Author - Martin Hedberg

Bröllopsväder no 1

15 juni 2010

Prognos utfärdad tisdag 15 juni, kl 12.30

Många, i synnerhet arrangörer av bröllop, frågar sig vad det blir för väder vid tillfället för deras högtid.

Nu på lördag kommer, som så många andra lördagar, par att gifta sig.

Inte bara arrangörer, utan även familj, vänner och tillresta åskådare frågar sig säkert vad det kommer att bli för väder.

Så. Här kommer det preliminära svaret på frågan till alla som på ett eller annat sätt deltar i bröllop, eller gör något annat, i Stockholm på lördag den 19 juni:

Det blir ostadigt.

Högtrycket, som idag tisdag, sträcker sig från Atlanten över Brittiska öarna och in över Skandinavien, (som har givit de lite kyliga nordliga vindarna) det bryts ner.

Det ersätts av ett lågtryck som i morgon bildas strax norr om Island. Lågtrycket rör sig sedan först österut, sedan söderut samtidigt som det fördjupas.

På fredag har högtrycket över Svealand sålunda brutits ned och ersatts av ett lågtryck. (Det medför att det på fredag blir ostadigt med regn även över stora delar av Norrland, vare sig man firar bröllop eller ej.)

Det som sker under lördagen är att lågtrycket rör sig österut. Det medför å ena sidan att risken för regn minskar, å andra sidan att kalluft sveper ner bakom lågtrycket (dvs över Sverige och därmed även Stockholm).

Planera efter att det på lördag kommer att vara en temperatur på 14-18 grader. Under morgontimmarna regn, men under dagen växlande molnighet (dvs tidvis sol) och bara enstaka regnstänk. Till en början svaga vindar, men efterhand byig nordvästlig vind. Under kvällen sjunkande temperaturer och uppehåll.

Hoppas på något annat.

/Martin

Bergenskolan

12 juni 2010

Martin Hedberg

Allmänt

5 Comments

Ett viktigt och mycket stort steg i den moderna meteorologins utveckling var införandet av begreppet fronter. Man skulle nästan kunna påstå att det revolutionerade det meteorologiska analysarbetet och förståelsen för de atmosfäriska processerna.

Året var 1918. I Norge, liksom i Sverige, startade man en särskild väderavdelning med syfte att förbättra prognoserna för jordbruket; i Sverige under benämningen ”jordobs” (se tidigare blogg).

Chefen för detta projekt i Norge var professor Vilhelm Bjerknes. Han hade under några år i Leipzig tillsammans med sin son Jack och ytterligare en meteorolog Halvor Solberg studerat väderkartor och främst med inriktning på bildandet och utveckling av oväder. Man upptäckte att dessa oftast förekom längs områden där kalla och varma luftmassor stötte samman. De här gränslinjerna fick efterhand namnet fronter som en anknytning till första världskriget.

På vädertjänsten i Bergen där också två mycket betydande svenska meteorologer tjänstgjorde, Tor Bergeron och Carl-Gustav Rossby, arbetade man fram en så kallade cyklonmodell med ett lågtryck kopplat till en varmfront och kallfront som till en början kallades ”styrlinje” resp ”skurlinje”.

I modellen rörde sig vädersystemet på våra breddgrader från väster till öster. Först passerade varmfronten och sedan kallfronten. Eftersom kallfronten vanligen rör sig snabbare hinner den upp och förenar sig med varmfronten.

Den sammanslagna fronten får ett särskilt namn som inte är så allmänt känt bland allmänheten, nämligen ocklusionsfront. Just den processen upptäcktes av Tor Bergeron. Jag hade äran att träffa honom i början av 1960-talet under min studietid på Meteorologiska institutionen i Uppsala.

/John

Regn och rusk

10 juni 2010

Martin Hedberg

Allmänt

7 Comments

Martin säger: Under natten till fredagen så utvecklas ett lågtryck över södra Sverige. Det fördjupas under helgen och kommer under helgen att täcka hela Skandinavien, inklusive norra Tyskland och Polen.

Det blir mycket regn och en hel del vindar i helgen. Givetvis kommer det att vara några solglimtar, men det dominerande intrycket kommer för de flesta att vara blåsigt och kompakta moln. Sommaren kan börja!

Vi får många frågor, främst från journalister, om vädret i Stockholm och Ockelbo den 19-20 juni. Arrangörerna av det kungliga bröllopet hoppas på sol, men måste förbereda sig för att parera regn. Den gången blir det i form av skurar, dvs antingen inget eller väldigt mycket på kort tid. Och sol.

/Martin Hedberg

SMHA-SMHI

6 juni 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt, förkortat SMHA, bildades 1919. Anstalten tillhörde jordbruksdepartementet och dess förste chef med titeln överdirektör var Axel Wallén, som varit föreståndare på Hydrografiska byrån.

Vädertjänsten hade vid den här tiden fått nya hjälpmedel att sprida sin information, framförallt den trådlösa telegrafen, radion. Man utfärdade väderrapporter två gånger dagligen. Förutom sina regelbundna bulletiner gjorde man också en del specialprognoser. Till exempel fick varje trafikdistrikt en järnvägsobs, ett antal tidningar en pressobs och jordbrukets abonnenter en jordobs.

Ett stort genombrott för väderrapporter till den stora allmänheten kom i början av 1920-talet, nämligen rundradion. Den första väderrapporten sändes i rundradion den 19 februari 1924. Till en början gick det bara ut över Stockholms rundradio men de följande åren utökades sändningsnätet till övriga delar av landet.

Under 1920- och 30 talen skedde en stark expansion av SMHAs verksamhet. Genom rundradion väcktes intresset för vädret hos allmänheten och utvecklingen av luftfarten resulterade i en särskild vädertjänst för flyget med meteorologer på särskilda flygplatser.

Utvecklingen ledde till en översyn och en ny organisation av verket i början av 1940-talet. Samtidigt ändrades namnet 1945 till Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut och underställdes kommunikationsdepartementet.

Från de första lokalerna i Piperska palatset 1919 flyttade man 1926 till Hantverkargatan på Kungsholmen och vidare år 1938 till Fridhemsgatan 9. Det var i denna fastighets översta våningar som bloggförfattaren stegade in en solig sommardag år 1962.

/John

Tropisk orkan Phet över Arabiska havet

5 juni 2010

Martin Hedberg

Allmänt

1 Comment

Martin säger: Den tropiska orkanen Phet minskade i omfattning, från en kategori 4 till en kategori 3 på den 5-gradiga orkanskalan då den drog in över kusten till Oman. Men den kommer att växa till igen.

Orkanen Phet.

Bilden visar orkanen på förmiddagen lokal tid den 4 juni. Den hade då tappat kraft och blivit nedgraderad till en kategori 1 orkan. Det låter kanske beskedligt, men innebar fortfarande vindar på 35-40 m/s.

35 m/s motsvarar 126 km/h, dvs en bit över tillåten hastighet på motorvägen. För att få en känsla av vilka krafter det handlar som kan man hålla ut armen ur sidorutan på bilen på motorvägen. Föreställ dig sedan att du istället försöker stå upp på motorhuven i samma hastighet. Det är stora krafter det handlar om.

(Jämförelsen haltar dock lite eftersom man då man blåser omkull från en motorhuv troligen avlider. Detta då hastigheten kommer att bromsas ner genom friktion mellan kropp och vägbana samt genom att man tumlar runt och slår i föremål i hög hastighet.

Om/när man däremot ramlar omkull i en orkan så slår man inte ihjäl sig mot marken som ju är stilla. Och även om man skulle börja glida mot marken så kommer man inte upp i orkanhastighet.)

Hur som helst, Phet har skapat översvämningar i Omans huvudstad Muskat. Dock utan att orsaka några dödsfall eller omfattande personskador. Myndigheterna hade vidtagit omfattande åtgärder för att evakuera människor från utsatta platser. Kraftiga regn har fyllt torrlagda flodbäddar.

2007 drog orkanen Gonu in över Oman. Minst 49 människor omkom och de materiella skadorna beräknades till 3,9 miljarder dollar (!).

Prognosen för Phet är att den kommer att återfå kraft som en orkan då den drar ut över Omanska gulfen under lördagen. Den rör sig sedan österut över Arabiska havet.

I sydvästra Pakistan har man till att börja med evakuerat omkring 60.000 människor från kustområden.

Orkanen kan senare komma att dra in över Karachi, Pakistans största stad och finansiella centrum. Karachi ligger vid kusten och har ca 12 miljoner invånare.

/Martin

Priset av gårdagens livsstil?

3 juni 2010

Martin Hedberg

Allmänt

10 Comments

Martin säger: Oljan som nu väller upp från ”Deepwater Horizon” i Mexikanska golfen har legat i marken i flera miljoner år. Anlednigen till att den inte gör det längre är att vi människor vill åt den.

När man borrar efter olja (och andra mineraler) så ökar riskerna för miljö- och sociala problem (tex är 25% av amerikanskt fiskevatten i Mexikanska golfen avstängt pga oljeläckan.)

Det kanske är det här man avser med när man säger ”Kommande generationer får betala priset av vårt sätt att leva.”?

Med uttrycket ”betala” avses inte bara en utgift eller förlust, utan även en utebliven inkomst (fråga tex fiske- och turistnäringen som drabbas av oljeläckan.)

Men man kanske skall säga: ”Idag betalar vi en del av kostnaden för den livsstil, de risker och de beslut som togs av tidigare generationer.” Med tillägget: ”Resten betalas av kommande generationer.”

/Martin

Första vädertjänsten del 4

1 juni 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

Bland de viktiga uppgifter Statens Meteorologiska Centralanstalt ålades vid starten 1873 var att utfärda stormvarningar. Men med all annan verksamhet under de första tiotals åren fick den uppgiften skjutas framåt i tiden.

Efter flera påstötningar började man emellertid i slutet av 1890-talet i bulletinerna också varna för hård vind och storm. Man började också bygga upp ett varningssystem genom att upprätta så kallade stormvarningsstationer vid kusterna, som jag skrivit om i en tidigare blogg. Den första allmänna stormvarningen skickades i september 1905.

Med den allt mer ökande verksamheten fick man anställa mer personal och därmed fick man också utöka de ursprungliga lokalerna på Drottninggatan. Man fick också hyra in sig på andra platser i Stockholm. Lokalfrågan löstes inte förrän 1918 då Centralanstalten slogs samman med den år 1908 inrättade Hydrografiska byrån och flyttade in i deras lokaler på Munkbrogatan 2, Piperska palatset. Den sammanslagna myndigheten fick år 1919 namnet Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt, SMHA.

Vår första vädertjänst varade alltså från år 1873 till 1918. Den förste föreståndaren Robert Rubensson efterträddes vid sin död 1902 av Hugo Emanuel Hamberg. Han var huvudsakligen forskare och ägnade mycket arbete åt Sveriges klimat.

Anstaltens sista föreståndare 1913 till 1918 var ännu en forskare Nils Ekholm. Han var specialist på vindar och intresserade sig mycket för stormvarningarna. Han hade tidigare deltagit i Andrés misslyckade ballongförsök att flyga till Nordpolen 1896 och var kritisk till utrustningen. Därför deltog han inte i ballongfärden 1897 som slutade i katastrof med dödsfall för Andre och hans båda medresenärer.

/John

Vår sårbarhet för katastrofer

31 maj 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Martin säger: Efter orkanen Katrina (augusti 2005) så insåg man samhällets sårbarhet inför naturens krafter i en mycket större omfattning än man tidigare hade drabbats av. Man insåg att man var tvungen att förbereda sig för katastrofer. Och man tittade naturligtvis på ”facit”, dvs konsekvenserna av Katrina.

Men många kloka påpekade att man var tvungen att vidga vyerna. Kanske nästa stora katastrof inte var en orkan, kanske det var omfattande skogsbränder, en epidemi eller något annat.

Kunde man ha förutsett att en av de potentiella katastroferna skulle vara en oljeläcka utom kontroll? Man har borrat tusentals oljekällor i Mexikanska golfen tidigare och inte varit i närheten av de problem man nu står inför.

Men så hände det. Helt utan förvarning. I alla fall för merparten av de som nu drabbas.

Vad lär vi oss av det? Kan man förutse nästa stora problem? Kan man förhindra det eller i alla fall förbereda sig? Hur vet man om man lyckas förhindra något ovanligt, men mycket omfattande, problem?

Nu finns det en mycket grundläggande skillnad mellan orkanen Katrina och oljeläckan vid Deepwater Horizon. Katrina var ett naturfenomen, medan oljeläckan orsakades av människan. (Förvisso ändrar vi sannolikheten för att orkaner skall uppstå. Men det är inget enskilt agerande som ”vevar” igång en enskild orkan.

Vad lär vi oss? Hur skall vi förebygga katastrofer? Vad skall vi förbereda oss för?

Hur hanterar vi kunskapen att vi förstår att vi påverkar våra egna förutsättningar?

/Martin

På tisdag börjar orkansäsongen

30 maj 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Martin säger: På tisdag börjar den officiella orkansäsongen i Mexikanska golfen. Den håller på från första juni till sista november. Det här tillför en ny dimension till arbetet med att stoppa läckan av oljekällan som flödat i en dryg månad.

De kraftigaste orkanerna brukar i och för sig inträffa i augusti-september, men redan så här års kan det alltså uppstå orkaner. Det hänger samman med att det blir allt varmare i vattnet. Den ökade sannolikheten för orkaner skapar ett nytt orosmoment. I synnerhet som försöken att stoppa läckan drar ut på tiden. Och på det har vi allt saneringsarbete.

I en tidigare blogg har vi skrivit om huruvida oljefläcken kan påverka förekomsten av orkaner. Nu står vi alltså inför frågan om hur orkaner påverkar arbetet med att täta läckan samt saneringen av oljan.

Orkanen Katrina 2005

En orkan kommer dels att handgripligen påverka själva arbetet med att täta läckan som ju sker från fartyg och oljeplattformar. Dels kommer en orkan att blanda om den olja som redan finns på och i vattnet.

Därtill kommer en orkan att sprida oljan in över land, dels med vågor som sveper in med det högvatten som orkanen skapar, dels genom luften eftersom orkanen suger upp såväl olja som vatten i luften. Olja som har potentialen att trilla ner långt in över land.

/Martin

Mer regn i Europa

28 maj 2010

Martin Hedberg

Allmänt

3 Comments

Martin säger: Som vi skrivit om tidigare så har det varit omfattande problem med översvämningar i Centraleuropa de senaste veckorna. Läget har stabiliserats något. Det betyder inte att det är bra nu, det betyder att det inte förvärras. En slags ”steady-state”.

Och en steady-state av en dålig situation är… fortfarande en dålig situation. Men man får väl vara glad åt det lilla, att det inte blir värre (?)

Regnmoln

Men nu ser det ut att komma mer regn. På söndag och måndag drar ett omfattande lågtryck in över Centraleuropa och vi kan vänta ytterligare påspädning av de redan vattensjuka (av vatten mättade) markerna och överfulla dammar och vattendrag.

Hur har ni läsare drabbats? Själva eller genom anhöriga och vänner?

/Martin