Tag - värmebölja

Vad är lagom temperatur?

Skogsbränder härjar i östra Ryssland längs floden Volga.

NASA’s Aqua satellit fotograferade dessa bränder den 2 juli.

Det finns en och annan avigsida med värmeböljor. Personligen finner jag kvällstidningarnas rubriker i stil med ”Äntligen kommer värmen” bara relevanta efter en lång kall vinter.

När det redan är torrt och varmt så önskar jag mig omväxlande regn (gärna om nätterna) och fortsatt sol och lagom värme.

20-25 grader är lagom för de flesta. Slutsatsen att 30 skulle vara bättre och 35 ännu bättre är logisk ur ett linjärt matematiskt perspektiv. Men inte ur ett mänskligt. 45 grader upplevs nog snarare som ett litet helvete än ett paradis. I verkligheten.

Lägger man till solsken så blir den upplevda värmen ytterligare högre. Din kropp värms då både av luftens temperatur och av att solstrålningen omvandlas till värme direkt på hud och kläder.

Värmeböljor bidrar till ökade dödsfall.

Långvarig torka bidrar till att skogar lättare antänds (med eller utan hjälp av människor), att skogsbränderna blir mer omfattande samt att de blir svårare att släcka.

Värme och ljus är härligt. Men för mycket av varan är… för mycket.

/Martin

Värmebölja i östra USA.

På många platser uppmättes under tisdagen temperaturer omkring 40 grader. Idag väntas ännu en dag med värmebölja i östra USA. Problemen förvärras av hög luftfuktighet och att temperaturerna inte sjunker undan tillräckligt under natten.

Myndigheterna har bett allmänheten om hjälp att se till släktingar och vänner i värmen.

Värmen gör att folk kör luftkonditioneringarna på högvarv. Det ställer elsystemet på hårda prov.

Överbelastade elsystem med risk för strömavbrott är ett av många problem som identifierats som konsekvens av hur vi människor reagerar på klimatförändringar.

/Martin

Lite väderstatistik från 2009.

Här är lite statistik från det nu svunna året.

Kallast hade Nikkaluokta i Lapplandsfjällen med 39 minusgrader den 19 februari. Veckan innan hade Svealand sin lägsta temperatur med 36 minusgrader i Särna i Dalarna. Götaland har haft ner till ca 20 minusgrader, t ex Eriksdal i Dalsland med -21 den 5 januari.

Årets högsta temperaturer fick vi under värmeböljan efter midsommar. I Götaland hade Hud i Bohuslän 32,5 grader den 28 juni, i Svealand Östmark i Värmland med 31,5 grader samma dag och i Norrland Skellefteå i Västerbotten med 31,6 grader den 27 juni.

Blåsigast var det i Stekenjokk i Lapplandsfjällen med 41 m/s i medelvind och 49 m/s i byarna den 9 september. Nämnas skall också en uppmätt byvind med 34 m/s på Hallands Väderö den 18 november.

Från SMHI:s månadsskrift Väder och Vatten hämtar vi också uppgiften om största snödjup med 154 cm som Katterjåkk noterade den 20 april. Mest nederbörd under ett dygn hade Munktorp i Västmanland med 90 mm den 8 juli.

Vi kan också konstatera att sommaren inte var någon direkt höjdare ur semestersynpunkt och att det blev en vit jul i praktiskt taget hela landet, vilket inte förekommit sedan 2001.

Hur var somrarna 1940-42?

Vi fick en förfågan från en läsare, Gert, som undrade hur varma somrarna var under de tre stränga krigsvintrarna.

År 1940 var medeltemperaturen för juni-juli-augusti normal i nästan hela landet. År 1941 var däremot en varm sommar, särskilt i juli. Värmeböljan kulminerade den 10-14 och en del platser i Sydsverige har fortfarande sina värmerekord på över 30 grader från den perioden. År 1942 blev det åter en sommar med normal medeltemperatur, lokalt till och med en kall sommar, bland annat i östra Svealand.

Generellt sett finns det ingen koppling mellan kalla vintrar och varma sommar (eller tvärtom). Inte ens mellan närliggande årstider kan man dra några slutsatser. Atmosfären har inget ”minne”. Dvs prognoser gjorda genom att jämföra dagens väder med liknande historiska vädersituationer blir varken bättre eller sämre än att singla slant.

Våra värmerekord i Norden

Häromdagen träffade jag någon som kommenterade det svenska värmerekordet på 38,0 grader och undrade hur varmt det hade varit som mest i de andra nordiska länderna.

I en tidigare blogg skrev jag om det danska värmerekordet på 36,4 grader från augusti 1975 vid Holstebro flygplats på Jylland. Det var under den ovanliga värmeböljan över södra Skandinavien då Sveriges högsta augustivärde på 36,8 grader noterades i Holma i Östergötland.

Rekordet i Finland är aningen lägre och ligger på 35,9 grader. Det uppmättes i Turku/Åbo i juli 1914. I södra och mellersta Sverige räknas sommaren 1914 som en av de varmaste under 1900-talet. Bland annat har Härnösand sitt högsta värde på 32,4 grader från just juli 1914.

I Norge ligger värmerekordet på 35,6 grader. Det noterades i juni 1970 i Nesbyen (Buskerud) som ligger ett tiotal mil nordväst om Oslo. Juni 1970 var också extremt varm i hela södra Sverige. Värmen kulminerade under midsommarhelgen då det sattes flera lokala värmerekord vid samma tillfälle som det norska rekordet.

Island slutligen har sitt högsta värde på 30,5 grader från juni 1939. Det sattes i Teigarhorn vid den östra kusten. Samma sommar var också varm i Sverige. Karesuando noterade sin varmaste junidag på 32,2 grader samtidigt som det isländska rekordet.

Sommaren 2009

Dags att göra en kort tillbakablick på den gångna sommaren som åtminstone ur semestersynpunkt knappast varit någon höjdare. Det vittnar flera rekord i kyla och blöta om Här lite axplock.

Kallast: Sommaren började dåligt. Kylig luft strömmade ner över hela landet i början av juni. Det blev järnnätter på flera håll ända ner i Sydsverige. Hagshult i Småland hade -3,1 grader natten till den 6:e. Några platser noterade den lägsta temperaturen på över 100 år, bl a Umeå med -3,6 grader och Piteå med -1,3, båda natten till den 8:e. Allra kallast i landet hade Tarfalla i Lapplandsfjällen med -7,5 grader. Även i slutet av sommaren var det frostnätter i norra Norrland. Latnivaara hade -5,5 grader den 20:e augusti.

Varmast: Sommarens enda riktiga värmebölja slog till strax efter midsommar och varade fram till några dagar in i juli. Dagstemperaturerna började stiga till högsommarvärme på över 25 grader och klättrade efter några dagar också upp över 30 grader. I södra Sverige hade Hud i Bohuslän toppnoteringen med 32,5 grader och i norra Sverige Skellefteå med 31,6. En kort värmeperiod inträffade också i början av augusti då Övertorneå i Norrbotten hade 29,6 grader den 9:e.

Blötast: Här finns det en hel del att välja bland,  på många håll var högsommaren en av de regnigaste på minst 150 år. Var det inte åskskurar så var det regnväder på löpande band. Bland många skyfall kan nämnas 80 mm i Gävle den 9:e juli. Regnigast under juli var det dels i Värmland med sammanlagt 200 mm på flera håll dels i Ångermanland där Hattsjöbäcken fick 332 mm under månaden. Nämnas skall också Avesta som hade närmare 60 timmar oavbrutet regn från eftermiddagen den 12:e juli till den 15:e tidigt på morgonen.

Torrast: När det gäller månadsnederbörd tror jag att det blir svårt att slå Haparanda som under juni bara fick 6 mm även när de fullständiga uppgifterna från augusti kommer in.

Soligast: Vill inte favorisera någon enstaka plats mer än att den ligger längs kusten från södra Östersjön upp till Bottenviken.

Blåsigast: Stormbyar på 28 m/s uppmättes i Bohuslän den sista juli.

Många, många fler väderuppgifter finns i SMHI:s utmärkta månadsskrift Väder och Vatten.

Unik värmebölja

Låt mig påminna om en av de hetaste värmeböljor vi haft i landet. Det var för 34 år sedan.

I början av augusti 1975 låg ett högtryck över Centraleuropa. Varm luft fördes med sydvästvindar upp över större delen av Sverige. Sedan utbredde sig högtrycket norrut och fick sina centrala delar över Skandinavien. Himlen blev molnfri och solen fick tillfälle att gassa på obehindrat. Den 5:e började dagstemperaturerna att stiga allmänt och inledde en veckas unik värmebölja.

Det slogs nya värmerekord för augusti på många platser i Götaland, Svealand och södra Norrland. På en del håll i Götaland och Svealand blev det dessutom värmerekord för hela året. Allra varmast hade Holma i Östgötaskärgården med 36,8 grader den 9:e och några dagar tidigare noterade småländska Lessebo 36,4 grader. I övriga Götaland låg toppnoteringarna på 33-35 grader. Norrköping hade 34,8, Malmö 33,6 och Göteborg 33,5 för att nämna några.

I Svealand rapporterade Örebro 36,0, Västerås 35,2 och Falun 35,0 grader. Stockholm noterade den 6:e 35,4 grader och dagen efter 35,0. Det är bara snäppet under den absolut högsta temperatur man haft i huvudstaden sedan mätningarna startades 1756. Rekordet är från den 3:e juli 1811 med 36,0 grader.

Slutligen skall nämnas att vårt grannland Danmark också fick sin beskärda del av hettan. Högsta temperaturen för inte bara augusti utan för hela året kom den 11:e augusti med 36,4 grader vid Holstebro flygplats på Jylland.

Fruntimmersveckan

är ett populärt uttryck för perioden 18-24 juli. Den kallades förr också ”flickeveckan” och har anor i vårt land ända sedan tidigt 1800-tal. Orsaken var att i namnsdagsordningen  hade man sex kvinnonamn i följd: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. För att det skulle bli en vecka så fick Fredrik också hänga med och inleda de sju dagarna.

Veckan har fått ett rykte att vara särskilt regnig vilket också nämns i Bondepraktikan. Det beror på att den infaller under årets nederbördsrikaste period från mitten av juli till början av augusti. Under den tiden är atmosfären på våra breddgrader som varmast och kan innehålla störst mängd vattenånga. Ostadigt väder ger då ofta stora regnmängder.

Nu är ryktet något överdrivet. Det finns många exempel på vackra och fina fruntimmersveckor. Förra året var inledningen ostadig men på Magdalena-dagen den 22 kom ett omslag till en värmebölja som varade månaden ut. Vi får se hur det blir i år!