Archive - februari 2010

Blir snön tyngre när det töar?

28 februari 2010

Ja, nej och det beror på.

Det är rätt uppenbart att snön känns tyngre när det töar. Snön sjunker samman och får högre densitet. Detta inverkar dock inte på massan/tyngden.

Snön ändrar också konsistens, den ”klibbar” både i sig självt och på snöskyffeln när det blir en större andel våt snö*. Det gör att det kn kännas jobbigare att skotta den.

Men snön absorberar också fukt från luften. Det sker när när snöns temperatur är lägre än luftens daggpunktstemperatur**. Vattenånga från luften kondenserar på den, relativt sett, kalla snön. Detta gör att massan faktiskt ökar. Ju varmare luften är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Å andra sidan så rinner ju en del av snön bort i forma av vatten då det töar. Det minskar på den ”skottningsbara” snömängden.

Snön kan även övergå direkt till vattenånga, dvs avdunsta utan att först vara i flytande form. Det kallas för ”sublimering”.

Snöns temperaturprofil borde påverka smältningen. Det i sin tur borde inverka på helheten huruvida snön blir tyngre eller inte.

Vissa av dessa faktorer samverkar, andra motverkar att snön skulle bli tyngre. De kan ha olika inflytande under olika perioder i ”töa-processen”. Dvs frågan ”När?” är också relevant om man skall svara på om snön blir tyngre eller inte.

Ett specialfall borde vara när det regnar i samband med att det töar. Å ena sidan tillförs ju mer vatten, å andra sidan gör regnet att smältningen går fortare.

Så: Väger snön mer, mindre eller lika när det töar?
Det beror på. En sak är säker. Det blir tyngre. Men det kanske kompenseras av att man inte behöver fylla lika många skyfflar?

Vad säger ni läsare? Har vi missat någon väsentlig faktor? Finns det kanske ett givet svar på frågan om snön blir tyngre när det töar?

/Martin Hedberg

*läs mer om våt snö på: http://pohlman.klart.se/vad-ar-sno-2/

**Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. (I bland säger man bara Daggpunkt.) Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur, T, innan dagg/frost kondenseras.

Luftens Td är alltid lägre än luften T. Vanligtvis skiljer det 2-10 grader.
En låg Td betyder att luften innehåller lite vattenånga. En stor skillnad mellan T och Td betyder att luften är torr. Om T och Td är lika så är luften mättad, 100% luftfuktighet.

Varför blir det så halt på vägarna just nu?

26 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

5 Comments

Jo nu stiger temperaturen i luften i Götaland och södra Svealand. Men vägarna (asfalten) är fortfarande kall. Och den kommer att vara det ett bra tag till eftersom det varit kallt så länge. I vägbanan kan det vara både 10 och 15 minusgrader.

Uppifrån så smälter snön, nerifrån kyler vägbanan. Resultat: Istället för asfalt eller hårt packad snö så får vi en isbeläggning på ytan av vägarna.

Det behöver dessutom inte ens vara så att det är plusgrader i luften (som ju uppenbarligen töar snön). Vattenånga kan kondensera från luften direkt ner på vägen. Förutsättningarna för detta råder när luftens daggpunktstemperatur* är högre än vägens temperatur. Ju varmare och fuktigare luften är, desto lättare kondenseras vattenånga ur den på kalla ytor. (Observera att det handlar om skillnaden mellan luftens daggpunktstemperatur och markens temperatur.)

I och med att vägbanorna i många fall håller en temperatur på omkring -10 och luftens daggpunktstemperatur just nu är omkring noll grader i Götaland och delar av Svealand så blir det snabbt frostpåslag på vägarna med halka som följd.

Frosten kan antingen vara vit (rimfrost). Den syns och är inte lika hal som den genomskinliga frosten (klaris). Den senare är den riktigt förrädiska.

Kör varsamt!

/Martin

*Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. (I bland säger man bara Daggpunkt.) Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur, T, innan dagg/frost kondenseras.

Td är alltid lägre än T. Vanligtvis skiljer det 2-10 grader.

En låg Td betyder att luften innehåller mycket lite vattenånga. En stor skillnad mellan T och Td betyder att luften är torr. Om T och Td är lika så är luften mättad, 100% luftfuktighet.

Chinook

24 februari 2010

Martin Hedberg

Uncategorized

6 Comments

Min förra blogg handlade om snöstormar, blizzards, i Nordamerika. Medan snöoväder fyller på snödjupen finns ett annat väderfenomen som ger det motsatta, chinooken. Det är en typ av föhnvind och fått sitt namn efter en indianstam i nordvästra USA. Denna vind förekommer öster om Klippiga Bergen i Kanada och USA.

När västvindar möter bergskedjan tvingas luften stiga, varvid den avkyls och vattenångan kondenserar till moln som ger nederbörd på lovartsidan, så kallad orografisk nederbörd. När luften passerat vattendelaren har den därför avgivit en hel del av sin fuktighet och värms dessutom upp när den sjunker. Den når läsidan som en torr och varm luftström.

Särskilt på vintern kan den ge mycket snabba temperaturökningar öster om fjällkedjan från köldgrader till flera plusgrader och som tär hårt på snötäcket. Rekordet lär vara en ökning från 20 minusgrader till 7 plusgrader på bara två minuter på ett ställe i staten South Dakota.

Den här nyckfulla chinookvinden ställde till en hel del problem vid olympiska vinterspelen i Calgary 1988, som döptes om från ”winter olympics” till ”windy olympics”. Det började med rejäl kyla på 20-30 minusgrader men innan tävlingarna var slut hade man haft riktig vårvärme på upp mot 20 plusgrader. Räddningen fick bli konstsnö framför allt i de alpina pisterna. Calgary ligger på östra sidan av Klippiga Bergen till skillnad från de pågående tävlingarna i Whistler, som ligger på den västra.

Vid vinterolympiaden 1988 i Calgary tog vi fyra guld varav tre individuella. I skridsko tog Tomas Gustafson två och Gunde Svan ett i längdåkning. Dessutom tog vi stafettguld i 4 x 10 km med gänget Jan Ottosson, Tomas Wassberg, Torgny Mogren och Gunde Svan. Kan man hoppas på ett nytt stafettguld under onsdagen?

Till sist grattis till de senaste medaljörerna Marcus Hellner, Johan Olsson, Anna Haag och Charlotte Kalla.

/John

Vad är snö?

23 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

7 Comments

Snö är nederbörd som faller i form av iskristaller. Om iskristallerna är stora kallas de snöflingor.

Bildandet av snö börjar i moln med att vattenånga kondenserar i frusen form på en kondensationskärna. Det kan vara en partikel bestående av salt, damm, sandstoft, luftföroreningar eller en redan befintlig iskristall.

Det är inte ovanligt att det samtidigt finns både iskristaller och vattendroppar i molnet. Vatten kan förekomma i flytande form ner till 30-40 minusgrader i moln. När det förekommer både is och vattendroppar i molnet så växer iskristallerna snabbt på bekostnad av vattendropparna (Överkurs: Detta eftersom vattenångans mättningstryck är lägre över is än över vatten.)

Snöflingorna även genom att de häftar i varandra. När de blivit stora faller de sakta ner mot marken. Även om det är upp till 3-4 plusgrader så når de marken i form av snö. De smälter sakta i luften, men då vattnet avdunstar från ytan på dem så kyls samtidigt snöflingan.

Torr snö består av helt fruset vatten, utan något vatten i flytande form. Våt snö innehåller 3-6% vatten i kristallstrukturen och i hålrum mellan iskristallerna.

När snön väl har nått maken så packas den samman och blir mer kompakt. Det sker snabbare med våt snö än torr snö.

Smältning av snön på marken inträffar när temperaturen stiger över noll grader, antingen genom värmestrålning eller genom ledning (t.ex. i kontakt med mild luft). Om temperaturen växlar över och under noll grader så smälter och fryser ytskiktet varvid man får skare, ett lager med hård is över mjukare snö. Torr snö erbjuder bra isolering -många små djur lever hela vintern i gångar närmast marken under snötäcket.

Snöfall tillhör en del av de årstider som vi har här i Skandinavien. Många barn och vuxna tycker om att leka i snön. Om det kommer mer snö än man förväntat sig och planerat för så kan det ställa till med problem, t.ex för infrastruktur som tåg och bilar.

Om man smälter snö så får man flytande vatten. Flytande vatten rinner och kan frysa till is om temperaturen sjunker under noll grader. Det händer t.ex på hustak med dålig isolering samt i järnvägens växelsystem.

Vintern slutar genom att temperaturen håller sig varaktigt över noll grader. Då smälter snön. Det bildas såväl rännilar av vatten som vårfloder och översvämningar. De senare kan ställa till med problem om man inte är förberedd.

/Martin Hedberg

Måste det fungera jämt?

20 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

23 Comments

Ostliga vindar och snöfall. Det är melodin för Götaland, Svealand och södra Norrland idag.

Det är ingen ide att varken klaga på vädret eller förneka det. Däremot bör man tänka sig för innan man ger sig ut i det, i synnerhet om man skall ut i trafiken.

Resandet lär bli knepigt idag, både avseende kollektivtrafik och egen bil. Det är bara att inse att vi inte kan förvänta oss att allt skall flyta på precis som det gör i juni. Klaga duger inte.

Visst skulle vi kunna bygga och satsa resurser på att ha ett system som fungerade 99,99% istället för 98% av tiden. Men vad skulle det kosta? Är vi intresserade av bygga -och bekosta det?

Är det inte bättre att hitta en lagom nivå och samtdigt ha lite flex för att hantera det?

Tag han om er och tag god tid på er om ni skall ut idag.

/Martin Hedberg

Snöväder nu och i helgen

19 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

10 Comments

Hej.

Ni har nog inte missat att det denna helg kommer att bli ännu mer snö, främst i söder (dvs Götaland, Svealand och södra Norrland).

Nu under kvällen så drar ett snöområde in med tyngdpunkt över de västra delarna av götaland. Det efterföljs av ett till, mer omfattande, snöområde i morgon lördag bitti.

Det beräknas komma ytterligare 10 till 30 cm snö i Götaland och Svealand under lördagen. Även södra Norrland får en del snö, men det handlar om lite mindre mängder.

Hur upplever ni vädret?

/Martin

Blizzard

19 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

1 Comment

För ett par veckor sedan drabbades Washington DC av ett häftigt snöfall. Det kom nästan meterdjup snö och staden var helt lamslagen. Svåra snöoväder oftast med kraftiga vindar heter på engelska blizzards och är vanliga i Canada och USA. De skapar stora störningar och särskilt i storstäder kaosartade förhållanden.

Den här vintern började snöfallen rekordtidigt i USA. Redan den 15-16 oktober fick de inre delarna i delstaterna New York och Pennsylvania flera decimeter snö och i slutet av månaden drog en snöstorm fram i västra USA över staterna South Dakota, Wyoming, Nebraska, Utah, Colorado, Kansas och ända ner till New Mexico med nya snödjupsrekord.

Oktober var kall i en stor del av Nordamerika. I Montana hade man 25 minusgrader redan den 12 oktober. November blev mildare men i december blev det rejält kallt i större delen av USA med flera snöstormar.

Den 18-20 drabbades östra USA av ett kraftigt snöoväder med upp till en halv meter nysnö i bland annat Washington DC. Mellanvästern fick en dramatisk julhelg när en omfattande snöstorm for fram och lämnade efter sig ett meterdjupt snötäcke från North Dakota och Minnesota i norr ner till Oklahoma och Texas i söder. I de södra delstaterna slogs många nya rekord och staden Dallas fick sin första vita jul sedan 1926.

Från forna tider finns många rapporter om otroliga blizzards. En av de värsta för New York inträffade i mars 1888 då det snöade häftigt i 60 timmar och staden bokstavligen begravdes och var helt isolerad från omvärlden i flera dygn.

En annan märklig blizzard som helt lamslog New York var i januari 1978 när man på ett dygn fick över meterdjup snö (135 mm i smält form) och man bara kunde ta sig fram med skidor. Just vintersäsongen 1977-78 var den intensivaste man haft överhuvudtaget i USA. I staten Illinois, där Chicago ligger hade man inte mindre än arton svåra snöstormar.

Slutligen ett stort grattis till Charlott Kalla, Björn Ferry och Anja Pärsson.

/John

Områden med snö på väg

18 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

4 Comments

Det första snöområdet har redan dragit in över västra Götaland. Dess tyngdpunkt fortsätter åt nordost och berör Svealand under fredagen.

På lördag kommer nästa snöområde in. Återigen är det Götaland och Svealand som får påspädning.

Vintern håller i sig.

/Martin

Skidor och meteorologen

15 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

3 Comments

När Kalla nu strax åker sina tio kilometer kommer det troligen att vara en eller två minusgrader och lätt molnighet.

Bra eller inte? Bra skidåkarväder, men vad jag förstår så har inte Kalla något emot jobbigare väder, så länge alla drabbas lika.

Helgens skidskytte bjöd ju annars på stora växlingar med inslag från arrangörerna att preparera banorna med urea. Väderväxlingarna gjorde att förutsättningarna för skidlöparna varierade stort. Det gjorde att vissa hade fördel och andra nackdel av sin starttid.

Det har bloggats en hel del kring det och vad jag förstår har en del tolkat det som svenska ursäkter för att inte ha nått upp till förväntningarna.

Men det är väl bra att redovisa bakgrunden till varför det inte gick så bra som man väntat sig? Och i konsekvensens namn skall man även redovisa när man av samma skäl (yttre variationer som gjort att inte alla tävlat med exakt samma förutsättningar) placerat sig bättre i resultatlistan.

Till saken hör ju dessutom att det aldrig kommer att bli exakt samma förutsättningar för alla deltagare. Ärligt talat så är det väl en del av charmen, att det finns flera olika faktorer som påverkar resultaten. Det engagerar, det gör att vi kan spekulera och det är en del av våra sociala liv. Bra, så länge det inte går till överdrift.

OS-teamet har med sig en egen meteorolog för att hålla koll på vädret. Jag talade med Tomas Mårtensson innan han reste över och han jämförde sina förutsättningar att jobba i detta OS med tidigare OS. Han medgav att det borde vara enklare rent tekniskt denna gång. Detta eftersom man gjort mycket mer för att förse deltagarna med bra väderunderlag än vad arrangörer vid tidigare OS gjort.

Å andra sidan bjuder Vancouver/Whistler på en alldeles unik kombination av alpin och maritim miljö med mycket snabba växlingar i vädret. Snö, regn, solsken, blåst, vindstilla…

Tolkar ni det som en ursäkt? Gör inte det. Dels gör Tomas ett bra, dels är det mycket roligare att jobba när a) vädret växlar, b) det spelar stor roll för de aktiva hur vädret utvecklas. Tomas har goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Och om hans prognoser inte stämmer exakt så är det underlag för spekulation och snackisar, i alla fall internt.

Fysikern Niels Bohr konstaterade: ”Det är svårt att göra prognoser, speciellt om framtiden.”

Att vara meteorolog eller göra prognoser är inte att läsa innantill ur något slags facit.

Prognoser handlar om sannolikheter för olika scenarier att inträffa. Jobbet går ut på att beskriva dessa. Tillsammans med ”användarna” (skidåkare eller vem det må vara) värderar man konsekvenserna av utfallen, risker och möjligheter. Då får man ett beslutsunderlag.

Det är halva jobbet. Den andra halvan är att följa upp prognoserna, uppdatera sannolikheter, scenarier, risker och möjligheter.

Sedan får vi se hur de aktiva använder informationen och allt annat som är en förutsättning för tävlandet. Och hur de andra tävlande har brukat sina förutsättningar, inklusive eventuella meteorologer. Vädret är trots allt inte viktigast. Men det är tacksamt att resonera kring.

/Martin

Lite om mycket snö 3

13 februari 2010

Martin Hedberg

Allmänt

4 Comments

Hej.

I föregående bloggar har jag skrivit om det svenska snödjupsrekordet på 372 cm i Kopparåsen, ca 20 km öster om Riksgränsen. Noteringen från den 28 februari 1926 är visserligen officiell men det finns anledning misstänka att värdet är något överdrivet. Man tror att det stora snödjupet också innehåller snö som blåst ner från den omgivande högre terrängen.

Om man då ser på mera realistiska maximala snödjupsvärden toppar Leipikvattnet i nordligaste Jämtland med 278 cm från februari 1989 och Katterjåkk i Riksgränsenfjällen med 265 cm i mars 1993. Det senare värdet kom då man på två dygn fick 91 cm och slog då det tidigare rekordet på 262 cm från april 1905 i Riksgränsen.

När det talas om snödjup måste man naturligtvis också nämna förhållandena på glaciären i Kebnekaisemassivet där glaciologer uppskattat snödjup på upp till nära 5-6 meter.

Hälsningar, John