Årets första dag

Av Martin Hedberg

Sådär. Då var det 2013. Hoppas att ni alla också haft ett trevligt nyårsfirande.

Idag är det molnigt på många platser, men också en del revor i molntäcket vilket ger chans till sol. Det snöar i Norra Norrland och ett område med regn passerar Skåne, Blekinge, Öland och Gotland under dagen.

Det är plusgrader i ungefär halva landet men/och inte så blåsigt.

Tögraderna tär ytterligare på snötäcket. Där det i Götaland och Svealand för en vecka sedan var en halvmeter snö är det nu bara någon decimeter, om ens någon snö alls, kvar.

Nåväl, det blir lite kallare kommande dagar. Med betoning på lite. Och/men det är inte bara i Götaland och Svealand som det blir tögrader, även i Norrland är man uppe och tangerar noll grader.

Gott nytt år!

/Martin

Related posts

19 Thoughts to “Årets första dag”

  1. En liten väderkrönika för väderåret 2012 i Nyköping:

    2012 var ett blött och temperaturmässigt normalt år. En mycket mild inledning respektive avslutning av vintern, nästintill rekordvarm marsmånad, samt mild novembermånad, fick motvikt av rejäl kyla i slutet av januari och början av februari, liksom allmän kyla i april, juni och december, och därtill normalt väder övriga delar av året, vilket sammantaget medför att väderåret 2012 blev tämligen normalt.

    Men den genomsnittliga nederbörden var betydligt större än normalt, och inte minst föll mycket nederbörd i april, under sommaren samt i december, vilket gav osedvanligt mycket snö före jul i östra Södermanland.

    Det har även regnat ihärdigt och ofta, från april till november, med det ena passerande regnområdet efter det andra, och folk har undrat om det aldrig slutat att regna. Förvisso förekom soliga och relativt torra dagar under året, men dessa var allmänt lätträknade, och inträffade företrädesvis under köldperioden i januari-februari, samt under den otroligt vackra marsmånaden, då solen sken ungefär 25 av 31 dagar, vilket är ytterst anmärkningsvärt, då mars även om den statistiskt sett är relativt solrik ofta kan innebära stora växlingar mellan helmulet och helklart.

    Sommaren var rejält blöt, men faktum är att heldagsregn var tämligen frånvarande under sommaren, vilket betyder att det mesta av regnet föll i samband med kortvariga men likväl alltför ofta förekommande störtskurar. Juni var dock rent bedrövlig, med nästintill osannolik kyla i början av månaden, med 5 gradig ”värme”, ösregn och blåst.

    Årets första ”sommarmånad” bjöd ock på flest dagar med heldagsregn. Augusti däremot var årets bästa semestermånad, med allmänt dagstemperaturer kring 20 grader och faktiskt en nästintill regnfri period den 11-16, samt även riktigt varma dagar den 19-21.

    Hösten var dock en rejäl besvikelse i stort sett rakt igenom, med i stor kontrast till sommaren desto fler dagar med heldagsregn. I stort sett varje dag regnade det mellan den 1 september och 28 november, då nederbörden övergick i snö, och bara några dagar in i december resulterade detta i ett flera decimeter djupt snötäcke i Nyköping, vilket sedan späddes på fram till juldagen, då det i stort sett varje dag under hela julmånaden snöade envetet och ihärdigt, emellanåt även ymnigt.

    Antalet uppehållsdagar i december var ytterst lätträknade, eftersom att enbart dagarna den 28-29 december bjöd på uppehållsväder, vilket torde vara ett rekord genom alla tider. Den 25 december var regnandet tillbaka, och efter kortvarig kyla den 28-29, dock med uppehållsväder, de enda av sitt slag under hela julmånaden, innan regnandet återigen var tillbaka lagom till nyåret, där tolvslaget bjöd på 5-6 plusgrader, moln, snålblåst och regn.

  2. Börje

    Tack för väderkrönikan Daniel.
    December ser ut att bli den enda vintermånaden nu när lågtrycken tar den vanliga banan till Norska havet Gott nytt år.

  3. örjan söderberg

    god nytt år martin ocg tack för dina goda prognoser – från Örjan i Nacka gymnasium

  4. Simon

    Här i Alingsås (nära Göteborg) är allt snö borta sedan 29 december. 😀

    En fråga till dig Martin: Varför blir det nästan alltid kallare om solen skiner på vintern? Även om det är mild luft så blir det oftast kallare när solen skiner när det är klart… Är det att värmestrålningen från solen inte är så stark och det lilla som kommer till marken åker upp igen, som moln annars dämpar. På kvällen och natten kan man förstå att det blir kallare när det är klart men på dagen??

    Martin: Du har själv svarat på din fråga 🙂 På vintern är flödet av energi ut från marken ofta större än flödet in från solen när det är molnfritt, även mitt på dagen.

    Obs: Det beror givetvis på var man är i landet, hur högt solen står, om marken är snöklädd eller inte osv.

  5. Svar till Börje:

    Tack själv för att du läste min årskrönika.

    Jag skulle även nedan kunna göra en kort krönika över decembervädret i år, där jag beskriver vädret på rad, listat efter olika kategorier, d v s temperatur, nederbörd, vind m.m.

    Temperatur: December såg länge ut att bli lika kall som julmånaden för två år sedan, men mildväder i söder den 15-17 respektive den 24-27, samt mildväder i hela landet den 29-31, ledde till att månaden på de flesta håll blev ett par grader mildare än den extremt kalla julmånaden 2010. Undantaget utgörs av norra Norrland, där årets julmånad var ordentligt kylig, med en medeltemperatur nedåt 5-6 grader lägre än normalt, vilket där innebar den kallaste decembermånaden sedan 1986. I övrigt var underskottet i allmänhet 0-4 grader, lokalt utmed Norrlandskusten något lägre, medan det lokalt i västra Norrland (Jämtland) var något större, alltså nedåt 7 grader. Inledningsvis uppvisade årets julmånad stora likheter med 2010 års julmånad, men fr o m den 15 gick de helt skilda vägar. Medan julmånaden för två år sedan fortsatte med kyla året ut, svängde årets julmånad om och övergick successivt till mildväder, och snögränsen började långsamt att röra sig norrut, medan snödjupet 2010 istället växte innan nyår. Faktum är att under det gångna året har enorma temperatursvängningar varit regel, såsom i augusti, då södra och sydöstra Götaland den 19-20 augusti hade uppåt 30-32 grader varmt, för att Kalmar bara en vecka senare skulle ha den kallaste augustinatten på 150 år, med nästan frostgrader. Vidare hade Skåne nästan 20 grader den 19 oktober, nästa helg bara lite drygt 5 plusgrader mitt på dagen. Och, för att inte tala om februari, som fullkomligt tvärvände lagom till sportlovet, då den tidvis och lokalt värsta februarikylan sedan början av 2000-talet övergick till den kraftigaste februarivärmen sedan början av 1990-talet. Och nu även i december, där början av månaden bjöd på 15-40 minusgrader, medan slutet av månaden bjöd på 8-9 plusgrader.

    Nederbörd: Nederbördskartorna över Sverige i december visar vilken vindriktning som dominerade, då östra Sverige, inte minst Ångermanlandskusten, Småland och Gävlebukten, fick stora nederbördsmängder gentemot det normala, varav merparten föll som snö, vilket resulterade i för årstiden extremt stora snödjup i Östersjölandskapen samt regionerna sydväst om Vänern och Vättern, med mellan 40 och 90 cm på många håll. Redan den 1 december hade exempelvis norra Hälsingland 80 cm djup snö, och den 4 hade Skara 59 cm djup snö. I Stockholm låg på juldagen hela 41 cm snö. Samtidigt var snödjupet i fjällen ”bara” 20-50 cm, och där var årets julmånad lokalt torrast sedan början av förra seklet. Dessa nederbördsvariationer är vanliga vid tillfällen när Sverige ligger inom kalluften, då de dominerande vindriktningarna ofta ligger kring ost och nordost, vilket när den kalla luften passerar över det förhållandevis ljumma vattnet i Östersjön leder till s k ”snökanoner” i smala men synnerligen koncentrerade stråk in över land, vilka drabbar främst Gävlebukten, Södertörn samt Götalandskusten mellan Valdemarsvik och Oskarshamn. Faktum är att just dessa områden fick mest nederbörd jämfört med det normala i december. Härnösand upplevde sin nederbördsrikaste, och därmed även snörikaste, decembermånad sedan 1800-talet. När Sverige istället täcks av mild luft är förhållandena ofta omvända. Då får västra Sverige istället mer nederbörd än östra, och företrädesvis i form av regn alternativt en blandning mellan snö och regn. Årets december var större delen av Sverige ofta snötäckt. Den 1-5 förekom fläckar med barmark (dit snöbyarna inte nådde) i inre södra Götaland, sydvästra Svealand samt inre nordöstra Norrland, men den 6-16 var hela Sverige snötäckt. I Skåne blev dock snötäcket aldrig tjockare än ca 17 cm, att jämföra med nästan 80 cm som låg på Österlen samt på Hallandsåsen under julhelgen för två år sedan. Anmärkningsvärt är att Götalands största snödjup, 70 cm i Södra Vi, Östergötland, blev större än Svealands största uppmätta snödjup, 69 cm, vilket dock beror på de ovan nämnda faktorerna som inverkade i årets decemberväder, varvid östra Götaland uppenbarligen nåddes mer av de kraftiga snöbyarna än vad Svealand gjorde.

    Övrigt:
    Eftersom att november var så pass mild, med en medeltemperatur flera grader över det normala, lagrades en hel del värme i vattnet i Östersjön, varpå kylan gjorde sitt intåg och vinden vred till ost-nordost. Detta medförde i kombination med den rikliga värmelagringen i havsvattnet att ordentligt med energi fanns att tillgå för att ge liv åt de kraftiga snöbyarna under hela månaden, men även molnen kunde bildas och i stora sjok dra in över Östersjölandskapen, där de om inte annat släppte ifrån sig lätt snöfall, och lokalt har det nästan varje dag i december fallit åtminstone 0,1 mm nederbörd i smält form, och antalet soliga dagar varit lätträknade, vilket innebar att man nog upplevde att snöandet aldrig tog slut i december, och därför blev årets julmånad på många håll längs ostkusten även uppseendeväckande fattig på sol. Lokalt var endast dagarna den 27-28 nederbördsfria i Östersjölandskapen.

    I Stockholmsområdet blev den lägsta uppmätta temperaturen omkring 15 minusgrader. I Skåne den lägsta temperaturen lägre även ute vid kustbandet, nedåt 17-18 minusgrader, och i inlandet var det nedåt 20-26 minusgrader, vilket definitivt ej hör till vanligheterna. Orsaken är att ostvindarna över Stockholmsområdet höll igång molnproduktionen, vilket således ledde till att molnen medförde att temperaturen aldrig sjönk lika lågt, och när den väl gjorde det fanns så mycket värme lagrat i luften att det aldrig blev under 20 minusgrader.

    Stockholm upplevde sin snörikaste julhelg sedan rekordjulen 1915, då juldagen det året bjöd på 65 cm djup snö, medan årets juldag bjöd på 41 cm. Detta var mer än 35 cm år 2010 såväl som 34 cm år 1981, två annars så snörika och kalla julhelger i hela Sverige. Samtidigt hade sydligaste Götaland barmark, då mildluften gjorde sitt intåg. Detta medförde att årets jul inte blev den tredje vita i hela landet de senaste fyra åren, vilket i själva verket inte 2009 heller blev, då bland annat Trelleborg det året hade en grön jul, medan 2010 var 100-procentligt vit i absolut hela Sverige, det med råge också.

    Jag vill också tillägga att väderprognoserna denna julmånad allmänt har varit relativt dåliga, vilket beror på det dynamiska väderläget, där minsta förändring i vindstyrkan har avgjort huruvida snöbyarna över Östersjön har bildats eller ej. Därvid har det ofta skett att om SMHI för Nyköping, min hemort, prognosticerat lätt snöfall och svag vind, har det snöat ordentligt och blåst för fullt, medan om de prognosticerat ymnigt snöfall och stark blåst, har det antingen snöat lätt eller varit uppehåll. Eller så har resultatet blivit en kombination mellan bägge alternativen. Faktum är att en vecka innan snöandet började, d v s den 27-29 november, pekade 10-dygnsprognoserna först inte på snökanoner in över land, utan mest uppehållsväder, men helt plötsligt en morgon var allt ändrat, och då var samtliga prognoserna eniga om att så skulle fallet bli. Rent allmänt har samtliga väderinstituten prognosticerat ut både kylan och snökanonerna tämligen bra, men de har vid flera tillfällen missat de små detaljerna, såsom den exakta snömängden eller den exakta placeringen på låg/högtrycken, samt hur mycket moln det skulle bli. Men när vädret har varit som det var kan man inte ha alltför höga krav på väderprognoserna, då vädret var svårförutspått, med stora svängningar inom långprognoserna, samt mycket annat för vilket mycket lite krävdes för att prognoserna helt skulle ändras.

  6. henrik

    Daniel, kort krönika?

  7. Perdavid

    Grått nytt hår! Angående krönikor om året som gick kan jag bara säga att sommaren år 2012 hade problemet 404. Bit på den :D!

  8. Markus

    Varför blir det kallare i solen än i skuggan när det är klart väder på vintern?

    Martin: Blir det?

  9. Palle

    När vi nu ändå är är inne på det termodynamiska området har jag också en fråga: Varför är kallt kaffe varmare än gott?

    Martin: Svaret är är rättare än fel fråga 😉

  10. Rutger B

    @Daniel. Specifik och koncis decemberkrönika…Värmelagringen i Östersjön under november har du fått om bakfoten. Du kan inte värmelagra i ett hav som håller högre temperatur än den omgivande luften…

  11. @Rutger B:

    Med värmelagringen menade jag att eftersom november var så mild som den var, kunde inte havstemperaturen falla särskilt drastiskt, vilket medförde att extra mycket värme tillfördes Östersjön, som i sig är en enda värmelagring, ungefär som du sade. Hade november varit betydligt kallare hade nog snökanonerna efterhand inte blivit lika kraftiga, eftersom att såväl luft- som havstemperaturen successivt skulle sjunka, och därmed skulle temperaturskillnaden mellan luft och hav minska, vilket skulle hindra snökanonerna att bildas.

  12. Rutger B

    @Daniel…”vilket medförde att extra mycket värme tillfördes Östersjön”… fortfarande termodynamiskt omöjligt med ett varmare hav än luft…

  13. @Rutger B:

    På vintern är havet varmare än luften.

  14. Anders Persson

    Rutger B. har rätt i att värme kunde inte ha tillförts Östersjön under november när vattnet var varmare än luften. Men kanske menade Daniel så här?

    ”Eftersom november var så mild som den var, kunde inte havstemperaturen falla särskilt drastiskt, vilket medförde att när kall luft invaderade området var temperaturskillnaden mellan luft och havsvatten ovanligt stor, vilket gynnade uppkomsten av extra kraftiga snöbyar.”

    Mitt tillägg: S.k. ”snökanoner” bildas när luft konvergerar, antingen längs med kuststräckor (nordostvind längs norrlandskusten) eller i en kalla ostliga vinden över Finska viken klämd mellan landbriserna från södra Finland och Estland.

  15. Svar till Anders Persson:

    Exakt så menade jag. Jag försökte att förklara det tydligare, men jag fick aldrig fram ordet ”konvergerar”, fastän jag hade det på ”tungan”.

  16. Rutger B

    @daniel ”På vintern är havet varmare än luften” … Idag är det 7 grader i luften som kommer in från Västerhavet och tempen i ytvattnet på Kattegatt är 3-4 grader…

  17. Anders Persson

    Rutger B: Sakta i backarna, så snabbt anpassar sig inte luften till vattentemperaturerna. Ytvattentemperaturen ute på Nordsjön, varifrån vinden kommer, är 7-8 grader och inne i Skagerack 4-6 och det är bara i ett stråk allra närmast den svenska kusten som den ligger nere vid 3-4 grader. Se http://www.wetterzentrale.de/topkarten/fsdivka.html och http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstchart.pdf

  18. Rutger B

    @anders p. Det var inte det jag pekade på utan daniels postulat om att ”på vintern är havet varmare än luften”…Det beror ju helt och hållet på vädersituationen. Igår uppmätte jag vid Hallandskusten 7 grader i luften och havet håller 3-4 grader. Alltså faller Daniels devis…

Kommentera