Som jag skrev i en tidigare blogg så närmar vi oss orkansäsongen i Mexikanska Gulfen (1 juni till 30 november).
Detta samtidigt som man varken lyckats sanera eller stoppa oljeflödet från oljekällan under den förlista oljeplattformen Deepwater Horizon.
Många menar att vi står inför en av de värsta oljeutsläppen genom tiderna. Och som om inte det var tillräckligt så stundar alltså även en ökad sannolikhet för kraftiga vindar i samband med bildandet av tropiska orkaner.
Oljeutsläpp i Mexikanska gulfen 11 maj 2010
Kan oljeutsläppet påverka dessa orkaner? I så fall hur? (Vi lämnar för stunden frågan om hur orkaner påverkar oljan och saneringsarbetet.)
Olja på vattnet begränsar avdunstningen av vattenånga till luften. Vattenångan är en viktig ”motor” för orkanerna. När vattenångan senare kondenserar (vid molnbasen) så frigörs latent energi vilket driver på kraften i orkanen.
Olja på vattnet minskar friktionen mellan luft och vatten. Det gör att vinden inte förmår driva upp samma våghöjd. Vidare så gör den minskade friktionen att vågorna inte lika lätt bryter (bildar gäss). Den mindre friktionen gör att vinden bromsas mindre och därmed håller en högre hastighet.
Olja på vattnet förändrar havsytans färg och därmed albedo, dvs reflektionsförmåga. Det påverkar hur mycket solenergi som reflekteras/absorberas. Oljan och vattnets förmåga att reflektera solljus beror på många saker såsom infallsvinkel, vågor, skum mm. En mörkare yta gör att mer värme absorberas. Ju varmare hav, desto mer kraft till orkanen.
En orkan är av storleksordningen 600 kilometer eller större i diameter. Oljeutsläppet är av storleksordningen 100 kilometer tvärs över. En orkan rör sig med hastigheten 20-50 km/h och lever i flera dagar. Det betyder att orkanen dels är betydligt större än oljeutsläppet, dels passerar med sitt centrum över det på 2-5 timmar, dvs relativt snabbt i relation till orkanens livslängd..
Men man måste även beakta att vinden både blandar om och avlägsnar oljan från havsytan. Vid orkanvindar är inte havsytan en skarp övergång från vatten till luft. Ytan är en gradvis övergång mellan vatten med stora och små vågor fulla av bubblor och luften full av vattendroppar.
En tropisk orkan under bildande kanske skulle begränsas något så länge den befann sig över oljan, men en orkan som nått moget stadium och drar in över oljan påverkas troligen inte märkbart. Dels för att orkanen är större än oljeutsläppet, dels för att oljan efter några timmar skulle vara omblandad med vattnet.
Man kan vända på steken: Hur mycket olja måste man gjuta på vågorna för att stoppa en orkan? Svar: Nuvarande storlek på oljeutsläpp under en orkan som håller på att växa till. Vill man å andra sidan begränsa en fullvuxen orkan så måste man ut med 30-50 gånger så mycket (en yta av samma stolek som en orkan). Inget av dem förefaller vara en metod att rekommendera.
Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten till 20% att vi får se en tropisk orkan passera oljeutsläppet under juni.
Det riktigt stora frågan är fortfarande trots allt hur en orkan skulle påverka oljan och omgivningen. Orkanen skulle påverka spridningen av oljan, inte bara genom havsströmmar utan även genom luften. Vart och hur mycket? Hur kommer saneringsarbete, ekosystem och ekonomiska system att påverkas? Och hur begränsar orkaner möjligheterna att stoppa läckan? I sommar och kommande år får vi svaren.
/Martin Hedberg
