Tag - Väder

Analys av prognoser och extremväder.

Hur blir vädret i helgen?

Snö på solstol

Vad hände med våren? är det många som frågat sig de senaste dagarna. Och frågan är befogad, fast inte som de flesta tänker. Egentligen skulle våren vara i höjd med en linje Värmland – Uppland just nu i slutet av mars. Men förutom att våren gjorde tidig entré, så är det fortfarande vårtemperaturer långt norr om denna linje.

Vädret är ruggigt och kallt, och visst var det betydligt varmare för någon dryg vecka sedan. Men hur blir det nu i helgen? Vi ställer om till sommartid natten till söndag, men blir vädret lite mer somrigt för det?

Snö på solstolNix, är svaret. Förvisso kommer en högtrycksrygg att stabilisera vädret under lördagen. Då blir det svaga vindar och sol på många platser samt stigande temperaturer. Överlag så blir det i Norrland mellan +2 och +6. I Götaland och Svealand mellan +4 och +10. De högsta temperaturerna kommer vi att finna i östra Småland.

Redan under natten mot söndagen så drar nya moln med nederbörd in över västra Sverige med början med regn över Västkusten och snö i Värmland. Söndagen blir efterhand en gråmulen dag med regn i Götaland/Svealand och snöfall i Norrland. Bara några enstaka +grader i Norrland, men ungefär samma temperaturer i Götaland/Svealand som under lördagen. Måttliga till friska sydostliga vindar, dvs lite blåsigt.

Även under måndagen blir det lite blåsigt då ett lågtryck drar in över Götaland. Det ger även mer nederbörd, främst i södra Sverige. Mer om det senare. Det lägger grunden för vädret i Påsk. Jag återkommer med detaljer kring det, men kan redan nu avslöja att det ser ut att bli lite kallare, men inte så nederbördsrikt, som denna helg.

/Martin

Kommer vintern tillbaka?

Kommer vintern tillbaka?

Det är ett lite dramatiskt skifte i vädret just nu. Förutom solförmörkelse idag och norrsken om nätterna så drar kallare luft ner över landet just nu. Dessa tre saker har dock inget med varandra att göra. De bara råkar inträffa just nu.

Som en liten paradox så är det vårdagjämning nu, lagom till att det blir kallare och till och med faller snö i södra Sverige.

Kommer vintern tillbaka?Väderprognos för helgen. 

Men nej, det är inte så att vintern kommer tillbaka. Det blir bara lite kallare ett par dagar. Men det kommer trots kylan att vara varmare än normalt så här års på många platser, i synnerhet i Norrland.

Men lite snö blir det. Först ett moln och nederbördsområde som under fredagen berör Götaland och Svealand. Norrland har samtidigt klart väder på många platser, idealiskt för att betrakta solförmörkelsen som i skrivande stund är på väg till sitt maximum.

Högtrycksryggen som ger det fördelaktiga vädret i Norrland växer till sig och sprider sig under natten mot lördagen ner över Svealand och Götaland.

På lördag blir det klart väder på många platser. En hel del sol och mest svaga vindar. Risk för halka främst i Svealand till följd av påfrysning av våta vägbanor.

Och nej, det blir inte vinter igen. Detta är bara vad som vanligen kallas ett ”bakslag”.

/Martin

Kommer det mer snö 2015?

Snö i Jämtland i februari

Även om våren är 4-6 veckor för tidig och har gjort entré inte bara i Götaland och Svealand utan även har spridit sig i stora delar av Norrland, så verkar de flesta ha vant sig vid vårvärmen. Många pratar om hur fantastiskt fint väder det är just nu. Inte undra på det, våren är en av de mest uppskattade årstiderna.

Vad är väl då bättre än att få uppleva våren två gånger? 🙂 För så ser det ut att bli. Men då måste vi ta lite vinter först.

På torsdag passerar ett lågtryck norr om Skandinaven. Det öppnar upp för nordliga vindar att svepa ner kallare luft över Sverige, Norge och Finland och Baltikum. Det blir blåsigt i fjällen med talrika snöbyar, allmänt minusgrader i Norrland och nollgradigt även i södra Sverige.

Snö i Jämtland i februari Mer snö?

Under fredagen lugnar det ner sig i Norrland avseende snöbyar och vind. Stora delar av Norrland får ganska klart väder och ett par enstaka minusgrader även på dagen.

Men däremot sveper kompakta moln in från Nordsjön över Svealand och Götaland. De ger snö, snöblandat regn och/eller regn. Gränsen mellan nederbörd i frusen form och blöt ser i dagsläget ut att gå igenom Västergötland/Östergötland. Mellan tummen och pekfingret kan man säga att norra Svealand och Gästrikland får moln men ingen nederbörd på fredag, södra Svealand får snöfall på fredag, och Götaland regn. Det skall väl inte behöva bli några kopiösa mängder, men i alla fall tillräckligt för att det skall kännas vintrigt igen. Det blir dock för lite för att åka skidor på.

Förutsättningarna för att beskåda solförmörkelsen ser därför ut att bli riktigt bra -i Norrland. Både med hänsyn till att ju längre norrut, desto större del av solskivan som är skymd och med hänsyn till att det ser ut att bli mindre molnighet i Norrland.

I Götaland och Svealand får man krypa in och koppla upp sig på någon lämplig live-sajt för att få uppleva solen-månen-jorden på linje. Mörkt lär det vara ändå till följd av kompakta moln, men lite mörkare kanske det blir vid 11-tiden när planeterna linjerar upp sig.

Det kyliga vädret fortsätter under helgen. I nästa vecka klättrar temperaturerna sakta uppåt igen. Men det tar lite tid innan det vackra vårvädret, och temperaturerna, vi haft de senaste veckorna kommer tillbaka.

Men så är det ju bara mars än så länge. Passa på att njuta.

På lördag blir det soligt igen i i stort sett hela landet, och ett par minusgrader.

På söndag blir det snöfall i Norrland, men mer sol och minusgrader i Götaland och Svealand.

/Martin

Hur blir sommaren 2015?

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

När nu våren kom tidigt och solen gassar från en klarblå himmel så är det säkert många som frågar sig hur sommaren 2015 kommer att bli. Fast man kanske hade undrat ännu mer om det varit hagel och drivis istället för tussilago, solsken och annalkande gräsbränder?

Hur som helst så tänkte jag göra en liten nätt specialprognos för kommande sommar, maj, juni, juli och augusti. Eftersom jag så många gånger har påpekat att man, på traditionellt sätt, inte kan göra vettiga prognoser så långt i förväg så tvingas jag ta till extraordinära metoder. Det är på vippen att jag ringer John Pohlman, men jag känner att jag nu måste klara detta på egen hand.

Vad finns det för metoder om vi nu förkastat de vanliga numeriska vädermodellerna? Vi har Abborrfena, Bondepraktikan, Renmage, Rönnbär, Kaffesump, Tärningar, en piltavla och en massa böcker.

Men jag har lånat ut Bondepraktikan till SMHI och älgmagen jag hade framför mig i höstas, den är sedan länge av naturen återvunnen. Rönnbären är slut. Piltavlan är borta, tärningarna är kastade… Återstår kaffesump och böcker.

Jag börjar med böckerna. Jag har många om klimat, men det var inte riktigt så lång prognos det handlade om. Jag plockar fram Holtons ”Dynamic Meteorology” och slår upp en sida på måfå. Hmm…

Holton Dynamic MeteorologyMeteorologerna bibel: James R. Holten i nyutgåva, femte editionen. Det här är intressant och förklarar med alla önskvärd tydlighet varför man kan göra vissa förutsägelser om framtiden, men inte alla.

Jag testar en något tunnare bok och finner en Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt skriven 1918 samt ”Praktisk meteorologi” med kolorerade bilder från 1926.

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt (1918) samt ”Praktisk meteorologi, en inledning till väderleksförutgsägelsernas teori och praktik” av Anders Ångström (1926).

Ordboken listar uttryck som kan ”användas till tolkning av de väderleksutsikter till jordbrukets fromma, som medelst telegraf eller telefon utsändas från Statens Meteorologiska Centralanstalt”. Däri kan man lära sig att telegramordet ”Kutting” betyder ”Åskregn på spridda ställen, fara för nattfrost, blåst, vindriktning NW-NO.”. ”Smörgås” däremot betyder ”Opålitligt väder, fara för nattfrost, vindriktning SW-NW” osv.

Jag inser att man för snart hundra år sedan inte bara famlade i mörkret avseende att göra prognoser. Det är även uppenbart att man hade problem med bredbandsuppkopplingen. Men man hade tid.

Praktisk meteorologi är riktigt intressant. Man får sig ett härligt språk, lite långa meningar men/och en i många avseenden korrekt beskrivning av processer i atmosfären:

”Det var ett stort framsteg för den praktiska meteorologien som gjordes, och ett viktigt underlag för den teoretiska forskningen som skapades, då norrmännen V. och J. Bjerknes omkring 1918 genom studier av de synoptiska kartorna gjorde sin upptäckt av de s. k. diskontinuitetslinjerna inom cyklonerna: de lyckades påvisa att cyklonerna på våra breddgrader i regel äro utmärkta av mycket karaktäristiska språng i temperatur och vindriktning, och att dessa språng i allmänhet inträffa utefter vissa gränslinjer, vilkas läge i förhållande till cyklonens centrum och fortplantningsriktning är underkastat en viss lagbundenhet.”

Men det räcker inte för att ge oss svaren vi söker för hur sommaren 2015 blir.

Återstår kaffesumpen.

Kaffesump

Kaffe och sump.

Den kom i alla fall till efter en bra kopp kaffe. Vad kan man säga om kaffesump, förutom att det är lite förgängligt. Alldeles nyss källan till en god kaffe, och därefter till synes värdelöst. Men om man nu vill veta något om framtiden så är det värt ett försök.

Jag skall dock erkänna att jag är novis när det gäller att spå i kaffesump. Skall man stjälpa ut den på ett speciellt ospeciellt sätt eller hur gör man? Kan man göra ensembler, dvs flera parallella kaffesumpar? Och framför allt: Hur tolkar man resultatet?

Eller skall jag ta fram fiskesakerna och försöka fånga en abborre? Men det är samma sak där, jag vet inte hur man tolkar fenorna. vad säger de om framtiden? Skall medge att det inte underlättas av att jag tvivlar på att abborrens fenor skulle kunna beskriva något om framtiden.

Nej, det där är nog ett resultat av att vi människor vill förstå samband och har lätt för att göra associationer. Vi ser en sak hända i samband med något annat och tolkar (alltför) snabbt in antingen en symbolik eller ett orsakssamband som egentligen inte finns.

Notera att jag inte utesluter samband i naturen, bara att jag gärna vill förstå dynamiken eller bli övertygad av gedigen statistik.

Jag tror att vi skall snegla lite på säsongsvädermodeller.

WSI säger att temperaturen skall vara över den normala i mars, april och maj. (Vi får vänta till den 23 mars på prognosen som sträcker sig in en bit i sommaren).

IRI säger att det sannolikt kommer normalt med nederbörd, men att temperaturen blir över den normala mars, april, maj.

NOAA slutligen säger att det skall bli varmare än normalt i april, maj och juni. Samt något varmare eller normalt i juli, augusti och september.

NOAA seasonal forecastEn av alla prognoser från NOAA. Denna tyder på att det skall bli varmare än normalt under våren och inledningen av sommaren 2015.

Min slutsats blir att sommaren 2015 kommer att bjuda på väder som är varmare än normalt, i synnerhet första halvan, säg fram till mitten av juli. Det är heller ingen högoddsare om man beaktar klimatförändringar. Inte så att de säger att det skall bli varmare. Men sannolikheten ökar. Det är idag dubbelt så stor sannolikhet att en specifik dag skall vara varmare än normalt än det var på 50-, 60- och 70-talet (läs artikel här).

Det som dock kommer att kunna prägla sommaren, mer än att temperaturen blir lite högre än normalt, är hur och när nederbörden faller. Vi lärde oss i fjol att den mänskliga faktorn i kombination med torrt väder kan orsaka stora skogsbränder. Tidigare år har det även förekommit torka i Europa på betydligt större skala (Sydeuropa 2003 och Ryssland 2010).

Vi får se. Men jag tippar alltså att det blir en varm vår och en varm inledning av sommaren, därefter en något mer normal sommar, med viss lutning åt det varma hållet.

/Martin

Högtryck med mycket sol

Frost

Ett högtryck har lägrat sig över Skandinavien. Centrum ligger över Finland/västra Ryssland, men även Sverige och Norge berörs av det.

Högtryck medför ofta, men inte alltid, att det blir klart väder. Om sommaren betyder det klockrent att det blir varmt med all solinstrålning vi har då. Men om vintern så betyder högtryck istället kallt väder. Detta eftersom nätterna är så långa och energi strålar ut i den klara natten, instrålningen av solenergi kan inte kompensera detta.

FrostMen nu är vi i gränszonen mellan vinter och sommar, det kallas visst vår. Nätterna är ännu inte helt försumbara, men solen gör sig gällande, både genom att stå allt högre över horisonten och genom att dagarna blir längre.

Vi kan därför vänta fortsatt stora dygnsvariationer avseende temperaturen: Mycket sol om dagarna och därmed en del värme. Men också kraftig utstrålning om nätterna och därmed kyliga, eller till och med kalla, nätter.

Vårens ankomst accelererar!

Trosa 2015-03-07

Det blev en annorlunda vinter i år. Den blev liksom vår. Och då menar jag inte ”våran”, utan ”inte-vinter”.

Våren var bara någon vecka för tidig i Skåne, men stora delar av Götaland och Svealand fick vår fem veckor tidigare än normalt. (läs artikel).

Men inte nog med att den tidiga ankomsten håller i sig, den accelererar! Det har blivit vår längs med Norrlandskusten hela vägen till Tornedalen och på torsdag och fredag kommer vi att kunna konstatera att även Norrlands inland haft vår sedan i fredags och lördags.

Trosa 2015-03-07Med ett ordentligt temperaturöverskott i lördags, varefter det varit tillräckligt varma dagar för att kompensera för nattkylan så kommer, med stor sannolikhet, stora delar av Norrlands inland att ha uppnått kriteriet för vår: Sju dygn i sträck med dygnsmedeltemperatur över noll grader.

Det är platser vars normala tidpunkt för våren är mitten/slutet av april. Vårens hastighet har därmed ökat allteftersom den avancerar norrut.

Mer om april: När det gäller vädret och hur det växlar från en dag till en annan så är mars det nya april vad gäller ”aprilväder”. Vädertypen lär nog fortsätta in i april.

Nej, det är ingen idé att beräkna det ”nya normala”. Det kommer dels inte att hålla så länge innan man får räkna om ”det normala” igen. Det skulle också skapa en falsk idé om vad som är normalt.

Men jag föreslår att man skall beräkna hur fort förändringen sker. Vi kan då beräkna en ”normal” förändring från det normala. Från att ha haft ett någorlunda stabilt klimat har vi nu ett klimat som förändras. Det kunde vara intressant att känna till hur fort det förändras.

/Martin

Vasaloppet i vårvärme?

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Jag har varit med och gjort prognoser för Vasaloppet när det var kallare än -20 grader vid starten. Det var under några av de tre tillfällen jag gjorde Vasaloppsvädret under den tiden då jag fortfarande arbetade för SVT (1999-2004). Natten hade varit klar och utstrålningen av värme stor. Det var kallt.

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Starten av Vasaloppet år 2003. Hur blir det i år?

I år, söndagen den 8 mars 2015, kommer det att vara ett helt annat väder. Tidigt på morgonen kommer det förvisso att vara omkring noll grader, eller kanske tom någon minusgrad, vid startfållan i Berga By. Men mitt på dagen så ser det ut att bli någonstans mellan +3 och +7 grader, men man kan inte utesluta temperaturer uppåt +10!

Det bådar inte gott för alla tusentals skidlöpare som skall ta sig de nio milen mellan Sälen och Mora.

Nu i dagarna innan kommer det att hinna vara såväl solsken som snöfall, kalla nätter och lite tö. Men det är under lördagen som omslaget sker. Det är en rejäl attack av våren gör sig gällande. Mildluftsattacken kulminerar på söndagen, just som den stora klassiska starten av Vasaloppet går av stapeln. (Man kanske borde ha kört Vasaloppet som vanligt första söndagen i mars, trots att skid-VM i Falun fortfarande pågick då).

Även om det är ganska lugna vindar i starten så kommer det att blåsa upp när den svaga inversionen bryts upp. Efterhand blir det måttliga, möjligen friska, sydvästliga vindar. Därtill stor sannolikhet för relativt klart väder. Och som sagt var för årstiden mycket milt med fler plusgrader.

Allt detta kan vara trevligt om man vill ta en promenad i tidig vårvärme, men inte om man skall åka skidor.

När jag skulle skriva den här artikeln så funderade jag på en rubrik i stil med ”Vasaloppet vartannat år”. Det behöver inte vara töväder varje år, men sannolikheten ökar för vart år som går i takt med att klimatet förändras. För ett par år sedan var jag delaktig i en manifestation som kallades ”Koalition vinter”. Den samlade en bred uppslutning av vintersporter vars verksamhet uppenbarligen är hotade i ett varmare klimat. Vi resonerade då om att man borde tidigarelägga Vasaloppet för att minska risken för töväder. Det gäller att anpassa sig, eller inse at man får ge upp. Det måste inte bli så varje år, men sannolikheten för att det skall gå att genomföra loppet förändras. Nu kan vara brytpunkten där ”tillräckligt bra före vartannat år” blir en realitet.

Nåväl. Nu är det bara att hoppas att alla insatser att trygga snötillgången räcker samt att nätterna är tillräckligt kalla för att konservera kylan i snön till på söndag då såväl solsken som vindar och tögrader kommer att tära på de många, men små, sköra och temperaturkänsliga snökristallerna.

Är det en unik situation?

Nej, det har varit milt tidigare också. Sverker Hellström på SMHI skrev även han en artikel om årets Vasaloppsväder idag. Han konstaterar att det varit tögrader i Mora i drygt hälften av alla lopp (52 av 90 st sedan 1922). De fem varmaste åren (Mora) har varit:

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det kommer definitivt inte att bli ett kallt Vasalopp i år. Det blir varmt, men troligen inte rekordvarmt. För att det skall bli detta så krävs temperaturer över +12 grader.

Men i alla händelser så kommer det att vara milda sydvästliga vindar som sveper in över de dryga 15.000 skidåkarna.

/Martin

Maskiner som smälter snö

Efter ett tips från ”Trötter” så kan vi visa hur man i Boston i det närmaste har panik inför det oväder som nalkas. Eller panik kanske man inte kan säga, men vansinne? Hade det varit första april hade jag avfärdat det som ett skämt, och jag skall erkänna att jag ännu inte är riktigt säker att det är på riktigt.

Vad är det som gör mig så ställd? Jo att man bygger, och använder, maskiner som smälter snö för att hantera kraftigt snöfall. Meteorologkollegan på ABC News redovisar hur man tippar snö i maskinen som sedan smälter snön så att den kan rinna ner i dagvattensystemet. Upp till 350 ton snö i timmen förmår den smälta. På ett par dagar har den smält 30.000 ton snö.

Absurt.


Nyhetssändning från ABC News.

Man gör detta för att man väntar så pass mycket snö att man inte kan stuva undan det i högar, så kallade ”snöhögar”. Här nedan ett exempel från Gävle för ett par år sedan. (Nej, inte rekordåret 1998, utan ett mer normalt år, 2006.)

SnöhögMetoden med ”snöhögar” går ut på att man hittar en plats där man lägger snön i hög. Man väntar sedan på att det skall bli mildare väder -varvid snön smälter. Det innebär i fysikaliska termer att den gör en fasövergång från fast till flytande samt från fast till gas.

Man kan också låta snön göra nytta. Som de flesta minns så brukar det vara varmt på sommaren. Istället för att använda energi för att köra kylanläggningar så kan man… använda snö!

Det är bara att skotta ihop tillräckligt mycket under vintern, lägga in rör och täcka över allt med sågspån och presenningar. Låter det utopiskt? Det är redan genomfört, i Sundsvall om jag inte missminner mig.

Är det någon som känner sig manad att räkna ut:
a) Hur mycket energi man använder för att smälta 30.000 ton snö.
b) hur mycket energi man hade kunnat spara om man använt snön som kylreservoar i sommar istället för att köra luftkonditionering.

/Martin

Nu kommer våren!

Våren är på väg

Nej, inte i hela landet. Men i Skåne, Blekinge och Halland. Hela eller delar.

Det som krävs är att vi passerat den 14 februari samt att dygnsmedeltemperaturen håller sig över 0 grader sju dygn i sträck. Den ser ut att göra det.

Våren är på vägÖvriga årstider behöver bara fem dygn på sig, men våren är lite speciell eftersom vädret kastar mer under senvintern/våren än under övriga årstider. Därav det lite mer strikta kravet på en vecka med temperatur över noll.

Om nu våren skulle komma till Skåne redan i helgen, är det tidigt, normalt eller sent? Det är kanske något tidigt, men inte mer än en till tre veckor. Normal ankomsttid för våren i sydvästra Skåne är 15-20 februari. I Halland och Blekinge kan statistiskt sett vänta sig vår under första veckan i mars.

Även om våren kommer tidigt till södra Sverige, och först i månadsskiften april/maj till norra Sverige, så är skiftet till sommar mer unisont. Våren håller helt enkelt på och gnetar längre tid i söder än den gör i norr.

Det är tre månader mellan när våren ankommer i Skåne respektive Lappland, men bara en och en halv månad som skiljer sommarens ankomst, 10 maj respektive 25 juni.

Bara för att det har blivit vår så betyder det inte att det inte kan bli vinterförhållanden igen. Men definitionsmässigt så låter man det vara vår i alla fall.

Hela Sverige kan njuta av allt längre dagar och att vi strax är inne i en av de bästa årstiderna, senvintern, eller vårvintern. Det är ljust, lagom kallt och det finns fortfarande snö.

/Martin

PS. Jag antar att vårvintern har olika namn i olika delar och på olika dialekter. DS.

Vädret som video idag tisdag

Väderprognos 10 februari 2015

Det för årstiden mycket milda vädret peakar idag, men även under onsdagen blir det milt. Igår hade Göteborg +11,6 grader vilket är den högsta februarinoteringen man haft sedan mätningarna startade (1859).  

Det blir fortsatt blåsigt i fjällen där man även får täta snöbyar/regnskurar. Någon snöby drar förbi öster om fjällkedjan, men annars får Norrland växlande molnighet.

I Götaland och Svealand mestadels klart väder och inte lika blåsigt som i Norrland. Även i dag blir det mellan 5 och 10 plusgrader och många kommer säkert att fråga sig om det är våren som redan anlänt.

Jag passar lite på den frågan, än är det bara februari. Även om det blir lite kallare från och med torsdag så blir det inte kallt-kallt.

/Martin