Tag - Allmänt

Lite om mycket snö 3

Hej.

I föregående bloggar har jag skrivit om det svenska snödjupsrekordet på 372 cm i Kopparåsen, ca 20 km öster om Riksgränsen. Noteringen från den 28 februari 1926 är visserligen officiell men det finns anledning misstänka att värdet är något överdrivet. Man tror att det stora snödjupet också innehåller snö som blåst ner från den omgivande högre terrängen.

Om man då ser på mera realistiska maximala snödjupsvärden toppar Leipikvattnet i nordligaste Jämtland med 278 cm  från februari 1989 och Katterjåkk i Riksgränsenfjällen med 265 cm i mars 1993. Det senare värdet kom då man på två dygn fick 91 cm och slog då det tidigare rekordet på 262 cm från april 1905 i Riksgränsen.

När det talas om snödjup måste man naturligtvis också nämna förhållandena på glaciären i Kebnekaisemassivet där glaciologer uppskattat snödjup på upp till nära 5-6 meter.

Hälsningar, John

Mildväder skapar problem för störtlopp

Martin säger:

De tredje och sista ordinarie träninspasset på fredagen för männens störtlopp fick ställas in på grund av vädret. Det var regn och snöblandat regn i kombination med moln som satte käppar i hjulen. Men man lyckades ordna ett förkortat träningspass vilket gjorde att man uppfyllt de formella kraven som krävs för att genomföra tävlingen idag lördag.

Den inledande störtloppestävlingen för männen ser dock ut att få ställas in på grund av… vädret.

Damernas kombinationstävling på söndag skjuts upp eftersom man inte kan genomföra träningsåken idag lördag. Även detta på grund av vädret.

/Martin

OS Väder

Martin säger:

Så där ja. Nu drar OS i Vancouver/Whistler igång. Många rapporterar om sportresultaten. Vi bevakar så klart vädret.

Den gågna vintern har ju präglats av massor av kyla och snö här hemma och i USA. Men i Kanada har det varit tvärt om. Lite snö och desto mer värme och regn. Lite trist om man skall arrangera vinter-OS. Men man har garderat genom snökanoner och att transportera snö från andra platser.

Nere i själva Vancouver är det flera plusgrader, men det är inget annat att vänta. Staden ligger vid havet i havsnivå och vädret är därefter. Här genomförs inomhussporterna.

Nära Vancouver, men uppe i bergen ligger Cypress Mountain. Närheten till havet gör att vädret är fuktigt och nyckfullt. Freestyle och snowboard står på schemat. Just nu och kommande dagar blir det noll eller ett par plusgrader och regn/snöblandat regn.

Längre norrut, tio mil från havet, ligger Whistler. Höga berg och djupa dalar gör att vädret kan skifta snabbt. Kraftigt snöfall och starka vindar kan blandas med solsken och vindstilla. Karaktäristiskt för alpin miljö. Just nu och till helgen ungefär samma väder som i Vancouver: Noll eller någon plusgrad och snö/snöblandat regn. Idag också blåsigt.

/Martin

Lite om mycket snö 2

I min förra blogg nämnde jag att svenska snödjupsrekordet var 327 cm, uppmätt på SMHI:s väderstation i Kopparåsen den 28 februari 1926. Så här är storyn om detta värde.

I Kopparåsen, som ligger mellan Abisko och Riksgränsen, föll första snön den vintern den 3 oktober 1925. Det snöade sedan mycket de följande veckorna och redan den 22 oktober hade man ett imponerande snödjup på 168 cm.

Sedan blev det inte så mycket mera snö under en nederbördsfattig november och i slutet av månaden hade man 190 cm. I december kom en snörik period och på nyårsafton var snödjupet 261 cm.

Efter en lugn januari kom några rejäla snöoväder i februari. Norrlandskusten drabbades den 4 av en våldsam snöstorm med meterhöga drivor och utanför Sundsvall frös tre fartyg fast i isen. I samband med andra kraftiga snöfall uppmättes den 17 i Kopparåsen 319 cm, som ökade till 327 den 28.

Sedan slutade mätningarna! Möjligen upphörde väderstationen att rapportera till SMHI eller så flyttade observatören. Man vet inte vad som hände!

Troligen hade rekordet blivit ännu större om mätningarna fortsatt eftersom det kom mera snö under mars månad. Normalt sett brukar snödjupen i Rikgränsenfjällen kulminera omkring månadsskiftet mars-april.

Fortsättning följer i nästa blogg.

Hälsningar John.

Lite om mycket snö 1

Hela landet är snötäckt och det talas mycket om snödjup för närvarande.

På sina håll får man gå många år tillbaka för att hitta lika stora snödjup. Det lär också bli mer eftersom en kall januari oftast följs av en kall februari.

Här är lite statistik på de maximala snödjupen runt om i landet under de senaste 100 åren. På SMHI:s observationsstationer sker mätningen där snön fallit jämnt, alltså utan nämnvärd drivbildning.

I Götaland ligger de största snödjupen från 70-80 cm till en bit över 100 cm. I topp är Ödskölt i Dalsland med 146 cm från 27 mars 1951.

Svealand har allmänt mellan 100 och 150 cm som högst och ännu något mer i de västra höglänta delarna. Allra mest i värmländska Blåbärskullen med 180 cm den 28-29 mars 1951, alltså samtidigt som toppnoteringen i Dalsland.

I Norrland är det på de flesta håll mellan 150 och 200 cm och i fjällen upp mot 300 cm.

Rekordet för hela landet har Kopparåsen i allra nordligaste Lappland med 327 cm från 28 februari 1926. Mer om detta i nästa blogg.

Trevlig helg önskar John.

Hur mycket optimering skall man tåla?

Vi har alla läst om problem med inställda tåg och flyg, mm. Förmodligen har även ni läser drabbats av problem med trafik, elavbrott, oplogade gator och trottoarer och annat i spåren av den mest normala vintern vi haft på tio år.

Till våren kommer man att summera kostnaderna för alla extraordinära snöskottningar, röjning av istappar och snö från taken mm. Det kommer säkerligen (har nog redan) att spränga kommuners och fastighetsbolags budgetar för snöhantering.

Nej, nu skall jag inte fråga om det var bättre, mer snö eller mindre gnäll förr. Min fråga gäller anpassning: Det här är kanske något man får ta? Det är lätt att gnälla på Banverket, men ärligt talat: Om det snöar, mycket hur snabb är du själv på att skotta din garageuppfart? Om det frusit vatten i dörrlåset till bilen, hur snabb är du att låsa upp dörren (fjärrlåset fungerar inte för batteriet är tog slut i kylan)?

En vis man sade en gång: ”Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.”

Vårt samhälle är mycket mer trimmat, optimerat och effektivt än vad samhället var för 25, 50 och 150 år sedan. Vi kan göra mycket mer idag och har mycket större förväntningar på vad samhället skall göra för oss.

Men när det kommer lite grus snö i maskineriet… då stannar det!

När jag var liten så byggde min pappa en liten radiomottagare åt mig. Den klarade sig helt utan batterier: Mottagaren var på mellanvåg och effekten räckte för att driva ett par små hörlurar. Kruxet var att det bara var P1 i mono (som jag i och för sig uppskattar mer idag), men ingen musik. Men den fungerade. Alltid.

Igår tappade jag min mp3-spelare i blötsnön. Den slutade omedelbart att fungera! Så mycket för massor av radiokanaler i stereo, hundratals timmar med podcastsändingar och tusentals favoritlåtar.

Jag vill gärna gå framåt. Men vad är framåt när Optimering sker på bekostnad av flexibilitet?

Vi kanske har för mycket fokus på optimering? Och priset för detta ser vi t.ex. när det snöar lite mer än vad samhället tagit höjd för.

Det är problem i med vägar, flyg och järnväg idag. Men vi kanske inte skall vara ute på vägarna idag -eftersom det snöar som det gör?

Jo jag vet: ”Vi måste”. Men det är det som är grejen: Vi har gjort oss så beroende av att allt bara måste stämma och vara så… optimerat.

Det här är priset vi får betala.

Känner du inte frustration, trots att tidningarna skriver ”KAOS…”?
-Jag antar att du då är lite mer flexibel än genomsnittet. Kanske inte helt optimerad, men förmodligen lyckligare.

/Martin

Mer snö i söder

Nu har så nästa område med snöfall dragit in över Götaland. Det mest intensiva snöandet berör Halland, Skåne, Blekinge och Småland under natten mot onsdag.

Till onsdagen har tyngdpunkten rört sig norrut och berör även Svealand, men det har också försvagats något.

Det som bidrar till att det är besvärande väder är att det, förutom kraftigt snöfall, blåser och att temperaturen bara ligger på någon enstaka minusgrad. Det gör dels att snön bildar drivor, dels att den riskerar att komma som blötsnö (främst nära kusterna).

/Martin Hedberg

Frosta av frysen

Martin Hedberg säger:

Har du fått nog av kylan? Vill ha lite nytta av kyla och vinter, men inte intresserad av skidåkning, skridskor, skoter, fiske, snölyktor, skottning, pulka, knarr under skorna, rimfrost, dyra elräkningar, promenader, sönderfrusna vattenledningar, svårstartade bilar, frusna lås eller snötyngda tak?

Passa på att frosta av frysen! Perfekt när det är kallt ute.

Lägg maten i en stadig sportbag eller väska och ställ ut i kylan.

Det har ju byggt så friskt i landet så nästan alla lägenheter är väl utrustade med balkong nuförtiden. Bodde jag i stan utan balkong så skulle jag hänga ut väskan från fönstret. Men inte om det fanns risk för att något skall trilla ner på folk nedanför eller att jag inte skulle få in väskan igen.

För en gångs skull kan man ta gott om tid på sig att frosta av frysen. Utan risk att maten skall töa och fara illa.

/Martin

Januari (o)väder 3

Under ett besök i London strax före jul kom jag över en bok om Storbritanniens största väderhändelser de senaste 150 åren. Här finns allt från stormar, snökaos och köldknäppar till översvämningar, torka och dimma. Låt mig i den här serien återge de kanske mest förödande snöoväder som drabbat södra England.

Vi skriver vintern 1880-81. Efter en mild och blöt december kom kylan smygande norrifrån och efterhand blev det minusgrader i hela Storbritannien. Den 16-17 kom ett lågtryck upp från Biscayabukten och på morgonen den 18 låg centrum på 974 hPa över Engelska kanalen.

Kraftiga ostvindar upp till storm hade dragit in över hela södra England. Ett snöfallsområde spred sig norrut och till eftermiddagen snöade det häftigt ända upp till Birmingham.

Med yrsnö och stark drivbildning blev det kaotiska förhållanden. Vägar och järnvägar var helt utslagna. Inga varutransporter kunde genomföras och tågen blev helt igensnöade och stod stilla i flera dagar. Passagerare satt fast i ett helt dygn. Alla telekommunikationer var avbrutna. Tusentals träd fälldes och hustak revs upp. I London svämmade Themsen över och massor av källare blev vattenfyllda.

Man uppskattade att över 400 dog i huvudstaden och totalt ca 3 000 i södra England under perioden 18-21 januari.

Den 19 hade ovädret bedarrat i de norra delarna medan det fortsatte i de södra grevskapen. Men ett nytt lågtryck norrifrån gav en ny dos med massor av snö igen i södra England. På många håll var snödjupet upp till 40-60 cm med meterhöga drivor.

Ett annat snöoväder som beskrivs i boken inträffade i början av december 1990. Det minns jag särskilt. Jag var nämligen där och satt insnöad på ett hotell i Birmingham i 3 dygn. Hela mellersta England var lamslaget av en halv meter tung blötsnö.

Trevlig helg,

/John

Lever vi i en för trygg värld?

En del kommentarer på våra artiklar indikerar att man varnar för oväder för ofta och att vi generellt sett är för dåliga på att ta hand om oss själva.

Men om man nu har information om t.ex att vädret kan komma att förändras på ett sätt som skapar besvärliga situationer, borde man då inte informera och varna för det?

Eller är det så att vi blivit alltför teknikoptimistiska och bekväma när vi ständigt blir informerade av såväl myndigheter som förståsigpåare om allehanda faror som lurar runt hörnet?

Vi är så trygga att vi blir förbannade när vi inte i god tid får information som gör att vi kan skydda oss och våra tillgångar, vare sig det rör aktiekurser, influensa eller stormar.

Vi kanske har blivit för bra på att optimera vår tillvaro? Visst är det är bekvämt med en jämn inomhus temperatur, kollektivtrafik, färsk mjölk i butiken runt hörnet, sjukvård som fungerar, jordbruk utan missväxt, inga farliga djur i naturen, flytväst och cykelhjälm. Men verkligheten består inte bara av dunkuddar och räkmackor.

Trygghet, hög servicegrad och optimerade system gör att det flyter på bra. Men man står däremot inte särskilt bra rustad om något i systemet går sämre eller slutar att fungera. Då havererar så mycket mer -eftersom vi är dåligt rustade för oförberedda händelser. Både praktiskt och kanske framför allt mentalt!

– Är priset för att leva i en trygg och bekväm värld att man samtidigt blir mycket överraskad och i det närmaste hjälplös vid de tillfällen då trygghetsgränserna passeras?
– Eller finns det sätt att leva gott och samtidigt vara förberedd på obekväma situationer?
– Och hur skall vi göra för att slippa, det eventuellt osakliga, snacket om att vi inte kan ta hand om oss själva när/om det börjar blåsa?
– Eller skall vi börja öva istället för att prata, för att bli bättre?

/Martin Hedberg