Tag - bränder

USA har torka i väster och skyfall i öster

Torka , och skyfall

Just nu pågår en extrem väderkontrast i USA. Samtidigt som delstater i väster har svår torka och skogsbränder så har delstater i sydöst drabbats av tromber som skördat dödsoffer och skyfall av aldrig tidigare skådat slag.

Under de senaste två dygnen har det kommit närmare 520 mm, dvs en halvmeter!, regn i Pensacola i Florida. Det är en 100 till 200-års händelse, dvs något tämligen ovanligt. Det är också den kraftigaste nederbörden man har mätt upp någonsin under de 134 år som platsen haft väderobservationer. 

Men det var tyvärr inget unikt. Många andra platser har noterat kraftig nederbörd och veckorna innan har också varit blöta med 2-600% mer nederbörd än normalt.

Kraftiga skyfall i sydöstra USA.Bild 1  – Uppskattning a nederbörd med hjälp av radar mellan 20.48 CDT måndag 28 April till 0920 AM CDT Onsdag 30 April. Enhet: inch. (1 inch = 2,54 cm). Källa: 

Samtidigt är det varmt och torrt i Kalifornien. Los Angeles noterar temperaturer som är tio grader högre än normalt för årstiden. Våren gjorde officiell entré för en dryg månad sedan, men man har redan nu noterat temperaturer på över 30 grader.

Torka i västerBild 2. Torka, grafik från United States Drought Monitor

Som ni ser på kartan från National Weather Service så är det omfattande områden som har ”Extrem till Exceptionell torka”, både på kort och lång sikt.

Det gör att årets säsong för skogsbränder har kickstartat. Skolor har hållits stängda och brandmän kämpar mot eldar och elementen för att begränsa skadorna.

Skogsbrandssäsongen har bara börjat i Kalifornien, men den har börjat med svåra förhållanden och det kommer att bli värre i takt med att det blir ännu varmare och att nederbörden uteblir.

Jordbruket tar också stryk. Direkta och indirekta kostnader beräknas redan uppgå till 7,48 miljarder dollar (ca 50 miljarder kronor), över 300.000 hektar jordbruksmark går inte att bruka och 20.000 jobb beräknas förloras.

Ovanpå detta så visar en avhandling från Utah att det extrema vädret som drabbar nationen har kopplingar till människans påverkan på klimatet.

Jag är generellt kritisk till direkta länkar mellan enskilda händelser, men de har en intressant aspekt: Forskare pekade för ett decennium ut att avsmältning av Arktisk is kunde leda till förändringar av jetvindarna och lufttrycksmönster. Man får ett omfattande högtryck i väster och ett lågtryck i öster. Det leder till torka i väster, nederbörd i öster och kraftiga kalluftsutbrott över de inre delarna av USA. Precis vad som har skett.

Väderprognoserna indikerar att det kommer att fortsätta vara torrt i väster och blött i öster. Räkna med ytterligare konsekvenser, kostnader och dramatik.

Det som tidigare var osannolikt har blivit mer sannolikt. Riskbilden förändras.

/Martin

Fortsatt högtryck

Det ligger ett stort högtryck över Skandinavien. Och det kommer att ligga kvar även kommande dagar.

Det ger fortsatt torrt väder med allt vad det innebär. Det blir mycket sol. Många ger sig ut för att sola. Andra tänker att man kan harva, att solvärmen börjar leverera energi på allvar, eller att faran för gräsbränder ökar.

Hur som helst så har vi mest torrt väder att vänta kommande vecka i Skandinavien. en del mindre regnområden drar in över Götaland och Lapplandsfjällen, men annars blir det torrt väder.

Högtrycket gör att svalare luft tvingas in över Finland, men i Sverige och Norge blir det förhållandevis varmt om dagarna. -Även om temperaturen sjunker något under onsdag och torsdag.

/Martin

Högtryck med sol och mest uppehåll

Kommande dagar etableras ett högtryck över Skandinavien. Det ger mestadels, men inte bara, klart väder. Solen kommer att visa sig en hel del.

Men det klara vädret gör även att det blir stora svängningar i temperaturen mellan dag och natt. De flesta orter, även i södra Sverige, bör räkna med att det kan vara frost om nätter och tidiga mornar. Lokala dimmor kan även förekomma. Men om dagen så stiger temperaturerna och de eventuella dimmorna lättar.

Högtrycket gör också att nederbörden lyser med sin frånvaro. Faran för gräsbränder ökar i snöfria områden.

Jorå, det finns fortfarande snö. Norrbotten, Västerbotten utom kustlandskapet, Jämtlands län och norra Dalarna har alltifrån någon decimeter till en meter (det senare i Lapplandsfjällen). Det finns med andra och skidåkning när den, som många anser, är som bäst: under vårvintern. Snö, lagom kallt, allt längre dagar och sol.

/Martin

”Bakslag” istället för vinter

Många skulle nog kalla det för vinter när snön ligger vit utanför fönstret. Men eftersom det redan har blivit vår så kan det inte bli vinter förrän det varit sommar, eller i alla fall höst, igen.

85% av Sveriges yta har fått vår och därför kallas nu snön och minusgraderna för ”bakslag”. Jag tycker det är lite förment negativt. Det är mars månad, det snöar/solen skiner och det är ett par minusrader. Vad är det för bakslag med det?

Bakslag är i mina öron en motgång, men bara för att många (till slut de flesta?) uppskattar att våren följer på vintern, så betyder inte det att vinter är ett mörker som skall motas bort. Jo här förstår jag att det finns många som anser just det. Men om man nu drar sig till minnes att i pratar om Skandinavien och att vi har såväl ett växlingsrikt väder som fyra årstider (och har haft så i ett par tusen år) så får man tugga i sig att vintern är en del av den naturliga situationen på våra breddgrader.

Men okay, bara för att vintern i allra högsta grad är naturlig så behöver man inte uppskatta den. Kruxet är när en myndighet, SMHI, eller för den delen en yrkeskår, meteorologer, lägger in värderingar i det som bör var neutralt.

Meteorologer skall vara objektiva, inte lägga in värderingar, i sitt yrke. Jag kan tillåta mig att göra undantag från detta när vädret ställer till med uppenbara problem i samhället, typ vid stora översvämningar, orkaner, skogsbränder, torka och liknande. Men två minusgrader och ett par centimeter snö? -Nej.

Däremot kan jag än en gång konstatera att aprilvädret var tidigt i år.

Hoppas att alla trafikanter på vägarna har vinterdäck när det nu råder vinterförhållanden. Ni som var tidiga att byta (jag håller med om att det var frestande för någon vecka sedan), skall låta bilen stå eftersom det nu råder ”bakslag”. Det är mer vinter än den vinter vi inte hade innan det blev vår.

/Martin

Räkna med regn

Av Martin Hedberg

Det har väl inte undgått någon att vädret ändrat karaktär de senaste dagarna. Temperaturen har sjunkit ca fem grader och regnet inte bara hänger i luften, det kommer en del på marken också.

Även nu i helgen fortsätter det ostadiga vädret, i synnerhet kommer det att vara blött under söndagen.

Under lördagen väntar jag regn främst i södra Norrland och i västra Götaland. Det är inte så att det kommer att vara uppehåll hela tiden i övriga Sverige, men i alla fall inte lika stor sannolikhet för regn. Temperaturerna håller sig i Götaland och Svealand på dryga 20 grader. Norrland får mellan 15 och 20 grader.

Under kvällen och natten mattas regnandet av något.

Men under söndagen tar det fart igen. Då blir det regn i större delen av Götaland, Svealand och södra Norrland. Även Lapplandsfjällen får ett par millimeter. Till söndag kväll mattas regnet av med början i Götaland.

Det ostadiga vädret fortsätter under nästa vecka. Inte regn varje dag på alla platser, men i alla fall mer regn och moln än sol.

Det är ett tag kvar, men som det ser ut just nu så har Sommaren har haft sin peak. Vi har sluppit vattenbrist, torka och omfattande skogsbränder i Sverige. Det har varit en del översvämningar och blixtnedslag, men många orter har också satt solrekord utan att det för den skull varit besvärande varmt. Det känns som ett okay smörgårsbord.

Och det finns en del kvar att hämta. När jag skriver ”Räkna med regn” som rubrik så riskerar jag att slå an en ton av att det bara kommer att regna. Det är som ni säkert förstår inte så. Just nu skiner solen utanför mitt fönster och det blir ett par soltimmar till under helgen och i nästa vecka. Men jag kommer inte att behöva vattna i trädgården.

/Martin

Högtryck med lagom regn

Av Martin Hedberg

Vädret på våra breddgrader präglas vanligen av vandrande lågtryck. De rullar in från Atlanten och fortsätter sedan österut.

Men denna sommar så är det istället högtryck som präglar vädret. Men inte bara stekheta högtryck (som tex orsakade värmeböljan i Europa med tusentals dödsfall år 2003 eller skogsbränderna och missväxten i Ryssland år 2010). Nej nu har vi typiskt svenska ”lagom-högtryck”: Det är soligt och hyfsat varmt, men ändå kommer det en del regn. Dock inte för mycket. 🙂

Det är fantastiskt och värt att uppmärksammas. Jovisst går det att finna ställen som har fått både för mycket värme/torka respektive för mycket regn. Men på det hela taget är det väl en vädermässigt bra sommar?

Och nuvarande högtryck, som alltså inte är för kraftigt, rör sig nu sakta åt nordost. Det gör att molnen skingras i Norrbotten. Stora delar av landet, från norr till söder, får därmed rätt så vackert väder idag måndag.

I morgon tisdag kommer ett nytt regnområde in över Västkusten. Det rör sig norrut över landet (mest regn i de västra landskapen) under tisdag och onsdag och efterföljs av ännu ett svagt högtryck.

Är inte det rätt perfekt?

Får man önska så vill man väl inte bara ha sol och värme? Vi, och naturen, behöver både lite svalka och vatten då och då. De flesta skriver nog under på att det är mer okay med regn om nätterna än om dagarna. Hur det blir med det beror lite på var man bor, men på det hela taget så bör det i det närmaste jämna ut sig när nederbörden kommer i form av passerande fronter. Då blir det också relativt jämt fördelat över ytan.

Annat är det med regnskurar. De uppträder koncentrerat till eftermiddagarna och de medför att det faller rätt mycket på bergränsade ytor. Förvisso kan de vara en välkommen svalka om dagen, men får man välja så är det bättre med regn från fronter än från Cumulunimbusmoln (dvs regnskurar).

Nu har det ju faktiskt varit ett par tillfällen med såväl kraftigt regn som talrika blixtnedslag denna sommar. Det är själva essensen av Cumulunimbusmolnen (eller ”Cb” som vi också kallar dem). Ingen regel utan undantag.

Men ordet ”lagom” dyker i alla fall upp när jag funderar på hur det svenska sommarvädret har varit. De flesta borde ha fått en del av vad de vill ha och ingen borde vara missnöjd över något som inte blivit eller varit för mycket av. Det är nästan så man misstänker att någon svensk myndighet lyckats styra upp i alla fall vädret. 🙂

/Martin

Det avgör framtida klimat

Av Martin Hedberg

Vanligen brukar man säga att klimatet är statistik på väder. Tex hur ofta det regnar, medeltemperaturen, vindar, hur ofta och stora olika extremvärden är osv.

Men om man inte vet något om vädret om ett år, hur an man då säga något om klimatet om tio år?

Jo, det som styr vädret är alla intrikata och komplicerade relationer i naturen. Från hur mycket solenergi som kommer till planeten till plankton till havsströmmar, glaciärer, pollen, sandstormar, växthusgaser, skogsbränder, jetvindar och allt annat som utgör det biologiska, kemiska, fysikaliska och geologiska system vi lever i.

Men man kan även titta på klimatet ur en annan, mer övergripande, synvinkel. Genom att jämföra hur mycket energi som kommer in till planeten med hur mycket som lämnar den så får man en bild av nettoskillnaden. Och den skillnaden, om det är någon, blir kvar på planeten och manifesteras på något av de sätt som energi kan beskrivas (värme, rörelse, kemiska bindningar…). Detta sammanfattas i något som kallas ”strålningsbalans”.

Om det netto blir kvar energi på planeten så kommer det att märkas i vädret. Det blir, i medeltal, varmare, blåsigare osv. Det måste inte bli det på alla platser hela tiden, men just i medeltal. Summan av alla förändringar utgör skillnaden i energi.

Det som avgör framtida klimatet är främst hur olika så kallade ”forcings” utvecklas. Dessa ”forcings”, eller krafter, driver strålningsbalansen. Kommer planeten att stråla ut energi mer energi än den tar emot eller tvärtom? Eller är det lika? De nu viktigaste ”forcings” utgörs av växthusgaser och aerosoler. Det här gör att man kan säga något om klimatet om tio och hundra år, trots att man inte vet hur vädret blir nästa sommar.

Mer växthusgaser gör att mindre energi strålar ut i rymden, dvs planeten blir varmare. (inkommande strålning påverkas bara i begränsad utsträckning eftersom växthusgaserna har ett fönster, är mer eller mindre genomskinliga, för det synliga ljuset där den mesta av solenergin är).  Och hittills har vi människor kraftigt ökat halten växthusgaser i atmosfären. Inte mycket tyder på att vi kommer att minska halten.

Aerosoler, eller partiklar, kan såväl värma som kyla. De påverkar såväl inkommande strålning som utgående. Aerosolerna är en joker. De kan utgöra kondensationskärnor som gör att det bildas mer moln. Detta kan i sin tur göra att det såväl regnar mer som mindre. Spontant tycker man kanske att mer moln borde ge mer regn, men många små molndroppar kan verka hämmande på bildandet av regn, tex kan de hindra solinstrålningen så att det inte bildas konvektion och regnskurar. Men på andra platser kan de vara det som gör att det faktiskt faller ut regn/snö.

Aerosolerna påverkar själva även strålningen. De kan vara vita och reflektera ljus eller mörka och absorbera. De ligger på olika nivåer i atmosfären. De är stora och de är små. Vissa absorberar vatten, andra stöter bort vatten. De påverkar förutom strålningen även såväl våra egen som djurs hälsa. De påverkar även växters tillväxtförmåga.

Hastigheten på klimatförändringarna beror även på hur olika former av återkopplingar (”feedbacks”) i naturen utvecklas. Det gäller såväl glaciärer som utsläpp av metan och koldioxid från naturen själv, tex från töande permafrost och metanhydrater (metan infruset i iskristaller på havsbotten) i havet. Även utsläpp av koldioxid från ett allt varmare hav påverkar halten koldioxid i luften.

Från att ha varit en fråga om hur vi skall minska våra individuella utsläpp, bli effektivare mm, så kommer fokus alltmer att handla om hur vi skall anpassa oss till klimatet som förändras.

Missförstå mig inte, många beslutsfattare har på goda grunder ambitioner att minska utsläppen. Men det var länge sedan som sådana åtgärder skulle kunnat medföra att vi undvek stora klimatförändringar utöver de naturliga som hela tiden pågår. Vi människor har sparkat igång stora processer som kommer att förändra planeten Jorden, och livet på Jorden, i grunden. Sett til våra dagliga liv kan det tyckas gå långsamt, men geologiskt är det en explosion vi bevittnar.

Parallellt med att minska utsläppen pågår ett omfattande arbete med att räkna på olika konsekvensscenarier och hur vi kan/bör förhålla oss till de risker som de medför. Det får konsekvenser på allt ifrån energisystem till livsmedelsförsörjning, extremväder, infrastruktur och försäkringar. mm.

/Martin

Få högsommardagar i år

Stockholm

 (TT)

Den riktiga sommarvärmen ville aldrig infinna sig i år. Dagarna med högsommarvärme – med en temperatur på minst 25 grader – var ovanligt få, men regnskurarna desto fler.

Det har varit ett stort och långvarigt högtryck över Sydeuropa, det har pressat in lågtryck och regnområden över oss i Skandinavien och det har lett till lägre temperaturer och mer regn, säger Martin Hedberg, meteorolog på vädersajten klart.se.

Siffror från SMHI som Dagens Nyheter tagit del av visar att de dagar när temperaturen låg över 25 grader var få mellan 1 juni och 19 augusti i år. Stockholm hade 6 högsommardagar jämfört med 28 samma period förra året. Göteborg hade 5 jämfört med 19, medan Malmö däremot hade 9 mot 7 året innan.

Sommaren har också varit ovanligt regnig. Hinshult i östra Småland fick till exempel 163 millimeter regn på ett dygn, och för Stockholm var juni den blötaste som registrerats sedan nederbörden började mätas 1786.

Men tittar man på medeltemperatur och -nederbörd har juli varit ovanligt vanligt i år enligt Martin Hedberg, och någon dålig sommar vill han inte prata om.

Mitt intryck är att många tycker att det har varit en jättebra sommar, det har inte varit för varmt, man har inte behövt vattna, elpriset är lågt för att vattenmagasinen är fulla, inga skogsbränder, inga problem med grundvatten eller algblomning, det går att göra en lång lista på saker som är bra.

Karin Hållsten/TT

Extremväder, en regnig sommar och global uppvärmning

Climate dice

Av Martin Hedberg

Kan man blanda en kall och regnig sommar med global uppvärmning?

Samtidigt som vi i Sverige har haft en regnig och i vissa avseenden sval sommar så har det slagits värmerekord på många andra platser runt om på Jorden. Ändå har media inte lyckats beskriva det nyckfulla vädret i relation till de pågående klimatförändringarna.

I USA har den extrema värmen och bristen på vatten fått allt fler att fråga sig om det trots allt inte ligger något i forskarnas enträgna talande om global uppvärmning. Detta i ett land som präglas av såväl några av de mest framstående klimatforskarna som beslutsfattare som förnekar vetenskapliga resultat.

Här i Sverige har vi under flera år haft en betydligt mer öppen och ödmjuk hållning till klimatfrågorna. Men trots att det ofta poängterats att det är skillnader mellan väder och klimat så har den ”usla” svenska sommaren gjort att en och annan kanske tvivlar på att det pågår en global uppvärmning med klimatförändringar som följd. ”Det skulle ju bli varmare, hur kan det då vara så kall sommar?”.

Och låt vara att medeltemperaturen stiger, men hur är det med förekomsten av extremvärme? Har de situationerna blivit vanligare eller är det bara allmänheten och media som har fått ökade möjligheter att sprida nyheter från världens alla hörn?

Bild 1. Det har blivit varmare, i synnerhet de senaste 40 åren. Men har vädret blivit mer extremt? Från NASA.

Det förefaller osannolikt att allmänheten skulle kräva minskade utsläpp av växthusgaser om man dels inte ser tydliga orsakssammanhang och dels inte upplever konsekvenserna som skrämmande nog för att vilka undvika. Det är också tydligt att vi människor tar till oss av fakta främst när vi kan verifiera dem med egna observationer, helst upplevelsebaserade.

Men kan man verkligen koppla enskilda händelser och extremväder som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor till klimatförändringarna? Frågan har ställts många gånger i media och så gott som konsekvent har forskare och andra experter svarat något i stil med ”…man kan inte koppla en enskild händelse till klimatförändringarna…”

Men hur blir det om det dyker upp väldigt många enskilda händelser? Kan inte de kopplas till klimatförändringar? Jo de kan det, men den frågan får sällan forskaren och experten i media, för där behandlas enskilda händelser som enskilda händelser, inte som delar i ett sammanhang.

Bild 2. Normalfördelning av temperaturavvikelser för juni-juli-augusti landmassan på norra halvklotet relativt medelvärdet mellan 1951-1981. I denna sammanställning visar det sig att 50-, 60- och 70 talet hade i stort sett samma fördelning av temperaturer (även illustrerat med svart linje). Men under 80-, 90- och 00-talet har det skett en förändring av fördelningen av temperaturer. Det som på 1950-70-talet var osannolikt varmt har nu blivit betydligt mer sannolikt. Kurvorna har också blivit mer tillplattade, det är fortfarande inte osannolikt med kalla somrar, trots att förekomsten av de varma har blivit väsentligt vanligare. Från Hansen et al 2012.

Men när man sammanställer enskilda händelser i ett sammanhang, t.ex. alla temperaturer i form av temperaturavvikelser från ett medelvärde i ett diagram (se bild 2) så framträder en tydlig förändring. Det som var osannolikt i fråga om värmeböljor på 1950-, 60- och 70-talet har nu blivit betydligt mer sannolikt!

Hela intervallet av temperaturer har skiftat till höger, dvs till det varmare. Vi har tidigare talat om att jordens medeltemperatur stiger, men här ser vi mer konkret vad det kan innebära. I diagrammet visas hur medeltemperaturen för juni-juli-augusti för norra halvklotets landmassa har varit i relation till tidigare år. Man jämför block om 11 år (t.ex. 2001-2011) med varandra. Som synes så var det relativt lika under 1951-1981, men därefter blir det varmare.

Normalfördelningskurvan kan ses som en beskrivning av sannolikheter för att sommarens temperaturer skall avvika från medelvärdet. Det som tidigare var behäftat med liten sannolikhet, t.ex. 3 grader varmare än normalt, har på 2000-talet blivit om inte vanligt så i alla fall betydligt mer sannolikt.

Bild 3. Principdiagram över normalfördelning och standardavvikelse. Från Wikipedia.

I statistiska sammanhang har man definierat begreppet standardavvikelse (σ). Den är ett mått på hur mycket de enskilda värdena i en population avviker från medelvärdet (μ). Inom +/-1 standardavvikelse finner man 68,2% av de enskilda fallen. Det kan även beskrivas som att det är 68,2% sannolikhet att ett slumpvis tal i hela mätserien faller inom en standardavvikelse.

Som synes i bild 3 så minskar sannolikheten för händelser med ökad standardavvikelse. Sannolikheten för att något skall vara över (eller under) tre standardavvikelser (3σ) i en normalfördelning är 0,13%. Dvs om klimatet hade varit normalt (i det här fallet definierat som det var under perioden 1951-1981) så skulle bara 0,13% av alla mätstationer över norra halvklotet registrera den typen av extremvärme.

Men eftersom normalfördelningen har förskjutits sedan 80-talet (se bild 2 igen) så har det som tidigare var tänkbart men ovanligt (temperaturer över 3σ) ökat i sannolikhet från 0,13% till omkring 10% sannolikhet! Sannolikheter för värmeböljor har alltså ökat från några promille till ca tio procent.

Det är därför inte förvånande att det varit flera omfattande värmeböljor och torrperioder de senaste åren. T.ex. Europa 2003, Ryssland 2010, Mexico och södra USA 2011 samt USA 2012.

I media har anledningen till dessa värmeböljor ofta varit i form av väderförklaringar: ”blockerande högtryck…”, ”kraftig La Niña…” ”sydliga vindar” osv. Det må stämma ur ett meteorologiskt perspektiv, men anledningen till att värmeböljorna blir så kraftiga, uppträder så ofta, täcker så stora områden och varar så länge är beroende av att klimatet har förändrats. Det har blivit varmare och normalfördelningskurvan över temperaturer har förändrats.

Bild 4a och b. Det har skett en omfördelning av vad som är vanligt. De tre ytorna med blå, vit och röd färg i bild 4a är alla lika stora och representerar 33,3% av temperaturmätningarnas avvikelse från medelvärdet under juni-aug 1951-1980 för norra halvklotet. I bilden till vänster (4b) syns hur antalet varma sommardagar (rött) har ökat markant om man jämför 2001-2011 med 1951-1980. Därtill har det börjat uppträda situationer med extrem värme (mörkrött) vilket var mycket sällan förekommande tidigare. Från Hansen et al 2012.

Normalfördelningskurvan har också blivit mer ”tillplattad”. Sannolikheten för ”kallare än normalt” har förvisso minskat, men den har inte minskat lika mycket som ”mycket varmare än normalt” har ökat. Man skall därför inte vara förvånad om det dyker upp en säsong med kallare väder som t.ex. den svenska sommaren 2012.

Klimatförändringarna har hittills medfört att sannolikheten för en sommar som är kallare än normalt har minskat från 33% till ca 15%. Sannolikheten för att sommaren skall bli varmare än normalt har ökat från 33 till ca 50%. Och/men mest skrämmande av allt är att sannolikheten för extremt varma somrar har ökat från blygsamma 0,13% till storleksordningen 10%.

Vårt klimat uppvisar nu mer extremer än det gjorde för bara en generation sedan!

Ovanstående resonemang leder inte bara till slutsatsen att sannolikheten för att värmeböljor skall uppstå har ökat. Den är ett krasst konstaterande av att det redan har skett ett större antal värmeböljor, såväl som vanliga varma dagar, än för en generation sedan.

Och klimatet kommer att fortsätta att förändras i samma riktning som hittills. Det blir varmare och sannolikheten för extrem värme kommer att öka. Detta beroende på att planetens energibudget är ur balans. Planeten strålar inte ut lika mycket energi som vi tar emot. Det leder till en ackumulation av energi vilket i sin tur leder till att temperaturerna stiger.

Bli inte förvånad om det oftare än förr blir missväxt, skogsbränder och sinande vattenreservoarerna. På global skala. Det händer redan i större utsträckning än det hade gjort om det inte var för den globala uppvärmningen vi nu bevittnar. Och klimatet har inte kommit för att stanna, det fortsätter att förändras -åt det varma hållet.

/Martin

PS. Till uppvärmningen hör även att det hydrologiska kretsloppet, dvs avdunstning och nederbörd, ökar. Det betyder i korta drag att vi även kan förvänta oss att det blir torrare på en del ställen och blötare på andra. DS.

Värmebölja i USA, bra väder i Sverige

Nu kommer allt fler rapporter om väderrelaterade katastroftillstånd i USA. Dels har man svåra skogsbränder, dels har man en omfattande värmebölja.

USA:s nationella vädertjänst NWS skriver på sin hemsida att:

”In addition to the skyrocketing temperatures, areas across the eastern U.S. will also experience air quality impacts as the heatwave continues. Several areas are already alerting residents who are sensitive to pollutants, such as children, the elderly and people with respiratory or cardiac issues. Prolonged exposure to the elements is also cautioned for people engaged in strenuous outdoor activities…”

Nedanstående grafik visar förväntade temperaturer under dagen idag fredag den 29 juni. 100 grader Fahrenheit, det röda på kartan, motsvarar 38 grader Celsius.

Samtidigt på en annan plats på jorden, nämligen här hemma i Sverige, frågar sig många ”när kommer sommaren?” och rubriksättarna på kvällstidningarna bara längtar efter att få berätta när ”värmen äntligen kommer”.

Låt er inte luras av färgerna på kartorna! Vi har olika färgskalor. Det vi markerar med orange (20 grader) på Sverigekartan nedan, det motsvaras av det gröna (68 Farenheit) på den amerikanska kartan här ovan.

Har vi verkligen så dåligt väder i Sverige? Okay, dagstemperaturerna når nätt och jämt över 20 grader och det har slagits regnrekord. Men skall vi tycka synd om oss själva?

Temperaturprognos för fredag 29 juni och lördag 30 juni kl 14.

Det behövs bara lite fantasi för att förstå att det kanske inte är vi som har den sämsta sommaren i år.

Det kanske till och med är så att vi har en riktigt bra sommar. I alla fall lär det finnas ett rätt många människor i USA som är avundsjuka på vårt svenska sommarväder som det ser ut just nu.

Till helgen blir det ett par grader varmare, omkring 25 i östra Svealand och Götaland, samt 15-20 grader i övriga landet. Det har regnat, vi har bra med grundvatten, skogarna är gröna och de brinner inte. Vattenmagasinen är fyllda och elpriset är lågt. Semestern kan börja.

Njut av den svenska sommaren.

/Martin