Tag - Krönika

Krönika och kåserier

Hej då våren, nu kommer kalluften tillbaka

Av Martin Hedberg

Våren gjorde ju en lite annorlunda entré i år. De första landskapen som enligt definitionen fick vår var nämligen Hälsingland, Jämtland och Lappland. Och det skedde redan i slutet av februari. Det var kanske just därför som ingen tog våren riktigt på allvar, inte ens våren själv och i synnerhet inte vintern. Man känner att det liksom inte går att ta en årstid på allvar om den försöker ta sig in köksvägen. Det kan inte vara på riktigt.

Och det var det inte heller. Men medan alla stod häpna över att Norrland fick den första vårkänningen så kom våren även till Götaland. Dock var den kloke skeptisk. Ty nu, knappt två veckor senare, så rasar kalluften ner över Skandinavien igen. Högtryck, javisst. Solsken likaså. Men luften är frusen och det som tidigare var porlande gammal-snö, det blir nu isbark och skare.

Det är mars och det är en vintermånad. Prognoserna säger att temperaturen sjunker och därefter planar de ut. Men det är fortfarande vinter, även i söder. Det är dock ingen ny istid. Bara en meanderande, böljande, jetvind som styr vilka platser som får varmluft respektive kalluft, lågtryck och högtryck.

För vår del blir det högtryck, sol om dagarna och rejält med minusgrader om nätterna.

/Martin

Vårvärme och vårvinter

Av Martin Hedberg

Måndag, tisdag och onsdag. Så länge är det vårvärme i södra halvan av Sverige. Sedan strömmar kallare luft åter ner över landet landets södra halva. I den norra halvan, dvs norr om en linje Östersund-Sundsvall, så består kallgraderna även under de kommande dagarna. I Norrland får man även ytterligare snö, medan det i söder blir uppehåll och tidvis till och med en del sol.

I Götaland och Svealand är det en högtrycksrygg som sätter färg på vädret. I Norrland präglas istället vädret av ett lågtryck de närmsta dagarna. Det blir dock inte i närheten så blåsigt eller snöigt som det var i helgen. När lågtrycket mellan onsdagen och torsdagen har dragit in över Finland så öppnar det vägen för kallare luft att strömma ner även över södra Götaland.

Just nu är det ju vinterlikt i så gott som hela Sverige. Men även om våren definitionsmässigt sett kom först till ett par orter i Jämtland och även om det skall strömma ner kallare luft kommande dagar, så står den riktiga våren knackar på dörren i i Skåne, Blekinge och Halland.

Samtidigt börjar det som många i södra och norra Norrland menar är den bästa av alla fem årtider: Vårvintern. Det är, som namnet antyder, brytningstiden mellan vinter och vår. Det är gott om snö på marken, men inte så kallt. Det är relativt långa dagar och solen visar sig ofta och länge.

Vi har ju tidigare testat begreppet ”vårvinter” här på bloggen. Det visade sig då att begreppet är lika okänt i Götaland och Svealand som det är känt, och uppskattat, i södra och norra Norrland. Jag hoppas och tror att fler får se de positiva sidorna av vårvintern detta år.

/Martin

Stadigt ostadigt

Av Martin Hedberg

Helgens högtryck är nu borta
och solens strålar kommer till korta.

Molnen präglar himlen grå
bara en vintermånad kan förbytas så.

Från det som igår var blått
kommer idag snö och vått.

Lågtrycken virvla i en ivrig dans
först på torsdag kommer de till sans.

Då kommer en ny rygg tillbaka
och nordbor åter på solen får smaka.

/Martin

Ånga -finns det?

Av Anders Persson

Det verkar ju enkelt och självklart: is som värms upp blir till vatten, som omvandlas till ånga när temperaturen stiger till 100 grader eller mer.

Att det är något lurt blev jag uppmärksam på häromdagen när jag hörde den gamla Hasse&Tagevisan från ”Spader Madam”:

”Fast molnen är många
så är de bara ånga
som hänger för solen en liten, liten stund.…”

Men det är ju inte sant sade Meteorologen i mig: moln består av vattendroppar och, mest, iskristaller. Vattenånga går dessutom inte att se, den gasen är osynlig som syrgas och kvävgas.

Men sade folk omkring mig, i ord som börjar med ånga- (ångbåt, ångmaskin osv) syftar ordet inte bara på att de drivs av den osynliga gasen vattenånga utan också att man kan se hur ångan strömmar upp och ut ur systemet. Och när vi talar om ”ångbad” tänker vi då inte på något dimmigt?

Jo, försvarade jag mig med, men denna ”dimma” är, liksom dimman ute i naturen, en massa vattendroppar som flyter i luften.

Debatten fick lite fast mark under fötterna när vi drog oss till minnes att i engelskan finns det två ord, ”steam” och ”vapour” som båda betyder ånga, den förra ”synlig ångrök”, den senare det meteorologiskt-fysikaliskt korrekta ”ånga”, i t.ex. ”water vapour”.

Finskan verkar, liksom svenskan, bara ha ett ord ”höyry” liksom franskan med ”vapeur”. Men tyskan har två, ”Dampf” för den osynliga vattenångan och ”Schwaden” för  ”ångmoln”.

Så ska vi göra samma distinktion i svenskan, t.ex. att använda det gamla ordet ”imma” i större utsträckning? Fast det sabbar ju Hasse&Tages visa:

”Fast molnen är många
så är de bara imma…”

/Anders


				
	

Hur blir vädret i jul?

Av Martin Hedberg

Snö eller inte på marken på julafton, det tycks varje år vara den stora frågan. Nåja, i rättvisans namn skall jag poängtera att en annan kioskvältare är huruvida det skall regna eller inte på Midsommar.

Men nu lackar det mot jul, idag är det drygt en vecka kvar. De senaste dagarna har jag gjort flera intervjuer för media och tillsammans med andra meteorologer konstaterat att det troligen blir en vit jul i stora delar av landet.

Visserligen har det nu under helgen slagit om och blivit milt. Idag söndag är det tex mellan 0 och +5 i Götaland och Svealand, medan södra och norra Norrland har mellan 0 och -10. Det är bra mycket varmare än det var för bara ett par dagar sedan.

Men blidvädret skall bara stå sig fram till och med tisdag. Under onsdagen sjunker temperaturen något. Inte så att det blir riktigt kallt igen. Men i alla fall ett par två tre grader lägre. Det kanske räcker för att det skall bli någon minusgrad i Svealand och på Sydsvenska Höglandet.

Men fortsätter temperaturen att sjunka och räcker det fram till jul?

Jag har följt upp hur ensembleprognserna prognostiserat julvädret. ”Ensembler” är en metodik där man gör många prognoser med lite olika initialisering. Det gör att man får olika  utveckling av prognoserna. Om/så länge som prognoserna ligger samlade så kan man dra slutsatsen att sannolikheten för den utvecklingen är relativt stor. Om prognoserna divergerar, dvs sprider sig, så vet man att man inte skall dra för stora växlar på en enskild prognos.

Tidigare har jag angivit ett stort spann, tex att Stockholm skall få mellan +3 och -12 grader på julafton. Det är för brett intervall för att det skall vara någon praktiskt användning, men det är det man har kunnat säga när det varit nära två veckor kvar till jul.

Därutöver så finns det olika källor till prognoser. De so används mest här i Sverige är ECMWF respektive NCEP. Den första ett Europeiskt samarbete, även kallat ”Centret”, den andra har sitt ursprung i USA, därför kallad ”Amerikanen”. Om prognoser från olika institut visar samma utveckling så är den utvecklingen lite mer sannolik.

Man kan även titta på hur konsistenta prognoserna är från en dag till en annan. Om de hoppar fram och tillbaka så skall man snarare konstatera mellan vilka värden den varierar, snarare än att säga att ”den senaste är den bästa”.

Så hur ser det då ut?

Traditionellt så har ECMWF väldigt bra rykte här i Europa. De är helt enkelt bra på att göra prognoser. Såväl ECMWF dess ensembler som NCEP visade i torsdags att det skulle  kallare och att det skulle stå sig över juldagarna.

Men i fredags visade NCEP på en lite varmare utveckling, ungefär samma temperaturer som vi har idag söndag, eller tom någon grad varmare. Den stöddes dock inte av ECMWF eller dess ensembler.

Men under lördagen så började även ECMWF visa på en lite varmare utveckling. Som det ser ut idag får tex Stockholm mellan +3 och -8 grader på julafton med störst sannolikhet för temperaturer kring noll grader. Dvs det som NCEP redan sagt stöds nu även av ECMWF.

Vill man förbereda sig lite inför julvädret vad gäller temperaturer så kan man föreställa sig dagens väder (söndag 16 dec), men med osäkerheter i form av en rätt stor spridning upp och ned i temperatur. Kring noll i Svealand och någon plusgrad i Götaland, +/- ett par grader. I Norrland väntar jag kallgrader, troligen lite kallare än idag. Jag skulle säga -5 till -15. Variationen, osäkerheterna, i temperaturer illustreras av ensemblerna och det faktum att man inte kan veta exakt hur framtiden kommer att utvecklas. Men man kan age mer eller mindre sannolika situationer.

Med tanke på att det troligen fortsätter att vara blidväder måndag och tisdag i Götaland och södra Svealand så tunnas snötäcket ut något där. Men det blir ju lite kallare på onsdag så det som ligger då kommer att frysa. (Vilket skapar förutsättningar för halka under veckan som kommer.)

Men/och det kan fortfarande komma mer snö, kanske tom dagen innan julafton?

Jag tror man skall vara beredd på att vädret denna jul kommer att handla om något annat än snötäckets svara eller inte vara. Anledningen till att temperaturen hoppat i modellerna är att de har svårt att fånga lågtrycken som vandrar in.

Jag sänker oddsen (ökad sannolikhet) för att julvädret 2012 snarare handlar om vindar än om den snön som redan ligger på marken.

/Martin

Snökaos, eller i alla fall något besvärande väder

Av Martin Hedberg

Idag kommer det att vara stora problem med trafiken i Stockholm. Ja inte bara i Stockholm utan troligen i hela östra Svealand och östra Götaland. Ungefär som det var för knappt en vecka sedan i Gävleborg och Västernorrland.

Skillnaden mellan Gävleborg/Västernorrland och Stockholm skulle nog många säga är att Stockholmare inte vet hur man kör bil och att ”landar det två snöflingor på varandra så blir det kaos”. Jag har hört det många gånger.

Men det som verkligen skiljer ut trafiken i storstäder är inte dess förare, utan att det är många förare på en begränsad yta. Trafiken är intensiv. Det är många som reser, såväl i bilar som med kollektivtrafiken. Intensiteten på vägnätet är utnyttjad till max. Det är därför det är köer och ibland stillastående trafiken även vid optimalt väglag.

Gissa då hur det kan bli om det kommer ett par decimeter snö som dessutom bildar drivor i blåsten. Det går extremt sakta i trafiken. Även en liten incident får stora följder. Det blir svårt att köra förbi och inte heller bärgare eller snöröjningsfordon kommer fram.

En stor del av Stockholms trafikanter reser kollektivt. Det är ett effektivt sätt. Det hade varit omöjligt för dessa människor att transportera sig med egna fordon med det vägnät som finns. Så kollektivt är rätt så lyckat där det finns ett stort underlag som kan använda det. Men även om kollektivtrafiken har egna körfält så får man även här räkna med att resorna tar längre, kanske mycket längre, tid än en vanlig dag.

Själv cyklar jag (2 mil tur och retur) till kontoret i centrala Stockholm. Det går något snabbare än att åka kollektivt och mycket snabbare än att åka bil.

Vi är inte lika många nu när det är vinter på riktigt som under sommaren, eller för ett par veckor sedan för den delen heller. Cykelvägarna är bättre nu än för ett par år sedan. Men snön landar även på dem.

Jag hoppas, men räknar inte med att de skall vara snöröjda. Blåsten gör att det driver igen på några minuter och man inser lätt att man inte har skytteltrafik med de miniplogar som röjer cykelvägar. Ett större problem är dessutom att snön från vägarna ofta landar/mellanlandar på cykelvägarna när man röjer för biltrafiken.

Det kanske är läge att jobba hemifrån för de som har möjlighet till det idag?

/Martin

Frosta av frysen

Av Martin Hedberg

Vad skall man göra när det är riktigt kallt ute?

En passa-på-sak är att frosta av frysen. Inte för att frysen töar snabbare just nu. Men man behöver inte vara orolig för att maten skall fara illa.

Stäng av frysen. Ställ ut maten utomhus, tex på balkongen, under tiden som isbarken i frysen töar. Vill man att det skall gå fortare kan man ställa in en kastrull med varmt vatten i frysen och stänga dörren/luckan.

Annars är det bara att vänta, man har som sagt var gott om tid på sig. Så länge det är 10-20 eller tom 30 grader kallt ute så håller sig maten bra utomhus, kolla bara att den är förpackad så att inte fåglar eller andra djur kommer åt den.

/Martin

Att göra en översvämning av ett glas vatten

Av Martin Hedberg

En stor kvällstidning gjorde igår en artikel om att ”polarkylan” snart slår till mot Sverige. För att illustrera det hela visade man en bild på en person som vandrar längs en väg i ett landskap som ser ut att vara både djupfryst och blåsigt.

Läser man artikeln så finner man dock varken de orden eller något annat som försvarar vare sig bilden eller rubriken. Meteorologen på SMHI använder istället ord som ”kyligare luft”, ”lokalt minusgrader”, ”högtryck”, ”regn”, ”över noll grader”.

Jag hajade själv till när jag såg artikeln. Som meteorolog gör man det ibland, inte så mycket för att vädret växlar, utan snarare om man själv inte har gjort samma prognos. Man funderar då snabbt igenom vad man kan ha missat.

Men nu visade det sig att jag inte hade gjort en särskilt annorlunda prognos än vad min kollega på SMHI hade gjort. Däremot fick jag det intrycket när jag såg rubrik och bild i tidningen.

Det här är inte bra. Tidningen skapar genom illustration och rubriksättning en felaktig bild av vad den man intervjuat har sagt. Jag förstår att man säkert försvarar sig med att personen ifråga är korrekt citerad och återgiven i texten… Förvisso, men intrycket man får av artikeln, dvs hela ”produkten”, avviker kraftigt mot vad den intervjuade, i det här fallet en sakkunnig, faktiskt säger.

Det här får (minst) tre allvarliga konsekvenser:
1. Läsarnas förtroende för tidningarna minskar.
2. Allmänhetens förtroendet för sakkunniga minskar.
3. Viljan bland sakkunniga att låta sig intervjuas minskar.

Jag har själv varit med om liknande situationer. Det var en annan kvällstidningen som i fjol somras gjorde om mina ”regnskurar, lokalt kraftiga”, ”varannandagsväder” och ”fint väder” till ”Regnkaos hotar hela landet”. Jag visste ju att jag hade gjort en intervju med tidningen i fråga. När jag såg löpsedeln undrade jag vad jag hade missat. De måste ha blivit ett snabbt omslag i prognoserna som de fått in via någon kollega? Men när jag läste artikeln visade det sig att allt byggde på min prognos. Den var någorlunda korrekt återgiven i texten, men löpsedel, rubrik och bilder förmedlade något helt annat.

Nu kanske någon tycker att det jag beskriver är en storm i ett vattenglas (sic!). Men det spelar faktiskt roll. Vårt samhälle bygger i mångt och mycket på att man skall kunna känna förtroende för såväl sakkunniga som massmedia. Och i de allra flesta fall(?) så kommuniceras information någorlunda korrekt. Men i vissa fall så, och det kan få proportionellt sett ganska stora konsekvenser, så brister det. Och det är minst sagt onödigt, olustigt och i vissa fall allvarligt.

/Martin

En på miljonen att det inte blir snö?

Av Martin Hedberg

I en tidigare blogg uppstod en diskussion om hur realistiskt det är att önska sig att det inte blir någon snö alls i södra Sverige. Jag lyften på hatten för varje individs frihet att önska sig vad han/hon vill, trots att sannolikheten för just det utfallet kanske är mycket litet.

En helt snöfri vinter i södra Sverige kanske är lika osannolik som att vinna högsta vinsten på lotto?

Och ändå spelar folk på lotto.
Och trots höga odds så händer det att någon enstaka vinner högsta vinsten. 😉

Tänk om det är en på miljonen att det blir en helt snöfri vinter. Statistiskt sett är det då osannolikt att vi skulle ha upplevt den tidigare: Noteringar om väder som skulle kunna verifiera en sådan situation är ju på sin höjd ett par hundra år gamla. Och ännu mer osannolikt att den skulle inträffa just i år. (Men mest tanke på hur klimatet har förändrats så är den mer sannolik i år än ett enskilt år tidigare.)

Men hur som helst så är den inte otänkbar. Och framför allt så har man ju all frihet att önska sig en så’n vinter om man vill det.

Själv vill jag ha snö. I alla fall där jag skall vara. Hur det skall vara på andra platser överlåter jag till andra att önska. 🙂

/Martin

Infrastrukturministern vill ha snö

Av Martin Hedberg

SvD skriver att ”Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd hoppas på en kall vinter med mycket snö”. Saken är den att man efter de senaste årens besvärliga vintrar har rustat sig till tänderna. Nu känner man sig starka och vill mäta sig mot naturen vinterkrafter.

På Näringsdepartementet har man samlat Trafikverket, SJ, Veolia, Arlanda Express, Jernhusen, Västtrafik och Green Cargo för att utbyta information och diskutera olika lösningar. Arbetet har pågått under lång tid och nu känner man sig redo.

Det hela får mig att tänka på Disneys saga om Matadoren som skall möta tjuren Ferdinand.

Tänk om det inte blir någon vargavinter? Tänk om de två (av tre) senaste vintrarna bara var temporära händelser på samma sätt som när Ferdinand satte sig på sin humla (geting?).

Men vad skall man dimensionera efter? Det sannolika eller det extrema? I fallet med tjuren Ferdinand så hade han ju faktiskt visat att han kunde leverera ett #&!! humör. Ingen skulle väl efter den uppvisningen föreslå att man skickar in skolungar på arenan? Bäst lämpad är den skickligaste matadoren.

Samma sak är det med den svenska vintern. Även om den blir lika mild som i fjol så måste man rusta för snökaos och isbark. Det har bevisligen inträffat och kan därmed inträffa igen.

Den stora frågan är väl snarare hur man rustar sig för det osannolika men inte otänkbara. Det som man med modeller, statistik och sannolikhetsberäkningar kan visa skulle kunna inträffa, men som trots detta inte satt sig i medvetandet som sannolik risk. ”Known unknowns”.

Och ännu svårare: Kan man överhuvudtaget rusta sig mot riktiga överraskningar? ”Unknown unknown” för att citera USA:s förre försvarsminister Donald Rumsfeld:

There are known knowns; there are things we know that we know.
There are known unknowns; that is to say there are things that, we now know we don’t know.
But there are also unknown unknowns – there are things we do not know, we don’t know.
(Wikipedia)

Se där något att bita i. När det gäller ”unknown unknown” så kan vi ju inte veta om dem, per definition.

Det gäller att förpassa så mycket till området ovanför, dvs till ”known unknowns”, eller ännu hellre ”known knowns”. Det är det man gör genom forskning. Då går de att hantera.

Ordleken utgör en matris med fyra kvadrater: Det borde rimligen även finnas ”unknown knowns”. Vad är det?

Personligen hoppas jag på en vanlig vinter. En vinter som den var på 70-talet. Snö, men inte överdrivet mycket. Så att man åka skidor i större delen av landet. Skridskoisar, men inte bottenfruset. Och att det när det väl blivit vinter fortsätter att vara det till dess det blir vår -inget hattande hit och dit genom nollan.

Och det vore skulle förstås även intressant att se om myndigheternas strategi för att bibehålla kommunikationerna öppna i Sverige håller.

/Martin