Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Alex, nu inne över land

Martin säger: Orkanen Alex drar nu under morgontimmarna (torsdag 1 juli) in över nordöstra Mexiko. ”Landfall” som det heter på engelska.

Alex har uppgraderats till kategori två på den femgradiga orkanskalan. Kategori 2 betyder vindar på 83-95 knop (43-49 m/s eller 154-177 km/h).

Alex 29 juni, 2010

Orkanen Alex den 29 juni då den fortfarande var ute till havs i Mexikanska golfen. (NASA)

Alex går inte omedelbart över Deepwater Horizon, men vindar och vågor har trots detta stor inverkan på saneringsarbete och försöken att stoppa läckan.

Människor evakueras för att inte skadas av vindar (främst tunga saker som yr omkring i de kraftiga vindarna) och översvämningar. Mer än tio människor har redan omkommit som konsekvens av Alex’ framfart.

Mer oväder… I Kina rapporteras nära 400 männiksor ha omkommit och 100.000 blivit hemlösa i oväder under senare delen av juni. Men det är från ett helt annat oväder.

/Martin

Tropiska orkaner, historik 1

John säger: Årets orkansäsong i Västindien har börjat med Alex.

Här är lite historik om dessa oväder som i det här orkanområdet kallas på engelska för hurricanes. Man har kunnat spåra den benämningen till ett indianfolk, arawakerna, som med kanoter kommit från de nordligaste delarna av Sydamerika över Karibiska havet och bosatt sig på en av de västindiska öarna.

De kallade sig själva för tainos som lär betyda ”de vänliga” och ön fick namnet Aiti. De drabbades naturligtvis även då av tropiska orkaner som i deras språk hette ”huracan” (ordet tobak lär också komma från deras ord ”tabaca”).

När Christofer Columbus (spanska Cristobal Colon) landsteg på ön den 6 december 1492 gav han den namnet La Isla Espanola som vi ändrade till Hispaniola. Idag delas ön av två stater, Dominikanska republiken och Haiti.

Även Columbus råkade ut för tropiska orkaner under sina fyra resor till Västindien. Men som den skicklige sjöfarare som han var lärde han sig de varningstecken som förebådar en annalkande orkan.

Under sin sista resa på sommaren 1502 i de Karibiska farvattnen fick han sådana tecken på att en orkan närmade sig. Själv sökte han skydd men varnade också en flotta på 30 fartyg som seglade ut från Santo Domingo fullastade med guld och slavar. Tyvärr nonchalerade de hans varning och alla skeppen utom ett förliste i orkanen. Mer historik i en kommande blogg.

/John

Alex över Yucatánhalvön

Maritn säger: Den tropiska stormen Alex har nu kommit in över Yucatánhalvön. Den berör nu Belize, Guatemala och södra Mexiko.

Alex håller vindar på 34-64 knop, dvs 17-33 m/s.

Rörelseriktningen än VNV. Den kommer att kommat ut över öppet vatten över Campechebukten (det är den sydvästra delen av Mexikanska golfen) kommande dygn.

Alex beräknas inte röra sig vare sig mot Florida (som någon rubriksättare på en av de stora morgontidningarna antyder idag) eller Deepwater Horizon. Däremot kommer det att bli blåsigare än tidigare för sanerare och fartyg i område kring Deepwater Horizon. Olja kommer att pressas in mot stränderna även i östra delarna av Mexikanska golfen.

Stormen påverkar vädret i hela Mexikanska golfen, även om stormens centrum håller sig i väster.

Alex beräknas ta upp styrka och bli en kategori 1-orkan (64-82 knop, 33-42 m/s eller 119-153 km/h) samt fortsätta sin rörelseriktning åt VNV. På tisdag-onsdag beräknas Alex komma in över städerna Ciudad Madero och Tampico i mellersta Mexiko.

/Martin

En Alex är född

Martin säger: Säsongens första namngivna tropiska stormen i Atlantområdet har bildats.

Den är döpt till Alex och befinner sig nu utanför Honduras kust i Karibiska havet. Den rör sig åt nordväst och kommer, om den följer prognoserna, inte att passera över Deppwater Horizon. Men vi följer utvecklingen.

Den officiella orkansäsongen pågår från 1 juni till 30 november. För att orkaner skall bildas krävs det varmt vatten över stora ytor, inte för kraftig vindskjuvning samt ett större avstånd från ekvatorn.

Från det varma vattnet avdunstar vattenånga och stora mängder energi frigörs när vattenånga kondenserar i molnet. Det driver stormen/orkanen.

Kraftig vindskjuvning betyder att det blåser olika riktning och/eller hastighet på olika höjder. Vindskjuvning ”sliter sönder” stormen/orkanen redan när den är liten.

På ekvatorn är ”Coriolikraften” noll. Coriolikraft är en förutsättning för cyklona rörelser som tex vindrotationen kring lågtryck eller tropiska orkaner. Ju närmare polerna man kommer desto kraftigare blir Coriolikraften.*

Det gör att tropiska orkaner är beroende av både årstid, solinstrålning, latitud, havsströmmar och den allmäna cirkulationen i atmosfären.

En orkan över oljeutsläppet kommer givetvis att kraftigt påverka möjligheterna att sanera oljan och att stoppa läckan från Deepwater Horizon. I en tidigare blogg har vi skrivit om hur ett oljeutsläpp i sig kan påverka stormar och orkaner.

/Martin

* Coriolikraften: Jordens rotation och det faktum att vindarna rör sig längs en krökt yta, jordytan, gör att luften böjer av längs med isobarerna och inte strömmar direkt från högt till lågt tryck. På norra halvklotet länkas rörelser av åt höger relativt den ursprungliga kraften. Detta gör att det roterar moturs kring lågtrycken och medurs kring högtrycken. På södra halvklotet är rotationen omvänd. Fenomenet som orsakar detta kallas Coriolikraft.

Uppehåll i Åre.

Åre har drabbats av jordskred de senaste dagarna. Det diskuteras om huruvida det beror på att man röjt för mycket skog och därmed förlorat naturens egna förmåga att hantera stora vattenflöden eller om det kommit ovanligt mycket regn.

Eller en kombination. Möjligen med ytterligare inslag av orsaker.

Hur som helst så väntar vi mest uppehållsväder i Jämtlandsfjällen de närmaste dagarna.

/Martin

Tropisk orkan Phet över Arabiska havet

Martin säger: Den tropiska orkanen Phet minskade i omfattning, från en kategori 4 till en kategori 3 på den 5-gradiga orkanskalan då den drog in över kusten till Oman. Men den kommer att växa till igen.

Orkanen Phet 4 juni, 2010. Från NASA’s Terra satelliteOrkanen Phet.

Bilden visar orkanen på förmiddagen lokal tid den 4 juni. Den hade då tappat kraft och blivit nedgraderad till en kategori 1 orkan. Det låter kanske beskedligt, men innebar fortfarande vindar på 35-40 m/s.

35 m/s motsvarar 126 km/h, dvs en bit över tillåten hastighet på motorvägen. För att få en känsla av vilka krafter det handlar som kan man hålla ut armen ur sidorutan på bilen på motorvägen. Föreställ dig sedan att du istället försöker stå upp på motorhuven i samma hastighet. Det är stora krafter det handlar om.

(Jämförelsen haltar dock lite eftersom man då man blåser omkull från en motorhuv troligen avlider. Detta då hastigheten kommer att bromsas ner genom friktion mellan kropp och vägbana samt genom att man tumlar runt och slår i föremål i hög hastighet.

Om/när man däremot ramlar omkull i en orkan så slår man inte ihjäl sig mot marken som ju är stilla. Och även om man skulle börja glida mot marken så kommer man inte upp i orkanhastighet.)

Hur som helst, Phet har skapat översvämningar i Omans huvudstad Muskat. Dock utan att orsaka några dödsfall eller omfattande personskador. Myndigheterna hade vidtagit omfattande åtgärder för att evakuera människor från utsatta platser. Kraftiga regn har fyllt torrlagda flodbäddar.

2007 drog orkanen Gonu in över Oman. Minst 49 människor omkom och de materiella skadorna beräknades till 3,9 miljarder dollar (!).

Prognosen för Phet är att den kommer att återfå kraft som en orkan då den drar ut över Omanska gulfen under lördagen. Den rör sig sedan österut över Arabiska havet.

I sydvästra Pakistan har man till att börja med evakuerat omkring 60.000 människor från kustområden.

Orkanen kan senare komma att dra in över Karachi, Pakistans största stad och finansiella centrum. Karachi ligger vid kusten och har ca 12 miljoner invånare.

/Martin

Priset av gårdagens livsstil?

Martin säger: Oljan som nu väller upp från ”Deepwater Horizon” i Mexikanska golfen har legat i marken i flera miljoner år. Anlednigen till att den inte gör det längre är att vi människor vill åt den.

När man borrar efter olja (och andra mineraler) så ökar riskerna för miljö- och sociala problem (tex är 25% av amerikanskt fiskevatten i Mexikanska golfen avstängt pga oljeläckan.)

Det kanske är det här man avser med när man säger ”Kommande generationer får betala priset av vårt sätt att leva.”?

Med uttrycket ”betala” avses inte bara en utgift eller förlust, utan även en utebliven inkomst (fråga tex fiske- och turistnäringen som drabbas av oljeläckan.)

Men man kanske skall säga: ”Idag betalar vi en del av kostnaden för den livsstil, de risker och de beslut som togs av tidigare generationer.” Med tillägget: ”Resten betalas av kommande generationer.

/Martin

Vår sårbarhet för katastrofer

Martin säger: Efter orkanen Katrina (augusti 2005) så insåg man samhällets sårbarhet inför naturens krafter i en mycket större omfattning än man tidigare hade drabbats av. Man insåg att man var tvungen att förbereda sig för katastrofer. Och man tittade naturligtvis på ”facit”, dvs konsekvenserna av Katrina.

Men många kloka påpekade att man var tvungen att vidga vyerna. Kanske nästa stora katastrof inte var en orkan, kanske det var omfattande skogsbränder, en epidemi eller något annat.

Kunde man ha förutsett att en av de potentiella katastroferna skulle vara en oljeläcka utom kontroll? Man har borrat tusentals oljekällor i Mexikanska golfen tidigare och inte varit i närheten av de problem man nu står inför.

Men så hände det. Helt utan förvarning. I alla fall för merparten av de som nu drabbas.

Vad lär vi oss av det? Kan man förutse nästa stora problem? Kan man förhindra det eller i alla fall förbereda sig? Hur vet man om man lyckas förhindra något ovanligt, men mycket omfattande, problem?

Nu finns det en mycket grundläggande skillnad mellan orkanen Katrina och oljeläckan vid Deepwater Horizon. Katrina var ett naturfenomen, medan oljeläckan orsakades av människan. (Förvisso ändrar vi sannolikheten för att orkaner skall uppstå. Men det är inget enskilt agerande som ”vevar” igång en enskild orkan.

Vad lär vi oss? Hur skall vi förebygga katastrofer? Vad skall vi förbereda oss för?

Hur hanterar vi kunskapen att vi förstår att vi påverkar våra egna förutsättningar?

/Martin

På tisdag börjar orkansäsongen

Martin säger: På tisdag börjar den officiella orkansäsongen i Mexikanska golfen. Den håller på från första juni till sista november. Det här tillför en ny dimension till arbetet med att stoppa läckan av oljekällan som flödat i en dryg månad.

De kraftigaste orkanerna brukar i och för sig inträffa i augusti-september, men redan så här års kan det alltså uppstå orkaner. Det hänger samman med att det blir allt varmare i vattnet. Den ökade sannolikheten för orkaner skapar ett nytt orosmoment. I synnerhet som försöken att stoppa läckan drar ut på tiden. Och på det har vi allt saneringsarbete.

I en tidigare blogg har vi skrivit om huruvida oljefläcken kan påverka förekomsten av orkaner. Nu står vi alltså inför frågan om hur orkaner påverkar arbetet med att täta läckan samt saneringen av oljan.

Orkanen Katrina 2005

Orkanen Katrina 2005

En orkan kommer dels att handgripligen påverka själva arbetet med att täta läckan som ju sker från fartyg och oljeplattformar. Dels kommer en orkan att blanda om den olja som redan finns på och i vattnet.

Därtill kommer en orkan att sprida oljan in över land, dels med vågor som sveper in med det högvatten som orkanen skapar, dels genom luften eftersom orkanen suger upp såväl olja som vatten i luften. Olja som har potentialen att trilla ner långt in över land.

/Martin

Mer regn i Europa

Martin säger: Som vi skrivit om tidigare så har det varit omfattande problem med översvämningar i Centraleuropa de senaste veckorna. Läget har stabiliserats något. Det betyder inte att det är bra nu, det betyder att det inte förvärras. En slags ”steady-state”.

Och en steady-state av en dålig situation är… fortfarande en dålig situation. Men man får väl vara glad åt det lilla, att det inte blir värre (?)

Regnmoln

Regnmoln

Men nu ser det ut att komma mer regn. På söndag och måndag drar ett omfattande lågtryck in över Centraleuropa och vi kan vänta ytterligare påspädning av de redan vattensjuka (av vatten mättade) markerna och överfulla dammar och vattendrag.

Hur har ni läsare drabbats? Själva eller genom anhöriga och vänner?

/Martin