Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Orkanen Ida

Orkanen Ida har skördar människoliv.

Orkanen befinner sig just nu (söndag kl 9:00 AM CST, 16.00 Svensk tid) vid: 21.2°N 86.0°W, dvs i sundet mellan Mexikanska Yucatan-halvön och Cuba.

Amerikanska National Hurricane Center har utfärdat varning för orkanen i Mexikanska golfen. Ida rör sig i nordvästlig riktning och kommer att svänga något norr/österut kommande dygn. Stormen beräknas ha nått amerikanska kustbandet på tisdag.

Stormen är en kategori 1 storm med medelvindar på 150 km/h (80 knop). Den beräknas vinna mer kraft kommande dygn, men försvagas då den når fastlandet på tisdag.

Förutom kraftiga vindar och intensivt regn medför även stormen en höjning av medelvattenståndet med omkring en meter samt kraftiga vågor utöver det.

Det finns rapporter om såväl jordskred som översvämningar och stormskador med dödfall som följd.

Minnesvärda oväder

En del av de häftiga oväder som drabbar vårt land brukar bli namngivna. Kanske för att lättare kunna referera till dem. Det klassiska exemplet från förra århundradet är ”Julstormen” 1902 över Sydsverige med orkanvindar upp till 40 m/s.

Ännu längre tillbaka har vi ”Yrväderstisdan” den 29 januari 1850. Utan förvarning drog iskalla nordliga stormvindar ner över södra Sverige med tät snöyra. Man uppskattar att flera hundratals människor frös ihjäl.

Den 17-18 oktober 1967 drabbades främst Skåne av en förödande storm med orkanvindar. Det ovädret fick namnet ”Lena” efter en tjänstgörande SMHI-meteorolog. Och de senaste årens oväder med Gudrun 2005 och Per 2007 har vi alltjämt i färskt minne.

Just i dessa dagar för exakt 40 år sedan har vi också ett beryktat oväder, ”Allhelgonastormen”. Ett djupt lågtryck på ner mot 960 hPa (millibar) passerade Svealand och drog ut över södra Bottenhavet. Vid Upplandskusten uppmättes medelvindar på över 35 m/s och i Stockholm lika mycket i byarna. Ovädret orsakade stora materiella skador i framför allt inre och östra Svealand, Östergötland och på Gotland.

Den 1 november var en lördag och på den tiden fanns varje vecka ett återkommande radioprogram som hette Sveriges Bilradio med en känd profil CeGe Hammarlund. I programmet ingick också en väderrapport och just den lördagen hade jag den uppgiften och fick varna för ovädret, som kulminerade påföljande natt. Vi hade precis flyttat in i villa i Upplands Väsby och hade en sömnlös natt när vi trodde taket skulle lyfta – men det höll.

Höstväder

Nu när höstmörkret sänker sig och dagarna blir allt kortare är det inte utan att man längtar till sydligare breddgrader just för ljusets skull. Här hemma är vi i brytningstiden mellan höst och vinter och har i det stora hela två vädertyper med olika särdrag.

Ett högtrycksläge så här års innebär oftast gråmulet med dis eller dimma och kanske duggregn. Men då och då kan man också få en eller annan strålande fin dag då höstfärgerna verkligen kommer till sin rätt. Jag har den senaste veckan just  upplevt fem mulna dagar följt av en härligt solig dag. Den andra vädertypen är mer växlingsrik med snabbt passerande lågtryck och tillhörande moln- och nederbördsområden. Däremellan tillfälliga uppklarnande. Ett slags varannandagsväder.

Högtrycksläget är mer stabilt och kanske tråkigt när det är grått dag efter dag i en vecka eller mer. Den andra typen är mer labil och det finns alltid en risk att något passerande lågtryck kan utvecklas till ett rejält oväder. Detta inträffade för exakt 40 år sedan och går under namnet Allhelgonaorkanen. Jag skriver om denna händelse i en kommande blogg.

Tsunamin i natt

En tsunami sköljde in över Samoa kunde vi höra på nyheterna i morse. Det är med fasa vi minns konsekvenserna av den förra stora tsunamin.

Tsunamis bildas genom jordbävningar på havsbotten. Uten till havs, där det är fler hundra meter djupt vatten, märks knappt vågen vid ytan. Det är först när den närmar sig land, eller egentligen där det blir grundare, som den växer sig större på höjden. Det orsakas av att vågrörelsens framfart är beroende av havsdjupet. Ju grundare desto långsammare rörelse framåt. Våglängden blir kortare och det kompenseras genom att vågen blir högre. Man kan också se det som att bakkanten på vågen hinner ikapp framkanten. Till slut reser sig vågen flera meter och sköljer in över land med förödande kraft.

Skyfallen över Filippinerna skördar sina offer

Det var i lördags som den tropiska orkanen Ketsana drog in. Inom ett par timmar hade det kommit lika mycket regn som det normalt gör under en månad.

Vi kan läsa i nyhetsrapporteringarna att Manilla blivit hårt drabbade, 80% av huvudstaden låg/ligger under vatten. Men det kom ännu mer regn i områdena söder om Manilla. Över ett område som är ca 150 x 150 km stort föll mellan 400 och 600 mm regn! En halvmeter vatten som letar sig nedåt i terrängen och tar med sig det mesta i sin framfart. På många områden bildas snabbt en lervälling som begraver det mesta i sin väg. Och spåren syns lång tid efter det att vattnet runnit ut i hav och sjöar.

En halv miljon människor har tvingats lämna sina hem. Antalet omkomna uppgår enligt officiella uppgifter till drygt två hundra, men det kommer att stiga i takt med att räddningsinsatser söker igenom hus och terräng.

Men säger någon, det brukar regna kraftigt på Filippinerna… Jovisst, men detta är trots det de kraftigaste skyfallen man noterat på 40 år. Det är inte normalt med så här kraftiga regn, inte ens över Filippinerna.

Septembervärme för 60 år sedan

Låt mig som kontrast till föregående bloggs stormar uppmärksamma ett trevligare septemberminne för exakt 60 år sedan.

Efter en relativt normal sommar 1949 följde en av de varmaste höstar vi haft de senaste 100 åren. Särskilt september var extremt varm. I stora delar av södra Sverige den allra varmaste septembermånaden under 1900-talet. En del områden bl a östra Svealand fick dock nya rekord sista året på seklet.

I norra Sverige framstår år 1934 som den varmaste september man haft sedan mätningarna började på 1860-talet. Det rekordet överlevde också när en rejäl sensommarvärme slog till för tre år sedan. Många kanske ännu minns september 2006. Det sattes då många nya värmerekord i södra Sverige.

Mer om detta i en kommande blogg.

Våra värmerekord i Norden

Häromdagen träffade jag någon som kommenterade det svenska värmerekordet på 38,0 grader och undrade hur varmt det hade varit som mest i de andra nordiska länderna.

I en tidigare blogg skrev jag om det danska värmerekordet på 36,4 grader från augusti 1975 vid Holstebro flygplats på Jylland. Det var under den ovanliga värmeböljan över södra Skandinavien då Sveriges högsta augustivärde på 36,8 grader noterades i Holma i Östergötland.

Rekordet i Finland är aningen lägre och ligger på 35,9 grader. Det uppmättes i Turku/Åbo i juli 1914. I södra och mellersta Sverige räknas sommaren 1914 som en av de varmaste under 1900-talet. Bland annat har Härnösand sitt högsta värde på 32,4 grader från just juli 1914.

I Norge ligger värmerekordet på 35,6 grader. Det noterades i juni 1970 i Nesbyen (Buskerud) som ligger ett tiotal mil nordväst om Oslo. Juni 1970 var också extremt varm i hela södra Sverige. Värmen kulminerade under midsommarhelgen då det sattes flera lokala värmerekord vid samma tillfälle som det norska rekordet.

Island slutligen har sitt högsta värde på 30,5 grader från juni 1939. Det sattes i Teigarhorn vid den östra kusten. Samma sommar var också varm i Sverige. Karesuando noterade sin varmaste junidag på 32,2 grader samtidigt som det isländska rekordet.

Sommaren 2009

Dags att göra en kort tillbakablick på den gångna sommaren som åtminstone ur semestersynpunkt knappast varit någon höjdare. Det vittnar flera rekord i kyla och blöta om Här lite axplock.

Kallast: Sommaren började dåligt. Kylig luft strömmade ner över hela landet i början av juni. Det blev järnnätter på flera håll ända ner i Sydsverige. Hagshult i Småland hade -3,1 grader natten till den 6:e. Några platser noterade den lägsta temperaturen på över 100 år, bl a Umeå med -3,6 grader och Piteå med -1,3, båda natten till den 8:e. Allra kallast i landet hade Tarfalla i Lapplandsfjällen med -7,5 grader. Även i slutet av sommaren var det frostnätter i norra Norrland. Latnivaara hade -5,5 grader den 20:e augusti.

Varmast: Sommarens enda riktiga värmebölja slog till strax efter midsommar och varade fram till några dagar in i juli. Dagstemperaturerna började stiga till högsommarvärme på över 25 grader och klättrade efter några dagar också upp över 30 grader. I södra Sverige hade Hud i Bohuslän toppnoteringen med 32,5 grader och i norra Sverige Skellefteå med 31,6. En kort värmeperiod inträffade också i början av augusti då Övertorneå i Norrbotten hade 29,6 grader den 9:e.

Blötast: Här finns det en hel del att välja bland,  på många håll var högsommaren en av de regnigaste på minst 150 år. Var det inte åskskurar så var det regnväder på löpande band. Bland många skyfall kan nämnas 80 mm i Gävle den 9:e juli. Regnigast under juli var det dels i Värmland med sammanlagt 200 mm på flera håll dels i Ångermanland där Hattsjöbäcken fick 332 mm under månaden. Nämnas skall också Avesta som hade närmare 60 timmar oavbrutet regn från eftermiddagen den 12:e juli till den 15:e tidigt på morgonen.

Torrast: När det gäller månadsnederbörd tror jag att det blir svårt att slå Haparanda som under juni bara fick 6 mm även när de fullständiga uppgifterna från augusti kommer in.

Soligast: Vill inte favorisera någon enstaka plats mer än att den ligger längs kusten från södra Östersjön upp till Bottenviken.

Blåsigast: Stormbyar på 28 m/s uppmättes i Bohuslän den sista juli.

Många, många fler väderuppgifter finns i SMHI:s utmärkta månadsskrift Väder och Vatten.

Karlaby

Har besökt ovanstående lilla ort som förtjänar ett omnämnande inte bara för dess välrenommerade matställe, Karlaby Kro.

Nej platsen, några kilometer från Simrishamn, finns för alltid dokumenterad i den meteorologiska statistiken genom ett av de värsta skyfall vi haft i landet. Det drabbade stora delar av Österlen den 6 augusti 1960.

Häftiga skyfall/slagregn är inget ovanligt under augustimånader. Atmosfären är då vanligen som varmast på våra bredddgrader med maximalt möjligt fuktighetsinnehåll. Det är som ”godis” för bildandet av mäktiga åskmoln.

Problem med översvämningar brukar redan inträffa vid 50 mm på några timmar under ett åskregn och mer än 100 mm får ofta förödande följder.

Sommaren 1960 var extremt blöt i större delen av landet och särskilt augusti var rik på skyfall. Den 6:e hade mycket kraftiga konvektiva celler växt till sig över Skåne, framför allt i den sydöstra delen. Fram på dagen började det regna och under många timmar vräkte det sedan ner. Innan dagen var slut hade man på flera håll fått över 100 mm på SMHI:s mätstationer men man uppskattade att det lokalt kommit över 200 mm.

Som av en händelse hade Lunds universitet vid tillfället ett hydrologiskt projekt med en regnmätare i Karlaby. Man uppmätte då otroliga 237 mm som är den största dygnsnederbörden som noterats i Sverige.

Dagen efter var jag på besök på Österlen och fick själv se de katastrofala verkningarna på hus och natur som skyfallet hade orsakat.

Unik värmebölja

Låt mig påminna om en av de hetaste värmeböljor vi haft i landet. Det var för 34 år sedan.

I början av augusti 1975 låg ett högtryck över Centraleuropa. Varm luft fördes med sydvästvindar upp över större delen av Sverige. Sedan utbredde sig högtrycket norrut och fick sina centrala delar över Skandinavien. Himlen blev molnfri och solen fick tillfälle att gassa på obehindrat. Den 5:e började dagstemperaturerna att stiga allmänt och inledde en veckas unik värmebölja.

Det slogs nya värmerekord för augusti på många platser i Götaland, Svealand och södra Norrland. På en del håll i Götaland och Svealand blev det dessutom värmerekord för hela året. Allra varmast hade Holma i Östgötaskärgården med 36,8 grader den 9:e och några dagar tidigare noterade småländska Lessebo 36,4 grader. I övriga Götaland låg toppnoteringarna på 33-35 grader. Norrköping hade 34,8, Malmö 33,6 och Göteborg 33,5 för att nämna några.

I Svealand rapporterade Örebro 36,0, Västerås 35,2 och Falun 35,0 grader. Stockholm noterade den 6:e 35,4 grader och dagen efter 35,0. Det är bara snäppet under den absolut högsta temperatur man haft i huvudstaden sedan mätningarna startades 1756. Rekordet är från den 3:e juli 1811 med 36,0 grader.

Slutligen skall nämnas att vårt grannland Danmark också fick sin beskärda del av hettan. Högsta temperaturen för inte bara augusti utan för hela året kom den 11:e augusti med 36,4 grader vid Holstebro flygplats på Jylland.