Tag - Krönika

Krönika och kåserier

Sista klippningen?

Av Martin Hedberg

Gräset har i alla fall växt den här sommaren. Den ytan mellan äppelträden och muren till grannen som i våras bara var en vision, blev med ett kilo gräsfrö och en fantastisk sommar en mycket fin gräsmatta.

Fantastisk och fantastisk… Om man var på jakt efter bad och solbränna så blev man besviken. Men många som odlade saker tyckte att det var en bra sommar. I alla fall avseende själva odlandet. Fast det är klart, på en del ställen var det lite väl mycket av den blöta. Alla är inte helt nöjda med allt väderutfall.

Inte nog med att vi snabbt fick en bra gräsmatta, jag har klippt den lite oftare än en gång i veckan.

Nu undrar jag ju bara hur många gånger till jag kommer att (behöva) klippa gräsmattan. Det ni ser på bilden är tillväxten sedan den 31 augusti, dvs 11 dagar.

Nu var det lite gula strån som framträdde efter klippningen. Det känns som om det är ett tecken på att gräset fått kläm på att det inte längre är sommar.

Och kollar man prognoserna för kommande dagar så ser man att det visserligen kommer att regna, men att temperaturerna blir beskedliga.

Men även om det blir kallt någon dag, och framför allt natt, så är det ett bra tag kvar innan det blir vinter.

Jag tror att gräsmattan kan växa någon decimeter till.

/Martin

Även Frank Sinatra blev uttråkad av dynamisk meteorologi

Av Anders Persson

När jag jobbade på brittiska Meteorological Office berättades det att Frank Sinatra en gång sagt att de tråkigast böcker han någonsin läst handlade om dynamisk meteorologi, dvs den del av meteorologin som handlar om hur luften rör sig. Jag vet inte om historien är sann, men han hade icke desto mindre helt rätt, ja mer än rätt; böckerna är inte bara tråkiga på grund av sin matematiska natur, det är inte så sällan meteorologer som verkar vara lite skrala i att tolka matematik som skrivit dem.

Inom utbildningen i dynamisk meteorologi råder över större delen av världen (inte bara i Sverige) en formalistisk syn på matematiken, dvs elever anses ha förstått ett fenomen om de kan härleda ekvationen för det. Finns det ingen ekvation som beskriver ett visste fenomen, t.ex. uppkomsten av  v a r m a högtryck så sopas fenomenet under mattan (se bloggdiskussionen till “Högtryck och fint väder?”).

Nu är det så inom fysiken att det enklaste är just matematiken, det svåra är hur denna matematik förhåller sig till den fysikaliska verkligen. Just för att detta är så svårt är det bekvämare för utbildningsanstalterna att stanna på ett formalistiskt-matematiskt plan när de vill slussa igenom sina studenter och uppfylla diverse kvoter. Rättningen av examensprov skulle bli mer komplicerade om det gällde att avgöra om en fysikalisk förklaring var riktig eller ej. Däremot går det snabbt och enkelt att se om en matematisk härledning är korrekt. Följden blir en separation mellan teori och praktik.

För att förklara vad jag menar (också för icke-meteorologer) tar jag följande (helt påhittade) samtal mellan två teoretiker en tidig förmiddag:

– Har du lagt märke till den prognostiserade temperaturens temporala utveckling?
– Ja dess andra derivata verkar vara anomalt negativ
– Och dT/dt har en terrasspunkt exakt vid t=13.0!
– Inflektionspunkten ser dock ut att infalla vid t=18.7
– Andra derivatan verkar sedan inte antaga särdeles höga positiva värden…

De båda råkar så höra Stina, jourhavande meteorolog, besvara ett telefonsamtal:

Jo temperaturen stiger raskt och det blir varmast vid 13-tiden, sedan kommer det gradvis in kallare luft och temperaturen faller snabbt, i synnerhet i början på kvällen. Men dimma som bildas hindrar att det blir hemskt kallt…

Teoretikerna tittar på varandra och säger (utan att vara medvetna om att det Stina sagt är identiskt med deras resonemang):

-Stina är en duktig prognosmeteorolog. Synd bara att hon inte har sinne och intresse för matematik…

 Det har förmodligen Stina, eftersom hon ju faktiskt kan dra helt riktiga slutsatser ur matematiken (vilket undgick dessa teoretiker). Men Stinas förmåga är tyvärr inte vanlig inom den dynamiska meteorologin där man inte så sällan träffar på förklaringar, t.ex av corioliseffekten, som helt strider mot matematiken och verkligheten. Det är synd ty dynamisk meteorologi är, tvärtemot den uppfattning Frankie Boy bibringades, en av de mest fascinerande delarna av meteorologin, ja kanske hela fysiken.

/Anders

Njut av vädret fram till Midsommar

Först ett stort tack till alla som bidragit med sina erfarenheter kring hur ni surfar väder som förra bloggen handlade om. Det är både värdefullt för oss att veta och värdefullt för nya och gamla besökare att dela erfarenheter kring hur man använder sajten.

Sedan en liten fundering kring vädret kommande vecka. Vädret har ju varit ostadigt hittills och ju närmare Midsommar vi kommer desto mer intressant blir vädret för såväl den dagen som för att att summera hela månaden. Kommer det något högtryck? Blir det varmare? Är det solsäkert någonstans?

Jag sammanfattar det i tre ord; 20, Regn och Sol.

Temperaturen stiger något, men det är så lite så man kan sammanfatta det med 15 till 20 grader över större delen av landet (i fjällen och några mil öster om fjällkedjan är det lite svalare). På tisdag och onsdag nästa vecka så advekteras (förflyttas) lite varmare luft upp över Östersjön, men det berör bara kortvarigt östra Götaland och östra Svealand.

Det kommer att vara ömsom sol och ömsom regn kommande vecka. Lufttrycket pendlar mellan 1010 och 1015 hPa. Inget stort och mäktigt högtryck, men inte heller bara djupa lågtryck. Nederbörden har främst en dygnsvariation som gör att det regnar främst om eftermiddagarna. Men på många platser går det flera dagar utan regn och det är istället sol och lätta moln som dominerar.

Det är större sannolikhet för sol om förmiddagar och sent på kvällen än mitt på dagen. På nätterna kan det bildas dimma som ligger kvar under morgontimmarna. Kustområdena får mer sol än inlandet.

Många skulle säga att det är kass väder, men många tycker faktiskt att det har varit, är och kommer att bli riktigt bra väder. Inte för varmt och inte för torrt. Många som i vanliga fall vill ha sol och värme sitter fortfarande på kontor och andra arbetsplatser inomhus. Då är det skönt att det varken är för kvavt inne eller lockande badväder ute.

Så passa på att njut. Vem vet, slutet av juni, juli och augusti kanske bjuder på högtryck med betydligt mer sol och värme. 😉

/Martin

Hur högt ligger molnen? del 3

När man reflekterar över vilka val man gjort i livet, eller kanske i ännu större utsträckning över vilka val andra har gjort, så är det lätt att tillskriva vissa händelser eller situationer orättfärdigt stor betydelse.

Om du läste den första bloggen av denna trilogi kanske du tänkte att det var den där gången när jag var liten och reflekterade över höjden till molnen som jag, direkt eller indirekt, bestämde mig för att bli meteorolog. Men så var det inte.

Vid ett annat tillfälle när jag var liten fick jag för mig att mäta och skriva upp temperaturen dag för dag. Vid ett tredje byggde jag en barometer av en tom konservburk.

Men inte heller dessa små episoder låg till grund för mitt yrkesval.

Om det hade varit sådana episoder eller reflektioner så hade jag, precis som många andra, lika gärna blivit läkare, snickare, bilmekaniker, flygingenjör, bagare, fotograf, författare eller möbeldesigner. Det var saker som jag var ännu mer intresserad av än väder. (och som fortfarande intresserar mig).

När vi i grundskolan hade ett par timmar meteorologi så slog det mig att John Pohlman alltså var fysiker. Min bild av väder var annars att det främst handlade om någon som snarast låg närmare samhällskunskap än naturvetenskap. Bilden kom sig av det stora intryck som själva presentationen av vädret hade (har?) i relation till de kunskaper som ligger till grund för vädret.

När John presenterade vädret i slutet av Rapport så var det i ett sammanhang som inte präglades av fysik och matematik så mycket som just samhällsinformation. Det normala medieflödet är fortfarande till största delen främst en blandning av mjuka frågor. En spegling av händelser och åsikter i världen snarare än härledning och beskrivningar av matematiska och fysikaliska sammanhang.

Till vardags behöver man sällan veta på vilken höjd molnen ligger. Eller varför. Men de flesta är intresserade av om det skall vara soligt, molnigt eller regna. Inte bara nu, utan även om en timme eller i morgon.

Även om man kommer långt med självupplevd och återberättad erfarenhet så underlättar det om man kan hitta något objektivt sätt att räkna ut om det skall bli sol eller regn. Och för att göra det så behöver man förstå matematiken och fysiken. Och vilken höjd molnen ligger på.

/Martin

Hur högt ligger molnen? del 2

Idag vet jag att stackmolnen oftast finns på höjder från 500 meter till 1500 meter. De börjar lågt om förmiddagen och stiger allteftersom dagen lider.

Man kan mäta höjden på en massa sätt. T ex genom triangulering. Eller om man har en laserhöjmätare. Eller genom att släppa upp en helium/vätgasfylld ballong som man känner stighastigheten på (dock lite vanskligt eftersom termiken förändrar stighastigheten relativt marken). Eller givetvis genom att flyga bland molnen. Eller genom att ta skillnaden mellan temperaturen och daggpunkten och multiplicera med 125.

Det senare är ett tillförlitligt knep för att ta reda på molnbasen till konvektiva moln. Konvektiva moln bildas genom att något värmer luften som därmed expanderar och stiger. Efterhand kondenserar vattenångan i luften till moln.

När det gäller stackmoln så skapas de av vattenånga som alldeles nyss var vid marken. Dvs den luft som just nu finns närmast marken kommer om några minuter att vara uppe vid moln och delvis utgöra molnen.

När luften stiger så sjunker lufttrycket och luften kyls av. När det blivit tillräckligt kallt så kondenserar vattenångan till små vattendroppar. Ju torrare luften är, delsto mer måste luften kylas av för att vattnet skall kondensera.

Mängden vatten i luften brukar vi tillvardags beskriva genom luftfuktigheten som anges i procent. Men ett alternativt sätt är att ange den som daggpunktstemperatur eller daggpunkt. Det är den vid den temperaturen som vattnet börjar kondensera.

Är luften fuktig så kommer de konvektiva molnen att bildas nära marken. Är luften torr så bildas molnen högre upp. Mät temperatur och daggpunkt. Ta skillnaden och multiplicera med 125 så får du höjden till stackmolnens undersida.

Om det inte tillförs mer vattenånga under dagen så kommer temperaturen att förändras mer och snabbare än daggpunkten. Under eftermiddagen när det blivit varmare så kommer luften att vara torrare och molnbasen högre.

Att mäta ovansidan av molnen är en helt annan sak.

/Martin

Hur högt ligger molnen? del 1

En gång när jag var liten kom jag på mig själv med att fundera på höjden till molnen. Jag minns en gång när jag stod och tittade ut över sjön vid vårt landställe. På himlen seglade molnen förbi.

Idag vet jag att det jag såg heter stackmoln, men då var det rätt och slätt moln för mig. Ovanför dem fanns det andra moln. De såg inte likadana ut och de låg helt klart bakom de första molnen.

Jag kom på mig själv med att fundera hur högt upp det var till molnen. Helt klart var det olika höjd till olika moln. De var högre än skogen på andra sidan sjön, men lägre än flygplan brukade flyga.

Kruxet var att det är ett rätt stort spann däremellan.

Över till stranden på andra sidan sjön var det 500 meter. Vi brukade ro över för att bada och en äldre släkting hade simmat över en gång. Låg molnen högre upp i himlen än det var långt över till andra sidan sjön? Det var svårt att jämföra avstånden. Molnen i bakgrunden var helt klart högre, men de som var närmast, dvs stackmolnen, var det längre eller kortare till dem än till andra sidan sjön?

En sak fattade jag. Jag fick inte svindel av att titta över till andra sidan sjön, men jag var säker på at jag skulle få det om jag titta ner mot marken från samma höjd som molnen var på.

/Martin

Global uppvärmning var räknefel

Nyligen lades det fram resultat vid Cern som visade att neutriner kunde färdas snabbare än ljuset. Einsteins teorier var därmed uppe på slaktbänken. Det resulterade i ett år med initierade skriverier och debatter. Skall man verkligen publicera resultat som går tvärs emot vad alla redan vet?

Ja menade somliga. Det är det som leder forskningen framåt.

Nej menade andra. Man måste göra om mätningar och beräkningarna för att säkerställa resultaten.

Nu har det visat sig att forskarnas häpnadsväckande resultat berodde på mätfel. Troligen var det glappkontakt i en optisk kabel som medförde att tidsangivelserna från GPS-satelliterna avvek från verkligheten.

I ljuset av detta har NASA undersökt om det verkligen pågår en global uppvärmning och om det i så fall verkligen skulle vara vi människor som orsakar den. Det skulle ju verkligen vara häpnadsväckande om vi människor, som är så små, kan ändra klimatet på en hel planet!

Och dessutom finns det tusenåriga skrifter som för länge sedan klarlagt att vi människor är bleka kopior av en högre makt. Nog för att vi är smartare än djuren, men det vore hybris, övermod, att tänka sig att vi skulle kunna påverka naturen. Och dessutom till det sämre.

När dissonansen är exakt 1/4 inser man

Dessa väl etablerade och spridda sanningar får stöd av helt moderna texter i den ekonomiska frontlinjen. Saker och ting löser sig av sig självt eftersom vi har Marknader för snart sagt allting. Om det skulle uppstå problem någonstans, tex vattenbrist, blåsigt väder, skogsbränder, torka eller översvämningar… Ja då upptäcker Marknaden, med hjälp av snabb kommunikation, detta. Marknaden skapar då, helt automatiskt, lösningar på problemen. Ja i alla fall om det finns 4G-täckning och ett ordentligt cash-flow.

NASA fann alltså att det fanns gott om stöd för påståendet att människan inte kan påverka klimatet eller i övrigt inverka negativt på ekosystem och andra externaliteter. (En externalitet är en grej som alltid har funnits och som man därför kan anta alltid kommer att finnas i framtiden. Det är tex färskvatten, fast grund att bygga hus på, pollinering av växter, jord att odla i, massor av matfiskar i havet osv).

Men det finns ju även en uppsjö av forskare, även på NASA, som under en lång rad år hävdat att allt inte är så bra. Tex påverkar vi strålningsbalansen, havens temperatur och pH-värde, fosfor och kväves cirkulation, det pågår jorerosion och en enorm förlust av biologisk mångfald. Var kommer alla dessa påståenden ifrån? Finns det grund för dem?

NASA kunde i dagarna visa att anledningen till oron var ogrundad. Det var en konstellation av planeterna som, via kosmisk strålning, skapade resonans i hjärnbarken på ett helt forskarsamhälle och andra intellektuella. Det var som när operasångare sjunger höga toner: Det är inte bara våra trumhinnor som vibrerar: Även glas kan vibrera sönder. Det kanske dessutom skulle kunna förklara varför så många glaciärer brutits upp de senaste åren.

Hur som helst. Eftersom Venus och Jupiter helt tydligt är på väg att separera och Mars är på väg bort från oss så kommer den kosmiska resonansen att förbytas till helt normal dissonans. När dissonansen är exakt 1/4 så inser man, med makalös intuition, att det någonstans måste ha blivit fel. För inte kan väl vi påverka klimat och ekosystem? Hur skulle det se ut? Och vad skulle hända?

Och om det skulle ha uppstått något fel så kommer som sagt var Marknaden att reparerar detta med nästan ljusets hastighet (men inte fortare). Men även här finns en konkurrerande hypotes lanserad av Douglas Adams som menar att dåliga rykten kan färdas snabbare än ljuset. Den hypotesen kan förklara varför Marknaden ibland får dåligt rykte: Det är helt enkelt för att man är för snabb med att lösa problemen.

Nej, det inser vem som helst att om vi människor verkligen påverkande klimat, miljö och ekosystem så kan det bara vara till det bättre. Det kan inte bli sämre. Om det var så så skulle det kunna uppstå så jobbiga frågor att man knappeligen kan hantera dem. Och då finns det ju bara ett alternativ kvar och det är att de inte finns. I alla fall inte i vårt mänskliga universum.

Därmed är det grumligt och ställt inom alla tvivel, att alla problem måste vara räknefel. Och ju mer påtagliga problemen är desto mer exakt dissonans krävs det för att inte se dem. Det går bara en dag som denna.

/Martin

Blunda och njut

Den tidiga våren avancerar allt längre norrut. Vi har vårtemperaturer även på många platser i Norrland. Om några dagar visar det sig hur långt det håller för att man skall kunna säga om våren gjort entré. Att både temperaturerna ligger mycket över det normala och att våren är tidig råder inget tvivel.

Mycket tyder på att tex Östersund kommer att få vår från och med 21 mars. Det är tre veckor tidigare än normalt. Datumet sammanfaller med det datum då Stockholm, enligt statistiken, brukade få vår.

Jag skriver ”brukade”, eftersom det handla om statistik från perioden 1961-1990. I takt med att klimatet förändras så förändras det som tidigare betraktades som normalt. Det som sker i år är mer i linje med vad man kan förvänta sig vara normalt för den tid vi lever i just nu och vad som kommer i framtiden.

I vårens följe kommer sommartemperaturer, lagom till att vi ställer om klockan till sommartid. Men än är det flera veckor till dess det blir sommar. Får vi hoppas.

Många tycker givetvis det är skönt med vårvärme, dock långt ifrån alla. Det är lätt att förbise de negativa konsekvenserna.

Blunda och njut?

/Martin

Mellan vinter och vår -men inte vårvinter.

Under gårdagen och natten kom mild och fuktig luft in över Skandinavien. Från Värmland-Västmanland-Uppland och söderut var det så milt att nederbörden föll som regn.

Nu som har följt bloggen en tid vet att begreppet ”vårvinter” förekommer och ibland kallas för ”den femte årstiden”. Förekommer, förresten, många hyllar vårvintern som den bästa av årstider.

Precis som namnet antyder inträffar den mellan vinter och vår. Så är vi där nu, vid vårvintern, i södra Sverige?

Nej. Under vårvintern skall det vara tillräckligt kallt tillräckligt länge under dygnets 24 timmar för att snön skall vara kvar. Samtidigt skall det vara tillräckligt med solinstrålning för att det skall vara varmt i luften. Det ger en fantastisk kombination där det är en fröjd att vara ute och vinteridrotta eller bara njuta.

Det som har hänt just nu i söder är att vi ligger mellan vinter och vår. Men snön töar till slask. Och blir det lite kallare så kommer snöslasket att frysa till knagglig is. Perioden mellan vinter och vår blir då bara en längtan till den riktiga våren.

Skillnaden för nordligare breddgrader ligger i att denna period, mellan vinter och vår, inträffar senare på året när solen både är uppe längre och når högre på horisonten.

Det kanske är därför som begreppet ”vårvinter” främst förekommer och omnämns med värme från Jämtland (?) och norrut.

/Martin