Av Martin Hedberg
För drygt en vecka sedan skrev jag en artikel, ”Nu töar det i söder”, med en principskiss på hur temperaturen skulle utveckla sig i mellandagarna och fram till och med årets första dag.
Nu har det ju gått en vecka och ni kanske undrar hur det gick? Alla har vi i och för sig upplevt vädret lokalt, men man kanske vill jämföra med lite hårdare fakta.
Grafen var en skiss, men som jag skrev så var det mer specifikt en prognos för Stockholm. Den översta kanten motsvarade +5 grader och den nedersta kanten i grafen var -10. (Det är inte markerat i grafen, men står beskrivet i ett PS till texten.)
Nåväl, nu har jag plottat temperaturen var tredje timme som uppmätts på Bromma flygplats och lagt den ovanpå samma principskiss som jag gjorde för en vecka sedan.
Som synes så missade jag med 3 till 4 grader dygn sex och sju, men på det hela taget så följde verkligheten prognosen mycket väl.
Om ni nu tycker att linjerna inte matchar varandra tillräckligt väl, tex under tisdagen, tänk då på att det handlar om en prognos som sträcker sig över en vecka och att differensen mellan verkligheten aldrig är större än 4 grader. Under större delen av tiden skulle prognosen visa sig ligga inom +/- 1 grad.
Det här är inte möjligt att göra utan kraftfulla datorer och metoder för att tolka den information som de producerar. Min prognos är INTE en enda modellkörning utan ett medelvärde av många modellkörningar, något som min kollega Anders Persson talar sig mycket varm för. Jag kan bara hålla med.
När jag visade honom min text kommenterade han att kurvan hade varit ännu bättre om tjockleken på kurvan hade varierat på ett sätt som avspeglat osäkerheten i prognosen. Atmosfären är som bekant i vissa fall lättare, i vissa fall svårare att prognostisera.
Den senaste veckan var dock inte så svår som många andra, trots att vi hade såväl högtrycksryggar som lågtryck, fronter, blåsväder och nederbördsområden som passerade. Det var med andra ord ett relativt dynamiskt och omväxlande väder.
Till sist: det krävs kunskap om hur man skall tolka informationen som kommer ur datorn och hur slutanvändaren påverkas av vädret. Man kan nämligen bara presentera ett urval av all information som finns. Det krävs även en realistisk förväntan från slutanvändaren över hur exakt information man kan få.
Man kan inte kan göra en exakt avbild av naturen. Därför kan man inte heller göra en exakt förutsägelse över hur naturen skall utveckla sig i framtiden. Det går inte att göra en exakt prognos. Det handlar istället om att minimera felet i framtidsbedömningen och ange sannolikheter för att saker skall, eller inte skall, ske
/Martin