Tag - Krönika

Nu har vi kommit så pass långt in på det nya året att solen inte bara skapar dagsljus, den värmer också. Det kan vara kallt och blåsigt, men så fort man kommer i lä och solen skiner så känner man att våren inte är oändligt långt borta.

Vi har precis lagt två kalla veckor bakom oss. Nej, det är inte varmt ute, men mer normal vinter. Och jag möter många som nu frågar efter när våren kommer.

Våren är inte långt borta, i alla fall om man bor i södra Götaland. I Skåne, Blekinge och Halland kan man förvänta sig att våren i månadsskiftet februari-mars (I fjol blev det första veckan i mars). Vi får se när det bli i år.

Men flera veckor innan våren är här så har vi den fantastiska vårvintern. Det finns de som hävdar att det är den femte årstiden, massor av snö på marken men samtidigt värme i luften, ljusa och allt längre dagar.

Det finns givetvis en mängd olika åsikter om var i landet man upplever den bäst. Min favorit är i Jämtland, där inträffar den från mitten av mars till mitten av april. (jag är förberedd på att bli tillrättavisad här 🙂 )

Hur som helst, vi går nu mot ljusare tider och vi gör det med accelererande hastighet. Som snabbast går det kring vårdagjämningen och fram till dess ökar vi farten (För oss insnöade: just nu är både första- och andraderivatan är positiva).

De fösta snöflingorna på vintersäsongen skapar en speciell glädje, men jag undrar om inte vårvintern är strået vassare. Kan den till och med vara lite bättre än våren?

/Martin

Det är säkert en del som nu suckar och drar historier om hur folk i södra Sverige har svårt att hantera att det är vinter ett par månader av året. Eller att folks förvåning över att det faktiskt är vinter ett par månader av av året.

Det är lite som att dra Norgehistorier och tvärtom (ja, de berättar roliga historier om oss svenskar). Syskonkärlek. Man lever för varandra, men missar inte en chans till att kivas. Precis som kattungar eller valpar.

Hur som helst, det blir fortsatt vinterväder, även i södra Sverige. Och i och med det återigen en prövning av hur systemen fungerar när det faktiskt är vinter. För tredje året i rad. Låt vara att vintern inte kan vara lika länge (halva har ju redan passerat som en rätt så blek figur).

Kommer tågen att gå i tid? Kommer vattenledningarna att frostsprängas (fast det märks först till våren)? Hur många är det som inte har bytt till vinterdäck? Klädförsäljningen kommer igång igen och hur höga kommer elpriserna att bli?

I södra Sverige.

I norr, i det här sammanhanget definierat som från och med Dalarna och norrut, så är man troligen lite mer luttrad. Det är vinter varje år så här års. Det går inte lika många tåg. Vattenledningar ligger på frostfritt djup. Vinterdäck, troligen dubbdäck, är regel. Man har redan vinterkläder och indelningen av landet i olika elprisområden gör att elpriserna kanske inte är låga, men i alla fall lägre än i söder.

Såväl fördomar som sakförhållanden kan vara underlag för skämt mellan grannar, släktingar, arbetskollegor och i media. Många av oss har bott på flera platser, är uppvuxen i en situation och anpassad till en annan. Man kan känna erfarenhet och lojalitet med ena sidan och slåss för erkännande i de andra. Och som wildcard kan man alltid kasta in någon situation från andra årstider. Även de har sina särpräglade situationer.

Ibland går det till lite till överdrift, men oftast är det bra. Förutom att det kan vara charmigt så skapar det en större förmåga att hantera allehanda situationer. Specialisering i all ära, men det samhället ofta saknar är kompetens på bredden.

Kattungar och valpars kiv är en spontan del av deras utveckling för att hantera allvarligare situationer. Samma gäller för oss.

/Martin

Av Martin Hedberg

Långt ute på Atlanten, på andra sidan Azorerna och ett stort högtryck, har det lågtryck som ger stormvindar i Lappland på fredag, ännu inte fötts.

Är det inte rätt fantastiskt?

Jag har mött folk som tror att väderprognoser, det gör man genom att ”följa hur lågtryck och regn/snö kommer in från Atlanten”. Men det är lite mer komplicerat än så.

Vädermodeller beräknar hur atmosfären förändras, inte bara förflyttas. Och just nu är ett lågtryck på väg att bildas på andra sidan Atlanten. Det kommer såväl att fördjupas snabbt. Och det kommer att röra sig snabbt över Atlanten kommande dygn.

På fredag eftermiddag (om prognoserna stämmer) kommer det att ha sitt centrum med 950 hPa utanför Lofoten i Nordnorge. Vi kommer att ha kraftiga västliga vindar, i Lapplandsfjällen blir det möjligen storm.

Om prognoserna slår ”fel” så landar lågtrycket över Spetsbergen eller Trondheim istället. Lufttrycket kanske blir 960 hPa. Jag sätter ”fel” inom citationstecken. Sett i perspektiv på vad modellerna gör prognoser på och hur fantastiskt mycket bättre modellerna räknar än vi gissar så är även ett lågtryckscentrum över Spetsbergen på fredag en bra prognos.

Hur många av oss kan genom att gissa, titta på molnen i går kväll eller med hjälp av intuition säga att, och varför, det med stor sannolikhet kommer att blåsa kraftigt i Lapplandsfjällen på fredag? Än mindre säga något om vindriktningens variationer under fredagsdygnet på Lofoten?

Modeller över atmosfärens rörelser är fantastiskt bra. Men vi har blivit så bortskämda med dess kvalitet att vi tycker det är kass om prognosen är fel en vecka framåt i tiden. Betänk då att det vatten som ger regn eller snö från molnen om ett par dagar, ännu inte har avdunstat från havet!

Idag skall jag föreläsa på Försvarshögskolan, men inte om väder utan om klimat och säkerhetspolitik.

/Martin

Av Martin Hedberg

Så här i slutet av sommaren/inledningen av hösten så börjar många fundera på nästa årstid. Som om man inte hade nog med alla prognoser som finns att tillgå bara för de närmaste dagarna.

Nåväl, nu är det slutet av september. Om tre månader är det Julafton. Då brukar vi ha vinter runt knuten. De senaste två åren har det dessutom varit vinter ”på riktigt” även i södra Sverige. Många känner på sig att det blir ännu en kall vinter.

Media har ställt sig frågan. DN gör det idag och Aftonbladet gjorde det för ett par veckor sedan. Bägge antyder de att det nog blir ännu en kall (och snörik?) vinter. Bägge har även med brasklappar att man inte kan veta säkert ännu.

Man kan ju dessutom spekulera i att vädret kan skifta under själva vintern, den kunde ju börja kall och avslutas mil eller tvärtom. Det kan ju vara så att det snöar massor i söder, men inte så mycket i norr osv.

Okay, alla vet att man inte kan veta hur vintern blir, men det är ändå lite intressant att spekulera i vad folk tror.

Jag tror att det blir en överlag mild vinter. Det kommer nog att komma en del nederbörd, men det blir inga massiva snöhögar som vi minns de senaste vintrarna. Nej, snarare regn, blötsnö och snö om vartannat. Vi får kanske se några köldknäppar som skapar ”intressanta” situationer med isbark. Kanske också något ordentligt blåsväder. Många kommer att klaga på hur mörk inte bara november är utan även december när det är så lite snö som kan reflektera ljuset från sol, måne och gatlyktor.

Verkar det dystert? Ja, men samhället spar ju i så fall massor av pengar på snöröjning och elpriset kanske inte blir så högt om det nu blir milt samtidigt som vattenmagasinen är fulla. (Även om priset på el inte bara definieras av vädret).

Jag tror i alla fall inte vädret de senaste två åren kommer att vara representativt för årets vinter. Nej, den här säsongen tror jag att det blir en mild (och nederbördsrik) vinter.

Om jag har några tunga prognostiska belägg för det? Nej, jag skall säga som det är, den här gången gissar jag. För en gångs skull sätter jag ner foten utan att ha belägg för det. Och det kan bli rätt.

/Martin

PS. Precis som det kan hända att mina prognoserna slår fel, så kan det hända att mina gissningar slår in 😉 DS.