Tag - bränder

Global uppvärmning var räknefel

Nyligen lades det fram resultat vid Cern som visade att neutriner kunde färdas snabbare än ljuset. Einsteins teorier var därmed uppe på slaktbänken. Det resulterade i ett år med initierade skriverier och debatter. Skall man verkligen publicera resultat som går tvärs emot vad alla redan vet?

Ja menade somliga. Det är det som leder forskningen framåt.

Nej menade andra. Man måste göra om mätningar och beräkningarna för att säkerställa resultaten.

Nu har det visat sig att forskarnas häpnadsväckande resultat berodde på mätfel. Troligen var det glappkontakt i en optisk kabel som medförde att tidsangivelserna från GPS-satelliterna avvek från verkligheten.

I ljuset av detta har NASA undersökt om det verkligen pågår en global uppvärmning och om det i så fall verkligen skulle vara vi människor som orsakar den. Det skulle ju verkligen vara häpnadsväckande om vi människor, som är så små, kan ändra klimatet på en hel planet!

Och dessutom finns det tusenåriga skrifter som för länge sedan klarlagt att vi människor är bleka kopior av en högre makt. Nog för att vi är smartare än djuren, men det vore hybris, övermod, att tänka sig att vi skulle kunna påverka naturen. Och dessutom till det sämre.

När dissonansen är exakt 1/4 inser man

Dessa väl etablerade och spridda sanningar får stöd av helt moderna texter i den ekonomiska frontlinjen. Saker och ting löser sig av sig självt eftersom vi har Marknader för snart sagt allting. Om det skulle uppstå problem någonstans, tex vattenbrist, blåsigt väder, skogsbränder, torka eller översvämningar… Ja då upptäcker Marknaden, med hjälp av snabb kommunikation, detta. Marknaden skapar då, helt automatiskt, lösningar på problemen. Ja i alla fall om det finns 4G-täckning och ett ordentligt cash-flow.

NASA fann alltså att det fanns gott om stöd för påståendet att människan inte kan påverka klimatet eller i övrigt inverka negativt på ekosystem och andra externaliteter. (En externalitet är en grej som alltid har funnits och som man därför kan anta alltid kommer att finnas i framtiden. Det är tex färskvatten, fast grund att bygga hus på, pollinering av växter, jord att odla i, massor av matfiskar i havet osv).

Men det finns ju även en uppsjö av forskare, även på NASA, som under en lång rad år hävdat att allt inte är så bra. Tex påverkar vi strålningsbalansen, havens temperatur och pH-värde, fosfor och kväves cirkulation, det pågår jorerosion och en enorm förlust av biologisk mångfald. Var kommer alla dessa påståenden ifrån? Finns det grund för dem?

NASA kunde i dagarna visa att anledningen till oron var ogrundad. Det var en konstellation av planeterna som, via kosmisk strålning, skapade resonans i hjärnbarken på ett helt forskarsamhälle och andra intellektuella. Det var som när operasångare sjunger höga toner: Det är inte bara våra trumhinnor som vibrerar: Även glas kan vibrera sönder. Det kanske dessutom skulle kunna förklara varför så många glaciärer brutits upp de senaste åren.

Hur som helst. Eftersom Venus och Jupiter helt tydligt är på väg att separera och Mars är på väg bort från oss så kommer den kosmiska resonansen att förbytas till helt normal dissonans. När dissonansen är exakt 1/4 så inser man, med makalös intuition, att det någonstans måste ha blivit fel. För inte kan väl vi påverka klimat och ekosystem? Hur skulle det se ut? Och vad skulle hända?

Och om det skulle ha uppstått något fel så kommer som sagt var Marknaden att reparerar detta med nästan ljusets hastighet (men inte fortare). Men även här finns en konkurrerande hypotes lanserad av Douglas Adams som menar att dåliga rykten kan färdas snabbare än ljuset. Den hypotesen kan förklara varför Marknaden ibland får dåligt rykte: Det är helt enkelt för att man är för snabb med att lösa problemen.

Nej, det inser vem som helst att om vi människor verkligen påverkande klimat, miljö och ekosystem så kan det bara vara till det bättre. Det kan inte bli sämre. Om det var så så skulle det kunna uppstå så jobbiga frågor att man knappeligen kan hantera dem. Och då finns det ju bara ett alternativ kvar och det är att de inte finns. I alla fall inte i vårt mänskliga universum.

Därmed är det grumligt och ställt inom alla tvivel, att alla problem måste vara räknefel. Och ju mer påtagliga problemen är desto mer exakt dissonans krävs det för att inte se dem. Det går bara en dag som denna.

/Martin

Risk för gräsbränder

Nu börjar säsongen för gräsbränder.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver att det söndagen råder stor gräsbrandsrisk i delar av Svealand och Götaland. Men i södra Skåne har det varit vår tillräckligt länge för att gräsbranssäsongen skall vara över. Från norra Värmland och norrut ligger det fortfarande snö. Men däremellan så gäller det att vara extra försiktig och vaksam på gräsbränder.

Det är hela tiden något på gång. När kommer våren? Gräsbränder? Vårfloden? Fästingar? När kommer sommaren? Sniglar? Skogsbränder?…

En sak i sänder och ibland flera på en gång. Ta det försiktigt nu när det torkar upp.

/Martin

Vintervärme på väg

Av Martin Hedberg

Prognosen står sig. Det blir en varm julhelg i södra Sverige. I och för sig så ser det nu ut att bara bli +10 istället för +11 i Stockholm på Annandag Jul, men i gengäld så är det lite varmare både på Juldagen och de 27:e än vad prognoserna sade igår.

Så här ser tex prognosen ut för Stockholm kommande vecka:

Någon minusgrad på natten, men annars mellan 5 och 10 plusgrader dagtid över julhelgen!

Som sagt var, prognosen kan vara fel, men att den skulle slå tio grader fel, det tror jag inte.

Situationen är liknande på många andra platser i landet. Det är mild luft som idag och i morgon, men framför allt på måndag, förs in med sydvästliga vindar. Det berör främst södra Sverige.

Det är väl bäst att jag skriver det en gång till i bloggen: Detta är INTE bevis för vare sig att klimatet förändras eller att vi påverkar klimatet eller att koldioxid är en växthusgas. (Bevisen för detta finner man i observationer av vädret på global skala och längre tidsperioder.)

Det är däremot en KONSEKVENS (följd) av att klimatet förändras och att vi påverkar klimatet och att koldioxid är en växthusgas.

Och ja, de två senaste vintrarna i Sverige, liksom den statistiskt sett ganska normala sommaren i Sverige är också konsekvenser av att klimatet förändras. På samma sätt är torkan och bränderna i USA i somras, torkan i Ryssland i fjol och översvämningarna i Pakistan i fjol konsekvenser (följder) av klimatförändringarna.

Allt väder, både ”bra” och ”dåligt”, extremsituationer och statistiskt normala situationer, påverkas av att vi har förändrat strålningsbalansen till/från planeten jorden. Vi förändrar klimatet på planeten jorden utöver de förändringar som kan hänvisas till naturliga orsaker som solfläckar, vulkaner, kosmisk strålning, jordaxelns lutning mm

Och en sak till: Klimatet förändras ständigt och har så alltid gjort, genom alla årmiljoner. Dvs klimatförändringar är inget vi har hittat på eller som bara finns som en ”teori” i någon datormodell. Skillnaden är att just nå påverkar även vi människor klimatet. Det gör inte att klimatet förändras mindre eller står still. Det medför däremot att klimatet förändras MER.

Vår inverkan är stor och den förstärks av naturliga återkopplingar.

Det är inte underligt att vädret inte alltid är som det brukade vara.

Den stundande milda julhelgen hade kunnat inträffa för 400 eller 40 år sedan. Men sannolikheten för att den skall inträffa nu är mycket större eftersom medeltemperaturen på jorden har stigit markant.

Det är inte trolleri, religion eller påhitt. Det är vetenskap.

/Martin

Kraftig avsmältning av Arktis is

Av Martin Hedberg

Denna sommar må vi i Sverige ha haft temperaturer omkring det för årstiden normala, men på många andra platser har det varit varmare än normalt.

Oftast så menar man ”variationer kring medelvärdet” när man säger ”normalt”. Vissa dagar är det lite varmare, andra lite kallare. Variationerna karaktäriserar vädret.

När medelvärdet avviker kraftigt från ett år till ett annat, därtill med en tydlig trend, då finns det fog för att använda ordet ”onormalt”.

I Ryssland har man såväl värme som skogsbränder, om än inte lika omfattande som i fjol. I USA har man, som tidigare rapporterats om, haft besvärande varmt väder.

Arktis 11 juli 2011. (earthobservatory.nasa.gov) Satellitbilden är en kompositbild, dvs sammansatt av flera olika fotografier, tagen den 11 juli 2001 av NASA.

Vi har i Sverige haft ett och annat lågtryck, medan det över Nordpolen varit ett omfattande högtryck och mestadels klart väder.

Med satelliter har mätt isen med stor noggrannhet sedan 1979. Isens utbredning varierar givetvis från år till år, men det finns en tydlig trend i att ytan minskar i omfattning med tiden.

Septemberisen 1979-2010 (NASA).

Septemberisens utbredning har minskat med omkring tio procent sedan mätningarna med satellit började 1979 (NASA)
Många har frågat sig om ytan år 2008 och 2009 var tecken på att isen höll på att isens utbredning var på väg att återhämta sig. Men det krävs flera år av dels ökad tjocklek/utbredning vintertid, dels inte så kraftig avsmältning sommartid för att isen skall återgå till värden i närheten av de som rådde kring 1979.

Isens utbredning varierar med årstiderna. I mitten av september brukar isen ha sin minsta utbredning. Den tidigare minsta utbredningen inträffade år 2007. I år har det över Arktis varit så pass mycket varmare än normalt att isens utbredning är rekordliten (NASA Earthobservatory).

Arktiska isens utbredning under fram till och med 17 juli 2011 (NASA). Just nu ligger är ytan mindre än för motsvarande tid år 2007!

Temperaturen på 925 hPa (omkring 1000 meter upp i luften) var under juli månad mellan 6 och 8 grader över det för årstiden normala (NASA Earthobservatory).

I samband med att det är mindre is som täcker ytan så omvandlas mer av solljuset till värme. Detta då isen hade reflekterat solljuset medan vattnet, som är mörkare, istället absorberar en större andel av solstrålningen. Det börjar med att det, av smältvatten uppe på isen, utvecklas mindre eller större sjöar på det sammanhängande istäcket.

När det väl har börjat bildats vatten på ytan så absorberar dessa mer solenergi, vattnet blir varmare och sjön blir större.

Bild på tidigare (rött) respektive senare (blått) avsmältning av Arktis. Även om vissa platser 2011 smälte senare än medelvärdet 1979-2011, så var nettoeffekten en avsmältning.

Även vattnet runt isen blir varmare vilket gör att isen kalvar i större omfattning. Även vattnet under isen påverkas och tjockleken på isen har minskat genom åren.

Att istäcket minskar, hänger samman med klimatförändringar och global uppvärmning. Den så kallade ”albedoeffekten” är en återkoppling i klimatsystemet som gör att små förändringar förstärks. Eftersom den fungerar som en förstärkare så kallas den för en ”positiv återkoppling”.

Det finns givetvis även återkopplingar som bromsar förändringar (så kallade ”negativa återkopplingar”).

Det har i den så kallade ”klimatdebatten” länge hävdats att en ökad mängd vattenånga i luften skulle leda till ökad molnbildning som i sin tur skulle stabilisera klimatet och förhindra temperaturstegring*.

Det blev inte så denna sommar över Arktis.

Isarna smälter från år till år. Finns det något som tyder på att den trenden skall förändras?

/Martin

PS. *Om det nu var så att mer moln skulle kyla av klimatet så skulle ju detta medföra att det blev ”normalkallt” igen. Det skulle ju i sin tur medföra att luften inte kunde innehålla så mycket vattenånga/moln. Det skulle ju i sin tur medföra att den avkylande effekten upphörde.

En ökad molnighet skulle möjligen kunna bromsa en klimatförändring. Men den kan inte förhindra eller ”återställa” en klimatsituation.

För övrigt så är klimatsystemet komplext och det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att koppla enskilda händelser till enskilda konsekvenser. Därom inte sagt att vi vare sig inte påverkar klimatet eller att vi inte kan dra några relevanta slutsatser om följderna av vad vi gör.

Klimatet har alltid förändrats. Vi människor påverkar klimatet och därmed även hur det förändras. Klimatet förändras just nu snabbare och på andra sätt än om vi inte hade påverkat klimatet. Vi människor påverkas av följderna. DS.

Att begränsa klimatpåverkan

Det här med miljö- och klimatfrågor är inte enkelt. Och ändå är det väldigt enkelt. Vi människor påverkar, enskilt och gemensamt, vår omgivning på ett sätt som förändrar förutsättningarna dels för våra egna liv, dels för andra organismers liv.

Vi gör saker som på kort sikt ofta gör livet lite lättare och roligare att leva. Men samtidigt har en del av dessa saker en del besvärande bieffekter som försämrar förutsättningarna för kommande liv. En insikt som dessutom börjar sjunka in är att försämringarna är något som sker redan nu, de är inte bara något diffust hot i en avlägsen framtid.

Många saker påverkar klimatet, såväl naturliga som antropogena. Av de antropogena så är koldioxiden den mest inflytelserika, dock inte den enda. Vi har utsläpp av andra växthusgaser, tex metan, lustgas och freoner och vi förändrar jordens albedo, tex genom aerosoler och förändrad markanvändning. Vi har även även saker som vi människor inte kan påverka, tex förändringar av jordens rotation kring solen, solfläckar mm. Människans påverkan på klimatet är nu stort i relation till de faktorer som vi inte kan påverka.

Man måste ta ett systemperspektiv. Om vi skall minska utsläppen av koldioxid med X% så måste vi minska förbränningen av fossilt kol med X%. Det måste i sin tur leda till att vi minskar brytningen av fossilt kol med X%. Det måste faktiskt leda till att vi låter kol vara kvar i marken, trots att det kanske är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna det. Detta eftersom uppehållstiden för växthusgaserna i luften är så lång (tiotals till tusentals år) att det spelar marginell roll om utsläppet sker i år eller om tio eller femtio år.

Man har räknat på hur mycket mer koldioxid vi människor kan släppa ut och fortfarande klara av det så kallade ”2 graders-målet” (vilket inte låter mycket, men som i alla fall resulterar i en havsnivåhöjning gott och väl över fem meter).

Carbon-total.001Historiska utsläpp av kol från olika fossila källor samt framtida projektioner för 75% sannolikhet att inte överskrida 2-gradersmålet.

Det visar sig då att vi måste minska utsläppen av koldioxid med storleksordningen 3-10% per år (för att landa i ett nära samhälle som i princip inte använder fossilt kol alls omkring 2040-2060). Det här visar sig vara ungefär samma struktur på minskning som Peak Oil tvingar oss till avseende bristen på olja.

Man kan roa sig med att fundera på sannolikheten för att detta skall ske. Och då menar jag inte peak oil, utan sannolikheten att människan frivilligt skulle avstå från att bryta fossilt kol och skövla skogar. Personligen tror jag sannolikheten är mycket liten. Detta både eftersom det finns stora ekonomiska och maktstrukturer som lever av att utvinna fossilt kol, dels eftersom vi människor, på kort sikt, får mycket välfärd genom att använda fossilt kol. Det är som att kissa i byxorna men i väldigt mycket större skala.

Det här är världens största dilemma. Det skulle (troligen) bli en ekonomisk och social katastrof om man slutade använda fossilt kol i den takt som vetenskapen säger att vi borde för att slippa problem som havsnivåhöjning, försurning av haven, utslagning av ekosystem, omfattande skogsbränder, vattenbrist, översvämningar mm.
Och det skulle (minst lika troligt) bli nämnda miljöproblem om vi fortsätter använda fossilt kol och skogsskövling i den takt som vi gör idag (och därtill ökar vi takten!).

Det är en stor skillnad mellan att JAG får fördelarna NU och NÅGON ANNAN/JAG får ta de negativa konsekvenserna SENARE. Bland annat därför rullar vi på i samma hjulspår som tidigare.

Jag är inte naiv. Ingen ”räddar klimatet” på egen hand. Men jag kan göra det lättare för andra att dra sina strån till stacken och jag kan undvika att försätta mig i en situation som blir obekväm i framtiden.

Uttrycket ”rädda klimatet” är förlegat. Hade vi velat bibehålla ett någorlunda stabilt klimat så skulle man beslutat sig på 1960 eller 70-talet. (Det fanns om inte annat bra incitament i form av oljekris, men det ”gick över”.) Klimatet förändras nu snabbt. Det minsta man kan begära av mänskligheten är att vi undviker att öka farten.

En väsentlig del av vår samhällsstruktur bygger på att väldigt många skall att kissa i våra gemensamma byxor även i morgon. Men det finns andra sätt att få välfärd, även om det tar lite tid och kan vara såväl roligt som jobbigt att ställa om. Det lönar sig i längden.

Synsättet borde vara: Hur skall vi människor använda den mängden fossilt kol (olja/kol/naturgas) som finns kvar att nyttja? Vare sig den tillgängliga mängden begränsas av hänsyn till vår gemensamma miljö eller för att undvika konsekvenser av resursbrist som till slut uppstår. De allra flesta har ingen aning. Jag tror de resonerar i termer av: ”Det här har man pratat om länge och hittills har det ju gått bra, så det går nog bra i framtiden också.”

Men den sortens prognoser, ”persistens” (”samma i morgon som idag”), har svårt att förutsäga det som verkligen spelar någon roll: Förändringar.

/Martin

Från brand till regn i Los Alamos

Av Martin Hedberg

Förbudet att vistas i och omkring Los Alamos (New Mexiko, USA) hävs nu.

På tisdag eskorterar myndigheterna boende till sina hem i de av bränder härjade skogarna. Eftersläckningsarbetet är inte avslutat och man varnar för att det fortfarande kan blossa upp bränder i området.

På onsdag öppnar Los Alamos National Laboratory igen efter bränderna som härjat i skogarna kring kärnvapenanläggningen.

Det är en yta av 37500 hektar som drabbats av skogsbränderna som startade den 26 juni.

På bilderna från NASA:s Earthobservatory syns det drabbade området.

Släckningen av bränderna har förändrats och ändrat karaktär i samband med att vädret blivit fuktigare och att det bildas regn- och åskskurar.

Åskmolnen skapar såväl kraftiga som växlande vindar. Det gör att bränder kan blossa upp igen samtidigt som brandfronter kan ändra riktning.

Men samtidigt skapar molnen ett välkommet tillskott av regn som givetvis hjälper till att begränsa bränderna.

Som bieffekt har man fått utfärda varningar för översvämningar och jordskred då vissa platser får mycket kraftig nederbörd.

/Martin

Snart helg och mer väder

Av Martin Hedberg

En del moln driver in över landet under torsdagen, men det blir stora luckor i molntäcket. Solinstrålningen gör att temperaturen klättrar upp till mellan 20 och 25 grader i stora delar av Götaland, Svealand och ett tiotal mil  in från Norrlandskusten. I västra halvan av Norrland blir det mer moln, något regn och temperaturen håller sig kring 10-15 grader.

Under fredagen gör sig det Brittiska högtrycket än mer gällande och det blir lätt molnighet och goda solchanser över i stort sett samma områden som på torsdagen. Men nu kommer temperaturen att klättra upp över 25 grader på många platser i Götaland och Svealand. Delar av Norrland berörs åter av regn.

Helgen då? Högtrycket har börjat släppa sitt grepp om Storbritannien. Ett litet delhögtryck svävar iväg österut och ligger under lördagen över Östersjön. Södra Sverige får fortsatt mest torrt väder, även om jag inte vill utesluta något värmeåskväder i Svealand.

Lågtrycken fortsätter att sätta prägel på vädret i Norrland. Om man inte gillar regn så kan det ju alltid vara en (klen) tröst att det mesta av nederbörden faller av på den norska sidan.

Till söndagen ser högtrycket ut att kunna expanera även över södra och norra Norrland.

I samband med torrt väder ökar riskerna för bränder. För de närmaste dagarna gäller det då främst i Götaland och Svealand.

/Martin

Valborgsvädret

Av Martin Hedberg

Högtryck över Nordnorge och lågtryck över Medelhavet. Regn på många platser i Europa, men bara lättare stänk i Skandinavien.

Här hemma får vi klart väder eller växlande molnighet. Det kan som sagt var komma lite lättare regn, störst sannolikhet i Norrbotten, men för Sverige som helhet kommer det att vara övervägande uppehållsväder.

Vindar? Det drar lite från nordost, men det handlar om svaga till måttliga vindar. Kall pålandsvind längs med norrlandskusten.

Temperaturer? På dagen omkring eller strax över 15 grader i Götaland och Svealand, 5-10 i fjällkedjan och omkring 10 i Norrland öster om fjällkedjan. På kvällen betydligt svalare.

Värt att tänka på vid Valborgsfirande är att risken för bränder är stor. Detta då nederbörden lyst med sin frånvaro en längre tid. Ta det försiktigt och beakta brandmyndigheters föreskrifter.

/Martin

Divergerande modeller

Av Martin Hedberg

Modellerna divergerar, dvs olika modeller ger olika svar på hur vädret kommande dagar skall utveckla sig.

En del visar på fortsatt högtrycksdominerat väder, dvs torrt och soligt kommande vecka. Andra beräknar att högtrycket skall brytas ner omkring den 1 maj. Samt att det därefter kommer en period (2-5 maj) med ostadigt väder, dvs moln, regn och temperaturer strax under det för årstiden normala.

Hur som helst så har det varit soligt, varmt och torrt en längre tid nu. Det är på sin plats med lite regn, både för växterna som gror och för att minska riskerna för bränder.

/Martin

Bränder i Mexiko och USA/Texas

Av Martin Hedberg

Bränder har härjat i norra Mexiko sedan 23 mars. Det är glest befolkade områden i bergen i norra Mexiko. Delstaten heter Coahuila och gränsar till USA/Texas i norr.

Enligt Mexikos National Forestry Commission så har minst 17.000 hektar brunnit ned.

Skogsbrände i Mexiko. (Foto: NASA Earthobservatory)

Skogsbränderna har klassats som nationell katastrof och man har begärt internationell hjälp för att bekämpa bränderna.

Skogsbränder har även uppstått i Texas, troligen till följd av bränderna i Mexiko.

Skogsbrände i Texas. (Foto: NASA Earthobservatory)

Både i Mexiko och i Texas är vegetation och marker extremt torra, det är låg luftfuktighet och kraftiga vindar. Allt gynnar spridningen av bränderna.

I Texas har man givit namn till bränderna: The Killough fire (4 250 hektar), The Swenson fire (29 000 hektar) och the Rock House Fire (24 000 hektar) skog. Ett trettiotal hem har brunnit ner.

/Martin

PS. En hektar är 100×100 meter, dvs 10 000 kvadratmeter. DS.