Category - Allmänt

Att ”rädda klimatet”

Av Martin Hedberg

Det här med miljö- och klimatfrågor är inte enkelt. Och ändå är det väldigt enkelt. Vi människor påverkar, enskilt och gemensamt, vår omgivning på ett sätt som förändrar förutsättningarna dels för våra egna liv, dels för andra organismers liv.

Vi gör saker som på kort sikt ofta gör livet lite lättare och roligare att leva. Men samtidigt har en del av dessa saker en del besvärande bieffekter som försämrar förutsättningarna för kommande liv. En insikt som dessutom börjar sjunka in är att försämringarna är något som sker redan nu, de är inte bara något diffust hot i en avlägsen framtid.

Jag får ofta frågan om vad jag själv gör. Kör inte jag också bil? Flyger inte jag? Äter inte jag maten om det är importerade tomater i salladen? Köper inte jag prylar som är tillverkade med hjälp av smutsig kolkraft i något fjärran land?

Kol.

Man måste ta ett systemperspektiv. Om vi skall minska utsläppen med X% så måste vi minska förbränningen med X%. Det måste i sin tur leda till att vi minskar brytningen av fossilt kol med X%. Det måste faktiskt leda till att vi låter kol vara kvar i marken, trots att det kanske är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna det. Detta eftersom uppehållstiden för växthusgaserna i luften är så lång (tiotals till tusentals år) att det spelar marginell roll om utsläppet sker i år eller om tio eller femtio år.

(Jag lägger här in en liten notering för att markera att många saker påverkar klimatet, såväl naturliga som antropogena. Av de antropogena så är koldioxiden den mest inflytelserika, dock inte den enda. Vi har utsläpp av andra växthusgaser och vi förändrar jordens albedo, tex genom aerosoler och förändrad markanvändning.)

Man har räknat på hur mycket mer koldioxid vi människor kan släppa ut och fortfarande klara av det så kallade ”2 graders-målet” (vilket inte låter mycket, men som i alla fall resulterar i en havsnivåhöjning gott och väl över fem meter).

Historiska utsläpp av kol från olika fossila källor samt framtida projektioner för 75% sannolikhet att inte överskrida 2-gradersmålet.

Det visar sig då att vi måste minska utsläppen av koldioxid med storleksordningen 3-10% per år (för att landa i ett nära samhälle som i princip inte använder fossilt kol alls omkring 2040-2060). Det här visar sig vara ungefär samma struktur på minskning som Peak Oil tvingar oss till avseende bristen på olja.

Man kan roa sig med att fundera på sannolikheten för att detta skall ske. Och då menar jag inte peak oil, utan sannolikheten att människan frivilligt skulle avstå från att bryta fossilt kol och skövla skogar. Personligen tror jag sannolikheten är mycket liten. Detta både eftersom det finns stora ekonomiska och maktstrukturer som lever av att utvinna fossilt kol, dels eftersom vi människor, på kort sikt, får mycket välfärd genom att använda fossilt kol. Det är som att kissa i byxorna men i väldigt mycket större skala.

Det här är världens största dilemma. Det skulle (troligen) bli en ekonomisk och social katastrof om man slutade använda fossilt kol i den takt som vetenskapen säger att vi borde för att slippa problem som havsnivåhöjning, försurning av haven, utslagning av ekosystem, omfattande skogsbränder, vattenbrist, översvämningar mm.

Och det skulle (minst lika troligt) bli nämnda miljöproblem om vi fortsätter använda fossilt kol och skogsskövling i den takt som vi gör idag (och därtill ökar vi takten!).

Det är en stor skillnad mellan att JAG får fördelarna NU och NÅGON ANNAN/JAG får ta de negativa konsekvenserna SENARE. Bland annat därför rullar vi på i samma hjulspår som tidigare.

Så tillbaka till ursprungsfrågan: Vad gör du själv då?

Som jag skrev i ett bloggsvar nyss så undviker jag att flyga om det går. Man kan gott säga att jag redan använt min kvot flygbränsle genom att jag jobbade i Flygvapnet med flygtjänst. Jag har både flugit (som navigatör) och beordrat andra att flyga.

Jag bor så pass bra att jag för det mesta kan cykla, gå eller åka kollektivt. Men vi har också bil som vi använder måttfullt. (Jag har för övrigt ägt roligare bilar). Vi värmer huset med solvärme och ved/pellets och har egen skog. (Vår skog binder för övrigt mycket mer än familjens utsläpp, hur relevant den diskussionen nu är). Vi använder inte mycket el och den elen är dessutom producerad genom andelsägd vindkraft.

Man kunde kanske tro att jag gör detta för att ”rädda klimatet”, men i första hand är det för att jag är intresserad av teknologi, i andra hand för att jag ser om familjens ekonomi. Som grädde på moset ökar jag min resiliens (ungefär ”robusthet”) för yttre faktorer som tillgång till, och pris på, energi. Som fjärde skäl är det en bra investering. Som femte skäl ger det en bra strategisk kunskap.

Jag är inte naiv. Ingen ”räddar klimatet” på egen hand. Men jag kan göra det lättare för andra att dra sina strån till stacken och jag kan undvika att försätta mig i en situation som blir obekväm i framtiden.

Uttrycket ”rädda klimatet” är förlegat. Hade vi velat bibehålla ett någorlunda stabilt klimat så skulle man beslutat sig på 1960 eller 70-talet. (Det fanns om inte annat bra incitament i form av oljekris, men det ”gick över”.) Klimatet förändras nu snabbt. Det minsta man kan begära av mänskligheten är att vi undviker att öka farten.

En väsentlig del av vår samhällsstruktur bygger på att väldigt många skall att kissa i våra gemensamma byxor även i morgon. Men det finns andra sätt att få välfärd, även om det tar lite tid och kan vara såväl roligt som jobbigt att ställa om. Det lönar sig i längden.

Synsättet borde vara: Hur skall vi människor använda den mängden fossilt kol (olja/kol/naturgas) som finns kvar att nyttja? Vare sig den tillgängliga mängden begränsas av hänsyn till vår gemensamma miljö eller för att undvika konsekvenser av resursbrist som till slut uppstår. De allra flesta har ingen aning. Jag tror de resonerar i termer av: ”Det här har man pratat om länge och hittills har det ju gått bra, så det går nog bra i framtiden också.”

Men den sortens prognoser, ”persistens” (”samma i morgon som idag”), har svårt att förutsäga det som verkligen spelar någon roll: Förändringar.

/Martin

PS. Jag har skrivit om prognoser genom persistens och extrapolation i tidigare, Rekordvärme globalt och hemma och Prognoser genom persistens. DS.

Och nu blir det blåsigt

Av Martin Hedberg

Helgens finväder byttes lika raskt som den nya veckan började. Högtrycksryggen har sjunkit ihop. Kvar finns bara en kraftig gradient till lågtrycken som svänger ner över Island mot Skandinavien.

Tisdag-onsdag går dess färd åt nordost över Lofoten, men på torsdag drag ett lågtryck in över Sydnorge och därefter södra Sverige.

Det blir blåsigt av och till hela veckan.

Västra halvan av vår bergskedja får mycket nederbörd, främst i form av snö, men ju närmare havsnivån, desto större blir inslaget av regn.

Det är klart att solen ibland visar sig öster om fjällen och i söder.

Temperaturen pendlar kring noll.

Men det är nog ändå vindarna man kommer att minnas mest denna vecka. Vissa dagar och timmar blåser det lite mindre, andra mer.

Kan man hyra ett vindkraftverk?

/Martin

Var är våren?

Av Martin Hedberg

Det brukar gå fort efter Vasaloppet. Flera år i följd har jag noterat att det töat i Dalarna precis efter att Vasaloppet genomförts. Det är som om det var meningen att man skulle kunna träna så länge det bara gick under vintern för att avsluta hela säsongen med Vasaloppet.

Men nu verkar vintern bita sig fast någon vecka extra. Temperaturen kommer att vara två till fyra grader under medelvärdet (för landet som helhet) nu i mitten av mars.

Sedan kan man ju fråga sig vad som egentligen är vår. Den lite akademiska definitionen är att dygnsmedeltemperaturen skall vara över noll grader minst sju dagar i följd.

Men många skulle nog skriva under på att det är vår om det är +8, sol, svaga vindar och barmark. Även om det inte gått en hel vecka med temperaturer över noll.

Frågan är nu: När är det vår? Och då menar jag inte själva tidpunkten, utan: Vad krävs för att du skall tycka att våren har kommit?

/Martin

Vasaloppet och resten av landet

Av Martin Hedberg

Så var det då dags igen. På söndag går starten i Vasaloppet. Det har i och för sig varit aktiviteter hela veckan, men det Riktiga loppet, det 87:e, går nu på söndag.

Hur blir vädret, hur blir föret, hur skall jag valla hur skall jag klä mig? Ja de tre senare frågorna tar jag inte ställning till, men jag kan säga något om vädret.

Vädret i hela Skandinavien präglas av att det ligger ett Lågtryck över nordvästra Ryssland och ett högtryck över Storbritannien. Vi, som ligger mittemellan, får därmed överlag nordvästliga vindar.

Luft passerar Skandinaviska fjällkedjan, den hävs (luften alltså) och en väsentlig del av vattenångan faller ut som snö på norra och västra sidan av bergen.

När luften sedan sjunker på södra/östra sidan om bergen så så är det torr luft. Den är ”klar och hög”. Det är den luften som strömmar in över oss samtidigt som högtrycket förskjuts något österut.

Så till själva vädret: Det blir klart väder. Solen kommer att stråla från en nästan klarblå himmel. Detta påverkar temperaturen kraftigt: Mätt i skuggan kommer det att vara 0 till -5 i Norrland och 0 till +5 i Götaland och Svealand, men det kommer att kännas i sex-sju grader varmare än så när man står i solen.

När så horisonten reser sig över solen om kvällen (ni vet väl att det är vi som rör oss, inte solen 😉 ) så sjunker temperaturen och under natten så blir det -5 till -15 grader.

Under söndag kväll så kommer fronter med moln in över fjällkedjan, men det vädret tar vi senare.

Under starten i Vasaloppet så kommer det att vara -10 till -15 grader, men när skidlöparna kommer upp i skogen och vidare ut på myrarna så är det inte fullt lika kallt, omkring -5.

Solen kommer att göra sitt till att höja temperaturen under loppet. När löparna går i mål i Mora så kommer det att vara omkring noll grader.

Vinden kommer att vara nordvästlig omkring 5 m/s och avta under dagen. Det handlar alltså om en svag till måttlig medvind.

Det ser med andra ord ut att bli riktigt vackert väder under årets Vasalopp. Temperaturskillnaderna under loppet och solinstrålningen kan säkert ställa till med lite vallabekymmer, men på det hela taget kommer det att vara goda vädermässiga förutsättningar.

Dessutom riktigt vackert väder för alla funktionärer och åskådare.

/Martin

Blåsigt hemma, men inga tropiska orkaner

Av Martin Hedberg

Just nu har vi inga tropiska orkaner på planeten. Om det är ovanligt? Nej, men jag tänkte att jag skulle poängtera även en ickehändelse.

Men det kan blåsa för det: Det bildas ett stort antal lågtryck på Atlanten och de rör sig på en ostlig bana mot oss i Skandinavien. Flera lågtryckscentra passerar norr om oss, men fronterna som är kopplade till dem sveper in över Norge-Sverige-Finland.

I samband med det blir det blåsigt, främst i norra Norge och västra Norrland. Det är också utfärdat varningar för kraftiga vindar under natten i Jämtlands- och Lapplandsfjällen.

Vindarna avtar något under onsdag förmiddag, men ökar igen under onsdag kväll.

Under torsdagen blir det mycket blåsigt även i östra Norrland.

Södra Sverige då? Jorå, även här blir det väder. Som tidigare, noll eller någon plusgrad om dagarna och ett par minusgrader om nätterna. Dessa temperaturer gäller för övrigt även i norr.

/Martin

Fortsatt milt

Av Martin Hedberg

Det blir fortsatt milt väder i en stor del av Sverige nu i början av veckan. Temperaturen på eftermiddag blir omkring noll eller någon plusgrad medan det nattetid sjunker ner till fem-tio minusgrader.

I norra halvan av landet får detta betraktas om mildare ån normalt, i södra halvan är detta normalt eller i något under det för årstiden normala.

Blir det samma väder överallt? Nej, det blir mer sol i norr, medan molnen dominerar i söder. Det blir mest uppehåll, men på onsdag kommer blir det snö i nordvästra Norrland (och mer moln).

/Martin

WSI:s senaste säsongsprognos för Europa

Av Martin Hedberg

I måndags, 21 februari, utfärdade WSI (Weather Services International) sin månatliga långtidsprognos/säsongsprognos. Prognosen berör Europa och sträcker sig över mars, april och maj.

WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford säger:

“After the recent two-month stretch of persistently negative North Atlantic Oscillation (NAO) ended in January, a more seasonable pattern settled in across Europe until the cold returned with a vengeance across during the last couple of weeks across the Nordic regions and eastern Europe”

“The UK has been caught in the middle between the persistent cold Scandinavian ridging and the stormy, warmer cyclonic flow in the eastern Atlantic, resulting in near to slightly above-normal temperatures there.”

“As we progress into March, this pattern of cold weather in eastern European sections and milder weather across western sections will continue, at least until another significant pulse of the less predictable subseasonal signals (Madden-Julian Oscillation) develops, after which the UK is at greater risk for more persistent cold,”

“For Europe as a whole, however, we continue to expect below-normal temperatures to be more prevalent than above-normal temperatures through most of the spring.”

WSI:s karta över prognosområden i Europa

Deras prognoser lyder (Jag kan inte översätta WSI:s ”northern/southern mainland” till ”norra/södra fastlandet”. ”Central/Sydeuropa” låter rimligare. Se deras karta för hur de definierar områdena.)

Temperaturavvikelser i
mars:

Norden: Kallare än normalt
Storbritannien: Varmare än normalt
Centraleuropa: Kallare än normalt, förutom norra Frankrike
Sydeuropa: Kallare än normalt, förutom södra Frankrike och Iberiska halvön

April:
Norden: Kallare än normalt
Storbritannien: Kallare än normalt
Centraleuropa: Kallare än normalt
Sydeuropa: Kallare än normalt, förutom sydöstra delen

Maj:
Norden: Varmare än normalt, förutom södra Sverige/Finland
Storbritannien: Varmare än normalt
Centraleuropa: Kallare än normalt, förutom Benelux/norra Frankrike
Sydeuropa: Kallare än normalt

WSI:s prognoser har kritiserats hårt av meteorologer, bland annat här i Sverige. Finns det grund för kritiken? Först och främst så måste man ta sig en titt på hur de gör prognoserna.

De har utfärdat säsongsprognoser sedan år 2000 (2002 i Europa). De använder sig av en egenutvecklad prognosmodell. Målet är inte att få svar på alla detaljer i små väderfenomen utan att fånga de stora dragen bland parametrar med stor dominans som havstemperaturer, havsströmmar, isläget, solaktivitet mm. Man använder vidare en klimatologisk modell med 16 ensemblemedlemmar (olika scenarier), till det lägger man statistik regressionsanalys, dvs sannolikhetsberäkningar av hur vädret utvecklats tidigare år under liknande förhållanden som det hittills varit.

Man använder sig alltså av flera olika metoder och modeller för att beräkna främst temperaturutvecklingen kommande månader. Detta material analyseras i sin tur av meteorologer innan man sammanfattar sin prognos.

WSI utger sig inte för att sitta inne med sanningen om hur vädret utvecklas kommande månader, man letar efter indikationer på ”åt vilket håll det drar”. De säger själva att de har en träffsäkerhet på 60-65%. (Jag vet dock inte hur de beräknar den eller vad träffsäkerheten hade varit om man slumpade fram svaren.)

Jag har varit i kontakt med Todd Crawford på WSI (till skillnad från många andra som skrivit om honom/dem). De vet om att de har ögonen på sig och att många är tveksamma till kvalitén på långtidsprognoser. Men de vet också att prognoserna har ett värde och att man, om man hanterar dem med rätt försiktighet, har nytta av dem.

Låt oss ta deras senaste prognos för Norden under mars-april-maj som i stora drag lyder: kallare-kallare-varmare. Minns att sannolikheten är 65% att den slår in. Vi bör alltså vara inställda på att våren dröjer, men för det inte bli överraskade om den trots allt kommer redan i mars-april.

Tycker ni att det låter luddigt? Nå, inget här i världen är förutbestämt, egentligen måste allt beskrivas med sannolikheter. Vad händer på Stockholmsbörsen om en timme? Hur länge till sitter regimerna i respektive land i norra Afrika?, Vem vinner pimpeltävlingen i Tervajärvi den 5  Mars?

Och när kommer våren? 😉

/Martin

Kurs om klimat och säkerhetspolitik

Av Martin Hedberg

Som en del av er redan känner till så har jag sedan flera år tillbaka fördjupat mig i olika aspekter av klimatförändringar, såväl dess orsaker som konsekvenser. Det gör att jag vid flera tillfällen blir ombedd att föreläsa om klimat, både ur ett generellt perspektiv och inom specifika områden.

För en dryg vecka sedan talade jag om klimat vid en vid en konferens som handlade om etablering av vindkraft i arktisk miljö, typ norra Sverige vintertid.

Idag föreläste jag vid Försvarshögskolan på deras kurs för beslutsfattare i samhället. Rubriken på föreläsningen var ”Kan klimatförändringar utgöra ett säkerhetspolitiskt hot?”.

Av alla aspekter som finns av klimatrelaterade frågor så är det ett par som intresserar mig speciellt, och det är energi, investeringar, innovationer, strategi/risk och säkerhetspolitik.

Kursen, som arrangeras av Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning inom Försvarshögskolan, går två gånger per år och varvas med en internationell utbildning. Det är alltid lika intressant att föreläsa för deras kursdeltagare. På de fyra år som jag föreläst vid Försvarshögskolan jag dessutom sett att klimatfrågorna fått allt mer utrymme i kursplanen.

På utbildningarna beskriver jag både den vetenskapliga bakgrunden till klimatsystemet och hur våra samhällsfunktioner och säkerhetspolitiska system såväl påverkar, som påverkas av, ett klimat i förändring. Klimatfrågorna är sammanvävda i både vardagen och strategiska beslut som rör såväl livsmedel som energi, anpassning, politiskt spel, investeringar och mycket mer.

Via dessa frågor, som till sin karaktär ofta är generaliserande, och de följande frågeställningar (som ofta är detaljerade), så växer det fram en medvetenhet om såväl risker som möjligheter bland beslutsfattarna.

Varje föreläsning har olika karaktär, mycket beroende på deltagarnas förkunskaper och ansvarsområden. Idag präglades de öppna frågorna av en diskussion kring risker med ”geoengineering”, dvs att avsiktligt försöka styra klimatet, samt strategier vid internationella klimatförhandlingar.

I morgon skall jag dels fundera på när våren kommer till Sverige, dels göra en intervju om klimatförnekare för studentradion i Uppsala. Jag skall också skriva färdigt en artikel till en tidning.

/Martin

Till nästa helg blir det mildare

Av Martin Hedberg

Nu är det mindre än en vecka kvar tills det blir mildare.

Jag har de senaste dagarna sett hur flera prognosmodeller fört in mildare luft över Skandinavien omkring den 25-26:e februari, dvs under inledningen av nästa helg. Jag tänkte låta dem stabiliseras lite, och nu verkar det vara precis så.

Det ser ut att bli ett ordentligt skifte när temperaturen kliver upp mellan fem och tio grader jämfört med idag.

Kanske är det vårvindar som kommer till sydligaste Götaland? Nåväl, det vet vi inte förrän om två veckor, det är först när det stadigvarande varit dygnsmedeltemperaturer över noll grader som våren kommit. För övriga landet, dvs merparten av ytan, kommer det troligen fortfarande vara vinter, men alltså inte alls så kall som det är just nu.

Men hur var det nu, WSI hade ju sagt att det skulle vara kallt i februari, mars och april? Nåja, nu till veckan kommer en uppdaterad långtidsprognos från dem (de utfärdas en gång per månad), det skall bli intressant att se vad den innehåller.

/Martin

Hade amerikanerna rätt?

Av Martin Hedberg

För en tid sedan, den 24 januari, förutspådde den amerikanska privata väderfirman WSI att NAO (North Atlantic Oscillation) åter skulle bli negativ och att temperaturerna därmed skulle sjunka i Europa.

Många frågade sig om prognosen skulle hålla. Såväl SMHI som SVT gick ut och sade att det inte gick att göra så långa prognoser och att man därför kunde lämna budskapet utan hänseende (man använde tom uttryck som ”inte seriöst att göra så långa prognoser” och ”tur om de stämmer”). Varför gjorde man då det? Man kritiserade WSI för att de inte berättar hur de gör sina prognoser och konstaterar att vi här hemma inte kan göra mycket mer än femdygnsprognoser.

Även jag kommenterade WSI:s pressmeddelande:

”Skall man tro modellerna så kan vintern bli lång innan det blir vår. Något som jag dock saknar i resonemangen som kommit ut hittills är tydligare fysikaliska resonemang om varför NAO blir positiv eller negativ. Hur påverkar tex den senare isläggningen av den arktiska isen vädermönstret?”

”Det verkar rimligt att anta att det i resten av januari och februari blir fortsatt för årstiden milt och omväxlande väder. Säkert ett par klara kalla nätter, men överlag stort inflytande av Atlantluft i samband med dominerande sydvästliga vindar.”

”Jag funderar även på om det finns några förutsättningar för en kraftig storm eller något annat väsentligt som vi inte sett så mycket av denna vinter.”

Hur som helst, vad var det nu som WSI sade och hade de rätt? Kallt är det i alla fall i Sverige just nu. Det som WSI: Chefs Meteorolog Dr. Todd Crawford skrev i pressmeddelandet den 24 januari var:

”We think that this more atmospherically-relaxed pattern will persist well into February, confining any below-normal temperatures to northern regions. At some point later in February or early March, we do expect a return to more strongly negative NAO conditions as the La Nina event weakens and tropical Pacific convection begins to play a bigger role.”

“At that point, we expect a return to more severe and widespread below-normal temperatures across much of Europe, lasting well into spring. The biggest uncertainty for the February forecast is that the strong negative NAO pattern will return more quickly than we currently expect.”

Vad kan man säga? Hittills Todd Crawford haft rätt. Tur? Jag tror inte det. Koll på läget, bra modeller och erfarenhet om vad man kan säga och när man skall göra det.

Tidsserie över NAO 15 okt 2010 till 11 feb 2011. Från amerikanska nationella vädertjänsten NOAA.

Vad är NAO just nu? Amerikanska vädertjänsten NOAA säger att NAO närmar sig noll, men att ensemblerna pekar åt att NAO troligen åter blir svagt positivt om någon vecka. De säger med andra ord mildare, snarare än kallare, väder.

Än är det ett tag kvar på WSI:s prognoser. 🙂

/Martin

PS. Har uppdaterat bildtexten till NAO-diagrammet. DS.