Archive - januari 2012

Vår påverkan på klimatet tvingar oss till geo-engineering

Märkligt hur intensiv både kommentarer som ifrågasätter ”AGW-teorin” (Anthropogenic Global Warming) och mängden spam blir när vi skriver om klimatförändringar.

Antropogena klimatförändringar beror varken på bilar, glödlampor eller brödrostar. Antropogena klimatförändringar beror på att människan, framför allt sedan 1950-talet, netto har tillfört växthusgaser i form av koldioxid, metan, lustgas och freoner till atmosfären. Därtill har vi förändrat jordens albedo, såväl genom markförändringar som genom utsläpp av luftföroreningar. (Sedan kan man fundera på hur detta har gått till).

”Lösningen” på problemet, i den mån det finns någon lösning inom realistiskt närhet, ligger bland annat i att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser, storleksordningen -5 till -10% per år. I realiteten, om det genomfördes, skulle det betyda att människan inte kan utvinna allt fossilt kol som vi har inom ekonomisk och tekniskt räckvidd.

Vi har därtill gjort oss kraftigt beroende på infrastruktur och systemlösningar (tex ekonomi och livsmedelsproduktion) som mer eller mindre förutsätter tillförsel av fossil energi. Tar man bort eller stryper den fossila energin så uppstår oönskade och i vissa fall livshotande systemförändringar. Detta gör att våra valmöjligheter allt mer liknar ett val mellan pest nu eller kolera senare. Och ju längre vi väntar desto mer pest och kolera blir det.

Jag tror personligen inte att det är realistiskt att människan frivilligt låter energi ligga kvar i marken i form av fossilt kol. Finns det tillgängligt så kommer någon att gräva upp det och inom några månader eller något år så kommer någon annan att elda upp det. Restprodukterna, såväl växthusgaser som (främst i fallet med brun- och stenkol) skadliga luftföroreningar, hamnar i naturen och våra egna kroppar.

Efterhand kommer dock vissa av de fossila resurserna att sina och, om efterfrågan fortfarande består, så kommer priset att stiga. Det leder dels till brist hos vissa konsumenter, dels till att det ytterligare fossilfyndigheter blir ekonomiskt tillgängliga.

(Jovisst blir det även mer lönsamt med förnybar energi i takt med stigande energipriser. Men det är inte antalet vindkraftverk som begränsar klimatförändringarna, det är mängden kol vi inte bryter som gör skillnaden. Och när energipriset stiger så blir fortsatt lönsamt att bryta det fossila kolet.)

Realistiskt så bör man, som slutsats av detta, ta sig en funderare på vilka konsekvenser detta får på klimat- och ekosystem, inklusive oss själva och våra samhällen. Därefter bör man förbereda sig på dessa konsekvenser.

Det betyder inte att man skall ignorera sitt ansvar. Men jag kan samtidigt förstå att det kan kännas rationellt att förneka sammanhangen.

Det är lite grann som att supa sig full: Man skall inte bli förvånad om man blir yr eller får huvudvärk efterhand. Men man kan ju prova att förneka det. Ett tag. Sedan får man acceptera situationerna som uppstår.

Vi har i vissa sammanhang kommit fram till den punkten. Det ser riktigt illa ut, och det kan bli värre.

Realistiskt sett så närmar vi oss punkten där vi blir tvungna att vidta åtgärder i form av ”geo-engineering”. Det är inte en så lustig situation och den kommer att skapa nya komplexa säkerhetspolitiska situationer och doktriner. Som vi bäddar får vi, och våra barn, ligga. Den form av Geo-engineering som ligger närmast till hands, ”Solar Radiation Management”, löser inte det grundläggande problemet, den dämpar bara symptomen. Den skapar också helt nya problem.

/Martin

PS. Nej, man skall inte ge upp. Men man skall inte heller vara naiv. DS.

Det blir kallare, trots global värme

Det blir allt kallare!

Kommande dagar blir det i princip kallare för var dag som går. Högtrycket över Ryssland, med sin västra flank över oss i Skandinavien, består. Som det ser ut så håller det i sig i alla fall en vecka, möjligen längre.

Kylan orsakas av att… det är vinter. Nu kanske någon hävdar att det rimligen även var vinter även i december, och då var det minsann inte så kallt. Jovisst, är det så. På lite mer regional skala så orsakas kylan av att högtrycket blockerar lågtrycken från att komma in med mild Atlantluft. Istället är det kall rysk luft som förs in över Skandinavien med sydostliga vindar (det blåser medurs kring högtrycken).

Det är också kallt för att utstrålningen är större än instrålningen. Det är långa nätter och när det väl är dag så är dels solen inte så länge över horisonten, dels blir strålgången genom atmosfären längre, dels är det flack vinkel mot marken som skall värmas. (Men det faktum att jordaxeln lutar bort och vi är lite längre från solen under vintern är inte orsaken till att det blir kallt, det är för liten skillnad.)

Hur kallt kan det bli? Riktigt kallt, främst i inlandet! Två saker bidrar väsentligt: Dels om det är kall luft som transporteras in över oss, dels om molntäcket spricker upp nattetid och det är vindstilla.

Det första, transport av kalluft (eller advektion av kalluft som vi insnöade säger) kommer att göra att det blir ännu lite kallare med början den 2:a februari. Kalluften ligger sedan kvar och skvalpar över oss fram till veckoslutet. Då, i början på nästa vecka, blir det lite mindre kallt, dvs ungefär som nu.

Och hur var det nu med den globala uppvärmningen? Det är lätt att snacka om den när det regnar i december, men nu när kylan håller tom Skåne i sitt grepp? Gick det över?

Nejdå. Globalt sett är det fortfarande varmt. Ingen har sagt att det skall vara x grader varmare på alla platser under alla årstider. Klimat är statistik på väder. Jordens medeltemperatur är… jordens medeltemperatur. Det är just medelvärdet av alla mätningar. Och i medeltal så minskar antalet kalla dagar/platser samtidigt som antalet varma dagar/platser ökar.

När vi nu har det kallare än normalt här i Skandinavien så kompenseras det, med marginal, av att det är varmare någon annanstans. Detta ”någon annanstans” är större till ytan än det som täcks av vår kyla och/eller så är det ännu varmare än vi har det kallt. I medeltal ligger det i alla fall på plus.

Det svänger” sa katten i Aristocats. Det gör det, kring ett medelvärde. Och när svängningarna ändrar sig så mycket att dess medelvärde flyttar sig, då har något i grunden förändrats.

Den globala uppvärmningen har inte upphört bara för att det är kallt hemma på min gata i stan. En enskild gata är helt enkelt inget bra mått på en global parameter.

På samma sätt så är ”varmare än normalt” inte något bevis för global uppvärmning eller den förstärkta växthuseffektens verkningar. Men det är en konsekvens av det. På samma sätt är det med antalet dagar med sträng kyla. De har minskat, vilket är en konsekvens av en förstärkt växthuseffekt.

Det kan uppenbarligen fortfarande förekomma kalla dagar, även i en varmare värld. Passa på och upplev dem, för de blir allt färre.

/Martin

PS. Jo jag kan höra hur en del folk svär över kylan. ”Skall bli skönt att slippa den” (?). Kruxet är att man får en hel del annat jobbigt på köpet. DS.

Högtryck och kallare, ett tag i alla fall

Sakta kallare?

Som ni har märkt så svänger prognoserna en del just nu. Mycket frustrerande!

Högtrycket ser i alla fall ut att blir kvar med sitt centrum över Ryssland. Det blockerar lågtrycken från Atlanten. Högtrycket medför även att kall luft förs in över Skandinavien med sydostliga vindar.

Först passerar dock den kalla luften över den, relativt sett, varma (inte lika kalla) Östersjön. Fukt och värme förs då över till luften varvid det bildas konvektion, moln och efterhand snöfall.

Nederbörden/snöfallet berör främst landskapen närmast havet i öster. Men molnen överlever även längre in över landet. Detta gör att vi har det både kallt och molnigt. I vissa fall är molnen inte lika täta och då sjunker temperaturen ännu mer pga utstrålning av värme.

Sommartid betyder högtryck precis tvärtom: Klart och varmt väder.

Om man tittar en vecka framåt så antyder Europeiska ECMWF att det skall bli riktigt kallt, medan amerikanska GFS istället säger att det blir mildare.

Det här kan låta som en stor motsättning, men i grunden handlar det om hur ett paket med kalluft bildas och rör sig kommande sju dagar. Att göra långa prognoser är som att skjuta prick på långa avstånd: Ju längre sträcka/tid, desto mer faktorer hinner påverka utfallet. Ju närmare vi kommer, desto mer precis kan man vara.

/Martin

Fägelse för väderprognoser?

Svenska Dagbladet rapporterar idag om ett till synes absurt lagförslag i Sydafrika. SvD skriver i ingressen att ”Nu ska det bli olagligt att sia om vädret i Sydafrika. Den som varnar för ett annalkande oväder kan dömas till fängelse, om det styrande partiet ANC får som det vill.”

Telegraph poängterar att det bara blir fängelse (dock upp till tio år!) och böter för felaktiva varningar om tex stormar.

Syftet sägs vara att undvika kostsamma och onödiga evakueringar av städer. Men det syftet sägs vara en skenmanöver för att maskera det egentlige syftet: Att kontrollera och begränsa information. Det styrande ANC sägs vilja skaffa sig monopol på bland annat något som borde vara varje medborgares skyldighet och rättighet: Att varna andra för faror.

Är det en storm i ett vattenglas (får man varna för det 😉 ) eller ett första steg mot begränsad yttrandefrihet?

Förslaget har rört upp många känslor. En ägare till en vädersajt, Randolf Jorberg, är i alla fall upprörd. Jorberg menar att det nya lagförslaget inte bara inskränker friheten utan dessutom är helt onödigt eftersom man redan 2001 beslutade att:

”Only the Weather Service may issue severe weather-related warnings over South Africa in order to ensure that there is a single authoritative voice in this regard.”

Ivo Vegter konstaterar att internationella vädersajter kan tvingas stänga ner sina tjänster som berör Sydafrika.

Många menar som sagt var att lagförslaget är en del av en strategi att begränsa yttrandefriheten. Det gör givetvis många oroliga och upprörda.

Å ena sidan så har staten skyldighet dels att ta hand om sina medborgare och informera dem om faror. Å andra sidan så är det inte ovanligt att privatpersoner och kommersiella aktörer utvecklar bra verktyg snabbare än staten förmår göra.

Dessutom har staten skyldighet enligt WMO, World Meteorological Organisation, ett organ under FN, att göra väderdata tillgängligt till allmänheten och kommersiella aktörer.

Sydafrikanska motsvarigheten till SMHI, South African Weather Service (SAWS), beslutar alltså att man inte får varna för stormar eller oväder utan skriftligt tillstånd från dem. Men man har inte definierat var gränserna går. Om man tex ser en tornado dra in och skriver om det på webben så kan man alltså dömas till böter eller fängelse, tex om tornadon inte följer den väg som man sagt (dvs gjort en prognos att den skall göra).

Nu kan ju någon säga att man först måste ställas inför rätta innan man kan dömas till fängelse. Det är inte så att man åker i finkan för att ha gjort prognoser. Det är om man blir dömd för att ha gjort felaktiga prognoser som man ligger risigt till.

Kruxet är att lagförslaget i sig inte bara begränsar yttrandefriheten, det hämmar utvecklingen av system och kommunikation för att varna för vädersituationer som kan skada liv och egendom: Vem vill utveckla såna system om staten enligt lag har monopol på informationen och dessutom kan döma dig till böter eller fängelse om du gör fel? Och vem är det som avgör om du har gjort fel?

Nu kan man säga att det var väl okay om nu staten har en myndighet, SAWS, som sköter om prognoser, varningar mm till punkt och pricka. Men SAWS är inte perfekta och för säkerhets skull skall man minnas att de minsann inte tar ansvar för eventuella egna felprognoser: Man uppdaterar de nya stadgarna med texten:

‘Limitation of liability
27A. Neither the Weather Service nor any other person acting on behalf of the Weather Service is liable for any damage, loss or injury caused by any act performed or omitted in good faith, in the course of exercising a power or performing a function assigned by or under this Act.’’.

Den statliga SAWS förbjuder först sina medborgare att, utan skriftligt tillstånd, varna för oväder. Straffet är böter eller fängelse upp till tio år.

Samtidigt säger man att om SAWS själv skulle göra fel så kan man inte ställas till ansvar för det.

Detta parallellt med att den tekniska och kommunikativa utvecklingen sprungit förbi den statliga vädertjänsten.

Eller så är det bara juristerna på SAWS som inte riktigt kunnat förutse hur deras lagförslag skulle tolkas av allmänheten. De kanske tänkte goda tankar men så blev det fel ändå. (felprognos?)

Hur som helst så är det inte ett populärt förslag.

/Martin

Vinter och kattungars kiv

Det är säkert en del som nu suckar och drar historier om hur folk i södra Sverige har svårt att hantera att det är vinter ett par månader av året. Eller att folks förvåning över att det faktiskt är vinter ett par månader av av året.

Det är lite som att dra Norgehistorier och tvärtom (ja, de berättar roliga historier om oss svenskar). Syskonkärlek. Man lever för varandra, men missar inte en chans till att kivas. Precis som kattungar eller valpar.

Hur som helst, det blir fortsatt vinterväder, även i södra Sverige. Och i och med det återigen en prövning av hur systemen fungerar när det faktiskt är vinter. För tredje året i rad. Låt vara att vintern inte kan vara lika länge (halva har ju redan passerat som en rätt så blek figur).

Kommer tågen att gå i tid? Kommer vattenledningarna att frostsprängas (fast det märks först till våren)? Hur många är det som inte har bytt till vinterdäck? Klädförsäljningen kommer igång igen och hur höga kommer elpriserna att bli?

I södra Sverige.

I norr, i det här sammanhanget definierat som från och med Dalarna och norrut, så är man troligen lite mer luttrad. Det är vinter varje år så här års. Det går inte lika många tåg. Vattenledningar ligger på frostfritt djup. Vinterdäck, troligen dubbdäck, är regel. Man har redan vinterkläder och indelningen av landet i olika elprisområden gör att elpriserna kanske inte är låga, men i alla fall lägre än i söder.

Såväl fördomar som sakförhållanden kan vara underlag för skämt mellan grannar, släktingar, arbetskollegor och i media. Många av oss har bott på flera platser, är uppvuxen i en situation och anpassad till en annan. Man kan känna erfarenhet och lojalitet med ena sidan och slåss för erkännande i de andra. Och som wildcard kan man alltid kasta in någon situation från andra årstider. Även de har sina särpräglade situationer.

Ibland går det till lite till överdrift, men oftast är det bra. Förutom att det kan vara charmigt så skapar det en större förmåga att hantera allehanda situationer. Specialisering i all ära, men det samhället ofta saknar är kompetens på bredden.

Kattungar och valpars kiv är en spontan del av deras utveckling för att hantera allvarligare situationer. Samma gäller för oss.

/Martin

Högtryck och solstormar

Högtrycket med centrum över Ryssland ligger kvar.

Det är tillräckligt stort för att ge oss i Sverige högtrycksdominerat vinterväder. Det betyder:

– mest svaga vindar, i den här situationen nordliga,
– lokala snöbyar, främst i Östersjölandskapen och längs med Norrlandskusten,
– fortsatta temperaturer under noll grader.

Med lite tur så kommer högtrycket att ge klart väder. Det ger dig möjlighet att se norrskenet som troligen kommer att vara synligt inte bara i norra Sverige.

Solen har haft en medelstor solstorm och den kommer att beröra oss kommande dagar.

Nedanstående bild tagen av NASA visar en utkastning av UV-strålning.

Bild från NASA (23 januari 03.59 UTC) via spaceweather.com

Solstormen ger inte bara vackra norrsken, det kan även skapa störningar i elektronisk utrustning, digital kommunikation mm.

Att det skulle kunna uppstå problem i vår digitala värld gör det lätt att mer eller mindre automatiskt skylla minsta avvikelse på solstormen. Klockan på min mobil gick fel i morse och en digital termometer hade skiftat till Fahrenheit istället för Celsius. Det skulle kunna vara barnen som varit framme. Eller solstormen. Det första låter mest troligt, det senare mer fascinerande.

Nåväl, när hela system drabbas så är det troligen inte sexåringar som varit i farten. Kommande dagar får vi se hur sårbart och robust det moderna samhället är för en solstorm. Solstormen är graderad till en 3:a på en 5-gradig skala.

Jag hoppas och förväntar mig att det finns folk som har gjort sårbarhetsanalyser. Om de har gjort sina läxor så märker vi inte mycket av solstormen. Eller så har vi bara tur. Det kan också vara så att analytikerna har gjort sin läxa men att vi har otur.

Jag har ett mekanisk armbandsur. Det drar sig ett par sekunder per vecka. Plötsligt känns det mycket mer tillförlitligt än ack så precisa digitala klockor som antingen går helt rätt. Eller helt fel.

/Martin

Snart vinter i hela landet?

Nu blir det sakta lite kallare.

Lågtrycket (som gav snö i Götaland och södra Svealand under lördagen) håller på att fyllas ut.

Ett högtryck växer sig starkare och präglar vädret de första dagarna kommande vecka. Det kan förekomma lite lättare snöfall, men överlag blir det uppehåll och svaga vindar från måndag.

Undantaget gäller Östersjölandskapen och då främst Gotland. Östersjön är fortfarande öppen och när det blir lite kallare så bildas snöbyar. Det sker genom konvektion då havet värmer luften. Den (relativt sett) varma luften stiger och bildar stackmoln. Om/när stackmolnet är tillräckligt mäktigt (högt) så faller det ut snö.

Att det blir kallare kommande dagar betyder även att vintern kommer att krypa söderut. (Definition av årstider: se här) Det är till och med möjligt att det faktiskt blir vinter så långt söderut som i Skåne kommande vecka!

/Martin

10-15 cm snö i söder

Ymnigt snöfall över västra Götaland.

Nu under lördagsmorgon och förmiddag drar ett område med ymnigt snöfall in över de västra delarna av Götaland. Lokalt väntas upp till 15 cm snö under dagen.

Till viss del, främst i Halland, Skåne och Blekinge,  kommer det att komma som blötsnö.

Detta, såväl snö som blötsnö, kommer givetvis att kunna ställa till med en hel del problem. SMHI har utfärdat varningar som ni kan följa här på sajten.

Till detta skall vi lägga att det blir blåsigt med kulingvindar längs med Västkusten och sydvästra Östersjön.

/Martin

Därför är vintern mild

Kommer det att bli vinter i år?

Låt mig först poängtera att det ÄR vinter i mer än halva landet, Norrland och nordvästra Svealand. Och att det enligt definitionen har blivit vinter i mer än så, typ resten av Svealand och en del av nordöstra Götaland.

Dessutom har det varit flera dagar med vintertemperaturen i resten av Götaland.

Men vintern kom sent till Norrland/Svealand och den har varit såväl mildare som blåsigare än den brukar. Ja i alla falla om man ser till den perioden vi brukar mäta vädret emot, 1961-1990. Vintern är också mildare än var den var de två senaste säsongerna.

Men vintern är inte helt konstig om man ser den i perspektiv av att klimatet förändras. Då är den mer lik de vintrar man kan vänta sig just nu. Den är dessutom kallare än vad vintrarna kommer att bli i framtiden.

Oj, nu känner jag hur det laddas upp i stugorna: ”Kan du inte med precision säga något om vädret om två veckor så kan du inget veta om vädret  flera år fram i tiden!”.

Men si det kan man. Det är nämligen skillnad på klimat och väder. Jag har ingen aning om det skall regna eller snöa på en viss plats på nyårsnatten vare sig nästa år eller om trettio år. Men jag vet att sannolikheten för regn kommer att öka i framtiden.

Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu. Vi (och så har det varit så länge planeten funnits) får energi från solen, främst synligt ljus, och vi strålar ut energi i rymden, främst i form av värmestrålning. Om vi tar emot mer än vi strålar ut så blir planeten netto varmare. Om vi strålar ut mer än vi tagit emot så blir det kallare.

Hur mycket vi tar emot respektive strålar ut beror på en mängd faktorer, såväl astronomiska som relaterade till ekosystem, kontinentalplattor, havsströmmar, väder, vulkanutbrott, moln, växthusgaser mm. Om någon av dessa förändras så förändras strålningsbalansen. Och förändringar har skett. Och de fortsätter att öka.

Eftersom planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi per tidsenhet som vi tar emot så ackumuleras energi på planeten. Energi kan ta sig lite olika uttryck: Värme-, rörelse.-, lägesenergi, kemisk energi eller nukleär energi. Energi kan inte förstöras, den försvinner inte. Däremot kan (kommer) den vandra från en form till en annan.

Eftersom planeten Jorden netto ackumulerar energi så kommer det att märkas på ett eller flera sätt i klimatsystemet. Bland annat i form av att det blir varmare. Men en annan tydlig effekt är att det ”hydrologiska kretsloppet” blir intensivare. Dvs det blir kraftigare avdunstning på en del platser/tidpunkter och det blir intensivare regn/snöfall på andra platser/tidpunkter.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att globala klimatförändringar skulle beröra även Sverige. Om planetens Jordens medeltemperatur och hydrologiska kretslopp förändras, varför skulle just Sverige stå utanför det? För att vi säger oss vara neutrala?

Det är inte förvånande att det är en mild vinter. Men vädret varierar fortfarande kring detta medelvärde. Dvs det kan/kommer fortfarande att bli en del kalla vinterdagar, även i sydsverige. Men sannolikheten för de kalla dagarna har minskat, och minskar ytterligare kommande år.

Därtill har regionala effekter stor inverkan på vintervädret här i Skandinavien. Det gör en stor skillnad om vi har blockerande högtryck/ostliga vindar eller om vi har vandrande lågtryck/västliga vindar. De senaste månaderna har det varit lågtryck och västliga vindar som fört in mild och fuktig luft. Det har givit oss såväl höga temperaturen som nederbörd och vindar.

Nåväl, kommande dagar ser det i alla fall ut att bli lite kallare i Sverige. Det betyder varken att den globala uppvärmningen har upphört eller att den bytt riktning. Det kan vara kallt ett par dagar, och trots detta kommer hela vintern visa sig bli mildare än normalt.

Återstår hur långt söderut vintern kommer i år. Klart är i alla fall att det redan varit en mild vinter hittills. Mycket tyder på att det kommer att vara en fortsatt mild vinter.

/Martin

Omslag i vädret onsdag-torsdag

Onsdag kväll kommer ett område med snö och regn in över Sverige.

Det börjar i väster och drar österut över landet.

Från Dalarna och norrut kommer det att vara minusgrader. I och för sig inte många, men i alla fall ett par, och nederbörden kommer i form av snö.

Söder om Dalarna kommer temperaturen att vara noll eller ett par plusgrader. Det betyder inte att det blir regn med automatik men snön kommer i alla fall att vara blöt. Natten till torsdagen torde i alla fall västra och södra Götaland få något som mest upplevs som regn.

Under sena torsdagen och fredagen sjunker temperaturen åter något. Det kan givetvis skapa en del problem med halk i södra Sverige.

Vill man se det glatt så kan man hoppas att det återskapar bra skridskoisar, det lär väl i alla fall inte blir tal om skidåkning på ett tag i Götaland och södra Svealand. Tänk om det inte ligger hård snö på isarna och att kunde bli tillräckligt kallt, tillräckligt länge för att skapa trygga isar? Nej det blir väl inte på många platser, men det vore trevligt om det skedde på en några platser i alla fall. 🙂

/Martin