Av Martin Hedberg
SvD skriver att “Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd hoppas på en kall vinter med mycket snö”. Saken är den att man efter de senaste årens besvärliga vintrar har rustat sig till tänderna. Nu känner man sig starka och vill mäta sig mot naturen vinterkrafter.
På Näringsdepartementet har man samlat Trafikverket, SJ, Veolia, Arlanda Express, Jernhusen, Västtrafik och Green Cargo för att utbyta information och diskutera olika lösningar. Arbetet har pågått under lång tid och nu känner man sig redo.
Det hela får mig att tänka på Disneys saga om Matadoren som skall möta tjuren Ferdinand.
Tänk om det inte blir någon vargavinter? Tänk om de två (av tre) senaste vintrarna bara var temporära händelser på samma sätt som när Ferdinand satte sig på sin humla (geting?).
Men vad skall man dimensionera efter? Det sannolika eller det extrema? I fallet med tjuren Ferdinand så hade han ju faktiskt visat att han kunde leverera ett #&!! humör. Ingen skulle väl efter den uppvisningen föreslå att man skickar in skolungar på arenan? Bäst lämpad är den skickligaste matadoren.
Samma sak är det med den svenska vintern. Även om den blir lika mild som i fjol så måste man rusta för snökaos och isbark. Det har bevisligen inträffat och kan därmed inträffa igen.
Den stora frågan är väl snarare hur man rustar sig för det osannolika men inte otänkbara. Det som man med modeller, statistik och sannolikhetsberäkningar kan visa skulle kunna inträffa, men som trots detta inte satt sig i medvetandet som sannolik risk. “Known unknowns”.
Och ännu svårare: Kan man överhuvudtaget rusta sig mot riktiga överraskningar? “Unknown unknown” för att citera USA:s förre försvarsminister Donald Rumsfeld:
There are known knowns; there are things we know that we know.
There are known unknowns; that is to say there are things that, we now know we don’t know.
But there are also unknown unknowns – there are things we do not know, we don’t know.
(Wikipedia)
Se där något att bita i. När det gäller “unknown unknown” så kan vi ju inte veta om dem, per definition.
Det gäller att förpassa så mycket till området ovanför, dvs till “known unknowns”, eller ännu hellre “known knowns”. Det är det man gör genom forskning. Då går de att hantera.
Ordleken utgör en matris med fyra kvadrater: Det borde rimligen även finnas “unknown knowns”. Vad är det?
Personligen hoppas jag på en vanlig vinter. En vinter som den var på 70-talet. Snö, men inte överdrivet mycket. Så att man åka skidor i större delen av landet. Skridskoisar, men inte bottenfruset. Och att det när det väl blivit vinter fortsätter att vara det till dess det blir vår -inget hattande hit och dit genom nollan.
Och det vore skulle förstås även intressant att se om myndigheternas strategi för att bibehålla kommunikationerna öppna i Sverige håller.
/Martin
