Av Martin Hedberg
Det har hänt, och händer, mycket i samband med Sandy’s framfart. Följ utvecklingen live på The Weather Cannel:
/Martin
Tag - Extremväder
Orkaner, jordbävningar…
Av Martin Hedberg
Orkanen Sandy kommer att orsaka skador för miljarder då den nu drar in över amerikanska östkusten. Stort fokus riktas mot de höga vindhastigheter som orkanen för med sig. Det är inte konstigt eftersom vindarna är själva definitionen på en orkan samt vilken klassning den har. Och nog blåser det alltid. Både kraftigt och över en mycket stor yta. Det gör den här orkanen lite speciell. Men det är inte bara det.
De största problemen torde komma från vatten. Orkaner är nämligen rätt så blöta historier. Dels regnar det kopiöst, dels för orkanen med sig en stormflod. På kuststräckan mellan Virginia och New York är havsnivån redan omkring en meter över det normala och vindstyrkorna 40-50 knop.
Satellitbild från NASA Earth Observatory. Bilden är tagen 06.42 UTC vilket motsvarar 02.42 Eastern Daylight Time, dvs mitt i natten lokal tid. Det som lyser som stjärnor i bilden är ljus från städer som i vissa fall tom strålar igenom molntäcket.
Men det kommer inte att stanna där. Havsnivån i The Battery i New York City väntas stiga till 11,7 fot (3,57 meter) över det normala när stormfloden kombineras med tidvattnet. Det kommer i så fall att slå det senaste rekordet på 10,5 fot (3,2 meter) från 15 september 1960 i samband med orkanen ”Donna”.
Till att råga på allt så drar orkanen in över väldigt tätbefolkade områden. Det medför inte bara att många människor drabbas av den. Till det kommer problem med sekundära effekter tex att många människor skall evakueras.
I ett känsloladdat officiellt meddelande från National Weather Service, den statliga amerikanska vädertjänsten, sade man att: ”If you are reluctant [to evacuate], think about your loved ones, think about the emergency responders who will be unable to reach you when you make the panicked phone call to be rescued, think about the rescue/recovery teams who will rescue you if you are injured or recover your remains if you do not survive.”
Förutom de personliga lidanden som kommer att uppstå så finns det många anledningar till att vara bekymrad över materiella skador. Man kommer att stänga kollektivtrafik, skolor osv. Människor skall inte behöva ha en anledning att vistas ute.
Minnet av förra stormen som hotade New York gör dock att vissa tar varningarna med ro. Det var orkanen ”Irene” som hotade New York i slutet av augusti 2011. Då visade det sig att varningarna inte besannandes av verkligheten.
Men Sandy är av en annan kaliber och hotet mot tex New Yorks tunnebanesystem är påtagligt. Om peaken i stormfloden kommer i samband med tidvattnet (som är extra högt just nu på grund av astronomiska orsaker) så kommer troligen en del av tunnelbanan att ta in havsvatten. Det blir i så fall både svårt, tidsödande och dyrt att åtgärda.
Sandy får sin energi från det varma havsvattnet och i takt med att Sandy rör sig norrut och framför allt in över land så borde intensiteten avta.
Men Sandy är inte den enda störningen på väderkartorna. Ungefär samtidigt som energiflödet från underlaget minskar så inträffar det som brukar skapa lågtryck över såväl New York som på våra breddgrader: En ”baroklin instabilitet”.
Baroklin instabilitet uppstår när varm och kall luft möts. Den kalla, med högre densitet, glider då in under den varma. Den varma luften glider i sin tur upp över de kalla luften. Detta gör att läges/potentiell energi frigörs och omvandlas till rörelseenergi. Eller uttryckt i andra termer: Det blåser, regnar och snöar.
Rent tekniskt kommer amerikanska nationella vädertjänsten att ”konvertera” Sandy från en tropisk orkan till ett lågtryck med beteckningen “Posttropical cyclone Sandy”. Detta kommer att ske när det inte längre är det varma havsvattnet som är den primära källan som matar Sandy med energi. Utvecklingen kommer då istället att likna vanliga lågtryck vilka är mer osymetriska med fronter som ringlar sig runt dem.
Man väntar sig alltså att det skall fortsätta blåsa kraftigt även efter det att Sandy dragit in över kallare vatten och land. Det blir lite som ett mycket omfattande lågtryck med flygande start. Det är möjligt att Sandy i samband med detta slår ett rekord i form av att prestera det lägsta lågtrycket i Nordamerika. Tidigare rekord är från 1938 och lyder på 946 hPa.
Men som jag sade inledningsvis: De största hoten relaterade till Sandy kommer från stormfloden. Den har högre destruktiv potential än tex orkanerna Katrina, Rita Wilma och Andrew. Alla dessa var kategori-5 orkaner relaterade till vindstyrkorna. Sandy är ”bara” en kategori-1 orkan. Men har trots detta en mycket större destruktiv kraft i sin stormflod. Det är den enorma yta som omfattas i kombination med lågt lufttryck och extra kraftigt tidvatten gör att Sandy extra destruktiv. Samt att baroklin instabilitet tar över när det varma havsvattnet inte längre matar på med energi.
/Martin
Av Martin Hedberg
En stor kvällstidning gjorde igår en artikel om att ”polarkylan” snart slår till mot Sverige. För att illustrera det hela visade man en bild på en person som vandrar längs en väg i ett landskap som ser ut att vara både djupfryst och blåsigt.
Läser man artikeln så finner man dock varken de orden eller något annat som försvarar vare sig bilden eller rubriken. Meteorologen på SMHI använder istället ord som ”kyligare luft”, ”lokalt minusgrader”, ”högtryck”, ”regn”, ”över noll grader”.
Jag hajade själv till när jag såg artikeln. Som meteorolog gör man det ibland, inte så mycket för att vädret växlar, utan snarare om man själv inte har gjort samma prognos. Man funderar då snabbt igenom vad man kan ha missat.
Men nu visade det sig att jag inte hade gjort en särskilt annorlunda prognos än vad min kollega på SMHI hade gjort. Däremot fick jag det intrycket när jag såg rubrik och bild i tidningen.
Det här är inte bra. Tidningen skapar genom illustration och rubriksättning en felaktig bild av vad den man intervjuat har sagt. Jag förstår att man säkert försvarar sig med att personen ifråga är korrekt citerad och återgiven i texten… Förvisso, men intrycket man får av artikeln, dvs hela ”produkten”, avviker kraftigt mot vad den intervjuade, i det här fallet en sakkunnig, faktiskt säger.
Det här får (minst) tre allvarliga konsekvenser:
1. Läsarnas förtroende för tidningarna minskar.
2. Allmänhetens förtroendet för sakkunniga minskar.
3. Viljan bland sakkunniga att låta sig intervjuas minskar.
Jag har själv varit med om liknande situationer. Det var en annan kvällstidningen som i fjol somras gjorde om mina ”regnskurar, lokalt kraftiga”, ”varannandagsväder” och ”fint väder” till ”Regnkaos hotar hela landet”. Jag visste ju att jag hade gjort en intervju med tidningen i fråga. När jag såg löpsedeln undrade jag vad jag hade missat. De måste ha blivit ett snabbt omslag i prognoserna som de fått in via någon kollega? Men när jag läste artikeln visade det sig att allt byggde på min prognos. Den var någorlunda korrekt återgiven i texten, men löpsedel, rubrik och bilder förmedlade något helt annat.
Nu kanske någon tycker att det jag beskriver är en storm i ett vattenglas (sic!). Men det spelar faktiskt roll. Vårt samhälle bygger i mångt och mycket på att man skall kunna känna förtroende för såväl sakkunniga som massmedia. Och i de allra flesta fall(?) så kommuniceras information någorlunda korrekt. Men i vissa fall så, och det kan få proportionellt sett ganska stora konsekvenser, så brister det. Och det är minst sagt onödigt, olustigt och i vissa fall allvarligt.
/Martin
Av Martin Hedberg
Vi har ju tidigare resonerat i vilka termer som vi människor påverkar klimat och väder. Men hur är det med det omvända? I vilken utsträckning påverkas vi av vädret?
Och då menar jag inte bara det uppenbara att vi blir blöta om vi är ute när det regnar eller att vi blir kalla på vintern, solbrända i solen eller ramlar omkull om det blåser kraftigt. Nej jag tänker på humöret och hur det i sin tur påverkar våra beslut och hur vi agerar gentemot vår omgivning.
Två forskare, Sean Masaki Flynn och Adam Eric Greenberg, undersökte detta och skrev en rapport som publicerades i Journal of Applied Social Psychology: ”Does weather actually affect tipping? an empirical analysis of time series data.”
I början av sin rapport skriver de att: ”Loewenstein (1996) argued that visceral factors—including sex drive, hunger, pain, and mood—affect human choice and, thus, economic activity. For instance, extreme thirst would cause impulsively higher demands for water, which could result in an increase in the price of water. For this reason, it seems plausible to assume that weather, vis-à-vis mood, affects behavior, including economic behavior.”
Sedan testar de sin tes på i vilken utsträckning folk betalar dricks i samband med restaurangbesök. Men det kanske inte är riktigt jämförbart med hur villig man är att betala en stor summa pengar för vatten om man är törstig? Hur som helst så skulle det, trots den haltande jämförelsen, kunna finnas ett samband. (Själv skulle jag låta bli att ge drick om jag tvingas gå törstig från en restaurang, men det har ju i så fall inget med vädret att göra.)
De konstaterar vidare att det är klarlagt att det finns en korrelation mellan väder och: självmord, brott och avkastning på eget kapital (ROI). De två första kan jag tänka mig, men den sista undrar jag framför allt hur man undersöker: Vädret växlar ju rätt så mycket, typ från en dag till en annan. Men ett företags avkastning på eget kapital snarare beräknas på längre tidsskalor.
Nåväl, man konstaterar även att restaurangbesökarens sinnesstämning påverkar hur mycket dricks han/hon ger. Vidare att andra undersökningar visat att servitören får mer dricks om han/hon är trevlig, om han/hon vidrör besökaren och/eller nämner denne vid namn.
Men, frågar man sig, kan vädret påverka besökarens sinnesstämning i en sådan utsträckning att det i sin tur påverkar hur mycket dricks man ger?
Man testar på en restaurang under två år där man för statistik över dricks som betalas med kreditkort. Man testar mot solsken/moln, temperatur, daggpunkt, luftfuktighet, lufttryck, sikt, nederbörd och vind.
Det man finner är att vädret inte påverkar hur mycket dricks som lämnas. Däremot ser man att gästerna ger lite bättre dricks på onsdagar och fredagar, men det har som bekant inte med vädret att göra.
Så, om man jobbar inom restaurangnäringen så behöver man inte förvänta sig bättre eller sämre dricks beroende på om det regnar, är solsken, varmt eller kallt.
Visst påverkas vårt humör av vädret, men uppenbarligen inte så att man ger bort mer pengar än vad den service man fått föranleder, bara för att solen skiner. Däremot gissar jag att vädret påverkar antalet gäster som besöker restaurangen. Samt att det kan vara bra att kolla vädret om man skall hålla en eventuell uteservering öppen. Jag tror även att öl samt glass säljer bättre när det är varmt ute, medan varm mat säljer bättre när det är kallt.
Vädret påverkar våra behov och vårt beteende, men vi blir tydligen inte mer givmilda på restaurangen bara för att solen skiner.
/Martin
PS. Jag har frusit i en för tunn sovsäck en höst i Lapplandsfjällen. Där och då var jag villig att betala väldigt mycket för en bättre sovsäck. Men det handlade mer om att vädret skapade ett fysiskt obehag än en speciell sinnesstämning. DS.
Av Martin Hedberg
Vanligen brukar man säga att klimatet är statistik på väder. Tex hur ofta det regnar, medeltemperaturen, vindar, hur ofta och stora olika extremvärden är osv.
Men om man inte vet något om vädret om ett år, hur an man då säga något om klimatet om tio år?
Jo, det som styr vädret är alla intrikata och komplicerade relationer i naturen. Från hur mycket solenergi som kommer till planeten till plankton till havsströmmar, glaciärer, pollen, sandstormar, växthusgaser, skogsbränder, jetvindar och allt annat som utgör det biologiska, kemiska, fysikaliska och geologiska system vi lever i.
Men man kan även titta på klimatet ur en annan, mer övergripande, synvinkel. Genom att jämföra hur mycket energi som kommer in till planeten med hur mycket som lämnar den så får man en bild av nettoskillnaden. Och den skillnaden, om det är någon, blir kvar på planeten och manifesteras på något av de sätt som energi kan beskrivas (värme, rörelse, kemiska bindningar…). Detta sammanfattas i något som kallas ”strålningsbalans”.
Om det netto blir kvar energi på planeten så kommer det att märkas i vädret. Det blir, i medeltal, varmare, blåsigare osv. Det måste inte bli det på alla platser hela tiden, men just i medeltal. Summan av alla förändringar utgör skillnaden i energi.
Det som avgör framtida klimatet är främst hur olika så kallade ”forcings” utvecklas. Dessa ”forcings”, eller krafter, driver strålningsbalansen. Kommer planeten att stråla ut energi mer energi än den tar emot eller tvärtom? Eller är det lika? De nu viktigaste ”forcings” utgörs av växthusgaser och aerosoler. Det här gör att man kan säga något om klimatet om tio och hundra år, trots att man inte vet hur vädret blir nästa sommar.
Mer växthusgaser gör att mindre energi strålar ut i rymden, dvs planeten blir varmare. (inkommande strålning påverkas bara i begränsad utsträckning eftersom växthusgaserna har ett fönster, är mer eller mindre genomskinliga, för det synliga ljuset där den mesta av solenergin är). Och hittills har vi människor kraftigt ökat halten växthusgaser i atmosfären. Inte mycket tyder på att vi kommer att minska halten.
Aerosoler, eller partiklar, kan såväl värma som kyla. De påverkar såväl inkommande strålning som utgående. Aerosolerna är en joker. De kan utgöra kondensationskärnor som gör att det bildas mer moln. Detta kan i sin tur göra att det såväl regnar mer som mindre. Spontant tycker man kanske att mer moln borde ge mer regn, men många små molndroppar kan verka hämmande på bildandet av regn, tex kan de hindra solinstrålningen så att det inte bildas konvektion och regnskurar. Men på andra platser kan de vara det som gör att det faktiskt faller ut regn/snö.
Aerosolerna påverkar själva även strålningen. De kan vara vita och reflektera ljus eller mörka och absorbera. De ligger på olika nivåer i atmosfären. De är stora och de är små. Vissa absorberar vatten, andra stöter bort vatten. De påverkar förutom strålningen även såväl våra egen som djurs hälsa. De påverkar även växters tillväxtförmåga.
Hastigheten på klimatförändringarna beror även på hur olika former av återkopplingar (”feedbacks”) i naturen utvecklas. Det gäller såväl glaciärer som utsläpp av metan och koldioxid från naturen själv, tex från töande permafrost och metanhydrater (metan infruset i iskristaller på havsbotten) i havet. Även utsläpp av koldioxid från ett allt varmare hav påverkar halten koldioxid i luften.
Från att ha varit en fråga om hur vi skall minska våra individuella utsläpp, bli effektivare mm, så kommer fokus alltmer att handla om hur vi skall anpassa oss till klimatet som förändras.
Missförstå mig inte, många beslutsfattare har på goda grunder ambitioner att minska utsläppen. Men det var länge sedan som sådana åtgärder skulle kunnat medföra att vi undvek stora klimatförändringar utöver de naturliga som hela tiden pågår. Vi människor har sparkat igång stora processer som kommer att förändra planeten Jorden, och livet på Jorden, i grunden. Sett til våra dagliga liv kan det tyckas gå långsamt, men geologiskt är det en explosion vi bevittnar.
Parallellt med att minska utsläppen pågår ett omfattande arbete med att räkna på olika konsekvensscenarier och hur vi kan/bör förhålla oss till de risker som de medför. Det får konsekvenser på allt ifrån energisystem till livsmedelsförsörjning, extremväder, infrastruktur och försäkringar. mm.
/Martin
Av Martin Hedberg
SvD skriver att ”Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd hoppas på en kall vinter med mycket snö”. Saken är den att man efter de senaste årens besvärliga vintrar har rustat sig till tänderna. Nu känner man sig starka och vill mäta sig mot naturen vinterkrafter.
På Näringsdepartementet har man samlat Trafikverket, SJ, Veolia, Arlanda Express, Jernhusen, Västtrafik och Green Cargo för att utbyta information och diskutera olika lösningar. Arbetet har pågått under lång tid och nu känner man sig redo.
Det hela får mig att tänka på Disneys saga om Matadoren som skall möta tjuren Ferdinand.
Tänk om det inte blir någon vargavinter? Tänk om de två (av tre) senaste vintrarna bara var temporära händelser på samma sätt som när Ferdinand satte sig på sin humla (geting?).
Men vad skall man dimensionera efter? Det sannolika eller det extrema? I fallet med tjuren Ferdinand så hade han ju faktiskt visat att han kunde leverera ett #&!! humör. Ingen skulle väl efter den uppvisningen föreslå att man skickar in skolungar på arenan? Bäst lämpad är den skickligaste matadoren.
Samma sak är det med den svenska vintern. Även om den blir lika mild som i fjol så måste man rusta för snökaos och isbark. Det har bevisligen inträffat och kan därmed inträffa igen.
Den stora frågan är väl snarare hur man rustar sig för det osannolika men inte otänkbara. Det som man med modeller, statistik och sannolikhetsberäkningar kan visa skulle kunna inträffa, men som trots detta inte satt sig i medvetandet som sannolik risk. ”Known unknowns”.
Och ännu svårare: Kan man överhuvudtaget rusta sig mot riktiga överraskningar? ”Unknown unknown” för att citera USA:s förre försvarsminister Donald Rumsfeld:
There are known knowns; there are things we know that we know.
There are known unknowns; that is to say there are things that, we now know we don’t know.
But there are also unknown unknowns – there are things we do not know, we don’t know.
(Wikipedia)
Se där något att bita i. När det gäller ”unknown unknown” så kan vi ju inte veta om dem, per definition.
Det gäller att förpassa så mycket till området ovanför, dvs till ”known unknowns”, eller ännu hellre ”known knowns”. Det är det man gör genom forskning. Då går de att hantera.
Ordleken utgör en matris med fyra kvadrater: Det borde rimligen även finnas ”unknown knowns”. Vad är det?
Personligen hoppas jag på en vanlig vinter. En vinter som den var på 70-talet. Snö, men inte överdrivet mycket. Så att man åka skidor i större delen av landet. Skridskoisar, men inte bottenfruset. Och att det när det väl blivit vinter fortsätter att vara det till dess det blir vår -inget hattande hit och dit genom nollan.
Och det vore skulle förstås även intressant att se om myndigheternas strategi för att bibehålla kommunikationerna öppna i Sverige håller.
/Martin
New Orleans
(TT-Reuters)
Myndigheterna i Louisiana gav på torsdagen order om evakuering av 60 000 människor utmed Tangipahoa-floden. Anledningen var att det fanns omedelbar fara för att en damm skulle brista i grannstaten Mississippi.
Den hotade dammen ligger i närheten av staden McComb i Mississippi. Det hotade området i Louisiana sträcker sig längs floden mellan städerna Kentwood och Robert.
För New Orleans, en av de platser i Louisiana som drabbats mest av ovädret Isaac, var det ingen fara eftersom krisområdet ligger 16 mil ifrån staden.
Guvernören Bobby Jindal arrangerade busstransporter för att hjälpa till att evakuera invånarna.
Innan det långsamma ovädret Isaac, först i form av tropisk storm, sedan orkan och därefter åter storm, har dragit bort är nästa orkan på väg. På torsdagsmorgonen var en miljon invånare utan ström i Louisiana och Mississippi efter Isaacs framfart.
Nu håller orkanen Kirk på att formas i mitten av Atlanten och förstärks på sin färd. På torsdagseftermiddagen befann sig Kirk, en kategori 1-orkan, 300 mil från Floridas kust.
USA:s nationella orkancentrum NHC bedömde att orkanen skulle tillta i styrka de närmaste 48 timmarna. Kirk är den femte orkanen under årets orkansäsong.
Av Martin Hedberg
Orkanen Isaac har nu dragit in över land i sydöstra Louisiana. Vindarna är håller hastigheter på omkring 36 meter i sekunden. Det gör Isaac till en tropisk orkan klass 1.
Vi behöver alla referenser. Hur mycket kraftigare är en klass-fem orkan jämfört med en etta? Först en liten reflektion: Vår egen referensstorm har kommit till att bli Gudrun som drog in över södra Sverige 8-9 januari 2005. Gudrun åstadkom stor förödelse men var en lillasyster jämfört med Isaac när det gäller vindhastigheter. SMHI skriver:
Av de stationer som vi fått data från hade Hanö utanför västra Blekinge både högst medelvind, 33 m/s (orkanstyrka), och de kraftigaste vindbyarna, 42 m/s.
Ännu mer anmärkningsvärda är dock de kraftiga västliga vindbyarna inne i det skogrika Småland, där både Ljungby och Växjö noterade 33 m/s. Vindbyar på 25-30 m/s förekom i stora delar av Götaland och även i sydöstra Svealand.
Det skall noteras att vindbyar är en kortvarig vindstöt. Den är alltid kraftigare än medelvinden. Gudrun klassade nätt och jämt in som en orkan (klass 1).
Att det nu är så mycket uppmärksamhet kring orkanen Isaac som i skrivande stund drabbar södra USA beror dels på att det är en orkan som skapar stora skador. Många tänker givetvis på vindhastigheterna, men de vattenmassor som orkanen pressar upp från havet torde vara ännu mer problematiska. Och dels har Issac ett enormt stort symbolvärde då den drar in över Mew Orleans exakt på 7-årsdagen efter orkanen Katrina.
Katrina drabbade Mexikanska golfen och New Orleans den 29 augusti 2005 (Katrina var en orkan mellan 23:e och 30:e aug 2005). Till följd av Katrina omkom mer än 1800 människor. Kostnaderna beräknades till omkring 100 miljarder dollar.
Just detta till synes märkliga mönster: Ännu en orkan på årsdagen av den mest dödliga orkanen och dessutom över samma ställe… Det ser ut att vara ett mönster!
Men det är förstås bara en händelse. Det som är mönster och sammanhang i sambandet är att vi människor har utvecklat en enorm förmåga att identifiera mönster och sammanhang. I vissa fall är det bra, förmågan att se orsak-verkan har bidragit till att vi skapat och lever i komplexa samhällen. Men ibland spelar de oss spratt: I mörkret ser trädet ut som en arg gubbe, vi tror att man får otur om man går under stegar osv.
I naturen är Isaac ännu en orkan. Den hade kunnat komma nästa vecka och då hade den inte fått samma status. Men likväl är det ett kraftigt oväder. Men inte i närheten av Katrina annat än att det är på årsdagen och samma plats.
/Martin
PS: En klass-1 orkan håller vindar på 33-42 m/s, upp till 150 km/h. Det är respektingivande och skall inte förringas. Men en orkan klass-5 medför vindar över 70 m/s, dvs mer än 252 km/h. I Katrina uppmättes vindar på omkring 280 km/h. Mer om Saffir–Simpson Hurricane Scale på Wikipedia. DS.
New Orleans
(TT:s utsända)
Oroliga moln drog över himlen i ett ödsligt New Orleans, bara timmar innan orkanen Isaac skulle dåna in.
Sju år efter den förödande orkanen Katrina är frågan på allas läppar: Kommer fördämningarna att hålla?
Översvämningarna, vattenmassorna är det värsta, säger Curtis Smithson som håller på att hjälpa sin vän att stänga igen hans presentaffär i New Orleans franska kvarter.
Vi tar bort så mycket vi kan från golvet och vi täcker fönstren med presenningar.
I härbärgen
Själv har Smithson och hans fru ”ett helt rum” fullt av konserver och frysen full av mat. Han berättar att parets generator står redo, så att köttet i frysen inte förstörs vid ett eventuellt strömavbrott.
Presentaffären är bland de sista att stänga i de franska kvarteren, vid lunchtid på tisdagen. De flesta restauranger har redan bommat igen, sandsäckar ligger vid dörrar och många har spikat för sina fönster med plywood för att skydda mot de starka vindarna. Enstaka New Orleansbor kånkar på vattendunkar, en och annan turist vandrar storögt på gatorna. Ett stilla regn strilar, vid sidan av tv-team och nationalgardets bilar är det ingen trafik på gatorna.
Hundratals människor har tillbringat natten i våra härbärgen, säger James Williams, talman för amerikanska Röda korset som TT möter vid Mississippiflodens strand.
Situationen är allvarlig, vi har 1 500 frivilliga vid kusten och så fort det är säkert ska våra mobila enheter ut.
Orkanstyrka
Någon timme senare meddelade USA:s orkancenter NHC att Isaac nått orkanstyrka. Skyfall och svallvågor på mellan två och fyra meter förutspås.
Tidpunkten är nästan kuslig, på onsdag är det på dagen sju år sedan orkanen Katrina, som tog närmare 1 800 liv, slog mot New Orleans. Men sedan dess har den lågt liggande stadens skyddsvallar stärkts rejält.
Borgmästare Mitch Landrieu har inte beordrat någon massevakuering. Men invånare som bor utanför skyddsvallarna manas ta sig till högt liggande områden och de som stannar i staden ska bunkra mat, medicin och vatten för minst tre dagar.
Nu är inte rätt tid att avfärda varningar. . . ta det här på allvar, sade en allvarlig president Barack Obama i ett uttalande om ovädret.
Tina Magnergård Bjers/TT
New Orleans
(TT:s utsända)
Kommer ovädret Isaac att slå med full styrka mot New Orleans, på sjuårsdagen av den förödande orkanen Katrina?
Stadens invånare håller andan, bunkrar mat och tittar mot himlen.
Ett märkligt lugn rådde i New Orleans franska kvarter under natten till tisdagen. De flesta restauranger höll stängt, sandsäckar låg vid dörrar och många hade spikat för sina fönster som skydd mot de starka vindarna. I ett gatuhörn spelade en ensam man trumpet.
Tre dagar
Vi tar situationen på mycket stort allvar, sade James Williams, talman för amerikanska Röda korset som TT mötte på väg till området.
Omkring 1 000 frivilliga har skickats till kusten. Vi har härbärgen för dem som flytt sina hem och vi kommer att ha fordon med mat och vätska där vi kan.
Tidpunkten är nästan kuslig, på onsdag är det på dagen sju år sedan orkanen Katrina, som tog närmare 1 800 liv, slog mot New Orleans. Men sedan dess har den lågt liggande stadens skyddsvallar stärkts rejält. I ett uttalande strax före midnatt sade borgmästare Mitch Landrieu att ingen massevakuering sker. Men invånare som bor utanför skyddsvallarna manades ta sig till högt liggande områden och de som stannar i staden ska ha mat, medicin och vatten för minst tre dagar hemma.
I de få affärer som fortfarande var öppna syntes människor köpa på sig vattendunkar, gas och batterier.
Svallvågor
Min fru har fyllt förråden och tankat bilen full, berättar företagaren Kyle Johnston, som flydde New Orleans inför Katrinas ankomst 2005.
Men en stor skillnad nu jämfört med vid Katrina-katastrofen är att nästan alla har generatorer. Delstaten har infört skattelättnader för den som köper en generator.
Johnston tror dock inte att Isaac kommer att bli så farlig. Det värsta, understryker han, är inte själva stormen utan översvämningarna som sannolikt följer på den. CNN:s meteorologer spår skyfall och svallvågor på mellan två och fyra meter. När TT ska parkera en bil i New Orleans levereras strikta order: ”Minst på tredje våningen,” säger mannen och varnar att han inte vet när garaget är bemannat nästa gång. Hans avskedshälsning är de ord alla här säger: ”Be safe” – håll dig i säkerhet.
Tina Magnergård Bjers/TT