Tag - värmebölja

Så här i högsommarvärmen så använder vi speciella begrepp för att beskriva hur varmt det är. Ord på temat ”tropik” och ”värme” är ganska gångbara. Men vad krävs för att vi skall kunna kalla det för tex ”tropisk natt”?

Tropisk natt råder när temperaturen inte någon gång under natten understiger +20°.

Detta är vanligare i slutet än i början av sommaren. Samt vanligare i städer och i närheten av stora vattendrag än i inlandet. Anledningen till detta är att både vatten och sten, asfalt samt byggnader är bra på att magasinerar värme som under natten kan avges till luften.

Antal tropiska nätter per år fram till 2014. Grafik från SMHI.

Hur vanligt är det med tropiska nätter? I genomsnitt förekommer det ca 5 nätter per år när en eller flera väderstationer noterar en tropisk natt. Men variationerna är stora, vissa år förekommer inga tropiska nätter och en del år är det över 20. Rekordåret 1997 var det 30 tropiska nätter. (Notera att det inte behöver betyda att det varit varmt i hela Sverige, det räcker att en väderstation noterat tropisk natt).

Tropiska nätter förekommer vanligen från mitten av juni till början av september. Sannolikheten att de skall inträffa är som störst i månadsskiftet mellan juli och augusti.

Antalet tropiska nätter, antalet platser som berörs samt storleken av dem kommer att öka i takt med klimatet som förändras.

Grafik från Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) och SMHI som visar det genomsnittliga antalet tropiska nätter per år för utsläppsscenario A2.

Kravet för att det skall vara en tropiska natt är alltså att nattens lägsta temperatur (i praktiken dygnets lägsta temperatur) inte understiger +20°C.

Den varmaste tropiska natten vi noterat i Sverige var 23,7° vilket Kullen hade den 10 augusti 1975. Den näst varmaste var inte långt efter, Gotska sandön hade 23,6° den 4 augusti 2014. (Källa SMHI)

/Martin

Hur varmt? -Asfalten smälter i Delhi

28 maj 2015

Stora delar av Indien plågas just nu av en intensiv värmebölja. De senaste tio dagarna har det varit mellan 40 och 50 grader och minst 1100 människor har omkommit till följd av värmeslag och uttorkning.

Det är så varmt att asfalten, bokstavligen, smälter.

Bild av Sanjeev Verma, fotograf på Hindustan Times.

Problemen med värmen kommer att bestå ännu en tid. Man väntar bättre väder i och med monsunregnen som bör komma igång i eller strax efter månadsskiftet. Men det tar dels tid innan de når in till Delhi, dels blir det bara måttligt svalare och samtidigt mycket fuktigare.

Lägre temperaturer gör att ansträngningen för kroppen blir mindre. Men den ökade luftfuktigheten gör det samtidigt svårare att kyla av kroppen eftersom svettningen blir mindre effektiv när luften redan är mättad med vatten.

Sannolikt kommer betydligt fler människor att omkomma kommande dagar till följd av den fortsatta värmen.

/Martin

Så påverkar vädret din hälsa

12 september 2014

18 Comments

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Tänkte att jag skulle skriva lite om ett område som torde beröra envar av oss, men möjligtvis olika: Hur vädret påverkar vår hälsa.

Givetvis infinner sig därefter snart en misstanke om att förändringar av vädret också skulle kunna påverka vår hälsa: Det vi vant oss vid är icke längre och det nya kan vara obekvämt.

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Hur påverkar då vädret vår hälsa? En del finner det besvärande med värmeböljor, andra tycker det är jobbigt med kyla. Vill det sig illa skördar bägge liv. Kraftiga vindar och flodvågor till följd av regn kan vara direkt dödliga. I samband med översvämningar finns grogrund för förorenat vatten och spridning av smitta. Extremvädren skapar även stress som i vissa fall får långtgående konsekvenser för individen.

Vädrets normala cykler påverkar även förekomsten av tex pollen. Solstrålning i kombination med kväveoxider och luftföroreningar skapar marknära ozon som är skadligt.

Men man skall inte glömma att vi alltsomoftast mår bra av vädret. Alla dagar som det är allt från lagom till perfekt, de passerar gärna som ”men då är det ju bara som det skall vara”.

Det är ju också därför som många reser utomlands när vädret upplevs som trist hemma. Låt det vara i november när det är ruggigt, eller under sommaren för att försäkra sig om att verkligen få det väder man vill ha.

Själv har jag haft en perfekt vecka med älgjakt: Svaga vindar, men inte vindstilla. Temperaturer mellan 10 och 20 grader, inget regn, men ändå en del moln. Det var iof lite för mycket sol och lite för varmt mitt på dagen för jakt och hantering av kött. Men vi hade då istället utrymme att koppla av och njuta av fint sensommarväder.

Förändringar av vädret, så kallade klimatförändringar 😉 medför att vissa växter och djur ”blir” missanpassade för den miljö de vistas i. Det finns även växter och djur som istället kan dra fördel av förändringarna. Växtzoner rör sig norrut och förenklat kan man beskriva att växter och djur behöver följa med för att vara i sina optimum.

Men nu är det ju inte allt som förändras lika eller förändras alls i växtzoner. Solens vandring över himlen är opåverkad. Det kanske blir varmare nätter, men lite lika stora förändringar om dagarna. Nederbörden kanske förändras i rakt motsatt riktning, och anpassningen mellan olika växter och djur medför ytterligare variabler som inte förändras i direkt relation till tex medeltemperaturen.

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Livsmedel påverkas av vädret. Vi har sedan länge lärt oss begreppet ”rötmånad” vilket antyder att maten håller sig sämre under denna period. I Sverige infaller den i slutet av juli och början av augusti. I andra länder är den kopplad till vilka stjärnor som kan ses på i skyn. Att man på detta sätt har låst den till vissa datum har att göra med Bondepraktikan och vidskepelse. Det förtar dock inte det bakomliggande problemet, tillväxt av bakterier och förruttnelseprocesser: När det är varmt och fuktigt så blir maten skämd lättare än om det är svalt och torrt.

I smått hanterar vi redan dessa frågor. Vi reser utomlands när vädret är grått och trist, vi isolerar husen mot kyla och installerar allt mer kylanläggningar mot värme. Vi bygger vallar när vattnet svämmar över och använder paraply och parasoll. Vi har kylskåp för mat och vi vaccinerar oss mot sjukdomar som, till följd av rådande klimat, eventuellt förekommer på våra resmål.

Men i takt med att vädret ändras så kommer vi att behöva göra mer än så. Det visar om inte annat värmeböljan i Europa 2003, skogsbränderna i Ryssland 2010, översvämningarna i Pakistan 2010, torkan i USA 2014… Men vi har även fått upp ögonen för att sjukdomar kan spridas till följd av väderförändringar. TBE och Borelia sprids långt utanför sina normala områden och allt detta med den måttliga uppvärmning av klimatet som vi har idag. Även tropiska sjukdomar kan få fäste i vår tidigare så karga nord. Med fortsatta förändringar av klimatet kommer det större förändringar av väderrelaterade åkommor, vare sig det är spridning av sjukdomar eller direktträffar av extremväder.

Det bästa vore om vi kunde agera så att det inte blir så mycket förändringar, men mänskligheten tycks inte riktigt ha greppat nyttan av detta. Då återstår att anpassa sig till nya förhållanden, för när det gäller anpassning så klarar man sig inte undan med förnekelse. 😉

Men det är inte alla dagar som klimatförändringar gör ont, de flesta passerar oss faktiskt obemärkt förbi. Passa på att njuta av att vi har augustitemperaturer, trots att det är september.

/Martin Hedberg

Sol och regn sedan mer värme

30 juli 2014

48 Comments

Värmeböljan är över, men det fortsätter att vara förhållandevis varmt och ostadigt. Under helgen och i början av nästa vecka så kan det dessutom åter bli kring 30 grader. Den värmen kommer blir dock lite mer kortvarig, bara ett par dagar.

Blir det kallt sedan? Nej, jag ser inte någon återgång till vädret vi hade kring midsommar. Räkna snarare med 20-25 grader. Dvs normalt eller något varmare än normalt för årstiden.

Sommaren så här långt kan kortfattat sammanfattas i ”Först kallt, sedan varmt”. Det har sammanfallit rätt så väl med månaderna juni respektive juli. I medeltal så blir det rätt normala temperaturer. Men det är lika normalt som att ha ena foten i i hink med kallvatten och andra i varmvatten och hävda att det är ljummet.

Jovisst är det normalt att temperaturerna varierar, men en av effekterna av att klimatet förändras till det varmare är att vi får mer av extremer. Och faktiskt inte bara på den varma sidan.

Uppvärmningen är som störst i den arktiska miljön. det gör att kontrasterna mellan kalluften i norr och den varmare luften kring ekvatorn minskar. Detta gör i sin tur att jetvinden, kraftiga vindar på ca 10.000 meters höjd, kommer att meandera mer. Istället för att som tidigare vara ganska zonal, dvs blåsa från väst till öst likt ett pannband runt globen, så blir rörelsen mer vågformad. Det gör i sin tur att värme och kyla blir mer accentuerad, tydlig.

Behöver jag poängtera att värmen och kylan inte ”tar ut” varandra. Vi har fortfarande en förskjutning åt det varma hållet. Vi har fått en minskning av situationerna ”i mitten”, en ökning av de varma och en tendens till låsning i antingen varmt eller kallt.

Sedan har vi det här med nederbörd, regn (och på vintern snö, ibland). När det blir varmare så tenderar nederbörden att bli intensivare. Här behöver man inte falla tillbaka på en förhöjd global medeltemperatur, det räcker med att konstatera att varm luft kan hålla mer fukt än kall. Om antalet dagar med värme ökar och antalet regndagar är som tidigare så kommer antalet situationer med kraftig nederbörd att öka. Det är därför inte förvånande om sannolikheten för översvämningar ökar.

Nu säger någon säkert att detta bara är en massa hypoteser. Men det är redan klarlagt att antalet varma dagar på norra halvklotet har ökat. Jag skrev om det i en artikel för ganska precis två år sedan.

Hur blir nu resten av sommaren? SMHI påpekade tidigare idag att det troligen inte skulle bli någon mer värmebölja i år, det är ovanligt att det blir uppåt 30 grader efter mitten av augusti. Men det kan fortfarande vara för årstiden varmt. Det är precis det som inträffat hittills och som jag skrev om i artikeln för två år sedan som jag länkade till ovan.

Den senaste säsongsprognosen från WSI så talar om att det i såväl augusti som september och oktober kommer att vara varmare än normalt i Skandinavien. Det betyder inte nödvändigtvis värmebölja, men det ger en hint om att det blir varmare än det brukar vara.

Det här är något som vi måste förhålla oss till. Konsekvenserna av förändrade vädermönster berör och drabbar oss. En del saker är trevliga som varmare badvatten, bättre förutsättningar att turista hemma, tidigare jordbruksprodukter mm. Andra är mindre bra som ökade kostnader för översvämningar, husbränder till följd av blixtnedslag, värme, torka och fallvindar som förstör skog, skadeinsekter, sämre dricksvatten, värmerelaterade sjukdomar osv.

Nej det varken kvittar eller tar ut varandra.

/Martin

Värmebölja ett tag till

24 juli 2014

38 Comments

Värmen håller i sig ett tag till.

Med anledning av det så har SMHI nu utfärdat en klass 2 varning för värmen. Den gäller eftersom det väntas vara över 30 grader dagtid, minst fem dygn i sträck (räknat från första dagen med värmen).

Det kommer att fortsätta vara varmt i alla fall fram till och med lördagen. Därefter ser det ut att bli lite svalare, men inte kallt. Istället för 30 grader så blir det omkring 25 grader.

Det kan, och kommer att, bildas värmeåskväder. Inte överallt, men på en del platser. Idag torsdag är det främst norra Svealand och södra Norrland som ser ut att få regnskurar. Det kan även förekomma åska.

Jag vill även varna för att faran för bränder i skog och mark har ökat i takt med att det varit varmt och torrt, det är trots allt mer värme och över större ytor än det är regn.

Ta det lugnt i värmen, sök skugga och svalka. Drick mycket vatten.

/Martin

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

19 juli 2014

27 Comments

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Nej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.

/Martin

Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT), compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent). The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.

Kallt just nu och varmt klimat

19 juni 2014

127 Comments

Med högtryck på Atlanten och lågtryck över nordvästra Ryssland så får vi nordliga vindar över Skandinavien.

Det måste inte betyda kyla bara för att vindarna kommer från norr. Men just nu är det så, och det har väl inte undgått någon att det är lite kyligt i luften. Extra trist med tanke på att det är midsommartider.

När jag tittar på lite längre prognoser så finner jag att temperaturen ser ut att sakta stiga. Det är dock inga jättekliv och hela resterande delen av juni ser ut att bli kallare än normalt. Och ostadigt med en del regn (och på högfjället blötsnö).

”Kan det vara så här nu när Martin och hela etablissemanget påpekar att vi har en global uppvärmning?”

– Japp, det kan det. Precis lika lite som en värmebölja bevisar att det håller på att bli varmare, precis lika lite är det kyliga vädret i Sverige just nu ett motbevis till den globala uppvärmningen. Klimatet är statistik på vädret och i medeltal så har vi sådant väder så att resultatet blir till det varma hållet.

Det är alltså inte så att vädret bevisar något specifikt klimat. Tvärtom: Klimatet är ett resultat av en massa väder.

Om man delar in de somrar vi hade för femtio år sedan i tre lika stora grupper beroende på temperaturer så hade vi 33% kalla, 33% normala, 33% varma somrar och 1% mycket varma somrar.
Men nu, femtio år senare, så har något hänt. Idag har vi idag 15% kalla, 25% normala, 50% varma och 10% mycket varma somrar jämfört med samma måttstock. (Se ”Perception of Climate Change”).

Det är alltså inte så att det inte kan vara kallt idag. Men sannolikheten har halverats.

Så om detta skulle slås ut statistiskt över sommaren i Sverige i år och sommaren kan sägas bestå av tio veckor så borde rent statistiskt 1,5 vara kall (istället för 3 på 1950-talet). Och halva sommaren, 5 veckor, borde vara varma istället för drygt 3 på 1950-talet. Vi får också en vecka med extrem värme istället för en ynka dag på 1950-talet.

Hur detta slår mot sjuka och svaga såg vi i Europa 2003, Ryssland 2010 och USA 2011. Men jag håller verkligen med om att det är trist att den kalla 1,5 veckan skall inträffa precis över Midsommar. Klen är trösten att det är mindre sannolikt, men hände ändå. Att vi tycker det är jobbigt, fast det händer allt mindre sällan nu för tiden, är ett tecken på att vi vänjer oss vid vissa saker. Får se om vi kan vänja oss vid värmeböljor och förhöjd havsnivå lika lätt.

Förresten, det våta vädret gör att elpriset faller just nu. Ännu en klen tröst, men kanske påverkar det terminerna så att man kan binda priset över vintern till lägre pris om man gör det idag än om man tar spotpriser året runt? Då gäller det att passa på just nu när det är dåligt sommarväder.

Nåväl, de som vill ha värme här hemma får ställa sitt hopp till juli och augusti.

/Martin

Att minska vår påverkan på väder och klimat

5 maj 2014

79 Comments

De senaste åren har miljöproblemen åkt jojo i medias bevakning. Den vetenskapliga närvaron har stadigt ökat. Forskare observerar naturen och beskriver samband. IPCC sammanställer och det hålls konferenser och seminarier.

Insikten om allvaret i situationen ökar såväl inom näringslivet som bland politiker och andra beslutsfattare. Det författas strategiska dokument och avtal. Energieffektivisering, förnybar energi, handel med utsläppsrätter, skydd av biologisk mångfald. Listan kan göras lång.

Energiinnehållet i haven har ökat. (Grafik NOAA)

Men samtidigt: Människan trycker på gaspedalen och rycker i ratten när vi nu accelererar på en allt smalare väg. Hopp ställs till att mekanikerna skall trimma såväl motor som förbättra aerodynamik och vägegenskaper. Samtidigt börjar allt fler i baksätet att vakna och ha åsikter om vad som sker där fram.

Det råder ingen brist på vare sig vetenskapligt underlag eller politiska deklarationer. De stora bristen ligger i uppfyllande av dessa deklarationer samt i att anpassa politiken efter den fysiska verkligheten. Inget av detta är särskilt enkelt. Detta inte minst för att den breda allmänheten och de flesta beslutsfattare saknar såväl helhetsbild som detaljkunskap inom naturvetenskapen.

Jag har vid flera tillfällen frågat politiker och andra beslutsfattare vad vi måste göra: det naturvetenskapligt nödvändiga eller det politiskt möjliga. Ofta får jag en frågande blick tillbaka. Jag anar att det under dessa sekunder sjunker in hos dem att det kanske är en diskrepans mellan ”naturvetenskapligt nödvändigt” och ”politiskt möjligt”.

En extrem värmebölja i Europa sommaren 2003 orsakade omkring 35000 människors för tidiga död. Diagrammet visar observationer av dygnsmedeltemperatren juni-augusti för ett antal orter i Centraleuropa. 2003 sticker ut som en extrem anomali. En situation som, baserat på vår erfarenhet om hur varmt det brukar vara i Europa, föreföll oerhört osannolik. Ändå inträffade den. Värmeböljan är en del av konsekvenserna av att klimatet har förändrats. Klimatförändringar skördar sina offer, även här hemma. Grafik: IPCC.

Forskare och rådgivare har genom alla år varnat för annalkande problem. I vissa fall har man därtill givit ultimatum: ”Vi har tio år på oss”. I vissa fall har beslutsfattare hörsammat varningarna och vidtagit relevanta åtgärder, i vissa fall har man skjutit problemen framför sig eller ignorerat dem.

Den kvarstående bilden är att det alltid finns lite tid kvar. Vi alltid kan skjuta problem framför oss. Tills det faktiskt är för sent. Men då kan vi å andra sidan inte göra något åt det längre. Katastrofer undviks och de inträffar, både i stort och i smått, det finns det många exempel på. Men vi gråter inte över spilld mjölk, vi häller upp lite mer. Så länge det går.

Klimatet har redan förändrats. Vi ser redan en markant förskjutning åt det varmare hållet. Det sker inte bara med temperaturen i luften utan även i hav, isar och på land. Ett annat sätt att visa hur det som tidigare var osannolikt, nu har blivit betydligt mer sannolikt beskrev Hansen för ca ett är sedan. Jag skrev om det här.

Många lösningar haltar när vi ser vår värld i ofullkomliga modeller och metaforer. T.ex. när man jämför klimatförändringar med att köra bil eller katastrofer med spilld mjölk. Men samtidigt behövs modeller och metaforer för att vi skall förstå vår roll och handlingsutrymme. men man måste vara medveten om att såväl enkla som komplicerade, eller till och med komplexa, modeller har sina för- och nackdelar.

Så är det till exempel med modellen av att klimatförändringarna orsakas av skorstenar och avgasrör. Förvisso är utsläpp av koldioxid den enskilt största orsaken till antropogen påverkan på klimatet, men kommer vi att undvika ”allvarlig påverkan på klimatsystemet” (UNFCCC) genom att försöka täppa till alla skorstenar och avgasrör? Det är att gå över ån efter vatten.

Bild: Stenkol. Förbränning av fossilt kol är en av alla anledningar till att klimatet förändras extra mycket i vår tid.

Bert Bolin sade redan 1974 att: ”Det finns betydligt mer fossila bränslen på jorden än vad som kommer att kunna användas med hänsyn till klimatpåverkan.” Det är insiktsfullt och mycket vackert i sin enkelhet. Det gäller givetvis fortfarande.

Jag ställer mig frågan: ”Leder våra klimatåtgärder till att fossilt kol blir kvar i marken, och träden kvar på marken, i en sådan utsträckning att vi uppnår våra mål?” Svaret är: Kanske. Men definitivt inte om vi kör framåt genom att bara titta ut genom sidorutan eller se avgasröret som problemet. Våra lösningar får vidare inte skapa andra oacceptabla problem.

Och hur skall vi tackla alla andra saker som också driver på klimatförändringar: Andra växthusgaser, aerosoler, albedoförändringar mm

Om vi verkligen vill ha en chans att uppnå de målsättningar vi deklarerat i nationella och internationella avtal så måste en väsentlig del av det fossila kolet vara kvar i marken, tillika måste en väsentlig del av träden vara kvar på marken, även om det är tekniskt och ekonomiskt tillgängligt att bryta dem. Och hur skall våra samhällen se ut då och framför allt: hur skall de se ut fram till dess?

Det är den verkligheten vi behöver förbereda oss på, parallellt med pågående klimatförändringar samt konsekvenser bland annat inom energi, livsmedel, samhälle, ekonomi och geopolitik. -Vilket också gör att vi tvingas förändra våra samhällen.

Det politiskt möjliga är föränderligt, men här saknar världen ännu ledarskap. Pudelns kärna är att finna och navigera det politiskt nödvändiga inom det naturvetenskapligt möjliga. Vi kan förhandla med varandra, men inte med naturen.

/Martin

USA har torka i väster och skyfall i öster

1 maj 2014