu drabbat Filippinerna med vindhastigheter i byarna på drygt 76 meter i sekunden, uppgav landets vädertjänst. Jeff Masters på Weather Underground befarar katastrofal förödelse i ett samhälle med 40 000 invånare där tyfonen gick in över land.

Haiyan drog in över ön Samar omkring 60 mil sydöst om Manila efter att ha gått in över land vid kuststaden Guiuan, sade meteorologen Romeo Cajulis.

Redan i onsdags påbörjades evakueringar och elnät har stängts av i stora områden.

Bild från Earth Observatory. Tidpunkt för satellitbilden var 04:25 UTC den 7 november, 2013

När tyfonen vräkte in över Filippinerna rev den upp sex meter höga vågor som slog in mot öarna Leyte och Samar. Flera semesterorter hotades. På fredagsmorgonen hade vindhastigheten ökat till drygt 87 meter i sekunden med upp till 105 meter per sekunden i byarna, enligt det amerikanska tyfonvarningscentret.

Omkring en miljon människor har evakuerats till stormskydd. De har flyttats från kustsamhällen, flodstränder och höga sluttningar.

Haiyan väntas passera alldeles norr om Filippinernas näst största stad Cebu där omkring två och en halv miljon människor bor.

Skolor, affärer och kontor i centrala Filippinerna har stängts, allt fiske och alla färjor har stoppats, bussarna står stilla och omkring 200 lokala flyg har ställts in. Sjukhus, militär och hjälparbetare står beredda medan regnet vräker ner och taken slits av husen.

Enligt landets vädertjänst ska Haiyan, en av de kraftfullaste tyfoner som hittills registrerats, lämna landet på lördag.

Vindhastigheterna gör Haiyan till en av de fyra kraftfullaste tyfoner som hittills registrerats i världen och den starkaste som kommit in över land, enligt orkanexperten Jeff Masters vid USA-baserade Weather Underground.

Masters sade att han väntade sig en katastrofal förödelse i Guiuan, fiskesamhället med omkring 40 000 människor, där tyfonen gick in över land.

Kommunikationen med Guiuan bröts omedelbart när tyfonen slog till och civilförsvarets kansli sade att det var för tidigt att göra några bedömningar av skadorna.

 Vi är rädda eftersom det talas om att havet kommer att höjas, sade en kvinna på södra Leyte till en lokal radiostation. Det är kanske de värsta skadorna som någon stad på jorden fått utstå av en tropisk cyklon under det senaste århundradet, skrev Masters i sin blogg.

Resterna av Simone

Av Martin Hedberg

Så har då stormen dragit förbi. Lågtrycket, som gav oss stormen Simone, befinner sig i skrivande stund över Finland. Men det har fyllts ut och är inte längre förknippat med storm- eller orkanvindar. Det regnar en del från det, men inte värre än ett vanligt höstregn som skulle kunna komma vilken veckodag som helst.

Här hemma kommer det bli en dag då man summerar konsekvenserna av Simone. Dels hur kraftigt det blåste och var, dels vilka konsekvenser det fick. Men kanske viktigast av allt: Hur samhället hanterade det. Var det rätt att i förväg stänga ner stora delar av tågtrafiken i södra Sverige? Var det rätt att spela fotboll? Borde man gjort annorlunda? Hur kan man hantera liknande situationer i framtiden?

Jag tror mig redan nu kunna konstatera dels att stormen var kraftig, dels att samhället hanterade den bättre än vi gjorde med efterdyningarna av Gudrun 8-9 januari 2005. Vi har lärt oss något och det gör att vi blir bättre på att ta kriser och extremväder. Samhället kommer efter analys och med erfarenheter från Simone att vara ännu bättre rustade för att möta nästa oväder.

Men det är inget som är hugget i sten. Personer med erfarenhet och kunskap byter positioner och arbeten. Man måste öva, dels som individ, dels i samverkan med andra.

Hur som helst. Idag blir det växlande molnighet i Norrland, Götaland och Svealand. Det blir en del spridda skurar i fjällen och i Götaland och södra Svealand.

Det finns massor att röja, reparera och dokumentera efter Simones framfart igår och i natt. Och mycket att tala om.

/Martin