Archive - juli 2015

Kan vädret bli värre i sommar?

Oväder till helgen

Just som folk börjat misströsta på riktigt över sommarvädret, så visade det sig att det faktiskt kunde bli ännu värre.

Nej det är inget så enkelt som ännu ett par dagar med regn, moln och låga temperaturer. Nej, det är ett lågtryck av den sorten som vi vanligen ser på hösten.

Det drar in över södra Götaland under lördag morgon och avancerar därefter norrut över landet under lördag, söndag och måndag. Det kommer att påverka mer än antalet soltimmar soldyrkare kan få. Det är tillräckligt omfattande för att stöka till samhällsfunktioner som flyg, båt, tåg och biltrafik.

Det är nästan komiskt: Det har visat sig att det i genomsnitt är en rätt så normal sommar hittills och att året som helhet bjudit på varmare väder än normalt. Det senare är främst en konsekvens av den bleka vintern.

Men vi hade i alla fal en knapp vecka med högsommarvärme. Och nu så får vi en helg med kraftigt regn i hela landet och nästan-storm vindar.

Vädret för din ort på vadercentralen.se.

Kan man göra en bra prognos?

Ensembler

”Det är svårt att göra prognoser, i synnerhet om framtiden.”

Jag talade med meteorologkollegan Anders Persson i förmiddags (i ett annat ärende) och fick en liten föraning om vad som var på väg. Nu publicerar han en bloggartikel på Lindelof.nu där han går hårt åt kollegorna. Många har mycket att lära, men frågan är hur många som kommer att lyssna.

För i sanningens namn skall man även säga att även de som tar emot prognoserna, användarna, just det DU, måste öva lite på att läsa av informationen. Man kan nämligen inte veta helst säkert hur framtiden skall utvecklas.

EnsemblerExempel på ensembler, många prognoser, för en väderparameter. Ju längre prognos, desto större osäkerhet. Var och en av medlemmarna är lika sannolik, tillsammans utgör de ett spektrum av möjliga utvecklingar.

Visst är det bekvämt att få fram EN prognos att luta sig mot. En prognos som man kan säga är ganska bra. Det är enklare (?) en ett helt knippe prognoser som alla visar olika svar. Men det är så naturen är, obestämbar och synnerligen diffus i framtiden.

Inte nog med att modeller inte förmår återskapa naturens hela komplexitet, naturen har inte heller ”bestämt sig” för hur den skall utvecklas i framtiden. Det finns genuina inbyggda osäkerheter i alla komplexa system, och det gör det bra naivt att förlita sig på en deterministisk modell för att beskriva framtida utvecklingar. En av metoderna för att lösa detta heter ensembler.

Det är med scenarier och sannolikheter som man kan ge framtiden en rättvis bild.

/Martin 

PS. Anders Persson har skrivit ett flertal intressanta artiklar här på bloggen. Sök på hans namn i sökfältet för att läsa dem. DS.

Därför blir det ingen ny istid

Solfläckar

De senaste dagarna har såväl internationell som svensk media publicerat flera artiklar som handlar om att vi skulle kunna få en ny ”lilla istid” inom något tiotal år. Det blir inte så, man har missförstått alternativt övertolkat vad man kan dra för slutsatser av en forskarrapport.

I det här fallet är det dessutom inte ens en vetenskapligt testad och publicerad rapport/artikel, det är en artikel som presenteras på en konferens! Det betyder inte att den är felaktig, men det betyder att man inte skall tillskriva den alltför mycket uppmärksamhet innan den blivit vetenskapligt granskad.

SolfläckarDet finns mycket att säga, men två saker slår mig tydligt:
1. Att en rapport/påstående som ”går emot strömmen” får så stor uppmärksamhet.
2. Att man inte anstränger sig mer för att beskriva vad forskarna egentligen säger.

Den första punkten är nog ett resultat av mänsklig empati i kombination med önsketänkande. Vi tycker spontant lite illa om ”etablissemanget” och vill gärna se den ensamme, listige riddaren välta detta.

Eftersom vi även blivit upp till öronen mättade med bevis om hur illa det är ställt med globala uppvärmningen och att vi människor bär skulden, så vore det även skönt om det visade sig att naturen/solen var god och räddade oss. Inte för att en istid skulle göra det, men om det ändå skulle bli istid så gjorde det ju inget om vi hade för-värmt lite så att den blev mildare.

Den andra punkten är ett resultat av dålig journalistik, ”kreativa” bild- och rubriksättare och en febril jakt på klick-vänliga artiklar.

Så det blir alltså ingen ny istid?

Nix. Det som Professor Valentina Zharkova presenterade är en modell som beskriver hur solfläckarna varierar. De skriver i ett pressmeddelande att:

”It is 172 years since a scientist first spotted that the Sun’s activity varies over a cycle lasting around 10 to 12 years. But every cycle is a little different and none of the models of causes to date have fully explained fluctuations.
A new model of the Sun’s solar cycle is producing unprecedentedly accurate predictions of irregularities within the Sun’s 11-year heartbeat.
The model draws on dynamo effects in two layers of the Sun, one close to the surface and one deep within its convection zone.
Predictions from the model suggest that solar activity will fall by 60 per cent during the 2030s to conditions last seen during the ‘mini ice age’ that began in 1645.”

Det man har gjort är att:

A: Man har skapat en ny, och som man hävdar bättre, modell av ”solar activity”, dvs antalet solfläckar.
B: Man använder denna för att göra en prognos på ”solar activity” och finner att den kommer ha ett nära minimum år 2022 och två ”full phase separation” mellan 2030 och -40. Då skulle antalet solfläckar falla med 60% och det har inte inträffat på 370 år.
C: När de två vågorna däremot är i fas med varandra får man en förstärkning av solfläckarna.

Jag kan börja med att förtydliga att ”solar activity” inte är solenergi. Solar activity är antalet solfläckar. Det är detta som beskriver solens 11-års cykel.

Modellen bygger på utsläckning eller förstärkning av två processer som har olika periodicitet. När de ligger i fas med varandra förstärker de varandra, när de ligger i motfas släcker de ut varandra.  56477main_destructive

Mängden solfläckar har i och för sig en koppling till mängden energi som når jorden genom kopplingen till ”solar flares”. Jag har skrivit om det tidigare, tex ”Håller solen på att somna?” och ”Stigande temperatur med eller utan solfläckar”.

Skillnaden i hur mycket energi solen strålar ut är mindre än 0,1% mellan låg och hög ”solar activity”.

SolenergiSolenergi (rött) och dess koppling till jordens medeltemperatur (blått). Från Wikipedia.

När det är låg ”solar activity” så strålar solen med 1366 W/m2 och när den är hög strålar solen med 1367 W/m2 utanför jordens atmosfär. Detta påverkar jordens klimat, men inte så mycket som man tidigare trodde. (Grafen ovan visar dessutom hur ”solar activity” påverkar jordens medeltemperatur. Det finns en viss påverkan, men den är liten jämfört med ökningen orsakad av växthusgaser och albedoförändringar.)

En artikel i vetenskapliga tidskriften Nature (Regional climate impacts of a possible future grand solar minimum) skrev om en eventuell effekt av minskad solaktivitet i fjol, 2014 (underligt att den inte fick så mycket uppmärksamhet?):

Any reduction in global mean near-surface temperature due to a future decline in solar activity is likely to be a small fraction of projected anthropogenic warming. However, variability in ultraviolet solar irradiance is linked to modulation of the Arctic and North Atlantic Oscillations, suggesting the potential for larger regional surface climate effects.

 

Solfläckar

Antalet solfläckar sedan 1600-talet. (Wikipedia)

”Lilla istiden” i slutet av 1600-talet (Maunder minimum) och början av 1800-talet (Dalton minimum) var dessutom relativt lokala. De påverkade klimatet i Europa och Nordamerika, men hade begränsad inverkan på hela jordens medeltemperatur.

Som synes av grafen nedan så a) syns knappt ”Lilla istiden” på global skala, och b) har vi redan nu höjt temperaturen med råge över de förändringar som förekommit de senaste tusen åren, alltså inkluderande Lilla istiden.

PAGES2k_MBH99

Jordens medeltemperatur rekonstruerad tusen år tillbaka i tiden. Gröna punkter är 30-års medelvärde av PAGES 2k rekonstruktion. Röd kurva visar global medeltemperatur enligt  HadCRUT4 data från 1850 fram till idag. Blå kurva och yta är orginalet till ”the hockey stick” av Mann, Bradley and Hughes (1999 ). Grafik av Klaus Bitterman. Källa: Thinkprogress.

Den effekt av minskad solaktivitet som Professor Valentina Zharkova föreslår skall inträffa 2022 samt 2030-40 skulle på sin höjd motsvara ett par år av uppvärmning. Och värmen skulle dessutom ”återtas” när de två dynamiska effekterna några år senare istället samverkar.

Att dra slutsatsen att det skulle bli kallt som under ”Lilla istiden” (som dessutom inte var kall globalt sett) bara för att solfläcksaktiviteten under ett par år liknar det som varade under många år då, är att dra för långtgående slutsatser.

Atmosfären är helt annorlunda nu, det krävs mycket större minskning av energin från solen för att det skall bli kallt igen.

Det blir ingen istid. Det kan bli ett hack i den i övrigt stadigt stigande temperaturen.

/Martin

Den som vill läsa mer kan göra det på tex Uppsalainitiativet, HotWhopper eller AndThenThereIsPhysics.

 

Jordens befolkning, lyft blicken

World population

Ibland måste man lyfta blicken eller på annat sätt ändra perspektiv för att se vad som sker. Det vi genomlever just nu beträffande många saker är inget mindre än en explosion.

Vi kan förstå det när det gäller tex minneskapacitet i datorer, digitala företags framväxt eller andra ”moderna” och i många fall önskvärda förändringar.

Men när det gäller andra fenomen som tex klimatförändringar, jorderosion, utrotning av växt- och djurarter mm så kan det vara svårare att se och förstå vad som händer. Dels för att processerna är lite utanför en enskild människas grepp, dels för att de ofta är rätt dystra förändringar.

Nedan en film som illustrerar befolkningsökningen. Att det föds fler människor än det dör är väl i varje enskilt fall inte så deprimerande. Snarare tvärt om, ännu en människa som lever, är medveten och kan sprida glädje till medmänniskor.

Men tillsammans så tär vi även på våra gemensamma resurser. Nå, ingen kan väl säga att just jag har mer rätt till dessa resurser än någon annan individ, ens den som ännu inte är född.

Men utan att lägga någon skuld, utan bara krasst observera och konstatera vad som sker, så förstår vi att vi är på väg att skapa problem för alla dessa människor och medvetanden. Dels de som redan finns, dels de som ännu inte är födda.

Det är inte antalet människor som är problemet, det är hur vi nyttjar våra resurser på planeten. Och planeten och dess resurser är begränsade. Japp, även om det finns saker (de flesta som människan själv har hittat på) som är obegränsade, eller i det närmaste obegränsade, så finns det fysiska och livsuppehållande saker som är begränsade.

Och en sak till, bara för att tydliggöra: Vi människor är fenomenala, kan färdas till andra planeter, skriva poesi, transplantera organ, studera framtid och historia, förstår matematik och annat. Men vi kontrollerar inte hela vår omvärld. Vi påverkar väldigt mycket, men kan inte styra alla processer. Det finns anledning att fundera på en del handlingsplaner som kan behöva sättas i sjön när tipping points och återkopplingar drar igång på allvar i naturen. För vår egen skull.

Nu illustrationen om antalet individer på planeten. Titta i lugn och ro, men blinka inte för ofta mot slutet, då går det nämligen fort och det är lätt att man missar ett par miljoner.

Filmen är producerad av Population Education. Originalet till filmen finns på worldpopulationhistory.

/Martin

När kommer nästa högtryck?

Martin Hedberg

Efter regn kommer… mer regn.

Den här sommaren verkligen jobbar på att göra semesterfirare besvikna. Men det växer bra i naturen och brandrisken är, typ liten.

När slutar det regna? När kommer nästa högtryck?

Jo som jag beskriver i filmklippet ovan så är det ostadigt väder fram till och med fredag. Det blir inte regn hela tiden, men ändå betydligt mer regn än sol.

Fast under helgen så kommer en högtrycksrygg och stabiliserar vädret. Inte så att vi får värmebölja igen, men i alla fall en del sol och lite varmare.

Vill du se mer klipp eller prenumerera på dem? Besök vår YouTube-kanal.

Vill du söka på prognoser på just din ort, inklusive se det senaste väderklippet? Besök Vädercentralen.

/Martin

Vad är El Niño?

Vad är El Nino?

El Niño blir allt kraftigare och det påverkar vädret inte bara över länderna kring Stilla havet utan även atmosfärens cirkulation över hela jorden.

El Niño är motsatsen till La Niña och dessa två begrepp handlar om den storskaliga cirkulationen över Stilla havet samt hur värme och kyla fördelar sig i havet. Samlingsbegreppet för dessa två ytterligheter och när atmosfären är neutral kallas för ENSO, El Niño-Southern Oscillation.

Australiensiska nationella vädertjänsten, Bureau of Meteorology, har producerat en bra film som på drygt fyra minuter beskriver hur det hela fungerar.

/Martin

När blir det bättre väder?

Väderklipp 6/7 2015

En del är nöjda, men de flesta är redan är trötta på det ostadiga vädret. Nåväl, det gäller tydligen att vara beredd på tvära kast den här sommaren.


Från uselt väder i maj och juni till värmebölja första dagarna i juli. Men den varade inte ens en vecka och därefter föll temperaturen i kapp med regnet och humöret.

Nu blir det fortsatt ostadigt väder ett par dagar, men till helgen ser det lite mer stabilt ut. Inte värmebölja, eller kanske ens högsommarvärme, men i alla fall en högtryckspassage och flera timmar med uppehåll och sol. 🙂

Värmen är ojämnt fördelad. I södra Europa är det fortfarande extremt varmt med omkring 40 grader. Det kan vara värt att tänka på när man huttrar i sina regnvåta kläder här hemma.

Lagom är bäst, men det är det varken här eller där.

Prognoserna hittar du på Vädercentralen.

/Martin