Tag - NOAA

Harvey, Irma och sedan…?

18 september 2017

Vattnet hade precis slutat strila från orkanen Harvey när dånet från orkanen Irma närmade sig. Hur kan det komma sig att USA efter tolv års frid från kraftiga orkaner drabbas av två rekordstora orkaner inom loppet av en vecka?

Till att börja med vill jag poängtera att ingen påstått att varken USA eller någon annan nation som tidigare har hemsökts av orkaner inte längre löpte någon risk att drabbas av orkaner i framtiden.

Men eftersom ”persistens” de flesta dagar fungerar utmärkt som prognosverktyg och eftersom vi människor har en tydlig förmåga att identifiera mönster, så låter vi oss invaggas i en (falsk) trygghet när det har gått en längre tid utan att någon naturkatastrof inträffat.

Om det inte hänt något på flera år, har då sannolikheten för att det skall hända något just i år ökat eller minskat?

När det gäller tropiska cykloner (orkaner) så kanske till och med idén om att ”allt är lugnt” förstärktes av att det var hela tolv år sedan som USA drabbades av någon ”major hurricane”, dvs av kategori 3 eller kraftigare.

2005 års orkansäsong. Källa: Wikipedia.

Just år 2005 var den mest intensiva orkansäsongen som USA upplevt. Den obestridliga drottningen var givetvis Katrina som ödelade stora delar av New Orleans, men hela säsongen präglades av rekord.

Totalt antal stormar: 28 (rekord)
Orkaner: 15 (rekord)
Stora orkaner (Kat. 3+): 7 (tangerat rekord med 1961)
Totalt antal omkomna: 3913
Skadekostnader: $158.9 miljarder (2005 USD) (Mest kostsamma orkansäsong)

I genomsnitt (år 1950-2000) så var det under den amerikanska orkansäsongen:

11 stormar, varav
6 blev orkaner och
2 blev stora orkaner

Det var med andra ord inte tu tal om annat än att 2005 stack ut i statistiken. Men kunde det hända igen?

Det fanns gott om tecken på att 2017 kunde bjuda på en förhöjd risk för såväl orkaner som att någon av dessa skulle göra ”landfall”, dvs. dra in över land. En neutral situation avseende La Niña/El Niño, varmare vatten på Atlanten och till ett större djup samt svag vindskjuvning var några de mest väsentliga ingredienserna.

Prognoserna för 2017 års säsong (som sträcker sig från 1 juni till 30 november) gav att det skulle (skall) bli:

15 namngivna stormar, varav
7 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Men att just nummer 8, Harvey och 9, Irma skulle bli så extrema, det förkunnade inte säsongsprognoserna. De kan de inte heller, de kan ”bara” ange sannolikt antal orkaner och den totala mängden energi, ACE (accumulated cyclonic energy).

Hittills, och då är vi lite drygt halvvägs igenom säsongen, har Atlanten producerat:

13 namngivna stormar (den senate heter Maria) varav
6 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Skall man gå på dessa prognoser så har vi alltså bara två stormar kvar att vänta varav den ena blir max en kategori-2 orkan. Orkansäsongen sträcker sig fram till sista november. Tips: Det kommer med stor sannolikhet bli fler än två stormar.

Även ACE blev kraftigare än förväntat. Den 25 maj sade NOAA’s prognos att ACE skulle bli 75-155% av den normala, medianen de senaste åren. Den 9 augusti uppdaterade man den prognosen till 100-170% av medianen. Nedan en graf som visar hur Irma totalt förändrade den bilden mellan den 31 augusti och 10 september 2017.

ACE, Accumulated Cyclonic Energy, ett mått på hur mycket energi som finns i orkaner. Källa: Colorado State University (uppdaterad senast 18 september, 2017)

Men prognoserna, alltså de som producerade dagarna innan Harvey respektive Irma, förkunnade att det skulle bli extremt. Det blev tydligt när nationella amerikanska vädertjänsten NWS i anslutning till Harvey förkunnade att ”This event is unprecedented & all impacts are unknown & beyond anything experienced…” (Twitter).

Att USA inte har drabbats av några kraftiga tropiska cykloner de senaste åren skall inte tolkas som att man inte längre kan drabbas. Det visar årets orkansäsong med tydlighet. Tvärtom kan det stora uppehållet ha bidragit till en minskad riskmedvetenhet och därmed eftersatta system, förberedelser och rutiner för att hantera naturkatastrofer som oundvikligen lurar bortom horisonten.

Avslutningsvis, Harvey och Irma var långt ifrån de enda naturkatastrofer som drabbat oss de senaste veckorna, men det är de som har fått ojämförligt mest medial bevakning här i väst.

På många andra platser, t.ex. i Nepal, Indien och Bangladesh har det förekommit kraftiga skyfall med översvämningar som följd vilket har skördat många fler offer och fått stora konsekvenser för såväl livsmedelsproduktion som infrastruktur. De sätter därför samhället på prov för lång tid framöver.

Även om vattnet slutat strila och dånet från orkanen tystnat så återstår månader och år av sorg efter saknade och återuppbyggnad av samhällen. Allt till följd av extremväder som låg långt utanför den tidigare så trygga antagandet av ”det väder vi hade igår får vi också i dag och i morgon”.

/Martin Hedberg

Klassificering av orkaner:

[table id=1 /]

Global uppvärmning? Det är ju kallt!

11 maj 2017

Martin Hedberg

Klimat

18 Comments

Temperaturavvikelsen från det för årstiden normala i Sverige den 9 maj 2016, samt den 9 april respektive 9 maj 2017. Grafik från SMHI. Dra inte för stora slutsatser om klimat baserad på en enskild dag! Vi har många fler varma än kalla dagar. Men allt väder, inte bara det varma, är påverkat av att vi förändrat klimatet. Även kalluftsutbrott. Tex till minskade isutbredning i Arktis och en allt mer meanderande jetvind.

Jag fick en kommentar igår som säkert kan sägas vara representativ för många frågor just nu. Hur ligger det till med den globala uppvärmningen, det är ju kallt ute?

Ja, har det gått över? Är vi på väg mot en ny istid? Eller är det så att det kan vara kallt vissa dagar på vissa platser, trots att planeten som helhet har en förhöjd medeltemperatur?

Lite som att man för stunden kan sakna kontanter för att betala parkeringsavgiften, trots att bilen man äger är värd hundratusen. Eller att man känner sig riktigt hungrig en halvtimme innan lunch och middag, trots att man övriga 23 timmar på dygnet är ganska mätt och belåten?

Det är väl ingen vettig som föreslår att avsaknaden av mynt för att betala parkeringsavgiften är ett tecken på att man är fattig, eller att suget efter mat innan lunch betyder att man svälter?

Global temperatur sedan 1890. Det tickar på uppåt. Från Japanska nationella vädertjänsten.

Men när det gäller klimat, då kan nattfrost i maj eller rekordsnö i november tolkas som ett bevis för att ”klimatskeptiker” har en poäng och att man inte kan vara säker på om det verkligen pågår global uppvärmning, än mindre om människan har någon del i den, om det utgör något hot mot oss eller om vi behöver bry oss för att minska på växthusgaser och andra saker som påverkar vår miljö och livsbetingelser.

Jag skriver detta nu, medan det fortfarande är kallt. Jag gör det för att upprepa vad jag skrivit tidigare i en liknande situationer: Ja det kan vara kallt en enskild dag även om det i medeltal är varmare.

Se tex:
Kallt just nu och varmt klimat
Helgvädret och kall global uppvärmning
Kallare lokalt och varmare globalt
Det blir kallare trots global värme

Vi skulle behöva fullfölja den planer och ambitioner vi åtagit oss, tex genom Parisavtalet. Vi behöver inte bara ”minska utsläppen”, vi behöver se till att halten koldioxid kommer ner på en nivå av ca 350 ppm. Hur svårt är det?

Halten koldioxid sedan 1700. Från https://scripps.ucsd.edu/programs/keelingcurve.

Jo det kräver att vi minskar utsläppen med ca 10% per ÅR med start idag, egentligen igår. Mer om det kan ni lyssna på i podden Beyond One Degree där jag intervjuar klimatforskaren Kevin Anderson.

Det kräver ett globalt och lokalt politiskt ledarskap och ansvarstagande som vi inte riktigt har idag. ”We choose to fail” konstaterar Kevin.

Halten koldioxid, metan, lustgas och freoner i luften är det som avgör hur kraftig växthuseffekten är. Givetvis har våra utsläpp av dessa gaser med det att göra, men så har även andra processer i atmosfären. Tex så binds en väsentlig del av luftens koldioxid i haven. Mängden råkar motsvara ca hälften av våra utsläpp (det som binds i haven är relaterat till halten CO2 i haven respektive koldioxidens partialtryck i luften). Btw, detta medför att haven håller på att försuras och det är ett annat gigantiskt problem.

Halten koldioxid skall alltså ner från dagens 400+ till 350 ppm. Slutsatsen är i vilket fall som helst att det är först när våra utsläpp är halverade som halten CO2 i luften kan förväntas plana ut.

Kommer vi att göra detta? Jag hoppas det, men tvivlar eftersom vi inte gjort i närheten av tillräckligt, trots all kunskap vi haft de senaste decennierna. Nåväl, framtiden är obestämd, men inte helt oförutsägbar.

Passa på att njuta av det regionalt kylslagna vädret vi har just nu. Det kommer att finnas gott om tid i framtiden att se tillbaka på det med längtan.

/Martin

Det går undan nu

4 mars 2016

Martin Hedberg

Klimat

25 Comments

Värmerekord efter värmerekord

Temperaturen i luften stiger inte bara snabbare än tidigare utan även till helt nya nivåer. För bara några månaders sedan, i Paris, så enades ledare för världens alla länder att vi skall stanna under 2 graders temperaturhöjning med sikte på max 1,5 grad. Det låter kanske fjuttigt, men för att få lite perspektiv på dessa tal så skall man minnas att jordens medeltemperatur under en istid är 3-5 grader lägre. ”Några grader” gör inte så stor skillnad när vi prata väder, men det är en hel istid när vi använder det som mått på klimatet.

The universal agreement’s main aim is to keep a global temperature rise this century well below 2 degrees Celsius and to drive efforts to limit the temperature increase even further to 1.5 degrees Celsius above pre-industrial levels.

The 1.5 degree Celsius limit is a significantly safer defence line against the worst impacts of a changing climate.

Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering. Japan Meteorological Agency.

Men nu formligen hoppar temperaturen upp och vi slår rekord på rekord. 2014 var rekordvarmt och 2015 blev ännu varmare. Januari 2016 var hela 0,2 grader varmare än den varmaste januarimånaden man uppmätt. Och på det kommer att februari blev ännu ett snäpp varmare.

Varför just nu?

Till viss del är detta en konsekvens av en rekordkraftig El Niño där havet bidrar extra mycket till att värma luften. Det är naturligt att klimat och väder varierar i takt med El Niño och La Niña, men det här går utöver vad som kan betraktas som normalt. Det senaste decenniet har vi helt enkelt laddat havet med en massa energi och en del av den kommer tillbaka till luften nu.

Många har vaggats in i en falsk trygghet att den medelmåttiga uppvärmningen vi haft de senaste åren var det nya normala. Att uppvärmningen hade ”stannat av” och att klimatsystemet inte var så känsligt för vår påverkan med växthusgaser, aerosoler och albedoförändringar. Men det som hände var att en något större del av energiobalansen gick åt för att värma hav och smälta glaciärer än tidigare.

Nu ser vi konsekvenserna, dels genom att värme återförs till atmosfären, dels genom att att Arktis drabbas extra kraftigt. Vid årsskiftet var det till och med tögrader vid Nordpolen. Delar av den arktiska miljön var under februari upp till 5-6 grader varmare än normalt och lokalt har det under vintern varit upp till 20 grader varmare än normalt!

Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade.
Credit: National Snow and Ice Data Center.

Det går helt enkelt både åt fel håll och väldigt fort. Klimatet är så känsligt som forskare har varnat för, möjligen ännu känsligare. Och man kan inte utesluta att vi är i närheten av, eller i praktiken redan har passerat, tipping points. Detta gäller i synnerhet om vi beaktar de trögheter som mänskligheten själva står för avseende att ställa om till en mer hållbar livsstil. Det går för långsamt med omställningen till ett fossilfritt samhäll och vi har begränsade eller ingen ”slack i linan”, marginaler, för att hantera detta.

Till det skall vi lägga att det finns stora trögheter i klimatsystemet självt. Det har varit till nytta för oss då vi inte har sett de fulla konsekvenserna av vårt agerande, tex har haven absorberat en stor del av våra utsläpp av koldioxid. Men det går också att vi måste börja bromsa långt innan vi kan förvänta oss att se effekterna av att vi bromsar. (Och absorptionen av koldioxid i haven medför att dess pH-värde sjunker, de blir allt surare vilket påverkar många organismer och i stort sett hela näringskedjan i haven, inklusive det vi lägger på våra tallrikar.)

”Framtidens klimat” har redan kommit och det tidigare än den genomsnittliga tidtabellen som forskare tidigare har presenterar bland annat i IPCC’s sammanställningar. Jag vill också poängtera att det vi inte går från ett klimat till ett annat, utan att förändringarna är så stora att de är som kontinuerliga förändringar mellan ett flertal olika klimatsit. Vi ser inte ett stabilt nytt klimat ännu utan kommer att passera fler olika klimatsituationer.

Hur snabbt förändras klimatet?

Storleksordningen 100 gånger snabbare än vanliga klimatförändringar. Det går snabbt dels för att det finns tipping point i klimatsystemet, gränsvärden som om de passerar medför att klimatet blir självförstärkande i vissa av förändringsprocesserna. Dels går det snabbt eftersom vi människor faktiskt gjort extremt stora förändringar. Detta även sett i perspektiv av geologiskt långa tidsperioder.

Normalt sett, mellan istider och interglaciala perioder, alltså på en tidsskala som handlar om tiotusentals år, varierar halten koldioxid mellan som lägst 180 ppm (miljontedelar) och som mest 300 ppm. För trehundra år sedan var halten 280 ppm. Nu är den över 400! Och det är framför allt de senaste femtio åren som förändringarna har skett. Vi har på några årtionden lagt till mer växthusgaser än vad naturen själv gör under loppet av ett par tusen år mellan en istid och en värmeperiod.

Vi kan inte vara så naiva att vi inte tror att det skall göra någon skillnad i klimatsystemet.

En väsentlig del, omkring 80%, av de kända fossila tillgångarna måste ligga kvar i marken för att vi skall kunna undvika allvarliga klimatförändringar. Med ”allvarliga” menas mycket mer än att det blir lite varmare, att vi får översvämningar och att skogarna brinner. Nej ”allvarliga” i det här sammanhanget innebär samhällsomstörtande.

För att klara energiförsörjning och social, ekonomisk och geopolitik stabilitet måste vi skala upp ansträngningarna att utvinna förnybar energi. Vå måste samtidigt klara av livsmedelsförsörjning, dricksvattenfrågor, migration av människor samt anpassning till havsnivåhöjning, längre torrperioder, kraftigare skyfall och andra konsekvenser av ett intensivare hydrologiska kretslopp.

Det kommer att bli ansträngt och många kommer att på olika sätt fortsätta att förneka de allt tydligare signalerna istället för att kavla upp ärmarna, samarbeta och ställa om till ett mer resilient och hållbart samhälle.

Med tiden kommer allt fler att inse att medicinen för att begränsa klimatförändringar inte smakar så illa utan att den faktiskt erbjuder ett på många avgörande sätt bättre liv, både för individer och samhällen i stort. Till slut når vi en tipping point även här och ju förr desto bättre.

Men/och det håller inte att fortsätta blunda för att många av förändringarna i klimatsystemet inte bara fortsätter att förändras, utan även visar tecken på att accelerera.

Martin Hedberg

2015 års väder från rymden

1 februari 2016

Martin Hedberg

Uncategorized

11 Comments

EUMETSAT har gjort en vacker animering av satellitbilder för hela jorden under hela 2015. Man kan tydligt se såväl fronter på våra mellanbreddgrader som tropiska cykloner på haven och hur kraftiga konvektiva celler växer upp och försvinner över regnskogarna.

Fronter och tropiska cykloner uppstår när luftmassor med olika egenskaper blandas till följd av kontrasterna mellan höga temperaturer och fukt nära ekvatorn och de låga temperaturerna vid polerna.

Hela videon är knappt nio minuter lång och så där lagom nördig att man vill se den flera gånger. Videon kommenteras av Mark Higgins from EUMETSAT.

/Martin

Globala temperaturen 2015 på steroider

20 januari 2016

Martin Hedberg

Klimat

10 Comments

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

”The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850. When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

”While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

Globala temperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa NASA

Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften.

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den ”platå” eller avkylning av temperaturen som ”förnekare” eller ”skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

”NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig ”geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är ”tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

”Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade ”point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller ”planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin

Varför är det så varmt?

11 november 2015

Martin Hedberg

Klimat

3 Comments

När Aftonbladet frågar SMHI varför det är så varmt så svarar meteorologen att ”det är lågtryck som för in varmare luft över oss”. Men meteorologen på SMHI svarar egentligen inte på frågan och reporten borde inte nöja sig med svaret. Följdfrågan bör rimligen vara ”men varför är det just varmare luft som förs in?”

Svaret på den frågan är att det i princip bara finns varmare luft. Det är varmare än normalt över mycket större områden än det finns luft som är kallare än normalt. Men det törs/kan inte alla säga. För tänk om det blir kallt? Det är inte helt osannolikt, då har man ju bränt sina argument. Eller?

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar extremvärme och kyla. Credit NOAA.

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar gott om värme och extremvärme, samt lite kyla. Credit NOAA.

Nej, anledningen till att det är en mycket mild höst/”vinter” stavas Global uppvärmning. Det betyder inte att alla dagar kommer att vara varma/milda. Men sannolikheterna har förändrats radikalt.

Det är numera dubbelt så sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara varmare-än-normalt, än att den skall vara kallare-än-normalt.

Och det är lika sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara extremt varm som att den är normal-kall.

(Extrem varm definierad som tre standardavvikelser från det normala. På 1950-80-talet var sannolikheten för extrem värme 0,13%. Nu är det hela 10%).

Värmerekorden avlöser varandra, såväl lokalt som globalt. Eller som NOAA skrev i en analys för september:

The combined average temperature over global land and ocean surfaces for September 2015 was the highest for September in the 136-year period of record, at 0.90°C above the 20^th century average of 15.0°C, surpassing the previous record set last year in 2014 by 0.12°C. This marks the fifth consecutive month a monthly high temperature record has been set and is the highest departure from average for any month among all 1629 months in the record that began in January 1880.

Det är inte konstigt att det är en mild/varm höst.

Det konstiga är att människan inte fattat det tidigare, trots att vetenskapen flaggat för det i decennier. Och att beredskapen och åtgärderna för att hantera framtiden är så ljumma.

/Martin

DN faller också för vargavintern

21 oktober 2015

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

4 Comments

Igår publicerade DN en säsongsprognos för vintern 2015/16 som förkunnade att det fanns två alternativ: Ganska kallt eller jättekallt. Som illustration har man valt en nedisad cykel.

(Btw så är den sortens nedisning ett resultat av temperaturer som pendlar kring noll grader i samband med, eller efter, kraftig nederbörd. Dvs inte ”ganska kallt eller jättekallt”. Men jag fattar vilka känslor som man vill förmedla.)

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger ”vargavinter”, men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Precis som i min förra artikel så ställer jag mig frågande till slutsatsen som rubriksättarna väljer att kommunicera. Men själva artikeln i DN är relativt saklig, med en viss dragning åt lite för snabba slutsatser.

DN:s artikel baseras på information från de amerikanska väderfirmorna/instituten WSI och Accuweather. Man redovisar detaljer som förkunnar att det blir normalt, kallt, milt och blåsigt, men drar ändå slutsatsen att det blir kallt.

Källorna då? Så här skriver WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford för Europa som helhet:

”The last two winters have generally been ‘4-W winters’ (westerly/warm/wet/windy) across much of Europe, as strong low pressure across the North Atlantic has limited the amount of colder/drier air that can penetrate southward into the mainland. While El Nino conditions are much stronger this year than last, most of our best indicators are suggesting another winter characterized by strong westerlies across much of the continent.

Given the unusually strong high-latitude blocking observed during late summer and early autumn, it may be that the polar vortex is weak enough to enable more blocking this winter that would favor colder weather. However, at this time, we think this colder scenario is unlikely.”

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

WSI:s Detaljer, månad för månad, för ”Nordic region” av Europa är:

November: Warmer than normal west, colder east.
December: Warmer than normal.
January: Colder than normal.

Hur kan man från detta dra slutsatsen att det skall bli kallt eller jättekallt? Om det lutar åt något håll när man summerar hela perioden så är det väl normalt? Kan det vara den andra prognosen, den från Accuweather som gör att man helt bortser från WSI:s ganska sansade resonemang?

Accuweathers prognos avhandlade vi ju i förra artikeln här på bloggen och den var detaljerad och angav att det skulle bli kallt, eller? Nej så var det inte. De hade en bild som visade att det skulle vara kallt, men texten beskrev något helt annat.

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Meteorolog Eric Leister från Accuweather skriver att:

”High pressure to the north of the United Kingdom for much of the winter season will result in a very typical winter for parts of northwest Europe with stretches of tranquil weather and overall near-normal temperatures.

While the winter will not be free of cold air masses and powerful wind storms, much of the season will pass with near-normal temperatures and only occasional storms.”

Här vill jag belysa två saker: Eric Leister poängterar att det blir normala temperaturer och att det kan förekomma kraftfulla stormar.

Men DN konstaterar istället att: ”Mycket riktigt spår Accuweather att vintern blir smällkall i Norden.”

Lite förmildrande för DNs journalister kan vara att Accuweather använder en förvirrande grafik: Det är tydligt hur otydlig man är i Accuweathers prognos när man blandar text och färger på kartan. En del av texterna handlar om temperaturer, andra om stormar. Illustrerar färgerna temperaturer, avvikelser av normaltemperaturen, stormar eller något annat?

Avslutningsvis kastar DN in en prognos från NOAA. Den handlar bara om Nordamerika och enda anledningen till att man har med den i artikeln, vad jag kan gissa mig till, är att konstatera att den kraftiga El Niño påverkar prognoserna.

Hur som helst. Källorna man använder anger att det skall bli en relativt normal vinter. Någon period med högtryck och kyla, ett par perioder med lågtryck, fukt, milt och blåsigt. Ändå gör rubriksättarna på DN samma publikfrieri som Aftonbladet och slår an på vargavinter-temat.

Varför? Längtade ni efter att publicera coola bilder, som per definition är lite extrema, och därför måste ha en likaledes extrem rubrik? Eller är det jakten på klick som hägrar? Vems ärenden går ni då? (En tidning har två sorters kunder, läsare och annonsörer). Har ni interna tävlingar om vem som fått mest läst artikel eller är det tårta till fikat på onsdag om ni klättrar på KIA-index?

Förtroendet för experter (i alla fall de som jamsar med) sjunker. Förtroendet för journalistiken sjunker och på sikt urholkar ni grenen ni sitter på.

Jag kan bara uppmana alla läsare att söka egen information och gå så nära källorna ni kan när ni ser en uppseendeväckande rubrik eller löpsedel.

Jag har lite koll på väder och klimatfrågor och har sett problemen många gånger i dessa sammanhang. Men jag kan givetvis inte utesluta att samma situation råder även inom andra områden. För det kan väl inte vara så att det bara är inom väder och klimat som rubrik- och bildsättare påvisar tydligt illitterata tecken eller helt enkelt åsidosätter vad källorna säger?

/Martin

Hur blir sommaren 2015?

13 mars 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

41 Comments

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

När nu våren kom tidigt och solen gassar från en klarblå himmel så är det säkert många som frågar sig hur sommaren 2015 kommer att bli. Fast man kanske hade undrat ännu mer om det varit hagel och drivis istället för tussilago, solsken och annalkande gräsbränder?

Hur som helst så tänkte jag göra en liten nätt specialprognos för kommande sommar, maj, juni, juli och augusti. Eftersom jag så många gånger har påpekat att man, på traditionellt sätt, inte kan göra vettiga prognoser så långt i förväg så tvingas jag ta till extraordinära metoder. Det är på vippen att jag ringer John Pohlman, men jag känner att jag nu måste klara detta på egen hand.

Vad finns det för metoder om vi nu förkastat de vanliga numeriska vädermodellerna? Vi har Abborrfena, Bondepraktikan, Renmage, Rönnbär, Kaffesump, Tärningar, en piltavla och en massa böcker.

Men jag har lånat ut Bondepraktikan till SMHI och älgmagen jag hade framför mig i höstas, den är sedan länge av naturen återvunnen. Rönnbären är slut. Piltavlan är borta, tärningarna är kastade… Återstår kaffesump och böcker.

Jag börjar med böckerna. Jag har många om klimat, men det var inte riktigt så lång prognos det handlade om. Jag plockar fram Holtons ”Dynamic Meteorology” och slår upp en sida på måfå. Hmm…

Meteorologerna bibel: James R. Holten i nyutgåva, femte editionen. Det här är intressant och förklarar med alla önskvärd tydlighet varför man kan göra vissa förutsägelser om framtiden, men inte alla.

Jag testar en något tunnare bok och finner en Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt skriven 1918 samt ”Praktisk meteorologi” med kolorerade bilder från 1926.

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt (1918) samt ”Praktisk meteorologi, en inledning till väderleksförutgsägelsernas teori och praktik” av Anders Ångström (1926).

Ordboken listar uttryck som kan ”användas till tolkning av de väderleksutsikter till jordbrukets fromma, som medelst telegraf eller telefon utsändas från Statens Meteorologiska Centralanstalt”. Däri kan man lära sig att telegramordet ”Kutting” betyder ”Åskregn på spridda ställen, fara för nattfrost, blåst, vindriktning NW-NO.”. ”Smörgås” däremot betyder ”Opålitligt väder, fara för nattfrost, vindriktning SW-NW” osv.

Jag inser att man för snart hundra år sedan inte bara famlade i mörkret avseende att göra prognoser. Det är även uppenbart att man hade problem med bredbandsuppkopplingen. Men man hade tid.

Praktisk meteorologi är riktigt intressant. Man får sig ett härligt språk, lite långa meningar men/och en i många avseenden korrekt beskrivning av processer i atmosfären:

”Det var ett stort framsteg för den praktiska meteorologien som gjordes, och ett viktigt underlag för den teoretiska forskningen som skapades, då norrmännen V. och J. Bjerknes omkring 1918 genom studier av de synoptiska kartorna gjorde sin upptäckt av de s. k. diskontinuitetslinjerna inom cyklonerna: de lyckades påvisa att cyklonerna på våra breddgrader i regel äro utmärkta av mycket karaktäristiska språng i temperatur och vindriktning, och att dessa språng i allmänhet inträffa utefter vissa gränslinjer, vilkas läge i förhållande till cyklonens centrum och fortplantningsriktning är underkastat en viss lagbundenhet.”

Men det räcker inte för att ge oss svaren vi söker för hur sommaren 2015 blir.

Återstår kaffesumpen.

Kaffe och sump.

Den kom i alla fall till efter en bra kopp kaffe. Vad kan man säga om kaffesump, förutom att det är lite förgängligt. Alldeles nyss källan till en god kaffe, och därefter till synes värdelöst. Men om man nu vill veta något om framtiden så är det värt ett försök.

Jag skall dock erkänna att jag är novis när det gäller att spå i kaffesump. Skall man stjälpa ut den på ett speciellt ospeciellt sätt eller hur gör man? Kan man göra ensembler, dvs flera parallella kaffesumpar? Och framför allt: Hur tolkar man resultatet?

Eller skall jag ta fram fiskesakerna och försöka fånga en abborre? Men det är samma sak där, jag vet inte hur man tolkar fenorna. vad säger de om framtiden? Skall medge att det inte underlättas av att jag tvivlar på att abborrens fenor skulle kunna beskriva något om framtiden.

Nej, det där är nog ett resultat av att vi människor vill förstå samband och har lätt för att göra associationer. Vi ser en sak hända i samband med något annat och tolkar (alltför) snabbt in antingen en symbolik eller ett orsakssamband som egentligen inte finns.

Notera att jag inte utesluter samband i naturen, bara att jag gärna vill förstå dynamiken eller bli övertygad av gedigen statistik.

Jag tror att vi skall snegla lite på säsongsvädermodeller.

– WSI säger att temperaturen skall vara över den normala i mars, april och maj. (Vi får vänta till den 23 mars på prognosen som sträcker sig in en bit i sommaren).

– IRI säger att det sannolikt kommer normalt med nederbörd, men att temperaturen blir över den normala mars, april, maj.

– NOAA slutligen säger att det skall bli varmare än normalt i april, maj och juni. Samt något varmare eller normalt i juli, augusti och september.

En av alla prognoser från NOAA. Denna tyder på att det skall bli varmare än normalt under våren och inledningen av sommaren 2015.

Min slutsats blir att sommaren 2015 kommer att bjuda på väder som är varmare än normalt, i synnerhet första halvan, säg fram till mitten av juli. Det är heller ingen högoddsare om man beaktar klimatförändringar. Inte så att de säger att det skall bli varmare. Men sannolikheten ökar. Det är idag dubbelt så stor sannolikhet att en specifik dag skall vara varmare än normalt än det var på 50-, 60- och 70-talet (läs artikel här).

Det som dock kommer att kunna prägla sommaren, mer än att temperaturen blir lite högre än normalt, är hur och när nederbörden faller. Vi lärde oss i fjol att den mänskliga faktorn i kombination med torrt väder kan orsaka stora skogsbränder. Tidigare år har det även förekommit torka i Europa på betydligt större skala (Sydeuropa 2003 och Ryssland 2010).

Vi får se. Men jag tippar alltså att det blir en varm vår och en varm inledning av sommaren, därefter en något mer normal sommar, med viss lutning åt det varma hållet.

/Martin

2014 blev det varmaste året hittills

16 januari 2015

Martin Hedberg

Klimat

71 Comments

Så där, då har även NOAA kommit fram till det som Japanska nationella vädertjänsten presenterade preliminära siffror kring för någon vecka sedan: 2014 blev det varmaste året som någonsin uppmätts.

2014 det varmaste året sedan mätningarna började. De tio varmaste åren markerade med mörkrött. Alla har inträffat sedan 1998.

Eller som NOAA skriver i sitt meddelande:

The globally averaged temperature over land and ocean surfaces for 2014 was the highest among all years since record keeping began in 1880. The December combined global land and ocean average surface temperature was also the highest on record.

Värmen fördelade sig dock inte homogent och många i tex USA kanske höjer lite på ögonbrynen över att 2014 skulle vara det varmaste året hittills. USA var nämligen en av de geografiska områden som inte hade ett varmt år. Men övriga delar av världen, i synnerhet i Arktis hade rekordvarmt. Nedan visas skillnader för de fyra säsongerna (grafik från Columbia Universitet).

Sammantaget ger detta att 2014 blev rekordvarmt.

2014 petar därmed ner 2010 samt 2005 till andra respektive tredje plats över varma år.

/Martin

Det är varmt nu

17 augusti 2014

Martin Hedberg

Klimat

246 Comments

Nu när regnet hänger i luften och temperaturerna här hemma blivit så normala att kvällstidningarna frågar sig om det är höst, då är det dags att ta en blick ut i världen.

Det visar sig att klimatet fortfarande håller på att förändras, att permafrosten töar, att havsnivån stiger, det hydrologiska kretsloppet intensifieras, medeltemperaturen stiger och… Ja, på så sätt är förändringarna precis som vanligt. De fortsätter.

Men det är ju kallt ute?

Nej, inte riktigt. Här hemma i Sverige är det förhållandevis normala temperaturer, i alla fall jämfört med medelvärdet under 1961-90. Globalt sett är det varmare.

Tidigare i somras kom NOAA med en sammanställning som visade att juni 2014 var den varmaste junimånaden man noterat. Den var 0,72 grader över det 1900-talets medelvärde.

Tittar man på detaljerna i SMHI:s sammanställning över Sverige i juni så finner man att juni var kallare än normalt (1961-90). De flesta minns väl vilken stil det var på vädret på midsommar och veckan därefter…

Desto varmare var det i juli och hittills i augusti.

(Obs, tycker ni att det är underligt att Sverige är rosa på NOAA:s karta och ljusblå på SMHI:s så är det till följd av att man använder olika referensperioder. Jämfört med snittet för hela 1900-talet var juni varm. Jämfört med 1961-90 så var juni kall)

NOAA:s sammanställning över klimatologiska avvikelser under juni är ju inte heller någon upplyftande läsning.

Sammantaget: Även om det regnar och är genomsnittliga temperaturer här hemma idag så betyder inte det att vädret är normal.

/Martin