Det går undan nu

Värmerekord efter värmerekord

Temperaturen i luften stiger inte bara snabbare än tidigare utan även till helt nya nivåer. För bara några månaders sedan, i Paris, så enades ledare för världens alla länder att vi skall stanna under 2 graders temperaturhöjning med sikte på max 1,5 grad. Det låter kanske fjuttigt, men för att få lite perspektiv på dessa tal så skall man minnas att jordens medeltemperatur under en istid är 3-5 grader lägre. ”Några grader” gör inte så stor skillnad när vi prata väder, men det är en hel istid när vi använder det som mått på klimatet.

The universal agreement’s main aim is to keep a global temperature rise this century well below 2 degrees Celsius and to drive efforts to limit the temperature increase even further to 1.5 degrees Celsius above pre-industrial levels.

The 1.5 degree Celsius limit is a significantly safer defence line against the worst impacts of a changing climate.

Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering.

Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering. Japan Meteorological Agency.

Men nu formligen hoppar temperaturen upp och vi slår rekord på rekord. 2014 var rekordvarmt och 2015 blev ännu varmare. Januari 2016 var hela 0,2 grader varmare än den varmaste januarimånaden man uppmätt. Och på det kommer att februari blev ännu ett snäpp varmare.

Varför just nu?

Till viss del är detta en konsekvens av en rekordkraftig El Niño där havet bidrar extra mycket till att värma luften. Det är naturligt att klimat och väder varierar i takt med El Niño och La Niña, men det här går utöver vad som kan betraktas som normalt. Det senaste decenniet har vi helt enkelt laddat havet med en massa energi och en del av den kommer tillbaka till luften nu.

Många har vaggats in i en falsk trygghet att den medelmåttiga uppvärmningen vi haft de senaste åren var det nya normala. Att uppvärmningen hade ”stannat av” och att klimatsystemet inte var så känsligt för vår påverkan med växthusgaser, aerosoler och albedoförändringar. Men det som hände var att en något större del av energiobalansen gick åt för att värma hav och smälta glaciärer än tidigare.

Nu ser vi konsekvenserna, dels genom att värme återförs till atmosfären, dels genom att att Arktis drabbas extra kraftigt. Vid årsskiftet var det till och med tögrader vid Nordpolen. Delar av den arktiska miljön var under februari upp till 5-6 grader varmare än normalt och lokalt har det under vintern varit upp till 20 grader varmare än normalt!

Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade. Credit: National Snow and Ice Data Center

Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade.
Credit: National Snow and Ice Data Center.

Det går helt enkelt både åt fel håll och väldigt fort. Klimatet är så känsligt som forskare har varnat för, möjligen ännu känsligare. Och man kan inte utesluta att vi är i närheten av, eller i praktiken redan har passerat, tipping points. Detta gäller i synnerhet om vi beaktar de trögheter som mänskligheten själva står för avseende att ställa om till en mer hållbar livsstil. Det går för långsamt med omställningen till ett fossilfritt samhäll och vi har begränsade eller ingen ”slack i linan”, marginaler, för att hantera detta.

Till det skall vi lägga att det finns stora trögheter i klimatsystemet självt. Det har varit till nytta för oss då vi inte har sett de fulla konsekvenserna av vårt agerande, tex har haven absorberat en stor del av våra utsläpp av koldioxid. Men det går också att vi måste börja bromsa långt innan vi kan förvänta oss att se effekterna av att vi bromsar. (Och absorptionen av koldioxid i haven medför att dess pH-värde sjunker, de blir allt surare vilket påverkar många organismer och i stort sett hela näringskedjan i haven, inklusive det vi lägger på våra tallrikar.)

”Framtidens klimat” har redan kommit och det tidigare än den genomsnittliga tidtabellen som forskare tidigare har presenterar bland annat i IPCC’s sammanställningar. Jag vill också poängtera att det vi inte går från ett klimat till ett annat, utan att förändringarna är så stora att de är som kontinuerliga förändringar mellan ett flertal olika klimatsit. Vi ser inte ett stabilt nytt klimat ännu utan kommer att passera fler olika klimatsituationer.

Hur snabbt förändras klimatet?

Storleksordningen 100 gånger snabbare än vanliga klimatförändringar. Det går snabbt dels för att det finns tipping point i klimatsystemet, gränsvärden som om de passerar medför att klimatet blir självförstärkande i vissa av förändringsprocesserna. Dels går det snabbt eftersom vi människor faktiskt gjort extremt stora förändringar. Detta även sett i perspektiv av geologiskt långa tidsperioder.

Normalt sett, mellan istider och interglaciala perioder, alltså på en tidsskala som handlar om tiotusentals år, varierar halten koldioxid mellan som lägst 180 ppm (miljontedelar) och som mest 300 ppm. För trehundra år sedan var halten 280 ppm. Nu är den över 400! Och det är framför allt de senaste femtio åren som förändringarna har skett. Vi har på några årtionden lagt till mer växthusgaser än vad naturen själv gör under loppet av ett par tusen år mellan en istid och en värmeperiod.

Vi kan inte vara så naiva att vi inte tror att det skall göra någon skillnad i klimatsystemet.

En väsentlig del, omkring 80%, av de kända fossila tillgångarna måste ligga kvar i marken för att vi skall kunna undvika allvarliga klimatförändringar. Med ”allvarliga” menas mycket mer än att det blir lite varmare, att vi får översvämningar och att skogarna brinner. Nej ”allvarliga” i det här sammanhanget innebär samhällsomstörtande.

För att klara energiförsörjning och social, ekonomisk och geopolitik stabilitet måste vi skala upp ansträngningarna att utvinna förnybar energi. Vå måste samtidigt klara av livsmedelsförsörjning, dricksvattenfrågor, migration av människor samt anpassning till havsnivåhöjning, längre torrperioder, kraftigare skyfall och andra konsekvenser av ett intensivare hydrologiska kretslopp.

Det kommer att bli ansträngt och många kommer att på olika sätt fortsätta att förneka de allt tydligare signalerna istället för att kavla upp ärmarna, samarbeta och ställa om till ett mer resilient och hållbart samhälle.

Med tiden kommer allt fler att inse att medicinen för att begränsa klimatförändringar inte smakar så illa utan att den faktiskt erbjuder ett på många avgörande sätt bättre liv, både för individer och samhällen i stort. Till slut når vi en tipping point även här och ju förr desto bättre.

Men/och det håller inte att fortsätta blunda för att många av förändringarna i klimatsystemet inte bara fortsätter att förändras, utan även visar tecken på att accelerera.

Martin Hedberg

               

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

25 CommentsLeave a comment

  • Februari landar över 1.5°C jämfört förindustriell tid, norra hemisfären på 2°C. Lite magi över de siffrorna tack vare Paris. Vi är redan och nosar på gränserna.

    GISS har ännu inte uppdaterat men hamnar förmodligen mellan 1.4-1.5°C, de använder 1951-1980 som basperiod.

    Det är nu fem månader på raken över 1°C.

  • Länkade nyligen till Hansens senaste papper. Såg att han hade en pdf på sin hemsida ”Popular science summary” där han uttrycker sig lite mer på ren Engelska.
    http://www.columbia.edu/~jeh1/mailings/2016/20160301_Dice2.PopSci.pdf
    Förutom att fortsatt BAU kommer att leda till obeboeliga områden vid lägre latituder (finns faktiskt några redan idag) samt förödande konsekvenser för vår civilisation så citerar jag bara en mening.

    ”The overall message that climate science delivers to society, policymakers, and the public alike is this: we have a global emergency.”

    • Så du är konspirationsteoretiker, har du även samma syn på vapen och andra världskriget som Tony Heller? Några andra konspirationer du vill förmedla? Jorden är platt, NASA landade aldrig på månen och att radium, blytillsatser samt cigaretter är nyttiga för oss människor?

      Vad det gäller grafen Martin länkade till från NSIDC så finns all dokumentation tillgänglig hos NSIDC.
      Du bifogade inte ens källhänvisning till grafen du länkade till ovan, alltså utlagd av någon som kallar sig AndyG55. Tyvärr har jag inte lyckats se denne redovisa källa heller. Kan du göra det oppti?

    • Om det är mig du vill kommentera oppti, så använd istället ”svara” vid kommentaren.
      Det är inte min blogg och det kan ju vara Martin som du avser.
      Du verkar inte ha läst här så länge, bloggen har hållit på sedan Martin och John startade 2009.

      Hur var det med grafen du lade ut och min tidigare fråga om källhänvising?
      Vet du inte så skriver du det.

      Ja, jag ”känner till” IPCC.
      Det är därför jag förutsätter att vare sig du eller Tony Heller har bemödat er med att läsa vad de skriver. Framförallt så har ingen av er läst förklaringarna (eller refererad studie) till den graf som är bifogad i dokumentet från 1990.

      Inte heller har ni tittat på den dokumentation som NSIDC lägger ut och anledningen till att de valt 1978 som startår. De erbjuder all info man kan tänka sig och lite till om Arktis, du hittar data från samtliga sattelitinstrument ner ända ner till första Nimbus och Januari 1972, det finns tom siffror i klartext från NASA som viktat dem för att ge en så korrekt bild som möjligt. Du hittar givetvis även beskrivningar som visar vad som skiljer de olika instrumenten åt osv osv. Före satelliteran finnns mycket, mycket äldre uppgifter än så.

      Allt severat på ett silverfat och helt gratis. Om man har tid och ork dvs…

      Både IPCC och NSIDC agerar så ärligt man kan göra och redovisar all information som finns tillgänglig, till skillnad från dig och Heller.

  • Utvecklingen i Arktis mellan 1956 och 2016 på tjugo sekunder.
    Kör helskärm, animationen är 1666×848 pixels och 2.42MB. Följ markören, det går undan…
    http://s28.postimg.org/54k9r93or/Animation_Arktis_April1956vs7_Mars2016.gif

    Börjar med grafen från NSIDC som sträcker sig mellan 1953-2010. Tittar sedan på ett iskort från April 1956 och pekar på området mellan (samt norr om) Svalbard och Franz Josefs land. Tar sedan en satellitbild via Polar View och Sentinel-1 från den 7:e April. Var isgränsen går och var det är öppet vatten är uppenbart, så jag tittar närmare på området längre norrut vid 84°N 40°E och zoomar in.

    Filerna som använts är:
    http://nsidc.org/icelights/files/2010/11/mean_anomaly_1953-2010.png
    http://brunnur.vedur.is/pub/trausti/Iskort/Pdf/1956/1956_04.pdf
    http://www.polarview.aq/images/105_S1jpgfull/S1A_EW_GRDM_1SDH_20160307T054042_A623_N_1.final.jpg
    Varning på den sistnämnda då den är 64.05MB.

    Vidare info från NSIDC:
    http://nsidc.org/icelights/2011/01/31/arctic-sea-ice-before-satellites/
    Samtliga iskort mellan 1893 och 1956:
    http://brunnur.vedur.is/pub/trausti/Iskort/Pdf/
    Dagliga satellitbilder över Arktis serverade på ett silverfat via Polar View:
    http://www.polarview.aq/arctic

    Ovanstående är enbart att skrap på ytan, men det tar längre tid att skiva detta än att göra animationen. Varför just tjugo sekunder? Det är vad det tar att kolla upp ovanstående (med undantag för att ladda ner den högupplösta satelitbilden) och man kan själv följa utvecklingen varje dag, inga hemligheter eller konspirationer så långt ögat når. Ska man tugga sig igenom allt så kan det ta år.

    Om man nu föröker följa utvecklingen så är det ganska intressant att notera de höga temperaturavvikelser vi sett i vinter i atmosfären ovan Arktis. Att det varmare havet under isen även får en drastiskt försämrad förmåga att avge sin värme genom isen som blir allt tunnare borde vara helt klart. Vi har en SSW som pågår just nu som inte kommer förbättra isens tillvaro. Hur mycket? Hur påverkar det smältsäsongen?

    Min gissning måste bli att vi ligger ruskigt nära ett totalt haveri av isen i Arktis under kommande smältsäsong eller nästa. Det behövs bara några stormar som hittar upp under sommaren.

    Apropå stormar så är det tornados på g i USA inom kort, enligt prognoserna.

  • Lite mer om extremväder.
    http://www.nbcnews.com/news/weather/texas-oklahoma-louisiana-face-possible-tornadoes-large-hail-n533731
    ”NBC News meteorologist Bill Karins said storms like these — fueled by the jet stream dipping unusually low — are rare. ”A strong jet stream rarely dips all the way into Mexico in March — or anytime — but that is exactly what is happening today,” he said.”

    Det finns en kille som heter Vittorio Gensini som försöker hitta lite tidigare varningar för tornados.
    http://weather.cod.edu/~vgensini/
    Där finns även prognoser utlagda uner fliken ”ertaf”. Som denna:
    http://weather.cod.edu/~vgensini/ertaf/climo_images/0306.0312.png
    Det papper han skrivit är tyvärr bakom paywall:
    http://journals.ametsoc.org/doi/abs/10.1175/MWR-D-15-0289.1

    Får se hur det går för honom. Oavsett vilket så är det helt rätt att satsa på att försöka hitta så tidiga varningar som möjligt.

    Australien svettas vidare allt eftersom vi fortsätter att vrida upp termostaten.
    http://www.abc.net.au/news/2016-03-09/unusually-hot-weather-breaking-records-around-australia/7231896
    ”Australia-wide unseasonally hot weather break records, heat set to continue, BoM says.”

    Det går sakta för oss människor men ruskigt fort för planeten. Oavsett mänsklig eller geologisk tidsskala så går det bara åt ett håll, fel håll.

  • Med tanke på de ovanligt höga temperaturerna de har nu på östkusten så tittade jag på NOAA. De har uppdaterat sin rapport för vintern: http://www.ncdc.noaa.gov/sotc/
    USAs varmaste vinter någonsin. Inte en endaste delstat hade kallare än normalt.
    http://www.ncdc.noaa.gov/monitoring-content/sotc/national/grid-temp/tave-anom-201512-201602.gif

    NOAA hanterar Alaska separat. Drog ut en graf själv då Alaska hamnade på plats nr två.
    http://s17.postimg.org/50uu1xltb/Alaska_December_Februari.png

  • Radiointervjuer med Peter Gleick, Pam Pearson och James Kennett.
    http://www.ecoshock.info/2016/03/extreme-arctic-fear.html
    Lo-Fi varianten på 14MB. 60 minuter.
    http://www.ecoshock.net/downloads/ES_160309_LoFi.mp3

    De första tolv minuterna med Peter Gleick, sedan fram till 39 minuter med Pam Pearson och de resterande med James Kennett.

    Inga större nyheter av de första två om man nu är så puckad att man försöker följa vad som pågår i vår kryosfär. Är man inte det så bör man lyssna på dem båda två.

    James Kennet pratar en hel del om de där snabba skutten som planeten gjort tidigare temperaturmässigt och att man inte är säker på vad som orsakat dem. Han är dock extremt bekymrad runt ev destabilisering av metanhydrat med den uppvärmning vi ser nu och pratar en del om det mot slutet. Det störde mig iaf, har noterat att man under Januari och Februari mätt upp toppar av halterna av metan i atmosfären till över 3000ppb. Synd att det inte längre finns något enkelt verktyg för att följa det.

    Det finns redan tecken på att bottensmältningen av isen är igång i Arktis, samt prognoserna visar att polarvirveln splittras nu. Det är alldeles, alldeles för tidigt.

    • Kom att tänka på de där indianerna som nyligen fick 52 miljoner dollar för att flytta ifrån sina hem söder om Louisiana. De lär väl inte flyttat så värst långt norrut, undrar hur deras tankar går nu i blötan?
      http://pubs.usgs.gov/of/2010/1146/

      Vad kostar det att flytta New York?

  • Rekord på rekord på rekord.
    http://www.noaa.gov/record-annual-increase-carbon-dioxide-observed-mauna-loa-2015

    ”The annual growth rate of atmospheric carbon dioxide measured at NOAA’s Mauna Loa Observatory in Hawaii jumped by 3.05 parts per million during 2015, the largest year-to-year increase in 56 years of research.”

    ”In another first, 2015 was the fourth consecutive year that CO2 grew more than 2 ppm, said Pieter Tans, lead scientist of NOAA’s Global Greenhouse Gas Reference Network.”

    “Carbon dioxide levels are increasing faster than they have in hundreds of thousands of years,” Tans said. “It’s explosive compared to natural processes.”

    För tolv månaders perioden fram till Februari 2016 var det faktiskt högre än 3.05ppm.
    Vad gör väl det att vi ser den snabbaste havsnivåhöjningen på flera tusen år och slår nya rekord i allt annat. Vi har ju melodifestivalen att se fram emot!

  • Hej! Finns det nån data på havsströmmar hur dessa påverkas när vattnet blir varmare Jag tänker främst på golfströmmen. Om jag har fattat det rätt så är ju vattnet istället kallare i nordatlanten nu. Kommer inte det att påverka oss här i norden? Har du koll på detta Trötter?

    • Mätningar.
      http://www.rapid.ac.uk/rapidmoc/rapid_data/transports.php
      Exempel på studier.
      http://www.nature.com/ngeo/journal/v7/n1/full/ngeo2050.html
      http://www.nature.com/nclimate/journal/v5/n5/full/nclimate2554.html

      Studie runt ev påverkan av väder.
      http://link.springer.com/article/10.1007/s00382-015-2540-2
      ”The impacts of a hypothetical slowdown in the Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC) are assessed in a state-of-the-art global climate model (HadGEM3), with particular emphasis on Europe. This is the highest resolution coupled global climate model to be used to study the impacts of an AMOC slowdown so far. Many results found are consistent with previous studies and can be considered robust impacts from a large reduction or collapse of the AMOC. These include: widespread cooling throughout the North Atlantic and northern hemisphere in general; less precipitation in the northern hemisphere midlatitudes; large changes in precipitation in the tropics and a strengthening of the North Atlantic storm track. The focus on Europe, aided by the increase in resolution, has revealed previously undiscussed impacts, particularly those associated with changing atmospheric circulation patterns. Summer precipitation decreases (increases) in northern (southern) Europe and is associated with a negative summer North Atlantic Oscillation signal. Winter precipitation is also affected by the changing atmospheric circulation, with localised increases in precipitation associated with more winter storms and a strengthened winter storm track. Stronger westerly winds in winter increase the warming maritime effect while weaker westerlies in summer decrease the cooling maritime effect. In the absence of these circulation changes the cooling over Europe’s landmass would be even larger in both seasons. The general cooling and atmospheric circulation changes result in weaker peak river flows and vegetation productivity, which may raise issues of water availability and crop production.”

      Min fetstil.
      Värt att notera att detta är ett av de områden där IPCC varit konservativa, som de normalt är. Trots de kallare avvikelserna söder om Grönland så stiger temperaturen i Atlanten i takt med AGW. Förnekare utelämnar gärna det med sina egenkomponerade grafer utan källhänvisning, som ovan av ”oppti” angående AMO t ex. Tittar man på AMO över tid så ser man att det stiger.

      Vad som händer med vädret när vi får mer och mer öppet vatten i Arktiska oceanen vet nog ingen med säkerhet. Vi lär bli överraskade.

  • Ja nu går det undan! Nasa/Giss rapporterade just februaritemperaturen. +1,35 grader över basperioden 1951-1980, nytt månadsrekord med 0,21 C!
    Om jag räknar rätt är detta 1,57 grader över 1880-1899 års medeltemp (de första 20 åren i Giss-serien). Hur var det nu med Parisavtalet? Det här är visserligen en extrem el Nino-månad men det är 0,47 grader över Nino-toppen i februari 1998 om man ska göra en rättvis jämförelse..

    • Själv bommade jag eftersom det blev mer än 1.5°C jämfört förindustriell tid. Det är bedrövligt…
      Nuvarande El Nino är/har helt klart varit AGW influerad och/men har egentligen inte varit lika kraftig som 97-98. Det blir mer som att jämföra ett expresståg mot ett godståg där nuvarande är godståget. Dynamiska modeller har varit envisa med en ökning framåt hösten igen. Men det är långt fram, samt den osäkraste tiden på året för dem nu.

      Om man tittar via GISS Global Maps för perioden du nämner så får man faktiskt 1.65°C.
      http://s24.postimg.org/9cezbphph/amaps_1880_1899.png

      Och var har det blivit varmast?
      http://s11.postimg.org/gxzgnl36r/amaps_zonal_1880_1899.png

      Apropå Arktis och över 80N samt avdelning bedrövligt. Kurvan för antal frostdagar över 80N har ramlat ur Andrew Slaters graf.
      http://s16.postimg.org/jwa2tycrp/arctic_t2m_dfa_2016.gif

      Fortsätter vi som nu så kommer vi att ha garanterat oss 1.5 grader inom fyra fem år och lägg till ett decennium så har vi garanterat oss 2 grader.

      Hade själv förhoppningar runt Paris, men överenskommelser utan klara mål är värdelösa. Hade Kennedy och NASA sagt att vi ska ->försöka<- landa på månen inom ett decennium, så hade de fortfarande inte kommit dit.

      • Trötter, det är väl två olika sätt att räkna. 1,65 grader är med februarianomalierna 1880-1899 som bas, 1,57 grader är med helårsanomalierna som bas.

        • Månad mot månad eller månad mot helår? Spelar väl inte så stor roll kanske.
          Det jag tycker spelar större roll rent kommunikativt är att man borde räkna med de där ~0.3 graderna före 1900 för norra hemisfären. Då ligger Februari redan nära 2°C.

  • Nu när polarvirveln ramlar ihop och den arktiska oscillationen är positiv så sugs mer värme upp i Arktis.
    Här visualiserat via vattenånga.
    http://s17.postimg.org/jhvgpwy59/Vatten_nga.gif
    Kommer härifrån: http://mp1.met.psu.edu/~fxg1/SAT_NHEM/animwjap.html

    Andrew Slaters graf för tvåmeterstemperaturen över 80N sticker uppåt som en raket.
    http://s17.postimg.org/k68wmlm8v/bw_area_wgt_t2m_n80_2016.gif

    Isen i Arktis får hoppas på mycket moln och inga stormar under sommaren fram mot September.

  • JMA för Februari.
    http://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/fig/feb_wld.png
    +0.62°C över nummer två, Februari 1998.
    Vintern.
    http://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/fig/win_wld.png
    +0.60°C över nummer två, 1998.

    Peaken nu är förväntad och Mars svalnar nog av som förväntat, men ligger fortfarande högt.
    Via Karsten Haustein med en sju dagars prgonos som visar på 0.784K.
    http://www.karstenhaustein.com/reanalysis/gfs0p5/ANOM2m_equir/ANOM2m_fcstMTH_equir.png
    0.9K för Mars till dags dato vilket i grova drag är som NCEP/NCARs reanalys.
    http://www.karstenhaustein.com/reanalysis/gfs0p5/ANOM2m_equir/ANOM2m_pastMTH_equir.png

    Man kan räkna ut det själv här.
    http://www.esrl.noaa.gov/psd/data/composites/nssl/day/
    Enklast är att titta hos Haustein eller hos Nick Stokes, som Olle R länkade till för länge sedan.
    http://www.moyhu.blogspot.se/p/latest-ice-and-temperature-data.html#NCAR
    Båda stämmer bra mot verkligheten. Stokes använder dock 1994-2013 som basperiod och Haustein 1981-2010.

    Oavsett vilket, rekorden nu är naturens sätt att tala om för oss att vi snart är vid de temperaturerna konstant, men att hon kan bättre. Rekorden från Februari 2016 kommer att blekna framöver.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *