Tag - Krönika

Krönika och kåserier

Högtryck med lagom regn

Av Martin Hedberg

Vädret på våra breddgrader präglas vanligen av vandrande lågtryck. De rullar in från Atlanten och fortsätter sedan österut.

Men denna sommar så är det istället högtryck som präglar vädret. Men inte bara stekheta högtryck (som tex orsakade värmeböljan i Europa med tusentals dödsfall år 2003 eller skogsbränderna och missväxten i Ryssland år 2010). Nej nu har vi typiskt svenska ”lagom-högtryck”: Det är soligt och hyfsat varmt, men ändå kommer det en del regn. Dock inte för mycket. 🙂

Det är fantastiskt och värt att uppmärksammas. Jovisst går det att finna ställen som har fått både för mycket värme/torka respektive för mycket regn. Men på det hela taget är det väl en vädermässigt bra sommar?

Och nuvarande högtryck, som alltså inte är för kraftigt, rör sig nu sakta åt nordost. Det gör att molnen skingras i Norrbotten. Stora delar av landet, från norr till söder, får därmed rätt så vackert väder idag måndag.

I morgon tisdag kommer ett nytt regnområde in över Västkusten. Det rör sig norrut över landet (mest regn i de västra landskapen) under tisdag och onsdag och efterföljs av ännu ett svagt högtryck.

Är inte det rätt perfekt?

Får man önska så vill man väl inte bara ha sol och värme? Vi, och naturen, behöver både lite svalka och vatten då och då. De flesta skriver nog under på att det är mer okay med regn om nätterna än om dagarna. Hur det blir med det beror lite på var man bor, men på det hela taget så bör det i det närmaste jämna ut sig när nederbörden kommer i form av passerande fronter. Då blir det också relativt jämt fördelat över ytan.

Annat är det med regnskurar. De uppträder koncentrerat till eftermiddagarna och de medför att det faller rätt mycket på bergränsade ytor. Förvisso kan de vara en välkommen svalka om dagen, men får man välja så är det bättre med regn från fronter än från Cumulunimbusmoln (dvs regnskurar).

Nu har det ju faktiskt varit ett par tillfällen med såväl kraftigt regn som talrika blixtnedslag denna sommar. Det är själva essensen av Cumulunimbusmolnen (eller ”Cb” som vi också kallar dem). Ingen regel utan undantag.

Men ordet ”lagom” dyker i alla fall upp när jag funderar på hur det svenska sommarvädret har varit. De flesta borde ha fått en del av vad de vill ha och ingen borde vara missnöjd över något som inte blivit eller varit för mycket av. Det är nästan så man misstänker att någon svensk myndighet lyckats styra upp i alla fall vädret. 🙂

/Martin

Kritik mot förutsägelser och väderprognoser

Av Martin Hedberg

Förutsägelse, prognos eller scenario?

När jag står på scen och talar inför folk tex om om väder- och klimatförändringar så får jag svart på vitt att man ibland förväxlar begreppen förutsägelse, prognos och scenario.

De flesta förväntar sig att vi meteorologer skall göra förutsägelser om vädret. Och det är inte att undra på: Vi talar om hur det blir i framtiden och vem som helst kan undersöka hur det blev.

Men det synsättet grundar sig i vetenskapliga landvinningar som är ett par hundra år gamla. Det fungerade inte då, men man har inte uppdaterat sig med nya kunskaper som kommit de senaste hundratalet år.

De gamla synsättet grundar sig på idén att om man bara har koll på alla detaljer så kan man beräkna hur de fungerar ihop. (Reduktionism, Descartes 1596-1650). Dvs att man kan bygga en perfekt modell av alla detaljer och snabbspola den, snabbare än verkligheten utvecklar sig.

Detta synsätt grundar sig dessutom på att vi ofta har en ”Newtonsk världsbild” eller ”deterministisk mekanik”:  Dvs att världen styrs av exakta fysikaliska och kemiska lagar: Har man bara koll på dem så kan man beräkna hur världen skall se ut i framtiden

Men det stora misstaget att ta en prognos för en förutsägelse grundar sig även på själva användandet av informationen: Du som beslutsfattare tar trots allt ett deterministiskt beslut: ”Givet att det blir solsken så åker vi till stranden”. ”Givet att vädret är si-och-så, så invaderar vi Normandie.”

I efterhand är det lätt att säga att den som gjorde förutsägelsen hade rätt eller fel (Man brukar dock lägga större vikt vid Fel än Rätt).

Men det vi meteorologer håller på med, eller i alla fall borde hålla på med (en del tar sig vatten över huvudet) är att göra prognoser, inte förutsägelser.

En prognos är en tänkbar, eller sannolik, beskrivning av framtiden. Men eftersom den ofta presenteras lika exakt som själva observationen av vädret så misstas den för att vara en förutsägelse. Detta i synnerhet nu med all fin grafik och detaljer som kommit med datorer och Internet.

Förr i världen, på Pohlmans tid och när jag utbildade mig (meteorologaspirant 1988), så presenterade vädret med betydligt bredare pensel än vi använder idag. Det var inte lika publikfriande, men vettigt eftersom det återspeglade de osäkerheter som alltid finns när vi talar om hur framtiden skall utvecklas. Mycket har blivit bättre, i synnerhet beräkningarna av prognoserna, men presentationen var i detta sammanhang bättre, eller i alla fall vettigare, förr.

Slutligen, scenarier är en samling av prognoser. Dvs ett knippe tänkbara utvecklingar av verkligheten. Med hjälp av scenarier så kan man beräkna sannolikheten för en given utveckling.

När det gäller prognoser så vill man spontant ha reda på den mest sannolika utvecklingen. Men om man tänker efter så kanske man har mer nytta av att titta på flera utvecklingar och sätta de i relation till konsekvenserna av varje scenario.

Vid en given situation kan det vara mest sannolikt att en storm blir ”medelkraftig”. Men om det trots allt finn en liten risk (säg 5% sannolikhet) att den utvecklar sig till en ”Katrina” eller ”Sandy” så kanske man i alla fall evakuerar befolkning eller vidtar andra extraordinära åtgärder.

Vår bil gick sönder i förrgår. Den startar inte när jag vrider om nyckeln, men jag kan rulla igång den. Jag beskrev felet, symptom och andra detaljer (bilmärke, modell, ålder på bilen, körda mil, historiska fel, ljud och lampor då jag försöker starta mm) för min lokala bilmekaniker. Han svarade, mycket självsäker: Du behöver köpa och montera en ny startmotor.

Jag försökte med några alternativa felkällor samt varianter som att jag skulle laga det som är fel på startmotorn eller att han skulle göra det istället för att jag gör det. Men mekanikern har gjort ett antal scenarier, han har valt den som med stört sannolikhet leder dit vi vill (fungerande bil idag) och presenterar därefter en förutsägelse. Om den inte slår in så kommer han att ta in nya fakta från mig och göra en ny förutsägelse.

Han översätter sannolikheter till deterministiska fakta. Han hjälper mig hela vägen till beslut. Det är något som man bara kan göra när vi har direkt kontakt med den som skall använda informationen

Men i och med masskommunikation (av tex väder) så uppstår problem. Prognoser är, eller borde vara, probabilistiska, dvs beskriva en sannolik utveckling. Men de presenteras som deterministiska. Det vi presenterar är dock inte en förutsägelse, det är en prognos.

Framtiden går nämligen inte att beräkna exakt.

/Martin

Hur varmt är lagom?

Av Martin Hedberg

Jag blev för någon timme sedan intervjuvad angående sommarvädret. Ännu en långtidsprognos pekar på att det kommer att bli ett par grader över det normala i Norrland. (Götaland och Svealand landar närmare det som är at betrakta som mer ”vanliga” temperaturer.)

I diskussionen uppkommer frågan/påståendet: ”Det blir alltså bäst sommar i Norrland?”. Jag svarar undvikande och förklarar att det är många som lider när det blir över tex 25 grader. Men både jag och journalisten är överens om att det vanliga är att man skall tycka att varmare=bättre.

Men alla uppskattar inte när det blir varmt. Frågan är då bara: ”Vad är lagom?”

En mig närstående person tycker det är perfekt när det är 30 grader. ”För då är det lagom varmt vid badstranden”. Behöver jag tillägga att det vid vattnet oftast är 5-10 grader lägre temperatur än det är i stan. För mig är det ytterligare ett tecken på att vi egentligen tycker samma sak: 20-25 grader, solsken och en svag till måttlig vind är perfekt när man är på semester (vare sig man är i stan eller vid stranden).

Skall man jobba, vare sig man är inne eller ute, så är det nog snarare bättre med 17-20 grader.

Låter det trist? Javisst, för man skall ju tycka att 30-35 grader är härligt. Jag håller med om att 10 grader på sommaren är kass. 15 grader är bättre och 20 ännu bättre. Men funktionen ”temperaturens inverkan på välmående” är inte en linjär funktion av temperaturen. Det finns ett optimum.

Frågan är var detta optimum ligger. Vad är den perfekta temperaturen? Och varför?

En annan fråga är hur känslig den är. Jag kan tex tänka mig att tre grader kallare än optimum är mer acceptabelt än tre grader varmare. Eller är det tvärtom eller kanske symmetriskt?

/Martin

PS. En ytterligare väsentlig faktor är luftfuktigheten. När luften är torr så svettas man mer effektivt än när det är fuktigt. Om det är fuktigt så avdunstar inte svetten lika bra. Det får till följd dels att man känner sig svettig/blöt, dels att man fortfarande är varm.

Är det fuktigt svettas man mycket, det blir man törstig av. Är det väldigt torrt blir man å andra sidan törstig till följd av att vatten lämnar kroppen genom utandningsluften. Vad är lagom?

Svettningen fungerar så att avdunstningen av vatten från din hud sänker temperaturen på den kvarvarande mängden svett. Rent praktiskt kan man se det som att vattenmolekyler med lite högre rörelsehastighet, dvs temperatur, lämnar din kropp före de långsamma, dvs kalla. Kvar blir alltså vatten med lägre temperatur, dvs huden som svetten var på blir kallare.

Vad är en lagom temperatur om man tar hänsyn till luftfuktigheten? Hur mycket varmare/kallare kan man acceptera givet att man får styra luftfuktigheten?

Eller skall man vända på steken och först fråga sig vad en bra luftfuktighet är? Därefter vilken temperatur som är bra givet fuktigheten? DS.

Vädret i Valborg och våndan med långa prognoser

Av Martin Hedberg

När jag utbildade mig till meteorolog så blev vi ibland testade av äldre kollegor som agerade kunder och ställde kniviga frågor om kommande väder. Vi hade olika hjälpmedel, informationsunderlag och metoder att göra prognoser. Vid ett tillfälle kunde vi, med hjälp av resultaten från avancerade datormodeller, svara på de mest detaljerade frågorna om vädret flera dygn i förväg.

När vi sedan följde upp hur våra prognoser hade slagit in så var resultatet rätt så nedslående. Trots alla fina datorer och all snygg grafik så kunde det regna när vi hade sagt molnfritt, vindriktningar kunde vara 180 grader fel och temperaturer missa med tio grader.

Vi trodde att övningen gick ut på att lära oss formulera vädret i ord, men den gick ut på att förstå hur man skall hantera de osäkerheter som oundvikligen uppkommer vid långa prognoser. Bäst resultat fick vi när vi hade rätt så grovkornig information med bra bakgrundsdata, typ svart/vita småkartor som skickats med fax från ECMWF.

För en dryg vecka sedan fick jag frågan av en journalist vad det skulle bli för väder på Valborg. Jag försökte förklara för henne att det tex i Stockholm på dagen kunde slå mellan +7 och +16 grader och att det kanske skulle regna, eller vara uppehåll.

Hon tyckte att det var ett stort spann och ställde samma fråga på flera olika sätt. Jag matchade henne och svarade samma sak -på olika sätt, tex att det mest troliga var att det skulle bli drygt tio grader +/- 5 grader och att jag inte skulle utesluta regn eller tom snö.

Hon blev inte riktigt nöjd med det svaret heller och frågade då istället vart man skulle resa i Sverige för att få det bästa vädret. Jag svarade att jag inte trodde det skulle bli så dåligt någonstans att man skulle behöva åka därifrån. (Tycker ni att mitt svar var offensivt så beakta då att frågan var väldigt subjektiv: Till att börja med så behöver vi definiera vad ”bästa vädret” betyder.)

Varför gjorde jag då detta? Jo för att jag ville undvika löpsedlar och rubriker av typen: ”Meteorologen lovar sol på Valborg” eller ”Bästa vädret i Östersund, regn i Stockholm”.

Vad jag lärde mig genom övningen på F5 i Ljungbyhed 1988-89 var att man inte skall övertolka den detaljerade informationen man får från datormodeller. Det går att göra prognoser för vädret ett halvår i förväg med massor av detaljer. Men det kommer inte att återspegla den verkliga vädret. Ju längre prognoser man gör, desto mer översiktlig måste man vara för att fånga den verkliga väderutvecklingen. Det gäller både den dynamiska utvecklingen och tajmingen av olika händelser.

Hur blir det då över Valborg? Ne har jag redan skrivit så mycket text att det inte riktigt finns utrymme kvar för prognosen… Men lite översiktligt: Det kommer tidvis att regna från regnskurar. I västra Norrland är det så kallt att det istället tidvis förekommer snöfall. I Götaland och Svealand blir det omkring tio grader, medan södra och norra Norrland får två till sex plusgrader.

Till kvällen växer en svag högtrycksrygg in och stabiliserar vädret i stora delar av landet. Det ger efterhand mestadels uppehåll. Vid midnatt har temperaturen sjunkit med fem till sju grader jämfört med mitt på dagen.

Högtrycket, med ursprung över Storbritannien, växer sig under onsdagen starkare vilket gör att vi då får mestadels klart och soligt väder med svaga vindar och något högre temperaturer än under tisdagen.

Ha en trevlig Valborg!

/Martin

Femrätters vår

Av Martin Hedberg

Sådärja. Nu är våren här.

Det som krävdes var att de envisa högtrycken med all klar luft bröts ned. Smulades sönder, tillintetgjordes och ersattes av sydvästvindar och i bästa fall även lågtryck. Då blir det fart på snösmältningen och utomhusserveringarna.

För nu är vi här. I mitten av april med det väder som det medför. Vi meteorologer tycker att det är skoj -yrkesmässigt alltså. Dynamiken i lågtryck jämfört med högtryck är som att åka berg-och-dalbana jämfört med att titta på färg som torkar. Det är helt enkelt rörelser och variationerna man vill åt. Som att äta en femrätters middag med underhållning jämfört med gröt och gårdagens tidning.

Nu är det slut på det enformiga.

Nu är det slut med torkande färg och gröt. In på scenen kommer en hel karneval med väder som vi inte sett maken till på… flera månader.

Värmen kommer. Men med den också moln, regn och kraftiga vindar. Inte hela tiden, men variationer och olika hela tiden. Det är priset man betalar för mildluft på våra breddgrader.

Hur som helst. Det är kul ett tag med variationerna. Men efter ett tag så längtar man tillbaka till en stilla frukost med gröt, lingonsylt och mjölk. Och som tur är så kan man klämma in det i en femrätters när det handlar om väder.

Det blir inga långa sessioner med högtryck. Men tillräckligt för att solen skall markera sin närvaro och torka upp en liten del av det regn som faller och den smältande snö som snart fyller trädgårdar och vattendrag.

Välkommen vår och aprilväder.

/Martin

PS. Jag gör en prognos om att vi inte hinner in i maj innan folk tröttnat på våren och börjar fråga sig när sommaren kommer. DS. 😉

Vilka vårtecken?

Av Martin Hedberg

Vad har du för vårtecken? Är det medeltemperaturen (trodde inte det)? Är det att snön rasat av taket, att det börjat bli grönt någonstans i naturen, en specifik fågel, dofter, känslor, att isen i trappan försvinner, att det porlar i bäcken, att du inte längre kan övertyga barnen om att de skall ha mössa…

Nu är det i alla fall nära, även meteorologiskt sett. 🙂

/Martin

Passa på att njut, snart är det vår!

Av Martin Hedberg

Det har väl inte undgått någon att våren är sen i år. Eller att vinter håller oss i ett järngrepp. Det är troligen detta som gör att det är mycket fokus på hur människor längtar efter våren.

Men man bör se och uppskatta det väder som vi faktiskt har. Eller har vi redan tröttnat på solsken?

Okay, det är minusgrader på nätterna och tögrader på dagarna, men det är väl inte så tokigt? Som jag skrivit tidigare så är det många som kan dra nytta av såväl solsken som snö och tjäle.

Men nu blir det varmare i alla fall. Dag för dag stiger temperaturen. Kring den 12 april är det bara lokal nattfrost i Svealand. Stämmer prognoserna så kommer våren omkring den 10:e till såväl Götaland som Svealand och längs med Norrlandskusten.

Vad betyder då våren? Och då menar jag förutom att det är varmare? Jo tjällossning, pollen, smältvatten, blöta marker, smutsiga barnkläder, vårflod, frusna vattenledningar…

En del av dessa saker är det många som längtar efter. Andra kanske man inte uppskattar lika mycket. Många kommer säkert att se tillbaka på vackra vädret vi hade mars och nu i början av april.

Passa på att njut, snart är det vår. 😉

/Martin

Blek vår i skarpt högtryck

Av Martin Hedberg

Mars 2013 kommer att gå till historien som en solig, kall och nederbördsfattig månad.

Många frågar sig var våren är, eller kanske snarare när den kommer. De flesta jag möter önskar att det vore mer ”normalt”, dvs att det skulle vara 3-5 grader varmare än det är.

Vinter eller vår?

Men det finns de som uppskattar situationen. Det gäller såväl privat som yrkesmässigt. Många vill tex njuta av vintersporter som skidåkning och vad är väl då bättre än kombinationen solsken och minusgrader?

De som arbetar i med avverkning i skogen är också tacksamma för att kalluften ligger kvar länge. Det gör att tjälen sitter i och att det går att både avverka och köra ut timmer på mark och vägar som bär. Förutom att man slipper köra fast så ger det dessutom mindre eller inga körskador på markerna. (Det kanske kan kompensera något för de låga priserna på skogsråvaror som råder just nu?)

Högtrycket ligger envist kvar över oss. Det ger lite moln, dvs mycket solsken, och dagsmeja på de flesta platser i landet. Men frånvaron av moln nattetid gör att även utstrålningen av energi blir stor. Det gör att temperaturen faller ner till 5 till 15 minusgrader om nätterna och tidig morgon.

Snöbyar dra in över fjällen och en del av dessa ger även snö öster om fjällkedjan, men annars blir det inte så mycket nederbörd över Sverige kommande dagar.

Och när blir det då varmare? För att det skall bli vår så skall dygnsmedeltemperaturen vara över noll grader sju dygn i sträck. Det har i och för sig redan inträffat på många platser, från Lappland till Skåne (minns att det var molnigt och milt i februari?), men den varaktiga våren dröjer ännu en tid.

Temperaturen stiger sakta, dag för dag. Detta mer till följd av att solen värmer allt mer än att varmare luft strömmar in. Vi får för det mesta jobba med den luftmassa vi råkar ha över oss. Inga gratisluncher från varmare platser. Från den 2:a till den 6:e april blir det tex omkring 5 plusgrader i östra Svealand. Men med lika många minusgrader så blir det ingen vår. I synnerhet som temperaturen ser ut att falla tillbaka något den 7:e april.

Men sedan stiger det igen, både dagstemperaturen och framför allt nattemperaturen. Det gör att våren till slut gör entré. Och det kan då återigen bli parallellt över en stor del av landet samtidigt.

Kung Bore släpper inte greppet så lätt i år. Men å andra sidan så får vi ju massor av solsken. Det är annorlunda mot vad det brukar vara, men/och bara att gilla läget.

/Martin

Helgvädret och kall global uppvärmning

Av Martin Hedberg

Kan det vara så här kallt i en globalt uppvärmd värld? Eller är det kyliga svenska marsvädret ett tecken på att växthuseffekten bara är en förevändning för staten att höja bensinskatten? Eller är vi på väg mot en ny istid?

Svaren är Ja, Nej och Nej.

Och hur blir vädret i helgen?

Vädret i Sverige präglas fortfarande av högtrycket. Det ger mestadels klart väder, vilket i sin tur ger soliga dagar med stigande temperaturer. Men om nätterna så sjunker temperaturen igen. Det blir relativt svaga vindar och nederbördsfattigt. Ungefär som vi haft det den senaste tiden med andra ord, möjligen lite högre temperaturer.

På tisdag och onsdag nästa vecka så blir det istället blåsigt och nederbördsrikt. Kalluften ligger kvar, men det blir inte så stora skillnader i temperatur mellan dag och natt. Temperaturen stabiliseras istället kring ett medelvärde av de tidigare dag- respektive nattemperaturerna.

Och hur var det nu med den globala uppvärmningen?

Min termometer anger att det, just nu, är -17 grader utanför mitt fönster. Betyder det att det är samma temperatur i en annan stad? -Nej. Betyder det att det kommer att vara samma temperatur här i eftermiddag? -Nej.

Trenden på temperaturen utanför mitt hus fram till lunch kommer att vara att den stiger med 2-3 grader per timme. Betyder det att det kommer att vara +43 grader utanför mitt fönster om ett dygn (-17 + 2,5×24 = 43)? Nej, det troliga är att det återigen är omkring -17 grader.

Vi människor gör ofta för stort nummer av korta trender. Förvisso börjar stora förändringar med små. Men alla små förändringar leder inte till en stor förändring. Eller som jag skrev i en kommentar tidigare: Just nu är jag hungrig. Det betyder dock inte att jag håller på att svälta ihjäl, jag har bara inte ätit frukost ännu. Igen.

Klimatet är statistik av vädret sett över flera års sikt. Att det är kallt i Sverige i mars 2013 betyder inte att det är kallt på alla andra platser på jorden just nu. Det betyder inte heller att det kommer att vara kallt i Sverige i april eller i augusti.

På samma sätt är en enskild orkan eller värmebölja inte ett bevis på vare sig global uppvärmning eller människans påverkan på klimatet.

Allt väder är påverkat av att människan påverkar jordens strålningsbalans. Högtrycket och det kalla vädret vi har just nu, såväl som stormen Gudrun, värmeböljan i USA i fjol och duggregnet i midsomras är alla konsekvenser av detta.

Om människan inte hade påverkat jordens strålningsbalans genom markförändringar och  utsläpp av aerosoler och växthusgaser så hade vädret idag varit annorlunda. Jag kan inte säga vilket väder det hade varit, bara att det hade varit annorlunda. Och inte bara vädret hade varit annorlunda, även klimatet hade varit det. Dvs medelvärdet av vädret hade varit annorlunda.

Den långsiktiga trenden på väderutvecklingen är att det blir varmare, avdunstningen ökar, nederbörden ökar, glaciärer och permafrost smälter, havsnivån stiger osv. Detta sker vi genom många små förändringar. Alla går inte i samma riktning hela tiden, men sammantaget flyttar de medelvärdet i de riktningarna.

Ungefär på samma sätt som att det kommer att vara sommar i Sverige om fyra månader, trots att det är vinter just nu.

Trevlig helg i vårvintersolen.

/Martin

Att förklara väder med ekonomi

Av Martin Hedberg

Högtrycket består. Det gör att vädret fortsätter på den inslagna vägen: Det blir överlag klart väder. Detta gör i sin tur att det blir soligt om dagarna, men också att nätterna blir kalla.

Att temperaturen åker jojo hänger samman med ”strålningsbalansen”. Man kan jämföra det med ens ekonomi: Om man tjänar mer pengar än man spenderar så ökar saldot på bankkontot. Men om man istället handlar för mer än man drar in så minskar saldot.

Det räcker inte med att bara tjäna någonting för att man skall gå plus. Man måste tjäna mer än man spenderar för att få mer på kontot. Det är detta som gör att dygnets lägsta temperatur ofta inträffar omkring en timme efter solens uppgång: Det är först då som solinstrålningen är kraftig nog för att överstiga den energiförlust vi hela tiden har i form av utstrålning av värmeenergi från Jorden.

Det är också här som man märker effekten av moln. Molnen dämpar solinstrålningen, det har nog ingen missat. Men molnen dämpar även utstrålningen av värmeenergi. Moln är därmed lite som en förkylning: Man kan inte jobba och dra in pengar, men man kan inte heller spendera så mycket. Saldot på kontot förblir ungefär detsamma från ena stunden till den andra: När det är mulet så varierar inte temperaturen så mycket över dygnet.

Vill man spinna vidare på metaforen med ekonomi så kan man konstatera att vi just nu har lånat ut pengar: Den varma luften vi hade för någon vecka sedan är ersatt med kall luft. Den situationen ser ut att bestå ett tag. Det fortsätter att vara kallare än genomsnittet i alla fall en vecka till. Därefter blir det lite varmare, men inte riktigt så varmt som det brukar vara så här års.

Metaforer, dvs att likna ett system med ett annat, kan bidra till att förklara saker. Men det kan även förvilla, så man skall inte dra jämförelserna för långt. Lånar man ut pengar så brukar man kunna ta ut ränta, men så fungerar det inte med temperaturen: Vare sig våren eller sommaren behöver bli extra varm, eller kall för en delen, bara för att det är kallt just nu.

Det kommer att driva förbi en del moln och något snöfall kommande dagar, men överlag är det högtrycket, solen och stora temperaturvariationer som dominerar vädret.

/Martin