Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Stora översvämningar i Europa

Den senaste veckan har det regnat kraftigt i Centraleuropa. Det har skapat stora översvämningar. Framför allt har Polen blivit drabbat. Många har tvingats överge sina hem och människor har avlidit till följd av vattenmassorna. Floden Wisla, som går från söder till norr, har på en del platser brutit genom sina fördämningar.

Kostnaderna beräknas hittills uppgå till mer än 2 miljarder Euro. Polen består till stora delar av jordbruksmark och konsekvenserna för jordbrukarna beräknas bli stora.

Vattnet börjar nu sjunka undan i södra Polen, men problemen kvarstår för norra Polen när vattnet letar sig ut i Östersjön.

Översvämningar hotar även andra länder i Centraleuropa, bland annat Tyskland.

/Martin Hedberg

PS. Personligen finner jag det märkligt att svensk media inte bevakat översvämningarna mer än vad som skett. DS.

Att gjuta olja på vågorna

Som jag skrev i en tidigare blogg så närmar vi oss orkansäsongen i Mexikanska Gulfen (1 juni till 30 november).

Detta samtidigt som man varken lyckats sanera eller stoppa oljeflödet från oljekällan under den förlista oljeplattformen Deepwater Horizon.

Många menar att vi står inför en av de värsta oljeutsläppen genom tiderna. Och som om inte det var tillräckligt så stundar alltså även en ökad sannolikhet för kraftiga vindar i samband med bildandet av tropiska orkaner.

Oljeutsläpp i Mexikanska gulfen 11 maj 2010

Kan oljeutsläppet påverka dessa orkaner? I så fall hur? (Vi lämnar för stunden frågan om hur orkaner påverkar oljan och saneringsarbetet.)

Olja på vattnet begränsar avdunstningen av vattenånga till luften. Vattenångan är en viktig ”motor” för orkanerna. När vattenångan senare kondenserar (vid molnbasen) så frigörs latent energi vilket driver på kraften i orkanen.

Olja på vattnet minskar friktionen mellan luft och vatten. Det gör att vinden inte förmår driva upp samma våghöjd. Vidare så gör den minskade friktionen att vågorna inte lika lätt bryter (bildar gäss). Den mindre friktionen gör att vinden bromsas mindre och därmed håller en högre hastighet.

Olja på vattnet förändrar havsytans färg och därmed albedo, dvs reflektionsförmåga. Det påverkar hur mycket solenergi som reflekteras/absorberas. Oljan och vattnets förmåga att reflektera solljus beror på många saker såsom infallsvinkel, vågor, skum mm. En mörkare yta gör att mer värme absorberas. Ju varmare hav, desto mer kraft till orkanen.

En orkan är av storleksordningen 600 kilometer eller större i diameter. Oljeutsläppet är av storleksordningen 100 kilometer tvärs över. En orkan rör sig med hastigheten 20-50 km/h och lever i flera dagar. Det betyder att orkanen dels är betydligt större än oljeutsläppet, dels passerar med sitt centrum över det på 2-5 timmar, dvs relativt snabbt i relation till orkanens livslängd..

Men man måste även beakta att vinden både blandar om och avlägsnar oljan från havsytan. Vid orkanvindar är inte havsytan en skarp övergång från vatten till luft. Ytan är en gradvis övergång mellan vatten med stora och små vågor fulla av bubblor och luften full av vattendroppar.

En tropisk orkan under bildande kanske skulle begränsas något så länge den befann sig över oljan, men en orkan som nått moget stadium och drar in över oljan påverkas troligen inte märkbart. Dels för att orkanen är större än oljeutsläppet, dels för att oljan efter några timmar skulle vara omblandad med vattnet.

Man kan vända på steken: Hur mycket olja måste man gjuta på vågorna för att stoppa en orkan? Svar: Nuvarande storlek på oljeutsläpp under en orkan som håller på att växa till. Vill man å andra sidan begränsa en fullvuxen orkan så måste man ut med 30-50 gånger så mycket (en yta av samma stolek som en orkan). Inget av dem förefaller vara en metod att rekommendera.

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten till 20% att vi får se en tropisk orkan passera oljeutsläppet under juni.

Det riktigt stora frågan är fortfarande trots allt hur en orkan skulle påverka oljan och omgivningen. Orkanen skulle påverka spridningen av oljan, inte bara genom havsströmmar utan även genom luften. Vart och hur mycket? Hur kommer saneringsarbete, ekosystem och ekonomiska system att påverkas? Och hur begränsar orkaner möjligheterna att stoppa läckan? I sommar och kommande år får vi svaren.

/Martin Hedberg

Påverkas orkaner av olja?

Sedan den 20 april pågår som bekant en oljekatastrof i Mexikanska gulfen med kopplingar till oljeplattformen Deepwater Horizon. Både saneringsarbetet och försöken att stoppa läckan på 1500 meters djup påverkas av vädret. Stort intresse har fokuserats kring när och var olja kommer att nå land och hur det påverkar såväl ekosystem som individer och företag.

BP har flaggat för att det kan ta två till tre månader innan man lyckas begränsa flödet av olja som för närvarande är omkring 5000 fat olja per dygn (ett fat = 159 liter).

Samtidigt så närmar vi oss orkansäsongen (1 juni till 30 november).

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten för att vi skall få se en tropisk orkan interagera med oljeläckaget under juni månad till 20%. (Därefter ökar sannolikheten för orkaner. Förhoppningsvis ökar även sannolikheten att man lyckas täta läckan och sanera oljan.)

En intressant fråga dyker då upp: Ändrar oljan i sig på sannolikheten för att det skall uppstå orkaner? Och om det uppstår orkaner: Hur påverkas orkanerna av att det ligger olja på vattnet? (hindrar flödet av vattenånga/latent värme, minskar vågor/friktion, ändrar albedo…). Blir orkanen kraftigare, svagare, ändrar den riktning eller påverkas den inte alls?

Andra viktiga frågor vid en orkan:
– Hur påverkas saneringsarbetet från fartyg?
– Hur påverkas saneringsarbetet vid kusterna?
– Hur påverkas oljan i sig? (som i kraftig vind mixas effektivare med vattnet)
– Hur påverkas möjligheterna att stoppa läckan?
– Hur kan man skydda den olja som redan samlats in?
– Vad blir konsekvenserna på djur- och växtliv av kombination olja och orkan?
– Orkanen kommer att riva/suga upp olja från ytan. Hur långt kan oljan spridas av en orkan?
(Det hjälper saneringsarbetet till havs, men uppskattas säkert inte där oljan trillar ner).

Ni läsare har säkert fler frågor. I en senare blogg tar jag upp hur orkanerna påverkas av oljan. De påverkas, frågan är hur mycket och i vilken riktning.

/Martin

Prognoser på vulkanaska

Hej.

Från och med idag lägger vi ut prognoser på hur aska från Eyjafjallajökull driver med vinden (och oss;)

Titta under fliken ”Väderkartor”. Längst ner i listan finner du ”Vulkan-aska”. Prognoserna kommer från Meteorologisk Institutt i Norge.

Ni finner även visuell (vanlig kamera) och infraröd (värmekamera) film från vulkanen.

/Martin

Prognoser på prognoser

Martin säger: Prognoser kan i vissa fall ha en ”hoppighet”. En äldre prognos kan i efterhand visa sig varit bättre än en senare(!) Det är givetvis svårt att avgöra vilken prognos man skall lita på -förrän efteråt. Men retrospektiva prognoser har man inte mycket nytta av.

På senare tid har meteorologens arbete handlat mycket om att ta fram rätt data ur olika vädermodeller och presentera det på ett relevant sätt för slutanvändaren.

För tio år sedan handlade det mer om att tolka vädermodellerna (modellerna presenterade siffervärden på fukt, temperaturgradient mm på olika höjder i atmosfären med väldigt låg upplösning, inte hur många mm regn det skulle komma på en viss ort vid ett visst klockslag).

För tjugo-trettio år sedan och tidigare så gjordes de flesta prognoserna genom att meteorologen själv hade en modell i huvudet och tillämpade den på en analys av vädret just nu över en yta som sträckte sig från mitten av Atlanten till Uralbergen. Analysen var en handritad karta, ofta estetiskt vacker (i alla fall för oss i branschen). Prognosen byggde på en fysikalisk förståelse för atmosfärens dynamik och erfarenhet hos den individ som gjorde prognosen.

Utvecklingen av nummeriska modeller och allt kraftfulla datorer har gjort att man kan göra tillfärlitliga prognoser som sträcker sig långt utöver vad individers tankekraft förmår. Dessutom kan man låta en dator ”räkna fram”  fler veckor långa prognoser. Det har skapat en viss övertro på vad som går att förutsäga om vädret.

Vårt arbete förändras hela tiden. Min prognos är att vi framöver kommer att arbeta mer med att skapa atmosfärsmodeller utfrån behoven hos de som skall använda dem. Det kan göra att man alltså har olika modeller och prognoser på hur atmosfärens utveckling beroende på vem mottagaren är.

Låter det konstigt? Alla vill väl ha den bästa prognosen? Men frågan är vad som är ”bästa prognosen”? Vill man tex ha så litet fel som möjligt eller vill man vara säker på att inte missa ett extremväder?

Om man vill ha så lite fel som möjligt så skall man göra många prognoser (”Monte Carloteknik” eller ”ensembler”) och ta medelvärdet av dessa som som prognos. Summan av avvikelser från verkligehten blir då minst. I vissa fall tycker man det är viktigt.

Å andra sidan så kostar det datorkraft att göra många prognoser. Man får en bättre prognos genom att öka upplösningen i tid och rum, men det gör att man å andra sidan inte hinner göra mer än en modellberäkning (det som brukar kallas ”Operativa modellen”). Man får då mer detaljer och fångar vädret bättre. Men man kan i vissa fall missa väderutvecklingen och man får inte med sannolikheter för olika utvecklingar.

Om man istället vill fånga extremväder så kan man återigen göra många prognoser och välja de prognoser som visar just på extremvädret, tex en storm eller kraftig nederbörd. Stastistiskt sett kommer man att göra sämre prognoser, men när det väl blir extremt så fångar man det bättre.

Så från att meteorologarbetet haft en stor ödmjukhet inför vår förmåga att tolka dynamiken i vädret (som bland annat gjorde att man förr inte gjorde så långa prognoser), till en stor tillit till datormodeller så tror och hoppas jag att vi kommer att närma oss lite större ödmjukhet inför valet att precisera vad vi är säkra på och vad vi är osäkra på.

Till att börja med behöver man förstå att naturen inte är deterministisk. Det betyder att den i sig inte har en förutbestämd given utveckling. Naturen har inte ”bestämt sig” än för hur den skall se ut i morgon. Fysikens lagar lämnar utrymme för osäkerhet även i verkligheten (inte bara i modeller av verkligheten).

Nu betyder inte det här att det är en slump hur morgondagen ser ut. Dels finns det gränser för osäkerheten, dels gäller fysikens lagar (inklusive dess osäkerheter). Man får man rätt fler gånger om man gör en väl underbyggd prognos än om man siglar slant eller gissar. Insikten ligger i att förstå vad man kan vara säker på och vari osäkerheterna ligger.

Till att börja med så gäller det att inse att inte ens naturen ”vet” hur den skall utvecklas. Det beror på vad som händer -och det är inte bestämt än (!).

Med tiden får vi facit. Fram till dess gör vi prognoser och begrundar vad vi kan vara säkra respektive osäkra på.

/Martin Hedberg

Meteorologisk metodkonferens

Martin säger: I veckan som gått har jag deltagit i Försvarsmaktens och SMHI:s årligt återkommande Metodkonferens.

Jag antar att det förekommer inom alla skrån att man samlas lite nu och då och tillåter sig att snöa in på yrkestekniska detaljer. För vår del var det två dagar i en konferenslokal i Värtahamnen i Stockholm.

Vad sägs om drygt femtio meteorologer som diskuterar skillnader mellan olika pertubationer vid skapande av ensembleprognoser, hur man skriver telegram som definierar utbredningen av vulkanisk aska för flygtrafiken, prognoser på atmosfärisk transmission av strålning (såväl synligt ljus som angränsande våglängder), ljudutbredning i haven (för att spåra/skydda sig för ubåtar), spridningsmodeller av aerosoler i urban miljö eller droppstorlekars inverkan på isbildning på vindkraftverk. Med mera.

Riktigt intressant säger jag. Både att träffa kollegor samt att få hänge sig åt olika meteorologiska tillämpningar och detaljer.

Vad har man då allmänheten för nytta av att vi meteorologer träffas och utbyter erfarenheter? Förhoppningsvis en hel del. Men ärligt talar så tar det nog en bra stund innan tillämpningarna kommer ut till allmänheten. De mesta av det vi resonerar kring rör saker som ligger i bakgrunden och gör att bearbetningen av data blir lite bättre.

Man kanske mest skall se en sådan här tillställning som ett tillfälle för yrkeskåren att utbyta kunskap och erfarenheter internt samt att skapa engagemang för medarbetare.

Själv finner jag det värdefullt, men önskar mig till det en ännu större dialog med er användare av informationen. Med större kunskap om hur Ni är beroende av väderrelaterad information kan vi skapa information och system som är mer direkt kopplade till konsekvensen av vädret, inte bara vädret i sig.

Må gott,
/Martin Hedberg

Valborgsmässoafton förr och i år

Med denna dag firar man vårens ankomst. Det gör man med valborgsmässobål, tal och sång till våren. Vädret spelar naturligtvis en stor roll vid dessa festligheter utomhus.

Vid den här tiden i vårens mitt förekommer därför tillfälliga inslag i vårvädret av både vinter och sommar. Här är några exempel på båda under förra seklet.

Det kanske mest beryktade vädret inträffade 1929 med den så kallade Valborgsstormen. Ett oväder med blåst, regn och snö drog upp från sydväst över Götaland och Svealand under valborgsmässoafton och 1:a maj. Karlstad och Falun fick ett par decimeter snö och ett snötäcke på några centimeter lade sig också bland annat i Göteborg och Stockholm. Aprilmånaden just det året var för övrigt en av de kallaste under hela 1900-talet. Skall vi också nämna valborgsmässoafton 1979 som var särskild kall med ymniga snöfall i Värmland och snöbyar i Skåne.

Men det har också inträffat ren sommarvärme. Valborgsmässoafton 1913 noterade Ulricehamn 27,5 grader vilket är landets högsta apriltemperatur. Dagen innan hade Borås lika varmt och i Östersund hade man 21 grader.

Ett noterbart värde är också från år 1931 då Karesuando längst i norr hade 16 grader. Särskilt varma valborgsmässoaftnar var det också åren 1984 och 1987. Den 29-30 1984 hade Härnösand 22 grader och Umeå 19. Norra Sverige fick sedan en extremt varm maj. År 1987 var det 26 grader i Oskarshamn och 24 i Valla (Sörmland) och i Gävle.

/John Pohlman

Årets valborgsmässoväder präglas av ett stort, men inte så djupt, lågtryck.

Lågtrycket ligger idag ute över Atlanten, men täcker på fredagen gott och väl hela norra Europa, från Irland till Polen till Nordnorge.

Stort och inte så djupt. Det betyder gråväder, men inte så kraftiga vindar. Det kommer att regna av och till, men inte överallt. Vindarna kommer på fredag kväll att i allmänhet ligga under 5 m/s, men kan i Götaland och Svealand vara omkring 7-8 m/s.

Den fuktiga väderleken torde göra att, trots vindarna, risken för att valborgsmässoeldarna skulle sprida sig blir liten.

Skall man se vädret ur ett trevligt-att-vara-ute-på-kvällen-och-titta-på-brasa-perspektiv så är det nog lite trevligare väder i Dalsland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland under fredagskvällen.

Men regnet hänger i luften och dynamiken ligger i ett lite mer kompakt regnområde som passerarar åt nordost över Götaland och Svealand under fredagskvällen. Över Norra Norrland är det lite mindre rörelse i nederbörden som faller ut som blötsnö eller regn. Dock inte lika intensivt som i söder.

Trots allt resonerande om regn (och snö) så ser det inte ut att bli så kallt. Det är först på söndagen som svalare luft drar ner över Skandinavien. Detta i samband med att lågtrycket drar bort över Kolahalvön och vi får nordliga vindar. Å andra sidan blir luften torrare i och med detta.

/Martin Hedberg

Vi styr och ställer, men inte över allt

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Aska från vulkan på Island över Sverige

Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.

Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.

Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.

Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.

Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.

Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.

Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.

Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.

I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.

I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.

/Martin Hedberg

PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.

Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.