Av Martin Hedberg
Med västvinden blir det omväxlande väder. Kommande dagar blir det blåsigt och en hel del moln och bara lite sol. Det kommer även att passera ett par nederbördsområden som i de flesta fall faller ut som regn.
Men till helgen flyttar sig högtrycket från Centraleuropa ut till Atlanten. Det gör att vi istället får nordliga vindar över Skandinavien. Det medför att torrare luft strömmar ner över oss och i och med det så ökar solchanserna markant.
/Martin
Av Martin Hedberg
Så är då helgen här pch med den också den förväntade våren.
Eller?
Hur blev det nu egentligen? Jorå, det är ett skifte i temperaturen, men det är, och blir, också en hel del moln. Och inte nog med det, det kommer att regna/snöa en del också.
Stämmer prognoserna? Nja, det visade sig att det blir 12 istället för 15 grader i Götaland men också 8 (någon timme) istället för 6 på vissa platser i södra Norrland. Solen visar sig mer i Norrland och mindre i östra Götaland och Svealand.
Nej det är inte exakt som prognoserna visades i början av veckan, men det som sades i början av veckan var ändå ett relativt bra underlag.
Hur som helst. Nu avancerar våren norrut i landet. Det betyder bland annat att det kommer regn istället för snö (som det till många i södra Sveriges förvåning gjorde i början av veckan). Det betyder också att naturen vaknar än mer ur sin vinterdvala.
Och så börjar fotbollsallsvenskan.
Är det någon som kan göra en prognos på vem som gör första målet, när det sker och var alla spelarna står i det ögonblicket?
Det är troligt att det sker idag, men först efter kl 16 och att spelarna kommer från Halmstad BK eller Kalmar FF. Men matchen kan även bli mållös eller tom ställas in… Se där lite ramvilkor eller så kallade ”boundary conditions” som finns i alla sammanhang där man vill sia något om framtiden.
Man kan inte veta exakt, men man kan skapa ett ramverk inom vilket saker kommer att ske. I fotboll, väder eller klimat. Jag passar på fotbollen och håller mig till de andra två.
Våren har kommit och den rör sig norrut. Detaljerna får ni bland väderkartor och diagram här på sajten.
/Martin
Av Martin Hedberg
Ozonskiktet, dvs ozon uppe i stratosfären, skyddar oss från merparten av de skadliga UV-strålarna från solen. Men samtidigt har vi människor skapat och släppt ut freoner som är skadliga för ozonskiktet. Och freonerna stannar kvar lång tid i atmosfären.
Förbudet mot kemikalier som bryter ner ozonskiktet i stratosfären, Montrealprotokollet, brukar anges som ett av mänsklighetens stora bedrifter och framsteg när det gäller att hantera globala miljöproblem.
Men återbildande av stratosfäriskt ozon är ingen rak process med ett tydligt mål eller slutpunkt. Det är en fluktuerande och böljande process och vi kan inte luta oss tillbaka och betrakta saken som avgjord.
Just nu är det lägre ozonhalt över Arktis (dvs över oss här i norr) än vad som någonsin registrerats med instrument tidigare. Det rapporterar NASA. Vad det betyder för framtida ozonskikt är osäkert, men det finns i alla fall anledning till reflektion.
Ozonskiktet 19 mars 2010 respektive 2011 (NASA).
Bilden ovan visar situationen den 19 mars i år jämfört med år 2010. Länken nedan leder till en animering som jämför ozonskiktet mellan den 1 januari och 23 mars år 2010 respektive 2011.
Länk till animering hos NASA Earthobservatory.
Forskare från Alfred Wegener Institute rapporterar att ozonskiktet just nu bara är hälften så tjockt som det brukar vara så här års, detta uppmätt med 30 olika mätstationer. Dessa data bekräftar situationen som observeras med NASA:s satellit Aura.
Ozonskiktets dynamik är inte samma över Arktis som Antarktis. Hör i norr är det vanligt med stora variationer från år till år.
Globalt sett så håller ozonskiktet på att återväxa, men det kan trots det vara stora variationer från plats till annan och år till år. Det gör att UV-strålningen kan vara stor även här i Sverige.
/Martin
Av Martin Hedberg
Nej, jag har inte missat att våren redan kommit till stora delar av landet. Men trots att till och med vårfloden har kulminerat i sydligaste delen av landet så tror jag att det är många som går och längtar efter den där riktiga vårvärmen. Samtidigt finns det de som gärna har kvar snön ett tag till.
På lördag sker det. Ja, det blir faktiskt lite smygpremiär redan på fredagen. Den lite svala luften som nu täcker Skandinavien ersätts av varmare luft och skiftet sker på fredag-lördag.
I samband med det kommer det tidvis att vara moln och något regn, men varmare blir det i alla fall. Jag väntar mig från nollgradigt öster om fjällen i Lappland samt i Norrbotten upp till en 10-15 grader på en del platser i Götaland.
Man kunde ju till detta önska sig strålande sol för att förgylla helgen, men det ser alltså ut att bli lite blandad kompott avseende om himlen är vit eller blå. Eventuellt regn kommer att tära rätt ordentligt på snötäcket, kanske till och med mer än vad solen gör på motsvarande tid (om det sedan är bra eller dåligt att snön minskar kommer det att råda delade åsikter om).
Hur som helt så blir det ett markant skifte i väderleken till helgen.
/Martin
Av Martin Hedberg
Enligt TT så uppmanade under fredagen den japanska regeringen människor som bor inom tre mils radie från kärnkraftverket Fukushima att lämna sina hem. Tidigare har uppmaning har varit att de ska hålla sig inomhus.
Media resonerar nu i om detta kan ha att göra med ett försämrat läge i reaktor tre. Hur som helst så undra man givetvis hur eventuella utsläpp kan komma att spridas. Därvid är det givetvis intressant att veta hur vindarna blåser.
Jag har gjort en beräkning med amerikanska väderdata i form av GFS och en spridningsmodell från NOAA. Den visar att vindarna från midnatt (svensk tid) har varit syd till sydost. Eventuella utsläpp till luften har drivit in över fastlandet i riktning åt NNV.
Beräkningarna är gjorda utifrån ett teoretiskt utsläpp på 300 meters höjd och trajektorierna visar intervaller om en timme från kl 00 utc till 24 idag.
Klockan 15 svensk tid vänder vinden rätt så tvärt. Luften norr om kärnkraftverket driver då österut, eventuella nya utsläpp driver åt sydost. I bägge fallen ut till havs relativt snabbt.
/Martin
Av Martin Hedberg
Denna vecka blev/är blåsig. Framför allt blåer det kraftigt i Jämtlands- och Lapplandsfjällen. 15-20 meter per sekund och snöfall av och till, främst i lovart, dvs på de nordvästra sidorna av den kuperade terrängen.
Vädret präglas fortfarande av kontrasterna mellan högtrycket över Centraleuropa och lågtrycken som sveper förbi norra Skandinavien.
Även om vindarna avtar något så består vädertypen kommande dagar, dvs nordvästliga vindar. Det gäller även övriga landet, om än inte lika kraftiga vindar som i fjällen. Solen visar sig och luften är hög och klar. Det är vår södra halvan av landet och vårvinter den norra.
/Martin
Av Martin Hedberg
Vädret i Sverige präglas just nu av att det driver förbi lågtryck över norra Skandinavien samtidigt som det ligger ett rätt så omfattande högtryck över Centraleuropa.
Det gör att vi får väst- och nordvästliga vindar. Det snöar och regnar på många platser i samband med att luften hävs över fjällen innan den strömmar vidare österut. Dvs Norge får en hel del nederbörd, västra Norrland en del, medan det är klart väder på många platser i övrigt.
Det är ganska stora tryckskillnader mellan norr och söder vilket gör att det är och fortsätter att vara rätt blåsigt. Det här tär en hel del på snötäcket, då vattnet avdunstar direkt från snö till vattenånga.
Det stämmer bra överens med de långtidsprognoser som talar om att Norge kommer att få mer vatten i sina vattenmagasin, medan Sverige bara får ett mindre tillskott till de våra redan låga nivåer. Frågan är hur mycket av snön som kommer att komma vattenkraften till del och hur detta kommer att påverka elpriset kommande månad.
I samband med att det blåser över Skandinaviska bergskedjan så bildas det en speciell typ av moln, lenticularis eller linsmoln. De kallas även lävågsmoln. De bildas när det bildas stående vågor i luften nedströms en bergskedja.
Alla som bor i våra västra landskap, säg tio-tjugo mil från fjällen ser dem ofta. Men nu kan de synas även femtio-sextio mil från fjällen.
Det är fascinerande moln. Som namnet antyder så ser de ut som linser eller tallrikar. Ibland är det bara en lins, ibland är de som staplade på varandra i en hög. De uppträder ibland som flera staplar på rad efter varandra.
Molnen är stationära, de står still på stället, trots att det blåser kraftigt igenom dem. De bildas som resultat av att luften kondenserar i toppen av en stående våg. Molndropparna avdunstar sedan när de går ur molnet och sjunker.
Alla som segelflyger vet att när det finns lenticularis så kan man hålla sig uppe i flera timmar, även sedan solen gått ner. I vanliga fall flyger man på termik, cumulus, och de uppvindarna upphör när solen går ner.
Stationära lävågor kan jämföras med de vågor som bildas i en bäck eller fors nedströms ett hinder, tex en större sten. I varje topp kondenserar vattenångan, i varje dalgång avdunstar den.
Det krävs också att det är lagom fuktighet. Om det är för hög luftfuktighet så bildas det kompakta moln. Om det är för torr luftfuktighet så bildas inga moln alls. Men i bägge fallen kan det finnas lävågor, bara att man inte ser de moln som bildas i vågrörelsen av att luften sätts i gungning nedströms ett hinder.
/Martin
Av Martin Hedberg
Japan: Utsläpp från kärnkraftverken i Fukushima fram till kl 12 på måndag (svensk tid) kommer att röra sig åt sydväst och möjligen passera Tokyo.
Från ett utsläpp tar det ungefär 6 timmar för vindarna att föra partiklar från Fukushima till Tokyo.
Men från måndag eftermiddag så blåser vindarna åter ut ev utsläpp till havs i Japan.
Sverige: Här hemma blir det blåsigt om måndagen. För de allra flesta platser gäller att det är rätt så tydliga västliga vindar.
Snöfall och regn drar in över fjällkedjan. Ett sammanhänga moln område med blötsnö passerar också södra och mellersta Norrland österut under måndagen.
/Martin
Av Martin Hedberg
Utsläpp från kärnkraftverken i Fukushima som skett under natten och fram till kl 14 (svensk tid) blåser inte längre ut till havs.
Det är nu sydostliga vindar vilket medför att eventuella utsläpp i eftermiddag har drivit/driver in över det japanska fastlandet väster och norr om kärnkraftverket.
Det väntas lätt nederbörd i form av regn och snö. Temperaturen i Fukushima är mellan 5 och 10 grader, medan den i bergen i väster är ett par minusgrader.
Jag har gjort modellberäkningar över hur vindarna driver luften under söndagen och 24 timmar framåt i en-timmas steg. Utsläppet har jag lagt på tre olika nivåer, 100, 500 och 1500 meter över kärnkraftverket i Fukushima.
Trajektorier över vindar för utsläpp över Fukushima på 100 (röd), 500 (blå) och 1500 (grön) meters höjd. De fyllda punkterna visar positionen för eventuella utsläpp som skett idag fram till klockan 14 (svensk tid).
Sedan vrider vindarna.
Utsläpp från och med klockan 19 i kväll fram till klockan 01 i morgon bitti (måndag svensk tid) kommer att driva åt sydväst. Det medför att de kan komma in över Tokyo. En del av denna luften har då varit ute över havet en sväng innan den åter kommer in över fastlandet.
Det tar mellan 7 och 15 timmar för luften att nå fram till Tokyo efter ett utsläpp.
Trajektorier för utsläpp under söndagen. De fyllda punkterna visar var eventuella utsläpp som skett under söndagen och natten till måndagen befinner sig klockan 06 måndag morgon (svensk tid).
Nu vill jag åter påpeka att det krävs nederbörd och ett par faktorer till för att det skall bli något nedfall av jonisernade strålning från något ”radioaktivt moln”.
För att det skall komma fram partiklar med jonisernande strålning med ursprung i Fukushima till tex Tokyo (det finns många miljonstäder i Japan…) så måste det dels
-ske ett utsläpp i Fukushima
-blåsa på ett sätt som för utsläppet mot Tokyo
-inte regna eller snöa längs med vägen
-regna eller snöa när utsläppet nått fram till Tokyo.
Man måste även fråga sig hur utsläppet sker. Om det är utsläpp av ånga, en explosion eller en brand.
Riskerna med utsläppet är beroende på vad som släpps ut, om det är uran, plutonium (tunga partiklar) eller jod, cesium (lättflyktiga ämnen).
Olika källor har olika halveringstid och det är olika former av strålning, partikelstrålning eller gammastrålning.
Riskerna är dels relaterade till direkt strålning, tex om man får partiklar på kroppen, dels till intag genom livsmedel, tex om nedfallet sker i naturen och man får i sig det genom livsmedel.
Det är alltså rätt så många om-och-men. Det är inte enkelt att avgöra om det föreligger någon risk (eller om man behöver känna oro) bara för att vindarna blåser från kärnkraftverket. Man kanske skall vara orolig även om vindarna inte blåser från kärnkraftverket?
Men något som alla verkar vara överens om är att de som verkligen utsätter sig för risker är de som vistas i kärnkraftverkens omedelbara närhet, i synnerhet de som försöker få kontroll situationen rent praktiskt inom några hundra meters avstånd. Även jordbrukare inom ett par mils radie från kärnkraftverket har anledning att oroa sig.
/Martin
PS. Jag hörde en av journalisterna på SR Dagens Eko i veckan ställa en oavsiktligt (?) retorisk fråga: ”Kan man säga att kärnkraften blir säkrare för varje olycka som sker?” DS.
Av Martin Hedberg
Snön ligger kvar på marken, men inte så länge till. Våren gör entré.
Det brukar beskrivas som en kamp mellan vinter och vår. Man tara om ”bakslag” när temperaturen sjunker och det kommer snö i senare delen av mars och april. (Lite orättvist, dels mot de som uppskattar vintern, dels mot illusionen om en kamp.)
Men/och jorden roterar vidare. Både kring sin egen axel och kring solen. Jordaxeln lutar relativt rotationsplanet kring solen. Därför får olika breddgrader olika solhöjd och dygnslängd under vår rotation kring solen. Det är det som resulterar i årstider.
På måndag är det vårdagjämning. Då står solen rakt över ekvatorn. Men vårdagjämningen är en händelse som inträffar vid en specifik tidpunkt, inte en hel dag. Vårdagjämningen inträffar i år den 20 mars klockan 23.21 GMT.
Omräknat till svensk tid blir det i år måndag den 21 mars klockan 00.21.
Teoretiskt sett så är dag och natt lika långa när det är vårdagjämning. Men tittar man på vår sajt så ser man att den tidpunkten redan har inträffat (omkring 17-18 mars). Hur kan det komma sig? Har vi räknat fel?
Nej, det har vi inte. Anledningen till skillnaden är att ljuset kröks av atmosfären. Man ser solen lite innan den går upp över horisonten och man ser solen ”runt hörnet” även när solen går ner. Det gör att dagen blir lite längre än natten redan innan vårdagjämningen har inträffat.
Det är nu dagarna växer som fortast på bekostnad av nätterna. Men andraderivatan blir snart (på tidag) negativ. Det betyder att hastigheten med vilken dagarna blir längre minskar. Lite teoretiskt kanske, men det leder i alla fall fram till sommarsolståndet, när dagen är så lång den kan bli och natten mycket kort (eller helt frånvarande). Men det tar vi i sommar.
Hur som helst. Nu är både vår och vårvinter här med strålande väder i större delen av landet. Gå ut och njut!
/Martin