Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Vad påverkar vårfloden?

3 april 2010
Martin Hedberg
Allmänt

Martin säger: En högtrycksrygg sträcker sig nu i nord-sydlig riktning genom Europa. Den gör att i stora delar av Sverige får klart väder i dag lördag.

Temperaturerna stiger och snötäcket krymper. I söder skjuter vårblommor ur marken och snart får man börja fundera på gräsbränder.

Men först var det det här med ”höga flöden i små och medelstora vattendrag”. Flera varningar är utfärdade i Götaland och Svealand.

Det tar lite tid för vattnet att rinna ut i haven och innan det skett är det en balansgång för ansvarig personal att, i den mån det går, påverka vattnets flöden. Det sker genom att reglera dammluckor i vattendragen. Man får släppa på med förnuft så att man varken skapar en översvämning nedströms, eller håller kvar vattnet för länge högre upp i vattendraget och får översvämning där.

Man måste ta hänsyn till hur mycket vatten som finns kvar i frusen form, om den kan smälta i närtiden samt när och var det kan komma nederbörd. Till detta måste man ha koll på hur mättade markerna är på vatten, dvs om regn och smältvatten kommer att sugas upp i marken eller rinna ner i vattendragen.

Samt hur många timmar och dagar det tar för vattnet att leta sig genom alla små och stora vattendrag ner till havet.

Har man tur så hinner en del vatten avdunsta med hjälp av sol och vind. Men samma sol smälter snön vilket ökar flödena.

Kalla nätter bromsar avsmältningen och kan därför delvis balansera avsmältningen dagtid.

I förekommande fall får man bygga fördämningar för att skydda egendom och infrastruktur.

Lägg till att resurserna är begränsade och att allt arbete, för att det skall vara någon riktig nytta, bör utföras innan översvämningen är ett faktum. Många sandsäckar har lagts ut i ”onödan”. Men många har också inte lagts ut för att ”det händer inte här”.

Man, både individer och samhälle, lär sig, kanske främst av misstagen man gör. Tänk om man kunde lära sig innan de inträffat?

Och tänk om man kunde uppmärksamma alla som har lärt sig, i synnerhet utan att göra misstag!

Men visst, det är lättare att se ett misstag som inträffat, än hundra som inte inträffat.

Med detta vill jag skicka ett Tack! till alla som är med och skapar ett bra samhälle.

/Martin Hedberg

Påskväder – de senaste åren

29 mars 2010
Martin Hedberg
Allmänt
4 Comments

Av John Pohlman

Nu stundar påsken och många kanske har minnen från just vädret under gångna påskhelger.

Låt mig påminna om de föregående tre årens påskväder. De har varit mycket olika. Påsken är ju en rörlig helg. Tidsmässigt kan den inträffa under fem veckor från vårdagjämningen 20 eller 21 mars till senare delen av april.

Förra året gav en högtrycksrygg varmt och soligt väder i större delen av landet fram till och med påskdagen den 12 april. På annandagen drog en kallfront ner med lite regn i sydligaste Norrland, Dalarna och Värmland.

Året innan var det däremot helt andra förhållanden. Påsken inföll då precis efter vårdagjämningen och det var kallt i hela landet. I Norrland var det mest klart med soliga dagar men rejält kallt nattetid. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen hade 41 minusgrader natten till påskdagen. I söder fick stora delar av Götaland snöoväder både på långfredagen och påskaftonen. På en del håll kom upp till 20-30 cm snö. Under annandagen den 24 mars kom ett nytt snöfallsområde söderifrån och spred sig upp över Götaland och Svealand.

År 2007 var det fjällen som drabbades av ett mycket häftigt snöoväder alldeles i påskens inledning. Storm och orkanvindar medförde att flera fjällvägar fick stängas. Ovädret höll i sig till och med skärtorsdagen den 5 april. I södra Sverige passerade ett nederbördsområde i slutet av helgen och på en del håll fick man ett snötäcke. Bland annat hade Norrköping 5 cm på annandagens morgon.

/John

Vasaloppet

6 mars 2010
Martin Hedberg
Allmänt

Det ser ut att bli ett fint Vasalopp på många sätt och vis. Rekordmånga startande, bra väder och lätt relativt att valla. Den snörika vintern har ju dessutom gjort att många haft goda möjlighet att träna. Vinter är ju inget ovanligt i norr, men i södra Sverige har de senaste årens snöfattiga vintrar gjort att många tränat rullskidor hemma i kombination med riktig skidträning på annan ort.

Men i år har det som bekant varit helt andra förutsättningar till förberedelser och årets Vasalopp är så bra man kan önska sig. Som vanligt blir det en kylig start nere i Berga By. Men 10-15 minusgrader är egentligen inte så mycket jämför med hur kallt det varit många gånger tidigare tidigare.

Väl uppe på höjderna håller sig temperaturen mellan 3 och 8 minusgrader. Det blir en svag till måttlig medvind och lite varierande molnighet. Vinden gör att luften blandas om vilket gör att man slipper de extremt kalla partier som annars bildas. Undantaget är väl dalgångarna kring Tännäng som nätt och jämt orkar upp till minus 10 även mitt på dagen. Att moln delvis skymmer solen gör att snökristallerna inte förändras så mycket under dagen.

Vid målgången borde det fortfarande vara någon minusgrad och en del solsken.

Jag önskar alla som deltar  i Vasaloppet, såväl skidlöpare, funktionärer som åskådare, en riktigt fin upplevelse.

/Martin Hedberg
Som varit SVT:s meteorolog vid tre Vasalopp.

Kalla vintrar

3 mars 2010
Martin Hedberg
Allmänt
9 Comments

När vi nu gått in i mars så är den meteorologiska vintern slut för den här gången. Den omfattar nämligen definitionsmässigt månaderna december-januari-februari. Innan SMHI nu efterhand sammanfattar den gångna vintern kan man ta en återblick på tidigare extremt kalla vintrar.

Under de sista hundra åren utmärker sig då de tre s k krigsvintrarna 1939-40, 1940-41 och 1941-42. Hela landet hade kallt. Den sista av dessa var allmänt den kallaste och i de östra delarna av Götaland och Svealand var det rekordkallt. I Stockholm var medeltemperaturen för de tre månaderna -7,8 grader. Haparanda hade -15,4, Göteborg -5,1 och Lund -4,0 grader.

Man hade också tre kalla vintrar på rad i mitten av 1980-talet. Även då var den sista kallast, nämligen 1986-87 med -5,2 i Stockholm och -2,0 i Lund.

Århundradets kallaste för Norrlands del är utan tvekan vintern 1965-66. Karesuando hade då en medeltemperatur på -21,1 grader, Haparanda -17,6 och Härnösand -13,5 för att nämna några. Just den vintern uppmättes också det svenska köldrekordet på -52,6 grader i Vuoggatjålme den 2 februari. Den vintern räknas också till en av de allra svåraste snövintrarna under seklet i södra och mellersta Sverige.

Vintern 1965-66 var också seklets kallaste i västra Svealand med -13,3 grader i Falun. I övriga Svealand och Götaland står vintern 1941-42 som den allra kallaste på de flesta håll. Som god tvåa ligger 1969-70, bland annat hade Stockholm då -6,7 grader.

Det blev mycket siffror i denna blogg men kan vara intressant att jämföra så småningom med den nu gångna vintern. Får den en plats i rekordtabellerna?

/John

Januari-(o)väder del 1

12 januari 2010
Martin Hedberg
Allmänt
7 Comments

Det är ingen tillfällighet att 2000-talets två stora oväder Gudrun och Per inträffar i januari. Kampen mellan milda och kalla luftmassor är just i januari ofta häftig vilket resulterar i dramatiska väderutvecklingar.

Förutom kraftiga vindar med storm eller orkan inträffar ymniga snöfall med trafikkaos och elavbrott och underkyld nederbörd ger förrädisk blixthalka. Snabba och stora temperaturväxlingar från smällkallt till nollgradigt eller tvärtom är inget ovanligt. Under vissa förhållanden är också risken stor för snöskred i fjällen. Ett titt bakåt i väderannalerna ger mycket läsning om januarioväder nästan vart och vartannat år.

Slutligen några kalla fakta. Lägsta temperatur är 49 minusgrader i Vuoggajålme på nyårsdagen 1951. I Svealand är Grundforsen kallast med 46 minusgrader på nyårsdagen 1979 och samma kyla hade Särna den 3 januari 1941.

I Götaland har Småland de lägsta värdena med Lommaryd som hade minus 38,5 grader den 13 och 14 januari 1918 och den 26 och 27 januari 1942 hade flera andra orter minus 38,0 grader.

De högsta januaritemperaturerna ligger runt 12 plusgrader t ex Allgunnen 1973 och Hudiksvall 1992. Lika milt hade Gladhammar och Norrköping bara för tre år sedan.

Låt mig också nämna att Stockholms observatorium, där man gjort mätningar sedan 1756, som lägst haft 32 minusgrader från den 20 januari 1814. Den vintern hade man för övrigt också kallt i England med frostmarknad på den då frusna Themsen.

/John

Lite väderstatistik från 2009.

2 januari 2010
Martin Hedberg
Allmänt
3 Comments

Här är lite statistik från det nu svunna året.

Kallast hade Nikkaluokta i Lapplandsfjällen med 39 minusgrader den 19 februari. Veckan innan hade Svealand sin lägsta temperatur med 36 minusgrader i Särna i Dalarna. Götaland har haft ner till ca 20 minusgrader, t ex Eriksdal i Dalsland med -21 den 5 januari.

Årets högsta temperaturer fick vi under värmeböljan efter midsommar. I Götaland hade Hud i Bohuslän 32,5 grader den 28 juni, i Svealand Östmark i Värmland med 31,5 grader samma dag och i Norrland Skellefteå i Västerbotten med 31,6 grader den 27 juni.

Blåsigast var det i Stekenjokk i Lapplandsfjällen med 41 m/s i medelvind och 49 m/s i byarna den 9 september. Nämnas skall också en uppmätt byvind med 34 m/s på Hallands Väderö den 18 november.

Från SMHI:s månadsskrift Väder och Vatten hämtar vi också uppgiften om största snödjup med 154 cm som Katterjåkk noterade den 20 april. Mest nederbörd under ett dygn hade Munktorp i Västmanland med 90 mm den 8 juli.

Vi kan också konstatera att sommaren inte var någon direkt höjdare ur semestersynpunkt och att det blev en vit jul i praktiskt taget hela landet, vilket inte förekommit sedan 2001.

Hur var somrarna 1940-42?

9 december 2009
Martin Hedberg
Allmänt
1 Comment

Vi fick en förfågan från en läsare, Gert, som undrade hur varma somrarna var under de tre stränga krigsvintrarna.

År 1940 var medeltemperaturen för juni-juli-augusti normal i nästan hela landet. År 1941 var däremot en varm sommar, särskilt i juli. Värmeböljan kulminerade den 10-14 och en del platser i Sydsverige har fortfarande sina värmerekord på över 30 grader från den perioden. År 1942 blev det åter en sommar med normal medeltemperatur, lokalt till och med en kall sommar, bland annat i östra Svealand.

Generellt sett finns det ingen koppling mellan kalla vintrar och varma sommar (eller tvärtom). Inte ens mellan närliggande årstider kan man dra några slutsatser. Atmosfären har inget ”minne”. Dvs prognoser gjorda genom att jämföra dagens väder med liknande historiska vädersituationer blir varken bättre eller sämre än att singla slant.

Klass 2-varning för kraftiga vindar i Skåne

18 november 2009
Martin Hedberg
Allmänt
1 Comment

Ett intensivt lågtryck rör sig från norra Danmark och österut över Sverige. Det medför kraftiga vindar framför allt söder om lågtrycket.

SMHI har utfärdat en klass 2-vaning för Skåne.

Klass 2 betyder ”…fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner.”

(klass 1 är mindre farlig och klass 3 extremt farlig väderutveckling).

Det ruggiga vädret väntar vi främst skall råda idag och fram till sena kvällen. Under den tidiga natten avtar vindarna relativt snabbt då lågtrycket förtsätter att röra sig österut med god fart.

Hallands län har en klass 1-vaning och för kustområdens så gäller klass 1 och 2 vaning från Skagerack, längs med södra kusten och upp till Mellersta ÖStersjön.

Vindarna kan i Skåne (över fastlandet) nå upp till 25 m/s i byarna.

Orkanen Ida rör sig norrut

9 november 2009
Martin Hedberg
Allmänt

Orkanens centrum var klockan 07 svensk tid N24.4 W87.5 eller ca 545 SSE om Mississippis mynning.

Ida är fortfarande en kategori-2 orkan på den femgradiga  Saffir-Simpson-skalan. Ida har medelvindar över 160 km/h, byvindarna kraftigare. Vindstyrkorna beräknas avta något under dagen, men Ida kommer fortfarande att vara en tropisk orkan då den (hon?) når fastlandet.

Ida rör sig NNV med ca 25 km/h, hastigheten kommer att öka något under dagen och Ida når Amerikanska fastlandet natten till tisdag lokal tid.

Orkanvarning är utfärdad från Mississippi (inklusive New Orelans som ej var med i gårdagens varning) till norra Florida.