Tag - Meteorologi

Läran om atmosfären

Det kan vara svårt nog att säga hur vädret har varit

16 juni 2011

Av Martin Hedberg

Om det är svårt att säga hur vädret kan komma att bli så kan man lätt föranledas tro att det är lätt att säga hur det har varit eller är just nu. Det må vara lättare, men det är inte trivialt.

För att beskriva vädret som varit eller är så behöver man någon form av sensor som mäter det man är intresserad av. En sensor kan antingen mäta tillståndet i en punkt, t.ex. en termometer, eller längs en linje/över en yta, tex radar eller satellitbilder.

Vissa väderparametrar är skalärer, kort uttryckt: en siffra, t.ex. temperatur eller lufttryck. Andra är vektorer, t.ex. vindens rörelser.

Molnen är en viktig väderparameter och de definieras som aerosoler, dvs en partikel suspenderad i en gas. Partiklarna som utgör molnen kan ha olika storlekar, de varierar i antal per given volymenhet, de kan vara frusna, flytande eller underkylda.

Molnens sammansättning gör att de får helt olika optiska egenskaper. Molnen påverkar strålning, såväl inkommande solstrålning som utgående långvågig strålning, vilket i sin tur påverkar såväl andra väderparametrar (t.ex. temperatur) som förändringen av molnen/aerosolerna i sig.

Man vet egentligen bara något om vädret på just den plats man har genomfört mätning av en given parameter. Däremellan får man antingen interpolera eller skapa någon form av modell för att beskriva vädret.

Sedan omkring hundra år tillbaka han man utvecklat nätverk för att observera och utbyta information om vädret på globala skala. WMO, World Meteorological Organization lyder under FN och är en sammanslutning av 189 nationer.

WMO skapades 1950 ur International Meteorological Organization, IMO, som grundades 1873. WMO är organiserar det internationella arbetet kring meteorologi (väder och klimat), hydrologi och geofysik.

/Martin

Är ännu varmare ännu bättre?

3 juni 2011

Martin Hedberg

Allmänt

14 Comments

Av Martin Hedberg

Så här i sommartider så brukar kvällstidningarna (och personer i min omgivning) uttrycka glädje ju fler solar och högre temperaturen som presenteras på väderkartorna. Om värmen dessutom kan vara i flera veckor så är det i det närmaste euforistämning.

Är det så på riktigt?

Eller är det någon form av linjär extrapolation av att en sommar med +10=tråkigt, +20=trevligt, då måste +30=jättebra. För att inte tala om hur fantastiskt +40 måste vara? I synnerhet om det varar lång tid!

Det sociala trycket är stort för att ”ju varmare desto bättre” är att tänka rätt. Och att optimum ligger omkring 35 grader. Samt att man är en tråkmåns om man tycker att sol och 23 grader är lagom.

Men som en till mig närstående person brukar poängtera, lite ursäktande och mycket förklarande: ”När det är drygt 30 grader i stan, då är det precis lagom temperatur på stranden. Därför gillar jag när det är över 30 grader.”
Min fråga blir då varför man inte kan säga att man tycker att +25 är lagom? (för det är det som det är på stranden vid det aktuella tillfället).

Temperaturen bara en av många parametrar som påverkar vår kropp och upplevelse. Temperatur är långvågsstrålning. Därtill har vi parametrar som t ex kortvågig strålning (dvs solskenet i sig), luftfuktighet och vindhastighet. Alla dessa påverkar det som vi upplever som temperatur på vår hud, men vi talar i stort sett bara om en av dem.

Det finns många som mår fysiskt dåligt vid temperaturer över +25 och/eller vid hög luftfuktighet. Andra tycker det är olidligt kallt om det än under +15 om sommaren eller dåligt väder om det regnar två dagar i rad.

Viktigast av allt: Tänk om vi kunde få till en sansad och individualiserad diskussion och ”norm” över vad som är ”rätt” eller ”bra” väder. Folk tycker olika saker. Och eftersom det är åsikter det handlar om så finns inga generella sanningar.

Blir du glad om det är värmebölja? OK, men basunera inte ut det som om det var en glädje som alla måste dela. Bli inte besviken eller förvånad om folk inte delar din åsikt.

Bara för att det är tråkigt när det är kallt om sommaren så betyder inte det att det är roligt när det är varmt.

/Martin

En liten fotnot om värme: Den temperatur vi mäter och i dagligt tal kallar värme är långvågig strålning. Men t ex solljus omvandlas till värme när det träffar en yta, t ex vår hud. Därför är det varmare på skinnet med +25 och solsken, än +25 och mulet väder. Vår hud får en högre temperatur under inverkan av både luftens temperatur och strålningen från solen.

Det är därför man bara skall mäta temperaturen i skuggan. Mäter man temperaturen i solljuset så kan man teoretiskt (med en väldigt svart termometer, egentligen en spektrometer) detektera temperaturen till omkring 6000 grader, dvs solens temperatur.

Vem gör sämst prognoser?

6 april 2011

Martin Hedberg

Uncategorized

2 Comments

Av Martin Hedberg

Ibland händer det att folk klagar på att vi meteorologer inte gör tillräckligt bra prognoser. Ibland händer det till och med att prognoserna är felaktiga (det hände tex mig en gång, jag tror det var för ungefär tio år sedan… 😉 )

Som jag skrivit om tidigare så är en prognos… en prognos. När väl utfallet ligger på bordet så är det alltid mycket enklare att säga hur prognosen borde varit (den känslan infinner sig även hos oss meteorologer).

Här på bloggen har vi även avhandlat relevansen i prognoser utfästa av ekonomer och sportintresserade. Men nu tänkte jag skriva ett par rader om poker.

Men det handlar inte om prognoser på utfallet i själva spelet (där alla som spelar räknar på sannolikheter och gör prognoser) utan om om utfallet i en dom i Högsta domstolen.

Om ni tycker att det verkar vara svårt att göra prognoser, försök då komma överens om vad det är för väder just nu. Det borde väl vara rätt så enkelt?

Men icke. Titta bara på rubrikerna som SVT Rapport respektive Sveriges Radio Ekot publicerade nu under morgonen. De presenterar slutsatserna från (samma) domstolsbeslut och de gör det samtidigt, men kommer till helt olika slutsatser.

Skärmdump från SVT 2011-04-06 kl 10.41

Skärmdump från SR 2011-04-06 kl 10.41

SVT konstaterar att HD säger att Slumpen avgör i poker.
SR konstaterar att HD säger att Skicklighet avgör i poker.

Vem skall man tro? Vems journalister, SVT:s eller SR:s, skall man lita på när det i ett annat sammanhang gäller att i förväg försöka avgöra utfallet i tex ett beslut från Högsta domstolen? Skall man lita på någon, eller skall man ta någon form av medelvärde? Det är inte lätt att göra prognoser om man inte ens är överens om det regnar eller inte just nu.

I de flesta fall brukar det vara bäst att söka sig till källan. HD skriver i en sammanfattning att:

”Dom i brottmål: B 2760-09. En variant av poker (Texas Hold´em) har i ett visst fall när den spelats i turneringsform inte ansetts vara ett spel vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen i den mening som avses i 16 kap. 14 § brottsbalken.”

Sammanfattningen lämnar visst utrymme för tolkning. Den som vill läsa hela domen och själv avgöra om det regnar eller inte hittar den här.

/Martin

PS. Det kan vara så att journalisterna har gjort ett fullgott och korrekt jobb, men att rubriksättarna av misstag eller okunskap vilselett publiken.

Inte heller min rubriksättning till denna artikel är helt korrekt eftersom svaret på rubriken inte återfinns i löptexten. DS

PS igen. Sedan jag publicerade bloggen så har SR ändrat sin rubrik till ”Pokertävling är både tur och skicklighet”. DS.

Se även vad DN skriver: ”HD: Slumpen avgör pokerspel”

respektive SVD: ”HD: Både tur och skicklighet i poker”

Fortsatt blåsigt, elpris och lävågor

22 mars 2011

Martin Hedberg

Allmänt

3 Comments

Av Martin Hedberg

Vädret i Sverige präglas just nu av att det driver förbi lågtryck över norra Skandinavien samtidigt som det ligger ett rätt så omfattande högtryck över Centraleuropa.

Det gör att vi får väst- och nordvästliga vindar. Det snöar och regnar på många platser i samband med att luften hävs över fjällen innan den strömmar vidare österut. Dvs Norge får en hel del nederbörd, västra Norrland en del, medan det är klart väder på många platser i övrigt.

Det är ganska stora tryckskillnader mellan norr och söder vilket gör att det är och fortsätter att vara rätt blåsigt. Det här tär en hel del på snötäcket, då vattnet avdunstar direkt från snö till vattenånga.

Det stämmer bra överens med de långtidsprognoser som talar om att Norge kommer att få mer vatten i sina vattenmagasin, medan Sverige bara får ett mindre tillskott till de våra redan låga nivåer. Frågan är hur mycket av snön som kommer att komma vattenkraften till del och hur detta kommer att påverka elpriset kommande månad.

I samband med att det blåser över Skandinaviska bergskedjan så bildas det en speciell typ av moln, lenticularis eller linsmoln. De kallas även lävågsmoln. De bildas när det bildas stående vågor i luften nedströms en bergskedja.

Alla som bor i våra västra landskap, säg tio-tjugo mil från fjällen ser dem ofta. Men nu kan de synas även femtio-sextio mil från fjällen.

Det är fascinerande moln. Som namnet antyder så ser de ut som linser eller tallrikar. Ibland är det bara en lins, ibland är de som staplade på varandra i en hög. De uppträder ibland som flera staplar på rad efter varandra.

Molnen är stationära, de står still på stället, trots att det blåser kraftigt igenom dem. De bildas som resultat av att luften kondenserar i toppen av en stående våg. Molndropparna avdunstar sedan när de går ur molnet och sjunker.

Alla som segelflyger vet att när det finns lenticularis så kan man hålla sig uppe i flera timmar, även sedan solen gått ner. I vanliga fall flyger man på termik, cumulus, och de uppvindarna upphör när solen går ner.

Stationära lävågor kan jämföras med de vågor som bildas i en bäck eller fors nedströms ett hinder, tex en större sten. I varje topp kondenserar vattenångan, i varje dalgång avdunstar den.

Det krävs också att det är lagom fuktighet. Om det är för hög luftfuktighet så bildas det kompakta moln. Om det är för torr luftfuktighet så bildas inga moln alls. Men i bägge fallen kan det finnas lävågor, bara att man inte ser de moln som bildas i vågrörelsen av att luften sätts i gungning nedströms ett hinder.

/Martin

När dag och natt är lika långa

19 mars 2011

Martin Hedberg

Allmänt

8 Comments

Av Martin Hedberg

Snön ligger kvar på marken, men inte så länge till. Våren gör entré.

Det brukar beskrivas som en kamp mellan vinter och vår. Man tara om ”bakslag” när temperaturen sjunker och det kommer snö i senare delen av mars och april. (Lite orättvist, dels mot de som uppskattar vintern, dels mot illusionen om en kamp.)

Men/och jorden roterar vidare. Både kring sin egen axel och kring solen. Jordaxeln lutar relativt rotationsplanet kring solen. Därför får olika breddgrader olika solhöjd och dygnslängd under vår rotation kring solen. Det är det som resulterar i årstider.

På måndag är det vårdagjämning. Då står solen rakt över ekvatorn. Men vårdagjämningen är en händelse som inträffar vid en specifik tidpunkt, inte en hel dag. Vårdagjämningen inträffar i år den 20 mars klockan 23.21 GMT.
Omräknat till svensk tid blir det i år måndag den 21 mars klockan 00.21.

Teoretiskt sett så är dag och natt lika långa när det är vårdagjämning. Men tittar man på vår sajt så ser man att den tidpunkten redan har inträffat (omkring 17-18 mars). Hur kan det komma sig? Har vi räknat fel?

Nej, det har vi inte. Anledningen till skillnaden är att ljuset kröks av atmosfären. Man ser solen lite innan den går upp över horisonten och man ser solen ”runt hörnet” även när solen går ner. Det gör att dagen blir lite längre än natten redan innan vårdagjämningen har inträffat.

Det är nu dagarna växer som fortast på bekostnad av nätterna. Men andraderivatan blir snart (på tidag) negativ. Det betyder att hastigheten med vilken dagarna blir längre minskar. Lite teoretiskt kanske, men det leder i alla fall fram till sommarsolståndet, när dagen är så lång den kan bli och natten mycket kort (eller helt frånvarande). Men det tar vi i sommar.

Hur som helst. Nu är både vår och vårvinter här med strålande väder i större delen av landet. Gå ut och njut!

/Martin

Radioaktiv nedfall över land

15 mars 2011

Martin Hedberg

Allmänt

1 Comment

Av Martin Hedberg

Man har nu noterat förhöjda halter radioaktiv strålning i Tokyo.

Luften sprids i många olika riktningar, även inom några timmar. Jag har gjort om trajektorieberäkningarna med uppdaterade modelldata jämfört med förra bloggen.

Nedan visar jag två bilder, den första visar var det regnade/snöade kl 18 utc (19 svensk tid, 03 Japansk tid). Som synes kom det nederbörd över de havererade kärnkraftverket i Fukushima och på andra platser över Japan (men inte i Tokyo just vid det tillfället).

Radarbild 2011-03-15 18 utc (03 den 16 mars lokal japansk tid). (Japan Meteorological Agency)

Bilden nedan visar var ett utsläpp från kärnkraftverken (på 50 meters höjd) kl 12 ut skulle befinna sig upp till 24 timmar senare. De runda punkterna visar läget kl 18 utc. Att de olika trajektorierna spretar åt olika håll orsakas av att det är mycket varierande vindriktning och hastighet på olika höjder.

Trajektorier 2011-03-15 12 utc +24h. Punkterna markerar +6h. NOAA och Google maps.

Modellen (från NOAA) räknar på hur små avvikelser i initialtillstånd (primärt genom variationer av utsläppshöjden 50 meter) ger olika resultat i hur luften sprids.

Till att börja med drar luften in över land, därefter vänder den ut över havet. Man har rimligen fått nedfall av radioaktivt material inom ett par mils radie från kärnkraftverket.

Det har sannolikt även kommit radioaktiv nedfall i området mellan Fukushima och Tokyo, möjligen även över Tokyo. (utsläppen skedde ju inte bara kl 12 utc).

Det som händer härnäst är att vindarna blir mer västliga vilket för ut utsläppen till havs. Men det som har kommit ner med regn och snö, det ligger kvar på marken. Frågan man ställer sig är om koncentrationerna utgör något hot för människor och livsmedelsproduktion. Det får man ta reda på genom fysiska mätningar av strålningen på marken.

/Martin

Trajektorier från Japan

15 mars 2011

Martin Hedberg

Allmänt

Av Martin Hedberg

Många frågar sig hur långt de radioaktiva partiklar från japanska kärnkraftverk färdas och om det utgör någon risk.

Frågan man indirekt ställer sig är hur trajektorierna ser ut, dvs hur rör sig luften från en viss plats kommande timmar och dygn.

Svaret är att utsläppen inte utgör någon risk för oss i Sverige. Däremot kan det, beroende på händelseutvecklingen i kärnkraftverken samt väder och vindar, utgöra stora hot mot befolkningen i Japan.

Jag har med hjälp av modelldata från amerikanska NOAA gjort trajektorieberäkningar av utsläppen från Fukushima. Dels vart luften har färdats hittills, dels vart luften kommer att röra sig kommande dygn.

Resultatet är att utsläppen hittills till största delen har ”tvättas ut” av nederbörd inom ett dygn från utsläppet. Den nederbörden (regn/snö) har till största delen fallit ut i Stilla havet nordost om Fukushima, men även omkring och norr om kärnkraftverket

En mindre del av partiklarna stannar kvar i luften. De stiger till 4-7000 meters höjd och kommer om en vecka att ha drivit in över norra Kina, Alaska och norra Kanada. Det är dock så små doser att det inte utgör något hot för dem.

För utsläppen som sker från och med nu och kommande dygn ser det likartat ut. Jag gjorde en modellkörning som beräknade hur kontinuerliga utsläpp från och med kl 13 idag svensk tid skulle sprida sig fram till torsdag kl 13 (se bilden ovan). Jag lade de 24 trajektorierna på karta från Google Earth.

Bilden visar alltså hur luften rör sig beroende på när utsläppet skedde. Som startpunkt valde jag höjden 500 meter ovanför kärnkraftverket i Fukushima. Punkterna på trajektorierna är tre-timmars intervaller. De olika linjerna motsvarar var och en ett utsläpp var tredje timme från och med idag.

Som synes så har man just nu vädret på sin sida, även om det blir en del nedfall i kärnkraftverkens omedelbara närhet och norrut längs med kusten. Men det mesta av utsläppen driver ut till havs.

Det som är avgörande för själva nedfallet av radioaktiva partiklar är nederbörden. Det finns risk för lite snöblandat regn i närområdet, men det väntar också kraftigare nederbörd ute över Stilla havet.

Det är alltså liten risk att nedfall, just nu och kommande dagar, når de riktigt stora tätbefolkade områden som finns i Asien. (Behöver jag tillägga att det inte föreligger någon risk för oss här i Sverige, även om man kommer att kunna detektera viss strålning om en till två veckor, men den kommer att vara minimal jämfört med all bakgrundsstrålning vi redan har från berggrunden, röntgen mm.)

Vädret i och omkring Japan är av allra högsta intresse för det tätbefolkade Asien. Dels vart vindarna blåser utsläpp från kärnkraftverken, dels hur vädret påverkar räddningsarbetet efter tsunamin (mellan 5 och 10 plusgrader).

Just nu har man vädret på sin sida. Men det är mycket annat med katastroferna som man inte har på sin sida. Det blir fortfarande värre och man har inte kontroll över situationen i kärnkraftverken.

Men vädret förändras och de sydvästliga vindarna kommer inte att råda lika länge som man kommer har problem med utsläpp från kärnkraftverken. Mer om det kommande dagar.

/Martin

Hur blåser vindarna i Japan?

13 mars 2011

Martin Hedberg

Allmänt

2 Comments

Av Martin Hedberg

Just nu cirkulerar, kanske inte helt överraskande, en karta som visar hur vindar skulle kunna transportera radioaktivt nedfall från kärnkraftverket i Fukushima Dai-ichi till andra nationer, USA och Kanada i detta fall.

Först lite fakta kring vädret just nu och kommande dagar i Japan. Just nu ligger ett lågtryck nordväst och ett högtryck i sydost om Japan. Kommande dagar försvagas högtrycket och lågtrycket rör sig vidare österut. Efterhand utvecklas ett nytt lågtryck söder om Japan, det fördjupas och rör sig åt nordost (fortfarande ute till havs).

Verkar det rörigt? De har, just nu, ungefär samma sorts växlande vädersystem med vandrande lågtryck och blockerande högtryck som vi är vana vid här hemma i Sverige, men det är lite varmare.

Lokalvädret omkring kärnkraftverket i Fukushima:
Det blåser för närvarande (söndag 13 mars kl 18 lokal Japansk tid) svaga till måttliga (1-5 m/s) vindar omkring väst (från sydväst till nordväst) på tio meters höjd över marken. Temperaturen är omkring +5, det blir kallare under natten som kommer.
-Måndag (lokal tid) blir det svaga vindar, klart väder och efterhand temperaturer upp till +15 grader om eftermiddagen.
-Tisdag och onsdag: Vindarna blir till en början svaga över Fukushima, men under onsdagen kraftiga västliga i samband med att lågtrycket fördjupas. Temperaturen faller, nattetid väntas ett par minusgrader och om dagen mellan +5 och +10. Det blir mulet och kan komma lite snö eller snöblandat regn.

Det mest intressanta i detta sammanhang är förstås hur det kommer att blåsa. Men även förekomsten av nederbörd är viktig, om det regnar eller snöar så faller partiklar ner till marken med nederbörden.

Eftersom vindarna, såväl nära marken som högre upp i atmosfären, är överlag västliga så medför det att partiklar driver österut, till havs. Risken för nedfall över Japanska fastlandet är alltså liten. (Det betyder inte att det inte är ett problem, men det är i alla fall inte lika stort problem som om partiklar hade drivit in över land.)

Nästa fråga är hur långt partiklarna kan färdas innan de faller ner till marken/havet. Först och främst måste man fråga sig hur stort ett eventuellt utsläpp är från kärnkraftverket (explosion och rök betyder inte automatiskt att det är radioaktivt material som sprids). Därefter spelar det mycket stor roll hur högt upp partiklarna slungas i atmosfären, ju högre upp desto längre kan de transporteras. Därtill spelar luftens stabilitet stor roll. Vid lågtryck sker en hävning av luften, vid högtryck subsiderar, sjunker, luften sakta. Sedan spelar givetvis vindriktning och -hastighet roll för själva spridningen. För att partiklarna skall utgöra ett problem måste de därtill falla ner till marken av någon orsak (se ovan), om de bara driver förbi högt upp i atmosfären så är de inte ett direkt hot.

Så till den karta, ”Nuclear Fallout Map” som som alltså indikerar att radioaktivt nedfall skulle drabba USA och Kanada. Den har en logga som anger att den kommer från ”Australian Radiation Services”, men på deras sajt finner jag ingen information som tyder på att de skulle ha utfärdat vare sig den aktuella kartan eller någon annan varning relaterad till katastrofen i Japan. (Nej, jag tänker inte visa karta och på så sätt sprida icke bekräftad information vidare).

Men vi människor har ett enormt behov av information och om det uppstår en vak av relevant information så frodas allehanda spekulativ information. Det är viktigt att omvärlden får ta del av saklig och korrekt information. Man bör vara orolig, även en bit ifrån Japan, men man skall vara det på goda grunder, inte på grund av spekulation eller osaklig information.

Den explosion som inträffade i kärnkraftverket igår var inte tillräckligt kraftig för att slunga upp partiklar tillräckligt högt i atmosfären för att det skulle utgöra ett direkt problem för USA eller Kanada. Men man kommer säkert att kunna detektera förhöjda halter strålning kommande vecka på platser långt utanför Japans gränser (utan att det för den skull måste utgöra en hälsorisk).

Samtidigt måste jag tyvärr konstatera att problemen fortfarande växer i Japanska samhället. Det blir fortfarande värre.

/Martin

Var är våren?

6 mars 2011

Martin Hedberg

Allmänt

28 Comments

Av Martin Hedberg

Det brukar gå fort efter Vasaloppet. Flera år i följd har jag noterat att det töat i Dalarna precis efter att Vasaloppet genomförts. Det är som om det var meningen att man skulle kunna träna så länge det bara gick under vintern för att avsluta hela säsongen med Vasaloppet.

Men nu verkar vintern bita sig fast någon vecka extra. Temperaturen kommer att vara två till fyra grader under medelvärdet (för landet som helhet) nu i mitten av mars.

Sedan kan man ju fråga sig vad som egentligen är vår. Den lite akademiska definitionen är att dygnsmedeltemperaturen skall vara över noll grader minst sju dagar i följd.

Men många skulle nog skriva under på att det är vår om det är +8, sol, svaga vindar och barmark. Även om det inte gått en hel vecka med temperaturer över noll.

Frågan är nu: När är det vår? Och då menar jag inte själva tidpunkten, utan: Vad krävs för att du skall tycka att våren har kommit?

/Martin

Visste du: Kall och varm luftmassa

31 januari 2011

Martin Hedberg

Uncategorized

1 Comment

Av Martin Hedberg

En karaktäristisk egenskap hos en luftmassa är dess temperaturstruktur. Därför beskriver man ibland en luftmassa genom att jämföra dess temperatur med temperaturen på underlaget som de strömmar över.

Luft som är kallare än den underliggande marken kallas kallmassa. De lägre skikten värms av den relativt sett varmare marken, blir lättare än luften ovanför och börjar stiga. Detta sker i form av stora ”bubblor” av luft (termik) som lämnar marken och ersätts av kallare luft ovanifrån. Denna typ av vertikala rörelser är typiska för kallmassor som därför sägs vara labilt skiktade.

Konvektiva moln

I Skandinavien är det vanligt med kallmassor i samband med att nordvästliga vindar sveper ner maritim Polar- eller Arktikluft från Norska havet över skandinaviska fjällkedjan. På hösten och för-vintern bildas kraftiga snöbyar längs östersjökusten då kontinental Polarluft strömmar ut från Ryssland och Finland. Kallmassan hämtar då fukt och energi från den (relativt sett) varma Östersjön. Fukten och energin bildar efterhand kraftiga snöbyar vid svenska kusten.

Sikten är oftast god i kallmassor (frånsett i nederbörd). Den goda sikten hänger samman med att luften är torr och ofta innehåller väldigt få stoftpartiklar. I kallmassor är vinden ofta byig.

På motsvarande sätt definierar man en varmmassa som luft som är varmare än sitt underlag. Tvärtemot kallmassan är varmmassan stabilt skiktad då marken kyler de lägre skikten av luften som därmed blir tyngre än den varmare luften ovan. Denna struktur motverkar vertikala rörelser.

Stratiforma moln, dimma

Det är vanligt med hög luftfuktighet i varmmassor och de innehåller ofta en mängd partiklar (sot, damm och luftföroreningar) som gör att sikten försämras. Dis, dimma, låga moln, lätt snöfall eller duggregn är vanligt i varmmassor.

I varmmassan är vinden ofta stadig snarare än turbulent. Men vinden kan däremot variera markant med höjden. Det är inte ovanligt med lugnt vatten och svaga vindar närmast marken eller vattenytan, samtidigt som det råder betydligt kraftigare vindar bara några tiotals meter upp i luften!

Som vi har sagt tidigare så kan samma luftmassa uppträda antingen som varmmassa eller som kallmassa. Det beror helt och hållet på temperaturen på det underlag som den strömmar över!

/Martin